Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:1124 av Lars Püss (M) Långsiktig finansiering av infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en reformering av den långsiktiga finansieringen av infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Motivering Näringslivets beräkningar visar att det eftersatta underhållet av befintliga vägar och järnvägar, det vill säga underhållsskulden, kommer att fördubblas mellan 2015 och 2033, från 59 till 113 miljarder kronor. Bristande underhåll påverkar redan idag före ­ tagens verksamhet och utvecklingsmöjligheter negativt. Eftersläpande underhåll är dessutom uppskattningsvis ungefär fyra gånger dyrare än förebyggande underhåll. Det bristande underhållet av vägar och järnvägar försämrar industrins konkurrens ­ kraft och har utöver godstransporter en negativ effekt på till exempel möjligheten till kompetensförsörjning genom arbetspendling. Den gällande nationella underhållsplanen för vägnätet för 2022–2033 innebär att underhållsskulden på järnväg endast minskar något från 46 till 37 miljarder kronor. Den gällande nationella planen för järnvägsnätet 2022–2033 innebär att underhållsskulden på järnväg endast minskar något från 46 till 37 miljarder kronor. Detta är i sig otillräckligt. Än allvarligare, är att det saknas en plan för finansie ­ ringen av infrastrukturen på lång sikt. Detta medför en risk för att infrastrukturen används som en regulator då statens budget skiftar över tid och konjunkturer. Därmed riskeras grundläggande investeringar i infrastrukturen. För att infrastrukturen ska få en hållbar och långsiktig finansiering bör följande reformer övervägas: Underhållsplanen som Trafikverket tar fram bör sträcka sig 20 år fram i tiden, i stället för som idag endast fyra år. Avsikten är att ta igen det eftersläpande underhållet, så att Trafikverket på sikt bara utför förebyggande underhåll. Ur konkurrenssynpunkt behöver de järnvägsbanor som är viktiga för industrin underhållas så att kvaliteten motsvarar vad banorna en gång byggdes för. Trafik ­ verket bör utforma en praxis för vad som kan anses som lägsta acceptabla nivå på underhåll. Denna praxis utgör därefter ”bottenplattan” i det fortsatta underhålls ­ arbetet. För att skapa möjligheter till industriutveckling i hela landet, bör bärighetsanslaget, det vill säga den del av underhållsanslaget som avser vägar med sämst bärighet, höjas i den nationella planen. Regeringen bör prioritera drift och underhåll och tillse att anslagen per kilometer väg ligger på en nivå som innebär att underhållsskulden för vägar och järnvägar på sikt kan byggas bort. Lars Püss (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3302 av Lars Püss (M) Finansiering av infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att säkra en långsiktig och hållbar finansiering av underhållet av Sveriges infrastruktur och tillkännager detta för regeringen. Motivering En välfungerande infrastruktur är avgörande för näringslivets konkurrenskraft, arbets ­ pendling och regional utveckling. Detta gäller inte minst i Halland , där både industrin och logistiksektorn är starkt beroende av tillförlitliga väg- och järnvägs ­ förbindelser. Halland är dessutom en strategiskt viktig transportlänk mellan södra och västra Sverige och utgör en central del av godsflödena längs med västkusten. Trots detta är underhållssituationen för vägar och järnvägar bekymmersam. Närings ­ livets beräkningar visar att den nationella underhållsskulden riskerar att fördubblas mellan 2015 och 2033, från 59 till 113 miljarder kronor. Detta slår direkt mot Hallands företag och invånare. Bristande vägunderhåll påverkar transporter till och från våra hamnar och livsmedelsindustrins logistikflöden och försämrar möjligheterna till kompetens ­ försörjning genom pendlingsresor, särskilt från inlandet. Det är bra och positivt att regeringen har tagit stora steg för att förbättra vägunderhåll och nyinvesteringar i väg och järnväg, där 200 miljarder kronor mer satsats i den nya infrastrukturpropositionen jämfört med den förra. Samtidigt måste mycket göras vidare. Särskilt utsatta är de mindre vägarna på landsbygden och järnvägssträckor med stor betydelse för industrin. I dag är det uppskattningsvis fyra gånger dyrare att åtgärda eftersatt underhåll än att utföra förebyggande åtgärder. Det är alltså inte bara en fråga om funktion – utan också om ekonomi och ansvarstagande. Den nationella planen för underhåll av järnväg 2022–2033 minskar endast underhålls ­ skulden marginellt, från 46 till 37 miljarder kronor. Denna ambitionsnivå räcker inte. Än mer oroande är avsaknaden av långsiktig finansiering – där infrastrukturen riskerar att bli ett budgetreglage i lågkonjunktur, trots att transportbehoven i Halland och övriga Sverige är fortsatt höga. För att möta både de nationella och regionala behoven, särskilt i en tillväxtregion som Halland, bör följande reformer genomföras: Långsiktig underhållsplan Trafikverkets underhållsplan bör utvidgas till ett 20-årigt perspektiv, i stället för dagens fyra år. Det skapar stabilitet och förutsägbarhet för att långsiktigt kunna avveckla underhållsskulden – något som särskilt gynnar regioner med snabbt växande transportbehov, som Halland. Tydlig underhållsstandard för industribananätet De järnvägsbanor som är centrala för Hallands industri – till exempel sträckningar för godstrafik genom inlandet – måste underhållas så att de håller den kvalitet de byggts för. Trafikverket bör fastställa en miniminivå för acceptabel standard som sedan utgör ”golvet” för underhållsarbetet. Stärkt bärighetsanslag för landsbygdens vägar Vägnätet på landsbygden i Halland behöver stärkas. För att främja företagsamhet, service och arbetspendling i hela länet bör det s.k. bärighetsanslaget – det vill säga medel till de vägar med sämst bärighet – höjas i den nationella planen. Tillräckliga anslag per kilometer väg Underhållsanslagen per kilometer väg måste höjas till en nivå där underhållsskulden långsiktigt kan byggas bort. Det är särskilt viktigt i en växande region som Halland, där befolkningstillväxt och industriutveckling ställer högre krav på tillförlitlig infrastruktur. Halland är ett av Sveriges starkaste logistiklän, men det är också ett län där både inland och kust måste fungera tillsammans. Bristande infrastruktur hotar denna balans och hämmar tillväxten. Genom att långsiktigt säkra finansiering och underhåll kan vi stärka Hallands konkurrenskraft och förbättra villkoren för både företag och hushåll i hela länet. Lars Püss (M)