Jämförelse 859f365ac4cc27f5f4ab3522
Underlagets kontrollsumma: 0100c64c5beb74710f0c0673953e65d71a826da5b5420bc25e3ee3bd1ebb2984

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA02755: Bättre vård vid endometrios ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02755

Motion till riksdagen
2022/23:755
av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Bättre vård vid endometrios
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp och utvärdera de nationella riktlinjerna för adekvat behandling av endometrios i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa ett nationellt kvalitetsregister för endometriosvården och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att genom ett uppdrag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, i läkemedelssubventionen inkludera läkemedel som särskilt tagits fram för vård av endometrios, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
Endometrios är en sjukdom som uppskattas drabba cirka tio procent av alla med livmoder. Sjukdomen är kronisk och kan innebära bland annat svår smärta vid menstruation, kronisk smärta, svårigheter att bli gravid, trötthet och illamående. Det finns också en ökad risk för äggstockscancer hos personer med endometrios. Endometrios kan framträda i form av ”endometrioshärdar” på olika platser i buken, cystor och sammanväxningar. Olika organ i buken kan påverkas och skadas och i sällsynta fall har endometrios även hittats på andra platser i kroppen.
Det tar ofta lång tid att få endometrios diagnosticerat. Många med endometrios har sökt hjälp från tidiga tonåren men kanske fått vänta i ett tiotal år på att få sin diagnos. Bristande kunskap hos verksamma inom primärvården försenar sannolikt många diagnoser och därmed behandlingsstart hos dessa patienter. Det finns inget botemedel mot endometrios, och behandlingar av sjukdomen inriktar sig därför på att behandla symtomen. De behandlingar som är aktuella är ofta läkemedel mot smärta och hormonella läkemedel. Ibland behövs kirurgiska ingrepp.
2018 publicerade Socialstyrelsen för första gången Nationella riktlinjer för vård vid endometrios. Syftet med riktlinjerna är att stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder inom området samt utgöra underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården.
Sedan 2019 utgör viss vård vid endometrios också högspecialiserad vård och ska bedrivas vid fem enheter i landet. Det rör kirurgi vid vissa särskilda tillstånd, som till exempel endometrios i äggstockarna hos personer som planerar graviditet, eller endometrios i en tarm eller urinblåsan. I beslutet om nationell högspecialiserad vård konstaterar Socialstyrelsen att det rör sig om tekniskt avancerad kirurgi och att det bara utförs cirka 250 sådana operationer per år. För att upprätthålla kvaliteten bedöms det vara gynnsamt att endast utföra dessa operationer vid det begränsade antalet enheter.
I riktlinjerna finns indikatorer för uppföljning, vilka utgår från rekommendationerna i riktlinjerna. Rekommendationerna är totalt 44 till antalet och berör diagnostik, behandling och omvårdnad.
2019 publicerades också en uppföljning och utvärdering av vård vid endometrios. Utvärderingen genomfördes till viss del parallellt med att nationella riktlinjer, inklusive indikatorer, togs fram på området. Det innebar att regionerna inte hade haft möjlighet att anpassa verksamhetens insatser efter rekommendationerna i riktlinjerna. Socialstyrelsen identifierade ett antal förbättringsområden:
Fler behöver ha en rutin för smärtlindring vid akuta vårdbesök.
Fler patienter behöver erbjudas hormonell behandling.
Det behövs en bättre uppföljning av behandlingseffekten.
Fler kvinnokliniker behöver ha ett multiprofessionellt endometriosteam.
Det behövs bättre tillgång till smärtspecialister.
Mer personal behöver få fortbildning.
Det behövs bättre förutsättningar för samverkan.
Mer strukturerad handläggning inom primärvård och elevhälsa.
Socialstyrelsen har inte genomfört någon utvärdering i liknande omfattning efter 2019. Vård vid endometrios har däremot ingått som ett av flera vårdområden i en uppföljning där följsamheten i fråga om nationella riktlinjer under covid-19-pandemin har studerats. Syftet har varit att bidra till kunskap om och analysera eventuella uppdämda vårdbehov som uppstått som en konsekvens av pandemin. I denna uppföljning kunde det bland annat konstateras att antalet personer som hade genomgått endometrioskirurgi hade gått ner under pandemin, med 32
procent. Uppföljningsbesöken efter tre månader, så som rekommenderas i riktlinjerna, hade gått ner med 33
procent. Eftersom nedgången var ungefär lika stor på båda områdena påverkades inte indikatorn, utan det var fortfarande, liksom före pandemin, cirka 30
procent som hade en uppföljning efter operationen enligt de tidsintervall som anges i riktlinjerna.
Det kan alltså konstateras att denna del av vården inte vid något tillfälle (under den tid som ovanstående indikator har följts upp) har följt riktlinjernas rekommendation. Efterlevnaden av övriga rekommendationer är inte känd. Det är också tydligt att det finns en risk för att det finns en upparbetad vårdskuld på området och att många med endometrios just nu upplever en sämre tillgång till vård och behandling.
Sammantaget finns många skäl till att en uppföljning och utvärdering av de nationella riktlinjerna i sin helhet är nödvändig. Med en sådan ska också följa förslag till förbättringar som bedöms vara nödvändiga.
I Sverige finns idag ett drygt hundratal nationella kvalitetsregister över viss vård. Syftet är att kunna följa effekterna av vården över tid. Uppgifter om diagnoser, åtgärder och resultat ingår i registren och de ska möjliggöra lärande, kvalitetsutveckling och förbättringsarbete för att kunna rädda liv och uppnå jämlik hälsa. Exempelvis kan nämnas registren för barncancer, hiv och hjärtinfarkt. Registren ingår i en överens
­
kommelse mellan staten och SKR.
Det finns ett nationellt kvalitetsregister för gynekologisk kirurgi. I detta ingår också operationer som genomförts på grund av endometrios. Det finns dock inget register som fångar upp hela den endometriosrelaterade vården. Med tanke på komplexiteten och de konstaterade fortsatta utmaningarna vore ett sådant register en väg till långsiktig förbättring av vården för alla med endometrios.
Det finns i nuläget ett fåtal läkemedel som tagits fram särskilt i syfte att behandla symtom vid endometrios. Inget av dessa ingår i läkemedelssubventionen och de patienter som har fått dessa läkemedel utskrivna får därför bära hela kostnaden själva. Många läkare som arbetar inom endometriosvården har erfarenhet av att patienter kan reagera olika på olika läkemedel. För några är det just dessa särskilt framtagna läkemedel som kan ha den bästa effekten, även om andra patienter har lika god hjälp av andra läkemedel, som något subventionerat p-piller. Även om summan inte är orimligt hög för de särskilt framtagna läkemedlen kan den ändå innebära ett hinder för särskilt unga personer eller personer med låga inkomster. Det är därför angeläget att, genom ett uppdrag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, se över om inte dessa särskilt framtagna läkemedel ska inkluderas i läkemedelssubventionen.
Ulrika Westerlund (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Nicklas Attefjord (MP)
Annika Hirvonen (MP)

=== HC023053: Allas rätt till fungerande preventivmedel ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023053

Motion till riksdagen
2024/25:3053
av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
Allas rätt till fungerande preventivmedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att se över kriterierna för inkludering av nya mediciner i läkemedelssubventionen, bl.a. i syfte att inkludera fler preventivmedel samt särskilt framtagna läkemedel mot endometrios, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kostnadsfria preventivmedel för unga under 26 år och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda frågan om kostnadsfria preventivmedel och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Alla människor ska ha möjlighet att bestämma över sin egen sexualitet och reproduk
­
tion. En förutsättning för det är tillgången till ett fungerande preventivmedel. Därför är det oerhört beklagligt att kvaliteten på ditt preventivmedel idag kan bero på hur stor din plånbok är.
