Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 8 Migration
2022/23 · HA022056 · Anders Ygeman (S); Åsa Eriksson (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Kalle Olsson (S); Jessica Rodén (S); Zara Leghissa (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 15 Studiestöd
2025/26 · HD023730 · Anders Ygeman (S); Linus Sköld (S); Caroline Helmersson Olsson (S); Mats Wiking (S); Rose-Marie Carlsson (S); Niklas Sigvardsson (S); Robert Olesen (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.006 · ämneslikhet 0.611. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 13 yrkanden i A · 12 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.864 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen.
12 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta det påbörjade arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa regeringens föreslagna utgiftsökning på 20 miljoner kronor för att öka återvändande och återvandring och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen.
11 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studiemedelssystemet och på sikt höja bidragsdelen och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den av regeringen aviserade översynen av studiestödssystemet ska ske genom en parlamentarisk kommitté, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den högre bidragsnivån inom studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt arbetsmarknadens parter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att CSN har tillräckliga ekonomiska resurser för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återigen sänka trösklarna för att påbörja studier efter att studiestartsstödet lagts ned, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inackorderingstillägget och förutsättningarna för gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett mål för studiestödssystemet ska vara att det verkar utjämnande samt bidrar till social rättvisa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att se över den ekonomiska situationen för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2411 ord · B 2165 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2056
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 8 Migration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta det påbörjade arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvotflyktingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa regeringens föreslagna utgiftsökning på 20 miljoner kronor för att öka återvändande och återvandring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen.
En stram och långsiktigt hållbar migration
Den socialdemokratiskt ledda regeringen ärvde 2014 en liberal migrationslagstiftning som gjorde att Sverige tog emot fler människor på flykt under 2015 och 2016 än vad vår kapacitet och möjlighet till integration klarade av. Därför lade den S-ledda regeringen om migrationspolitiken till att bli en av de stramaste i EU. Med ny migrationslagstiftning på plats där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel och en bosättningslag som fördelar det svenska mottagandet jämnare över hela landet har ett paradigmskifte skett och Sverige har nu en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning, som upprätthåller asylrätten och främjar integration. 2021 var antalet asylsökande det lägsta på tjugo år och Sveriges andel av det totala antalet asylsökande till EU har minskat från 12 procent, till 3 procent under de senaste fem åren.
För att uppnå målet om en långsiktigt hållbar migration till Sverige, ett värdigt mottagande och en bra integration krävs ett kontrollerat mottagande av asylsökande och personer med tillfälligt skydd
.
Fortsätt arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen
Moderaterna införde 2008 världens mest marknadsbaserade lagar för arbetskraftsinvandringen. Det har gynnat oseriösa företag, blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk och bidragit till att personer som fått skydd i Sverige inte har kommit i arbete. Regeringen har under mandatperioden därför stramat upp regelverket genom
krav på bindande anställningsavtal för att beviljas ett arbetstillstånd
krav på företagen att anmäla till ansvarig myndighet om man försämrar avtalsvillkoren
skärpta kontroller av arbetstillstånd
fördubblade straffavgifter för företag som fuskar med arbetstillstånden och utökade möjligheter för polisen att genomföra arbetsplatsinspektioner
försörjningskrav vid anhöriginvandring
beslutat om proposition för höjt lönegolv vid arbetskraftsinvandring.
Det påbörjade reformarbetet på detta område behöver nu fortsätta med fler åtgärder:
Arbetsmarknadsprövning
Det stora reformarbete som nu måste göras inom migrationsområdet är att städa upp efter Moderaternas avreglering av arbetskraftsinvandringen 2008. Avregleringarna har lett till att nästan en kvarts miljon arbetstillstånd beviljats, varav lejonparten varit till yrken utan krav på högre utbildning eller där det råder brist på arbetskraft.
Vi socialdemokrater har infört krav på bindande anställningsavtal, skärpt kontrollerna och fördubblat sanktionsavgifterna för arbetsgivare som anställer utländsk arbetskraft utan arbetstillstånd. Men mer behöver göras.
