RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Skottpengar för sälavskjutning

2023/24 · HB022503 · Runar Filper (SD)

Original hos Riksdagen

B · Skottpengar på skarv

2025/26 · HD021331 · Runar Filper (SD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.060 · ämneslikhet 0.740. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.508A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utreda möjligheten att införa skottpengar för sälavskjutning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa skottpengar på skarv och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 318 ord · B 277 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:2503 av Runar Filper (SD) Skottpengar för sälavskjutning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utreda möjligheten att införa skottpengar för sälavskjutning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det kustnära fisket är hårt drabbat av de alltmer talrika sälstammarna. Djuren är svår ­ skjutna, och dessutom krävs både tillstånd som kostar pengar och kännedom om var de får skjutas, eftersom det finns ett regelverk kring vilka platser man får skjuta säl på. Vidare är båtinnehav ett måste, och det tunga djuret, vars kött och skinn inte får säljas, måste omhändertas. För att öka incitamenten att över huvud taget kunna nå upp till de kvoter som till ­ delats vid skyddsjakt och licensjakt behöver en ersättning införas till säljägare för att fler ska kunna tänka sig att göra en insats med att fylla den tilldelade jaktkvoten. På så sätt skulle också risken för tjuvjakt och skadeskjutna djur minskas. Forskare och branschorganisationer talar nu mer och mer om att införa skottpengar på säl. Vi har hört det från sälforskare på SLU och länsfiskekonsulenten på Gotland. Jägarna är inte intresserade av arbetet om de inte får någon ersättning; därför är skott ­ pengar ett alternativ för att skapa incitament. I november 2021 uttryckte forskare vid SLU och fiskarnas branschorganisationer krav om att införa skottpengar på säl. I ett öppet brev till generaldirektörerna på Natur ­ vårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten framför Sveriges Fiskares Producentorganisation (SFPO) krav på skottpengar på säl och föreslog i brevet 3 000 kronor per skjuten säl. En bättre statlig sälförvaltning är en nödvändighet för att kunna komma till rätta med de problem som sälstammarna orsakar. EU:s regelverk förbjuder handel med sälprodukter, vilket gör jakten på säl mindre attraktiv. Ska man få ned sälbestånden kan skottpengar på säl vara en av de sista åtgärderna som återstår, eftersom vi i nuläget inte har en fungerande förvaltning. Runar Filper (SD)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:1331 av Runar Filper (SD) Skottpengar på skarv Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa skottpengar på skarv och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skarvbestånden behöver minska kraftigt. Skarven, som i Sverige utgör en ansenligt stor population med många häckande par, påverkar fiskbestånden negativt, skapar sanitär olägenhet för friluftslivet och reducerar skog och natur där fåglarna häckar. Det är viktigt med åtgärder mot allvarlig skada på fiske, fiskeredskap och växtlighet. Skarvens hot mot fiskbestånd som är rödlistade eller extra betydelsefulla för ekosystemet måste hållas efter. Skarvkolonier som bildas ska reduceras inom och i närheten av fredningsområden för fisk samt i närheten av bostadshus. Att kolonierna lever på platser där de orsakar minst skada och olägenhet skulle minska konflikterna. Viktigt är också fleråriga tillstånd för skyddsjakt och användandet av andra jakt- och skrämselmetoder som komplement till den jakt med skjutvapen som bedrivs. Effektiva metoder har visat sig vara oljering och prickning av ägg. Men det är inte tillräckligt. För att ytterligare reducera skarvens härjningar måste incitament skapas för att nå upp till de kvoter som delas ut vid skyddsjakter. I november 2021 uttryckte forskare vid SLU och fiskarnas branschorganisationer krav om att införa skottpengar på skarv. I ett öppet brev till generaldirektörerna för Naturvårdsverket, Jordbruksverket och Havs- och vattenmyndigheten framförde Sveriges Fiskares Producentorganisation, SFPO, krav på skottpengar på skarv, och de föreslog i brevet 1 000 kronor per skjuten skarv. Med ovanstående i beaktande bör riksdagen ge regeringen i uppdrag att ta krafttag mot skarvens utbredning för att rädda fiskbestånden och den viktiga näringsgren som fisket innebär i många kustsamhällen. Runar Filper (SD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag