Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1345 av Peter Hultqvist m.fl. (S) PR-byråer och konsulter i riksdagen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över om PR-byråer och konsulter som arbetar med påverkan riktad mot Sveriges riksdag ska omfattas av ett särskilt regelverk och tillkännager detta för regeringen. Motivering Floran av pr-byråer och konsulter som arbetar med politisk påverkan har ökat. De pr-byråer som arbetar med detta har ingen skyldighet att redovisa sin uppdragsgivare. Det går heller inte att utkräva något ansvar av pr-byråerna. Detta även om de bidragit i beslutsprocesser som i efterhand visat sig ge negativa resultat. I samband med olika upphandlingar, exempelvis inom försvarssektorn, kan det konstateras att kapitalstarka företag anlitar pr-byråer för att påverka olika beslut. Aktiviteten kan exempelvis rikta sig mot en upphandlande organisation såsom FMV, direkt mot Försvarsdepartementets personal och riksdagsledamöter. Detta trots att den upphandlande myndigheten har tydliga regler om hur utvärderingar och besluts ­ processer ska gå till. Syftet med pr-byråns/konsultens aktivitet är självklart att gynna uppdragsgivaren och inget annat. Pr-byrån/konsulten blir här en intressepart som verkar i en icke transparent gråzon. Politiker ska påverkas genom presentationer av lämpliga och tillrättalagda underlag, fakta som passar det egna syftet och som ytterst kan leda till ifrågasättande av upp ­ handlande myndighets slutsatser. Med starka kapitalintressen i botten, som ofta är förankrade i olika länders försvars ­ industriella intressen, kan påtryckningarna bli både omfattande och starka. Därför är det viktigt att i sammanhang som dessa värna den svenska statens integritet. Det kräver ett tydligt ledarskap inom Regeringskansliet, upphandlande myndighet samt integritet hos berörda riksdagsledamöter. Pr-byråer/konsulter kan också anlitas för att påverka relationen mellan svenska staten och utländska försvarsindustriintressen. Det kan sträcka sig så långt som försök att påverka Sveriges mest strategiska vapensystem (VSI). I praktiken innebär det att dessa aktörer utan att kunna ställas till svars agerar inom sektorer som rör Försvars ­ maktens mest strategiska vapensystem. Självfallet är detta ett otillfredsställande förhållande. I sammanhang som dessa handlar det om fundamentala statsintressen. Integriteten i beslutsprocesserna måste vara intakt och inget annat än det som strikt företräder svenska intressen ska gälla. Det handlar om demokratiska principer, spårbarhet i utvärderingsprocesser, respekt för grundkriterier i en eventuell upphandling, tilltron till en myndighets integritet och hållfastheten i det politiska beslutsfattandet. I USA regleras pr-byråernas/konsulternas relation till politiken genom exempelvis ”Lobbying Disclosure Act” (1995). Den kräver en särskild registrering av lobbyister hos senaten, en regelbunden rapportering om hur mycket pengar som spenderas på påverkansarbete, vilken tid/vilka frågor man arbetar med samt tydliggörande av vem som är klienten/uppdragsgivaren. För att minska risken för gråzoner där kapitalstarka intressen gör sig gällande utan att vara synliggjorda är det rimligt med någon form av regelverk kopplat till Sveriges riksdag. Att registrera sig som pr-byrå/konsult, ange klient/uppdragsgivare, ämne och ekonomi är fullt rimliga krav i en modern demokrati. Peter Hultqvist (S) Lars Isacsson (S) Sofie Eriksson (S)

Motion till riksdagen 2023/24:2007 av Peter Hultqvist m.fl. (S) Reglering av pr-byråer och lobbyister Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om inrättande av ett regelverk och registrering av pr-byråer, konsulter och lobbyister som arbetar med inriktning på Sveriges regering och riksdag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Idag finns det 4 215 anställda inom lobby och konsultbyråer som arbetar med inriktning på ”pr och kommunikation”. Detta är en stark och inflytelserik grupp som anlitas på uppdrag av olika intressen i det svenska samhället. Möjligheten att anlita pr ‑ konsulter/ lobbyister är intimt sammankopplad med ekonomisk styrka. Påtryckningarna kan bli omfattande och starka i förhållande till såväl riksdag som regering. Om lobbyister verkar i osynlighet i en gråzon kan det riskera att underminera demo ­ kratin. Att arbeta med dolda kunder är ett exempel på detta. Historiskt kan vi konstatera att såväl rysk energiindustri som kinesisk telekomindustri via konsulter anlitade av svenska ombud försökt att påverka beslutsfattandet i vårt land. Inom försvars ­ sektorn finns också tydliga exempel på hur lobbyister förankrade i utländska företagsintressen försökt att påverka svensk upphandling. Aktivitet har riktats mot såväl regering som riksdag. Noterbart är att det inte går att utkräva något ansvar från pr-byråer/lobbyister, detta även om de bidragit till beslutsprocesser som i efterhand visat sig ge ett negativt resultat. Det är heller inte alltid som tydliga statliga regler för upphandling, utvärdering och beslutsfattande respekteras. Självfallet är förhållanden som dessa otillfredsställande. Detta gäller särskilt när lobbyismen riktar sig mot fundamentala statsintressen. Integriteten i beslutsprocesserna måste från statens sida vara helt och fullt intakt. Inget annat än det som strikt bygger på svenska regelverk och intressen får gälla. Det handlar då om demokratiska grund ­ principer, spårbarhet i utvärderingsprocesser och ytterst tilltron till myndigheters integritet. Pr-byråer/lobbyister som arbetar mot regeringskansli och riksdag bör omfattas av en särskild registrering, redovisa ämne och uppdrag samt ange uppdragsgivare/klient och ekonomi. Det är fullt rimliga krav i en modern och fungerande demokrati. En översyn av kontakter mellan politiker och lobbyister kommer nu att genomföras som ett del ­ uppdrag i en parlamentarisk utredning. Men det ändrar inte kravbilden om att själva grundvillkoren för pr-byråers och konsulters arbete i förhållande till regering och riksdag måste skärpas. I USA regleras pr-byråernas och konsulternas relation till politiken i Lobbying Disclosure Act (1995). Det krävs en särskild registrering av lobbyister hos senaten, en regelbunden rapportering om hur mycket pengar som spenderas på påverkansarbete, vilken tid/vilka frågor man arbetar med samt tydliggörande av vem som är uppdrags ­ givaren/klienten. Detta är ett exempel på hur förhållandet mellan politik och lobbyister kan regleras. Peter Hultqvist (S) Lars Isacsson (S) Sofie Eriksson (S)