Vi behöver skärpa och förbättra regelverket för arbetskraftsinvandring genom att skyndsamt införa ett lönegolv, etablera en arbetsmarknadsprövning och skärpa sank
tioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken. Syftet är att komma till rätta med missbruket av det befintliga systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare, bland annat genom att skapa ett nytt system som fokuserar på att möta de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. En utredning har under 2022 tillsatts för att bland annat analysera och ta ställning till hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring kan utformas, ta ställning till hur systemet med så kallat spårbyte kan avskaffas, ta ställning till om den särskilda avgiften för den som anställer en utlänning som saknar rätt att vistas eller arbeta i Sverige ska höjas och differentieras. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen.
Fortsätt ta emot kvotflyktingar
Andra EU-länder måste ta ett större ansvar för att värna människors rätt att söka skydd från krig och förföljelse, samtidigt som Sverige ska ta sitt. Människor som saknar asyl
skäl har inte rätt att stanna i Sverige, men kvotflyktingar har bevisligen rätt till skydd. Deras rätt till permanenta uppehållstillstånd har redan prövats och ingen ytterligare prövning behöver ske.
I samband med omläggningen av migrationspolitiken under åren 2015–16 beslutades det också att kvoten successivt skulle höjas till 5
000 kvotflyktingar per år. Antalet flyktingar i FN:s flyktingläger runt om i världen är mycket stort och har ökat under de
senaste åren. Från flyktinglägren kommer också en betydligt större andel kvinnor och flickor, som ju drabbas särskilt hårt när krig och väpnade konflikter blossar upp i världens olika konfliktområden.
I arbetet med en stram migrationspolitik är det rimligt att prioritera mottagande av kvotflyktingar framför att fortsätta med en liberal politik för arbetskraftsinvandring där mångdubbelt fler invandrare får komma till Sverige och arbeta inom låglönebranscher eller utnyttjas som svart arbetskraft. Därför föreslår vi att 327 miljoner kronor tillförs anslaget 1:2 Kommunersättning vid flyktingmottagande, jämfört med regeringens förlag i utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.
Samhällskunskapskrav för att få permanent uppehållstillstånd
Vi vill införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare
för att lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhällskunskap
för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Utredaren ska bland annat föreslå hur språk-
och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontroll
eras och föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Uppdraget ska
redo
visas senast den 22 maj 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen.
Avveckla EBO och värna intentionerna med bosättningslagen
Ordningen med EBO infördes 1994 genom lagen (1994:137) om mottagande av asyl
sökande med flera. Syftet med reformen var bland annat att mottagandet skulle präglas av valfrihet och ökat eget ansvarstagande. EBO under asyltiden har sedan det infördes berörts i flera utredningar. I betänkandet
Sverige, framtiden och mångfalden
(SOU 1996:55), konstaterades att de negativa effekterna av det egna boendet översteg de positiva. För att komma tillrätta med de negativa konsekvenserna av eget boende föreslogs i betänkandet
Etablering i Sverige – möjligheter och ansvar för individ och samhälle
(SOU 2003:75) bland annat att den särskilda bostadsersättningen för dem som
valde att bo i eget boende skulle tas bort. I enlighet med utredningens förslag begränsades därför ersättningen år 2005.
Redan i början av 2020 begränsade regeringen möjligheten för asylsökande att bo i eget boende, så kallat EBO, i områden med socioekonomiska utmaningar. Ändringarna
har dock hittills haft begränsad effekt. I september förra året tillsattes också en utredning
som bland annat har i uppdrag att föreslå hur en skyldighet för asylsökande att bo på så kallade mottagningscenter under den första tiden i Sverige kan utformas. Utredningen
har nyligen lämnat ett delbetänkande
En ny ordning för asylsökandes boende
(SOU 2022:64). Här finns flera förslag som regeringen bör kunna gå vidare med utan dröjsmål.
Vi socialdemokrater vill avveckla EBO. Utredningen bör därför få tilläggsdirektiv och få i uppdrag att undersöka vilka åtgärder som kan vidtas för att uppnå detta. Det kan exempelvis handla om att avskaffa dagersättningen under asyltiden om man inte bor i
Migrationsverkets boenden. En avveckling av EBO skulle bidra till bättre förutsättningar
för integration och till en jämnare fördelning av ansvaret för mottagandet av nyanlända mellan landets kommuner.
Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) som trädde i kraft den 1 mars 2016 innebär att kommunerna är
skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Riksrevisionen
har i december 2021 presenterat en granskning av bosättningslagen och gör den samlade bedömningen att intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbetsmarknaden har uppnåtts. Vi står upp för bosättningslagen, som fördelar mottagandet jämnt mellan kommunerna i landet.
Fler som har fått avlägsnandebeslut ska återvända
Förtroendet för migrationspolitiken och det svenska mottagandet är beroende av att de som får skydd i Sverige ska stanna och bli en del av samhället och de som får ett avslag ska lämna landet. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har sedan 2014 vidtagit åtgärder för att öka återvändandet av personer med avlägsnandebeslut. Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att verkställa fler beslut om av- och utvisning och förvarskapaciteten har mer än fördubblats sedan 2014. Ett återvändandemål har också antagits som innebär att återvändandet ska öka med 50
% 2023 jämfört med år 2021. Den socialdemokratiska regeringen beslutade även att upprätta återvändandecenter för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
Sedan 2014 har cirka 100
000 personer som inte haft rätt att vistas i landet återvänt. Sverige ligger över genomsnittet i EU och har både fler till antalet och andelen återvändande än exempelvis Danmark under 2021. Vi behöver intensifiera arbetet med återvändande av dem som har ett avlägsnandebeslut. Detta är en förutsättning för att bevara legitimiteten i migrationspolitiken och för att stärka förutsättningarna för integration för dem som får uppehållstillstånd i Sverige. Den socialdemokratiska
regeringen har gett en särskild utredare i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten
för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning. Utredaren ska bland annat ta ställning till om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar för att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut, ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver ytterligare befogenheter i arbetet med verkställighet, ta ställning till om preskriptions
tiden för avlägsnandebeslut ska förlängas, samt ta ställning till om Migrationsverket ska kunna lagra och söka på biometri i fler fall än i dag. Uppdraget ska redovisas senast den 31 oktober 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen.
Bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer
Ett väl fungerande återvändande är en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrations
politik. En förutsättning för ett effektivt återvändandearbete är att det
etableras bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer liksom att antalet förvarsplatser ökar. Det är ett strukturellt arbete som kräver en rad olika insatser som behöver fortsätta under kommande år. Regeringens föreslagna utgiftsökning om 20 miljoner kronor för att öka återvändande och återvandring är, mot bakgrund av det omfattande arbete som behövs, en ineffektiv symbolåtgärd, varför Socialdemokraterna avvisar utgiftsökningen.
Ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig
Rysslands illegala invasion av Ukraina innebar den största flyktingkrisen sedan andra världskriget i Europa. För att säkra ett ordnat mottagande av och stöd till ukrainare på flykt tog den socialdemokratiska regeringen skyndsamt fram en plan för kontrollerat mottagande och tillfälligt skydd samt lagstiftning för jämnare fördelning av mottagandet i hela landet. Då kriget väntas fortsätta även under 2023, behöver Sverige förbereda sig på att de ukrainska flyktingarna kommer att stanna här under en längre tid. Det kommer
i sin tur kräva att man ser över vilka anpassningar som behöver göras för att de ukrainska
flyktingarnas vistelse och tillfälliga skydd i Sverige blir så bra som möjligt, både för flyktingarna och för det svenska samhället.
Nej till återinförande av begreppet ”bristande vandel” i svensk migrationslagstiftning
Regeringen har meddelat att man avser att utreda förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar från Sverige på grund av bristande vandel. Med bristande vandel avser man förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. Begreppet bristande vandel fasades ut ur utlänningslagen 1989 med motiveringarna att det inte längre användes i den praktiska tillämpningen och att begreppet ansågs obsolet. Vi anser, mer än 30 år senare, att begreppet bör anses som förlegat och inte längre bör tillämpas i modern rättstillämpning. En stram migrations
lagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhetssynpunkt och som bygger på olika skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt.
När människor tvingas, luras eller hotas i syfte att utnyttjas på olika sätt, till exempel för sexuella ändamål, innebär det en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det var därför som sexköpslagen infördes och den har varit framgångsrik mot bland annat
sextrafficking. Trots det hamnar varje år ett antal traffickingoffer i Sverige för att ”säljas” för sexuella ändamål.
Vi motsätter oss att prostituerade brottsutsatta likställs med brottslingar såsom gängkriminella. Vi står upp för rättsstatens principer och kvinnors rättigheter.
Vi avvisar därför sådana förslag som har sin grund i tveksamma moraliska värder
ingar om levnadssätt eller regelefterlevnad. I utlänningslagen och i andra lagar som rör migration bör det vara tydligt att det är brottsliga handlingar som kan leda till att man inte beviljas uppehållstillstånd eller kan utvisas ur landet.
Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
4
718
546
±0
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
9
060
000
±0
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
143
013
−20
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
779
576
±0
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
200
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
291
158
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
326
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
500
450
±0
Summa
16
019
745
−20
000
Anders Ygeman (S)
Åsa Eriksson (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Kalle Olsson (S)
Jessica Rodén (S)
Zara Leghissa (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3730
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Motivering
Studiestöd för fler jobb och bättre möjligheter att studera
Världens bästa omställningsstudiestöd
Studiestöd för fler i arbete och höjd kompetens
Förbättrade möjligheter för elever som läser med inackorderingstillägg
Ökad trygghet för studenter vid sjukdom
Ökad trygghet för studenter med barn
Anslagsförändringar
1:1 Studiehjälp
1.7 Centrala studiestödsnämnden
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studiemedelssystemet och på sikt höja bidragsdelen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den av regeringen aviserade översynen av studiestödssystemet ska ske genom en parlamentarisk kommitté, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den högre bidragsnivån inom studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt arbetsmarknadens parter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att CSN har tillräckliga ekonomiska resurser för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återigen sänka trösklarna för att påbörja studier efter att studiestartsstödet lagts ned, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inackorderingstillägget och förutsättningarna för gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett mål för studiestödssystemet ska vara att det verkar utjämnande samt bidrar till social rättvisa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att se över den ekonomiska situationen för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Studiestöd för fler jobb och bättre möjligheter att studera
Sverige ligger nu i Europas bottenliga när det gäller arbetslöshet och tillväxt. För att fler människor ska ha ett jobb att gå till, för att svenska företag ska hitta den kompetens som behövs och för att få fart på svensk ekonomi behöver vi fler som påbörjar och avslutar en utbildning som leder till jobb.
Ett generöst studiemedelssystem är viktigt för svensk tillväxt, för en jämlik tillgång till välfärd i hela landet, för att bryta segregationen, för att klara klimatomställningen och för att bygga Sverige starkt. Regeringen har aviserat att en översyn ska göras av studiestödssystemet. Vi motsätter oss inte en översyn, men en av de viktigaste faktorerna till att Sverige har haft ett framgångsrikt och världsledande studiestöd är att det funnits brett parlamentariskt stöd för dess innehåll. Därför anser vi att om det nu ska genomföras en översyn av systemet ska det ske via en parlamentarisk kommitté för att det även fortsättningsvis ska finnas en långsiktig hållbarhet i systemet.
Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och möjlighet att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster. I budget
propositionen för 2024 ändrade regeringen plötsligt målet för studiestödssystemet. Att studiestödet ska ”utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa” ströks ur målformuleringen. Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Vi socialdemokrater vill att studiestödet, precis som tidigare, ska ha som mål
att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa
.
Socialdemokraternas utgångspunkt är att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan inkomster från arbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill och har möjlighet att kombinera sina studier med arbete också gör det. Men för flera grupper av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete, eller så innebär det en så stor ansträngning att studier eller familjeliv blir starkt lidande. Det gäller till exempel studerande med barn, studenter med funktionsnedsättning och studenter med stor andel schemalagd tid under sina studier.
För att få fler i arbete och öka Sveriges konkurrenskraft behöver vi tillgängliggöra utbildning för fler. Mer behöver göras för grupper av studenter som har en särskilt utsatt ekonomisk situation. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier. Därför behöver vi se över och på sikt stärka bidragsdelen. Vi behöver utveckla omställningsstudiestödet så att fler får möjlighet att ställa om mitt i livet.
Världens bästa omställningsstudiestöd
Sverige har världens bästa system för omställning och kompetensutveckling. Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd har införts med syftet att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Människor mitt i livet kan nu välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling, utan att behöva känna oro för hur räkningarna fortsatt ska betalas.
Sen regeringen tog över har reformen tyvärr präglats av stora problem som reger
ingen inte hanterat. Antalet utbildningsplatser skars ner i början av mandatperioden och CSN fick inte de resurser myndigheten efterfrågat för att kunna hantera de inkomna ansökningarna. Det gjorde att man tappade fart och många som hade velat påbörja en omställning gav upp. Efter att vi socialdemokrater vid ett flertal tillfällen föreslagit att anslaget till CSN ska förstärkas för att omställningen av arbetskraften inte ska bromsas tillsköt regeringen en del resurser. CSN upplever dock fortfarande att man saknar långsiktig kapacitet att hantera alla de ansökningar som kommer in, varför man nu efterfrågat mer resurser. Regeringen har nu ännu en gång ignorerat CSN:s varnings
signaler och omställningsstudiestödet riskerar nu återigen att kastas in i ett administra
tivt kaos.
Regeringens bristande ansvarstagande riskerar därmed återigen att underminera omställningsstudiestödets förmåga att stärka kompetensförsörjningen på arbets
marknaden. I ett läge med Europas högsta arbetslöshet och med ett arbetsliv som förändas i snabb takt, har Sverige redan förlorat värdefull tid på att regeringen inte tar ansvar för att värna omställningsstudiestödet. Vi socialdemokrater föreslår därför att mer resurser skjuts till CSN:s arbete med att säkerställa att reformen tillåts leva upp till sin potential.
Studiestöd för fler i arbete och höjd kompetens
Studiestartsstödet infördes av den socialdemokratiskt ledda regeringen och gav ekonomiska förutsättningar för arbetslösa personer med kort tidigare utbildning och ett stort utbildningsbehov att ta steget till studier. Nu när SD-regeringen avskaffar stödet vid årsskiftet ökar risken för att många arbetslösa i behov av utbildningen inte får möjlighet till det. Under 2024 var det 4
300 studerande som använde stödet och av dessa var 73 procent kvinnor. Målgruppen var personer som står långt ifrån arbets
marknaden, en grupp som just nu växer snabbt. Att regeringen i det här läget avskaffar studiestartsstödet är en sällsynt dålig prioritering.
Vägen till egen försörjning och en bra integration går via arbete. En fullföljd gymnasieutbildning, som ofta möjliggörs med studiestöd, är en vattendelare på arbetsmarknaden då arbetslösheten är betydligt högre bland dem som saknar gymnasi
eutbildning. Att utrikes födda rekryteras till och genomgår utbildning är därför avgörande för att förbättra integrationen. Tidigare erfarenheter pekar också på särskilt stora arbetsmarknadseffekter om satsningar riktar sig till arbetslösa med kort utbildning, dvs den målgrupp som studiestartsstödet avsåg. IFAU har bland annat funnit att för
lagan till studiestartsstödet, rekryteringsbidraget, hade positiva effekter på sannolik
heten att delta i utbildningen och positiva effekter på framtida arbetsmarknadsutfall. Vad gäller sannolikheten att delta i utbildning var det särskilt viktigt för kvinnor, personer med utländsk bakgrund och personer med kort utbildningsbakgrund.
En granskning från Riksrevisionen har visat att många som fått studiestartsstödet inte tillhört den prioriterade målgruppen. Detta borde dock inte ha varit skäl för att avskaffa stödet, snarare för att detta borde utvecklas och finjusteras. Studiestartsstödet var ett viktigt verktyg för att få kortutbildade att ta klivet att genomgå utbildning som leder till jobb. Efter att regeringen nu avskaffat studiestartsstödet måste regeringen återkomma med förslag på hur trösklarna till studier återigen kan sänkas för att undvika inlåsnings
effekter. Vi socialdemokrater föreslår därför att en utredning tillsätts av hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning för att få jobb.
Förbättrade möjligheter för elever som läser med inackorderingstillägg
Det svenska studiestödssystemet är utformat för att ge goda förutsättningar för alla elever och studenter att kunna studera. På så vis utjämnar skolsystemet de skillnader som finns i barns och ungas uppväxtvillkor utifrån familjebakgrund. En viktig utjämnande faktor är inackorderingstillägget. Det syftar till att skapa mer likvärdiga möjligheter för alla elever att studera långt ifrån föräldrahemmet. Den som ska gå en gymnasieutbildning långt ifrån hemmet har möjlighet att få stöd till inackorderingen, det vill säga hjälp att täcka boende, fördyrat uppehälle och resor till föräldrahemmet. Idag skiljer sig förutsättningar beroende på vilken skola eleven går på och vilken kommun föräldrahemmet ligger i. Det skapar ojämlika möjligheter. Inackorderings
tillägget bör därför ses över.
Ökad trygghet för studenter vid sjukdom
Det finns i dag ingen generell möjlighet att vara sjukskriven på deltid inom studie
stödssystemet. En studerande som blir sjuk riskerar därför att tvingas avbryta studierna, trots att studieförmåga fortfarande finns till viss del.
Utredningen om tryggare och mer effektiva studier har i sitt delbetänkande Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) lämnat förslag om förbättrad sjukförsäkring inom studiestödssystemet. Förslagen innebär en generell möjlighet till deltidssjukskrivning inom studiemedelssystemet med bibehållen heltidsersättning, och att karenstiden för avskrivning av studielån ska kortas från 30 till 14 dagar. I be
tänkandet föreslås också att avskrivning av studielån enbart ska ske om den studerande har blivit försenad i sina studier, vilket gör att behovet av en lång karenstid minskar. Även studerande med studiestartsstöd ska enligt förslaget omfattas av ändringarna. Regeringen bör nu återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom.
Ökad trygghet för studenter med barn
Att det ska vara möjligt för alla, oavsett livssituation, att se högre studier som ett möjligt livsval är avgörande för vår förmåga att möta kompetensförsörjningen. De ekonomiska förutsättningarna för studenter med barn behöver därför ses över.
Anslagsförändringar
1:1 Studiehjälp
Kostnadskrisen har slagit hårt mot Sveriges barnfamiljer och regeringen har under mandatperioden prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare framför att förbättra vardagen för vanligt folk. Familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till, och de familjer som hade det tufft redan innan krisen har drabbats extra hårt. Barnen ska inte behöva betala kostnadskrisen. Därför fortsätter vi att prioritera att barn- och studiebidraget höjs med 200 kronor per månad. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5
000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter. För att finansiera denna höjning av studiebidraget föreslår Socialdemokraterna att anslaget 1:1 studiehjälp stärks med 774
000 kronor.
1.7 Centrala studiestödsnämnden
Sedan regeringen tillträdde har man uppvisat en passivitet som underminerat omställningsstudiestödets förmåga att stärka kompetensförsörjningen på arbets
marknaden. CSN har genomgående nekats eller inte fått de resurser som krävs för att ta itu med långa köer. Följden är att miljarder av studiestöd brunnit inne på grund av regeringens schabblande. Inför 2026 ser prognosen återigen mörk ut, men trots detta får CSN inte de resurser som efterfrågats av myndigheten. Snarare hotar regeringens nedskärningar nu myndighetens långsiktiga förmåga att hålla ansökningsköerna på en rimlig nivå. CSN skulle nu behöva en ökad grundbemanning för att skapa långsiktiga förutsättningar att kunna hålla rimliga handläggningstider och ge majoriteten av sökande besked innan studiestart. Men regeringens schabblande med omställnings
studiestödet fortsätter. Om man nu återigen ignorerar varningssignaler från sina egna myndigheter hotar det på sikt intresset för att använda omställningsstudiestödet. Vi socialdemokrater föreslår därför att anslag 1:8 Centrala studiestödsnämnden ökar med 30 miljoner kronor.
Anslagsförslag för
2026
för utgiftsområde
15
Studiestöd
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4
571
331
774
000
1:2
Studiemedel
19
788
041
±0
1:3
Omställningsstudiestöd
7
339
000
±0
1:4
Statens utgifter för räntor på studielån
2
816
050
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
63
150
±0
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27
000
±0
1:7
Centrala studiestödsnämnden
1
163
526
30
000
1:8
Överklagandenämnden för studiestöd
19
496
±0
Summa
35
787
594
804
000
Anders Ygeman (S)
Linus Sköld (S)
Caroline Helmersson Olsson (S)
Mats Wiking (S)
Rose-Marie Carlsson (S)
Niklas Sigvardsson (S)
Robert Olesen (S)