Jämförelse 852bcab9a67c63556e448446 Underlagets kontrollsumma: 5df8b0bfd46978fe7adc38c134cfdd4f5897016f966b9f3f7aa368775e7da5dc Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021543: Vuxnas tillgång till bildning genom livet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021543 Motion till riksdagen 2022/23:1543 av Linus Sköld m.fl. (S) Vuxnas tillgång till bildning genom livet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att höja ambitionerna med folkbildningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering En bildad befolkning är en nödvändighet för en levande demokrati. Därför är invånarnas tillgång till forum för bildning helt avgörande. Människors bildning ska i minsta möjliga mån avgöras av det offentliga. Folk bör kunna växa och utvecklas, förkovra sig och förvärva nya insikter inom områden som de själva väljer, fritt och frivilligt. De färdigheter och kunskaper som krävs för aktivt deltagande i arbetsliv och sam ­ hällsliv sköter samhället gemensamt inom det ordinära utbildningsväsendet. Det kan sägas mycket om men det är otvetydigt att både innehåll och omfattning definieras av det offentliga i läroplaner, timplaner, kursplaner, examensmål osv. Människors behov av möjligheter att bilda sig, växa och utvecklas genom livet är både bredare och djupare än så. Därför finns folkhögskolor och studieförbund, offentligt finansierade men inne ­ hållsligt fria och för deltagaren frivilliga. De senaste åren har folkbildningen, i synnerhet studieförbunden, ifrågasatts i den offentliga debatten. Avslöjanden om fusk har lett till ännu värre anklagelser om att majoriteten av verksamheten skulle vara bluff och båg. Även om Riksrevisionen i en granskning nyligen konstaterat att kontrollen av om pengarna uppfyller statens syfte med folkbildningen inte är tillräcklig finns det inget skäl att montera ner folkbildningen. Ja, staten ska kräva att de aktörer som får del av statsbidraget står upp för demokratins ideal. Men det skulle motverka sitt syfte om staten noggrannare skulle reglera eller kontrollera innehållet i människors bildningsresor. Resursfördelningsprincipen som gällt för studieförbunden har skapat en jakt på volymer istället för uppmuntrat kvalitativ verksamhet. Den borde ändras. Statens stöd till folkbildningen har legat relativt oförändrat över tid. Det borde också ändras eftersom priser och löner stiger kontinuerligt. Men framför allt borde vi, i tider av faktaresistens och 140-teckensbudskap, höja ambitionerna för folkbildningen. Människors möjlighet att bilda sig, fritt och frivilligt, handlar om att försvara demokratin. Därför bör folkbildningen stärkas. Linus Sköld (S) Gunilla Carlsson (S) Gunilla Svantorp (S) Helén Pettersson (S) Caroline Helmersson Olsson (S) === HB022061: Folkbildningen är grundläggande för demokratin === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022061 Motion till riksdagen 2023/24:2061 av Linus Sköld m.fl. (S) Folkbildningen är grundläggande för demokratin Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att höja ambitionerna med folkbildningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa folkbildningens frihet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återföra folkbildningsanslagen och tillkännager detta för regeringen. Motivering En bildad befolkning är en nödvändighet för en levande demokrati. Därför är invånarnas tillgång till forum för bildning helt avgörande. Människors bildning ska i minsta möjliga mån avgöras av det offentliga. Folk bör kunna växa och utvecklas, förkovra sig och för ­ värva nya insikter inom områden som de själva väljer, fritt och frivilligt. De färdigheter och kunskaper som krävs för aktivt deltagande i arbetsliv och sam ­ hällsliv sköter samhället gemensamt inom det ordinära utbildningsväsendet. Det kan det sägas mycket om, men det är otvetydigt att både innehåll och omfattning definieras av det offentliga i läroplaner, timplaner, kursplaner, examensmål osv. Människors behov av möjligheter att bilda sig, växa och utvecklas genom livet är både bredare och djupare än så. Därför finns folkhögskolor och studieförbund, offentligt finansierade men inne ­ hållsligt fria och för deltagaren frivilliga. De senaste åren har folkbildningen, i synnerhet studieförbunden, ifrågasatts i den offentliga debatten. Avslöjanden om fusk har lett till ännu värre anklagelser om att majoriteten av verksamheten skulle vara bluff och båg. Även om Riksrevisionen i en granskning nyligen konstaterat att kontrollen av om pengarna uppfyller statens syfte med folkbildningen inte är tillräcklig finns det inget skäl att montera ner folkbildningen. Ja, staten ska kräva att de aktörer som får del av statsbidraget står upp för demokratins ideal. Men det skulle motverka sitt syfte om staten noggrannare skulle reglera eller kontrollera innehållet i människors bildningsresor. Resursfördelningsprincipen som gällt för studieförbunden har skapat en jakt på volymer istället för att uppmuntra kvalitativ verksamhet. Därför ser vi med tillförsikt fram emot att nya fördelningsprinciper ska tillämpas från 2025. Det väntas leda till att kvalitet premieras före kvantitet. Statens stöd till folkbildningen skärs nu ner för andra statsbudgeten i rad. I år delar dessutom regeringen upp folkbildningsanslaget och ger sig särskilt på att minska studie ­ förbundens resurser. Det är en förändring vi avvisar å det bestämdaste. Därtill har den pågående utredningen om folkbildningens styrning fått ändrade direktiv och ska nu återkomma med förslag för att lägga ner Folkbildningsrådet, som är en bärande del i självförvaltningsmodellen och folkbildningens frihet, för att istället låta en eller flera myndigheter överta Folkbildningsrådets nuvarande uppgifter. Det är uppenbart att syftet för regeringen är att öka den politiska styrningen. Istället borde vi, i tider av faktaresistens och 140-teckensbudskap, höja ambitionerna för folkbildningen och säkerställa dess frihet från politisk styrning av innehållet. Människors möjlighet att bilda sig, fritt och frivilligt, handlar om att försvara demo ­ kratin. Därför bör folkbildningen stärkas. Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Gunilla Carlsson (S) Gunilla Svantorp (S) Helén Pettersson (S)