Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.023 · ämneslikhet 0.813. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över vilken möjlighet polisen ska ha till egna tolkningar av vapnets utseende vid licenshanteringen och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förtydliga ansvarsfördelningen i vapenlagstiftningen så att godkända intyg från Naturvårdsverket och skytteförbundens regelverk inte omprövas på nytt och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 400 ord · B 280 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:1539
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Vapenlagen för jakt- och sportskyttar
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över vilken möjlighet polisen ska ha till egna tolkningar av vapnets utseende vid licenshanteringen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vapenlagen ska underlätta för sportskyttar, jägare, samlare och handlare medan den å andra sidan ska försvåra för kriminella som innehar insmugglade illegala vapen. Det är två skilda saker och ska inte sammanblandas då det inte är laglydiga jägare och sport
skyttar som är kriminella. En mer restriktiv vapenlag ska användas för kriminalitet, inte för försvårande av jakt och sportskytte.
För att påvisa hur aktiv en medlem är i en skytteförening utfärdas ett aktivitetsintyg. Detta intygar att medlemmen är aktiv och har ett behov av vapen. Man specificerar att vapnet som skytten söker licens för stämmer överens med de tekniska bestämmelserna för skytteformen. Det intygas också att skytteföreningen utövar aktiviteter i den skytte
form som avses i licensansökan. När ansökningen gås igenom av polisen så avslås den inte alltför sällan. Polisen går emot föreningsintyget och nekar licens på målskyttevapen som är godkända enligt reglementet.
Vapens lämplighet för sitt ändamål ska bestämmas av Naturvårdsverket när det gäller jaktvapen och gällande sportskytte på mål, skytteförbunden. Utrymme för att ompröva dessa lämplighetsprövningar från en annan instans bör inte finnas.
Som stöd i sin bedömning för att avgöra vapens lämplighet använder polisen 2
kap. 5
§ vapenlagen: ”Tillstånd till innehav av skjutvapen för skjutning får meddelas endast om vapnet är lämpat för det ändamål som tillståndet skall avse.”
Från början var syftet med skrivningen att man inte skulle bevilja licens för vapen som inte var godkända enligt Naturvårdsverket eller skytteförbunden men sedan ett antal år omtolkar polisen denna innebörd och använder paragrafen som ett underlag som ger dem rätt att bortse från en annan myndighetsföreskrift tillsammans med skytte
förbundens intyg. Detta så att de kan ge avslag på licensansökningar trots att det är godkända vapen med godkända intyg från skytteförbunden.
Därför bör riksdagen överväga att tydliggöra detta så att feltolkningar ej behöver ske och så att polisen istället kan använda mer resurser till att motverka gängkriminella och insmugglade illegala vapen. Jag har tidigare motionerat i frågan riksmötet 2022/23 men eftersom problemen för jägare och sportskyttar som ansöker om vapenlicens hos polisen kvarstår motionerar jag än en gång.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3390
av Marléne Lund Kopparklint (M)
Förtydligande av vapenlagens tillämpning för sportskyttar och jägare
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att förtydliga ansvarsfördelningen i vapenlagstiftningen så att godkända intyg från Naturvårdsverket och skytteförbundens regelverk inte omprövas på nytt och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det finns över 600 000 vapenägare i Sverige som jagar eller utövar sportskytte. Jakt och sportskytte är folkrörelser med stor betydelse både för vår kultur och för landets totalförsvar. Sportskyttet har dessutom en traditionell koppling till idrottsrörelsen och polisen. En rättssäker och effektiv tillståndsprövning är därför viktig för att upprätthålla förtroendet för systemet.
I dag krävs aktivitetsintyg från skytteföreningar eller intyg från Naturvårdsverket för att styrka vapens lämplighet för jakt eller målskytte. Dessa intyg bygger på sakkunskap och tydliga regelverk. Trots detta förekommer det att tillstånd avslås med hänvisning till 2
kap. 5
§ vapenlagen, där polisen gör en egen tolkning av vapnens lämplighet. Denna situation riskerar att skapa rättsosäkerhet för laglydiga jägare och sportskyttar.
För att undvika osäkerhet och dubbelprövningar bör det tydliggöras i lagstiftningen att Naturvårdsverkets och skytteförbundens bedömningar av vapnens ändamålsenlighet är styrande. På så vis skapas en tydligare ansvarsfördelning och rättssäkerhet för den enskilde. Samtidigt frigörs resurser hos Polismyndigheten som bättre kan användas i arbetet mot den grova organiserade brottsligheten och de illegala vapen som utgör ett verkligt hot i samhället.
Jag har tidigare motionerat i frågan, men eftersom oklarheterna i lagens tillämpning kvarstår väcker jag åter denna motion. Ett förtydligande skulle stärka rättssäkerheten, underlätta för laglydiga jägare och sportskyttar och bidra till att polisen kan fokusera mer på de kriminella nätverkens illegala vapen.
Marléne Lund Kopparklint (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag