Jämförelse 83af821add6d40ea4e510437 Underlagets kontrollsumma: a1c4af8039d266f23b53c3c0dcdca216a243484e1a704a4ee67b7d6cec8f70fc Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021298: Infrastrukturinvesteringar i hela landet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021298 Motion till riksdagen 2022/23:1298 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) Infrastrukturinvesteringar i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen prioritera infrastrukturinvesteringar i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen säkerställa att de infrastrukturprioriteringar som regionerna gör i sina länsplaner får genomslag och förverkligas och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi behöver ha fungerande vägar och järnvägar i hela Sverige, även utanför storstads ­ regionerna. Det är avgörande för att hela Sverige ska ha goda förutsättningar att utvecklas. Staten har ett stort ansvar för finansieringen av underhåll och upprustning av vägar och järnvägar i hela landet. Riksväg 83 är en regional pulsåder och av stor vikt i det regionala vägnätet i Gävleborgs län. Den ingår därför i det så kallade prioriterade funktionella vägnätet. Utifrån denna klassificering är det av stor vikt att upprätthålla en god standard på vägen och skapa likvärdiga förutsättningar för olika transportslag. Riksväg 83 har många viktiga funktioner för hela Gävleborgs län, såsom arbets- och studiependling, gods ­ transporter, fritidsresor, sjukvårdstransporter, fjällturism och kollektivtrafik. Sträckningen Bollnäs–Arbrå–Vallsta byggdes klart i början på 1950-talet och är i dag uttjänt – med stora brister i trafiksäkerhet och tillgänglighet. Hastighets ­ begränsningar har gjorts, vilket får konsekvenser för alla de människor och företag som är beroende av transporter längs vägen. Region Gävleborg har som länsplaneupprättare uppdraget från regeringen att ta fram ett förslag på länsplan enligt tilldelad ram. Sedan 2008 har vägsträckningen varit den mest prioriterade infrastruktursatsningen i läns ­ planen för Gävleborgs län, utifrån vägens beskaffenhet och antalet svåra olyckor som skett genom åren. Stora vägprojekt är förenade med viss tidsåtgång. Upprustningen av denna vägsträcka har dragit ut på tiden och regionen har återkommande fått besked från Trafikverket att byggstart flyttats fram. I dagsläget planerar Trafikverket att åtgärda endast en mindre del av vägen. Detta innebär att trafikfarliga och olycksdrabbade etapper blir kvar under överskådlig tid. I kommande länsplan finns fortfarande nämnda vägparti med som den högst prioriterade åtgärden. Denna gång med planerad byggstart till åren 2023–2024. Om detta blir verklighet har det alltså gått 15 år sedan regionen prioriterade upp väg ­ sträckningen i sin länsplan. Det kan givetvis finnas flera anledningar till att olika projekt blir försenade, och med stor sannolikhet finns det både förståelse och tålamod runt om i landet för att så sker. Men när situationen utvecklar sig så att regioner gång på gång möts av budskapet att planerade upprustningar av de livsnerver som våra riksvägar runt om i Sverige utgör, skjuts på framtiden, är det förödande för de kommuner som är beroende av denna infrastruktur för att människor och företag ska kunna bo, leva och verka där. En ytterligare konsekvens av denna 15 år långa process är att investerings ­ kostnaderna ökar. En fyrdubbling från initialt planerade 100 miljoner till den senaste beräkningen på 430 miljoner. De utdragna processer som här beskrivs skapar en oro och osäkerhet i regionernas infrastrukturplanering, över andra prioriterade åtgärder som är beroende av medlen och möjligheterna i länsplanerna. Det är inte hållbart och hämmar utvecklingen och till ­ växten i delar av landet, samtidigt som det skadar trovärdigheten såväl för de politiska beslut som ligger bakom prioriteringar i en länsplan som för ansvariga myndigheter. Det är därför av största vikt att staten prioriterar medel för infrastrukturinvesteringar i hela landet och säkerställer att de infrastrukturprioriteringar som regionerna gör i sina länsplaner får genomslag och förverkligas. Kristoffer Lindberg (S) Jim Svensk Larm (S) Linnéa Wickman (S) Sanna Backeskog (S) === HC022192: Infrastrukturinvesteringar i hela landet === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022192 Motion till riksdagen 2024/25:2192 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S) Infrastrukturinvesteringar i hela landet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att ytterligare prioritera medel för infrastrukturinvesteringar i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att de beräkningsmodeller som används vid infrastrukturinvesteringar på ett bättre sätt än i dag svarar upp mot de verkliga kostnaderna och att de infrastrukturprioriteringar som regionerna gör i sina länsplaner faktiskt får genomslag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Tillgången till fungerande vägar och järnvägar av god kvalitet även utanför storstads ­ regionerna måste vara en självklarhet. Det är en väsentlig fråga för utvecklingen i hela landet. Det är staten som har ansvaret för att sörja för en tillräcklig finansiering av underhåll och upprustning av järnvägar och större vägar i Sverige. Det är Trafikverkets beräkningsmodeller och mallar som regionerna använder vid upprättandet av deras länsplaner. Dessa beräkningar ligger sedan till grund för de politiska prioriteringar av infrastrukturprojekt som görs av regionerna. Det finns en stor diskrepans mellan Trafikverkets kostnadskalkyler som ligger till grund för länsplanerna och de faktiska kostnaderna när projekten väl inleds. Det är uppenbart att Trafikverkets beräkningsmodeller inte stämmer överens med verkligheten. Som exempel kan tas riksväg 83 i Hälsingland. Det är en regional pulsåder av stor betydelse i det regionala vägnätet. Vägen är en del av det prioriterade funktionella vägnätet. Utifrån denna klassificering är det av stor vikt att upprätthålla en god standard på vägen då den har många viktiga funktioner, såsom arbets- och studiependling, godstransporter, fritidsresor, sjukvårdstransporter, fjällturism och kollektivtrafik. Sträckningen Bollnäs–Arbrå–Vallsta (ca 20 km) byggdes klar i början på 1950-talet och är i dag uttjänt. Det finns stora brister i trafiksäkerhet och tillgänglighet, vilket föranlett att man tvingats göra hastighetsbegränsningar, vilket får konsekvenser för alla de människor och företag som är beroende av transporter längs vägen. Här har Region Gävleborg regeringens uppdrag att ta fram ett förslag på länsplan enligt tilldelad ram. Sedan 2008 har denna sträckning av riksväg 83 varit den mest prioriterade infrastruktursatsningen i länsplanen för Gävleborgs län, utifrån vägens beskaffenhet och antalet svåra olyckor som skett genom åren. Upprustningen av denna vägsträcka har dock dragit ut på tiden och regionen har återkommande fått besked från Trafikverket att byggstarten flyttats fram. En bidragande orsak till detta har varit de kostnadsökningar som uppstått när Trafikverkets beräkningsmodell mött den kalla verklighetens ljus. En fyrdubbling från initialt planerade 100 miljoner till den senaste beräkningen på 430 miljoner. I dagsläget åtgärdar Trafikverket därför endast en mindre del av vägen. En första etapp har inletts med planerad projektavslutning hösten 2024. Det har alltså gått 16 år sedan regionen prioriterade upp vägsträckningen i sin länsplan innan Trafikverkets åtgärder faktiskt är genomförda – och då endast på en mindre del av sträckan (ca 2,5 km). Detta innebär att trafikfarliga och olycksdrabbade etapper blir kvar under över ­ skådlig framtid. Nämnas bör då också att kostnadskalkylerna knappast blir säkrare när projekt gång på gång skjuts upp under så många år. De utdragna processer som här beskrivs skapar en oro och osäkerhet i regionernas infrastrukturplanering, över andra prioriterade åtgärder som är beroende av medlen och möjligheterna i länsplanerna. Detta är inte hållbart och hämmar utvecklingen och till ­ växten i delar av landet, samtidigt som det skadar trovärdigheten såväl för de politiska beslut som ligger bakom prioriteringar i en länsplan som för ansvariga myndigheter. Det är därför av största vikt att staten ytterligare prioriterar medel för infrastruktur ­ investeringar i hela landet och säkerställer att de beräkningsmodeller som används på ett bättre sätt än idag svarar upp mot de verkliga kostnaderna så att de infrastruktur ­ prioriteringar som regionerna gör i sina länsplaner faktiskt får genomslag och kan förverkligas. Kristoffer Lindberg (S) Linnéa Wickman (S) Patrik Lundqvist (S) Sanna Backeskog (S)