Ett uppdrag till TLV
TLV subventionerar preventivmedel på nationell nivå som regionerna sedan förhåller sig till. Antingen kan regionerna begränsa subventionen till att enbart inkludera de preventivmedel som TLV subventionerar, eller så kan de vara mer ambitiösa. Problemet är att TLV endast förhåller sig till effektivitet relativt till priset. Det leder till exempel till att huvudsakligen äldre p
‑
piller subventioneras och att stora delar av preventiv
­
medelutbudet förbises. De faktiska behoven hos kvinnor (och andra personer med förmågan att bli gravida, oavsett könsidentitet) ingår inte bland de faktorer som TLV tar hänsyn till när de väljer vilka preventivmedel som ska subventioneras.
Preventivmedel fungerar inte likadant för alla. Vissa fungerar bra för somliga men kan samtidigt orsaka smärta och andra problem hos andra. När endast de mest kostnads
­
effektiva alternativen subventioneras leder det till en ojämlik vård samt till att färre konsekvent använder preventivmedel. Att ett visst preventivmedel subventioneras kan vara skillnaden mellan att använda eller inte använda preventivmedel. När människor som vill undvika graviditet undviker att använda preventivmedel för att dessa leder till obehag av olika slag kan det leda till ett ökat antal oönskade graviditeter, vilket innebär lidande för den enskilde och ökade kostnader för vårdinsatser.
Ett liknande problem som det som identifierats gällande preventivmedel finns också när det gäller läkemedel mot endometrios. Det finns i nuläget ett fåtal läkemedel som tagits fram särskilt i syfte att behandla symtom vid endometrios. Inget av dessa ingår i läkemedelssubventionen och de patienter som har fått dessa läkemedel utskrivna får därför bära hela kostnaden själva. Många läkare som arbetar inom endometriosvården har erfarenhet av att patienter kan reagera olika på olika läkemedel. För några är det just dessa särskilt framtagna läkemedel som kan ha den bästa effekten, även om andra patienter har lika god hjälp av andra läkemedel, som något subventionerat p
‑
piller. Även om summan inte är orimligt hög för de särskilt framtagna läkemedlen kan den ändå innebära ett hinder för till exempel unga personer eller andra personer med låga inkomster. Det är därför angeläget att, genom ett uppdrag till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, se över om inte dessa särskilt framtagna läkemedel ska inkluderas i läkemedelssubventionen.
TLV ska vägledas i sitt arbete av tre grundläggande principer. Dessa handlar om människovärde, att alla människor har lika värde och samma rätt, behov och solidaritet, att resurserna i första hand ska fördelas till de områden där behoven är störst samt kostnadseffektivitet, det vill säga att eftersträva en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och höjd livskvalitet. Vi menar att det kan ifrågasättas om alla dessa principer verkligen följs när det gäller preventivmedel och läkemedel mot endometrios – kanske är det principen om kostnadseffektivitet som väger tyngst? Detta behöver ses över. I uppdraget skulle också kunna ingå att TLV ska se över möjligheten att i större utsträckning subventionera läkemedel i ”andra hand”, det vill säga att om en läkare och patient har testat ett subventionerat läkemedel mot till exempel endometrios och detta inte fungerar så kan patienten få ett annat läkemedel subventionerat.
De problem som vi särskilt noterat när det gäller preventivmedel och läkemedel mot endometrios kan säkert också gälla andra läkemedel. Uppdraget till TLV kan därför med fördel breddas.
Vinster med gratis preventivmedel
Förutom att Miljöpartiet önskar se ett uppdrag till TLV menar vi också att alla unga under 26 år ska ha rätt till kostnadsfria preventivmedel, oavsett bostadsort.
Att det skulle finnas vinster även för andra grupper med gratis preventivmedel är uppenbart. Färre skulle bli oönskat gravida och skyddas mot sexuellt överförbara sjukdomar. Givetvis skulle det kosta en hel del, men en samhällsekonomisk analys behöver också göras långsiktigt. Vi anser att det finns goda skäl att utreda vilka kostnader och vinster det sammantaget skulle ge såväl samhälle som individer om preventivmedel gjordes helt kostnadsfria för alla.
Ulrika Westerlund (MP)
Märta Stenevi (MP)
Emma Berginger (MP)
Leila Ali Elmi (MP)
Jan Riise (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Jacob Risberg (MP)