Jämförelse 82269ccd0fa014b574769f05 Underlagets kontrollsumma: 6e2246bf1452c483e29e05653063ddabdc649266af0ce1f06c15d26ee1e89499 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA022073: Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha022073 Motion till riksdagen 2022/23:2073 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) Utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kraftfulla åtgärder behövs för att Sverige ska lyckas ställa om till ett fossilfritt välfärdsland för att leva upp till Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en rättvis klimatomställning bör öka Sveriges konkurrenskraft och skapa jobb i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges klimatpolitik ska utformas på ett sätt som inte innebär att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det klimatpolitiska ramverket ska värnas och att förslag om skärpta och kompletterande mål, såsom konsumtionsbaserade utsläpp och sektorsmål, bör diskuteras och förankras brett med andra partier i Miljömålsberedningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska klimatarbetet kräver satsningar på miljöövervakning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska anta en handlingsplan för förbättrad klimatberedskap där konkreta åtgärder identifieras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning för att underlätta klimatomställning för vanligt folk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla Industriklivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med planerna att ta bort koldioxid från atmosfären genom satsningar på bio-CCS och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs snabbare och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna behöver anpassas och moderniseras för att främja en snabbare omställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillståndsprocesserna måste effektiviseras och vara mer förutsägbara och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en omställning till en mer cirkulär ekonomi är en förutsättning för att klara miljömålen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en fossilfri fordonsflotta senast 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av storskalig inhemsk produktion av biodrivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Klimatklivet ska behållas och utökas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att klimatpremien behålls och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör fortsätta sitt påverkansarbete mot EU för att biodrivmedel ska gynnas framför fossila drivmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i solidaritet med andra länder, måste mäta och minska utsläpp i syfte att nå en hållbar utveckling och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att antalet utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel ska minska och att svenska överskott av utsläppsutrymme inom EU:s ansvarsdelningsförordning inte ska säljas till andra länder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör accelerera klimatomställningen så att Sverige når klimatmålen till 2030 och nettonollutsläpp av växthusgaser till 2045, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s utsläppshandel bör skärpas genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050, att den linjära reduktionsfaktorn höjs och att systemet med gratis tilldelning avslutas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att fler sektorer täcks av EU:s system för handel med utsläppsrätter, som exempelvis flygets och sjöfartens utsläpp men även transport- och uppvärmningssektorn, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att känsliga områden ska skyddas från bottentrålning och mindre miljöpåverkande fiskeredskap ska stimuleras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att hav och sjöar ska klaras från övergödning och försurning, den biologiska mångfalden ska säkras i åar och älvar, gifter och plast inte ska spridas i havet och fiskbestånden ska vara hållbara, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att både minska plastavfallet och samtidigt öka återvinningen av avfallet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att EU:s engångsplastdirektiv ska genomföras på ett ambitiöst sätt för en omställning till en giftfri, biobaserad och cirkulär ekonomi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en säker dricksvattenförsörjning, med anledning av klimatförändringarna samt potentiella kriser, behöver tryggas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att spridningen av mikroplaster till haven måste stoppas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre för att minska utsläppen av övergödande ämnen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet bör utvecklas och att våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska klimatarbetet bör kräva satsningar på miljöövervakning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt bör verka för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör gå före och införa förbud mot farliga kemikalier och driva på EU för skärpta kemikalielagar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa både jobb och en renare miljö genom en ambitiös implementering av kemikaliestrategin och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att minska mängden plast och se till att den hamnar på rätt plats och göra den mer återvinningsbar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden är avgörande för den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att återställandet och anläggandet av våtmarker pågår och intensifieras i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att strängare lagstiftning, fler styrmedel, breda lösningar och investeringar snarare än skattesänkningar är vägen framåt för att klara de stora miljöproblemen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en cirkulär ekonomi för att nå klimatmålen, bevara den biologiska mångfalden och för att skapa fler nya jobb och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen samt att design och designprocesser bör komma in tidigt i både produktutveckling och planering av miljöer för att uppnå en god hushållning med energi och naturresurser och en hållbar avfallshantering, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i den gröna omställningen ska avfall återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att offentlig upphandling bidrar till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att bekämpa avfallsbrottsligheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sambandet mellan miljöbrott och den organiserade brottsligheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de nya utredningarna om miljöbrott och myndighetsuppdragen som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa, för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Naturvårdsverket 620 648 ±0 1:2 Miljöövervakning m.m. 391 714 40 000 1:3 Åtgärder för värdefull natur 1 130 035 250 000 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden 1 087 568 −340 000 1:5 Miljöforskning 96 825 ±0 1:6 Kemikalieinspektionen 311 404 ±0 1:7 Avgifter till internationella organisationer 285 631 ±0 1:8 Klimatbonus 5 955 000 ±0 1:9 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut 283 581 ±0 1:10 Klimatanpassning 140 000 ±0 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö 1 244 565 ±0 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar 169 100 ±0 1:13 Internationellt miljösamarbete 37 400 ±0 1:14 Skydd av värdefull natur 1 170 500 290 000 1:15 Havs- och vattenmyndigheten 317 723 ±0 1:16 Klimatinvesteringar 3 055 000 ±0 1:17 Klimatpremier 462 000 400 000 1:18 Industriklivet 1 354 000 ±0 1:19 Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv 115 000 ±0 1:20 Driftsstöd för bio-CCS 25 000 ±0 1:21 Kompetenslyft för klimatomställningen 50 200 ±0 2:1 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 132 389 ±0 2:2 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning 1 107 408 ±0 Summa 19 542 691 640 000 Skapa jobb här och nu genom att leda klimatomställningen Klimatomställningen är vår tids största ödesfråga. Vi ser allt mer av extremväder i Sverige och i hela världen och vi riskerar att förstöra förutsättningarna att leva och bo på många platser. Samtidigt får vi inte glömma bort att klimatomställningen också är vår tids största framtidsmöjlighet. I augusti 2021 publicerades FN:s klimatpanel (IPCC) den första delen av sin sjätte utvärderingsrapport. Den slår fast att mänsklig påverkan har värmt upp klimatet över hela jorden. Effekterna är kraftigare och sker snabbare än vad som kunnat beläggas i IPCC:s tidigare rapporter. Kraftfulla åtgärder kommer att behövas för att Sverige ska lyckas ställa om till fossilfrihet i tid för att leva upp till Parisavtalet och för att uppnå den förra socialdemokratiska regeringens ambition om att bli världens första fossilfria välfärdsland. Utvecklingen under de kommande tio åren kommer att bli avgörande för om världen kommer att klara att hålla Parisavtalets mål om att den globala uppvärmningen ska hållas långt under 2 grader med sikte på att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader över förindustriell nivå. Genom att ligga längst fram i klimatomställningen ökar Sveriges konkurrenskraft. Klimatomställningen av näringslivet och industrin är inte något som händer av sig självt – det är resultatet av dialog med näringslivet och politiska reformer och beslut tagna av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen. Som ett direkt resultat tillverkas det nu fossilfritt stål i Sverige, vi bygger elbilar och nedlagda industrier blir till batterifabriker. Det skapar tusentals jobb här och nu, försörjning för vanligt folk och ny framtidstro på orter som tampats med arbetslöshet och bristande välfärd. Den svenska industrin och transportnäringen spelar en nyckelroll i vårt samhällsbygge och kommer att göra det också i vårt arbete för att klara klimatomställningen. Vi vill öka tempot för att utsläppen ska minska snabbare och för att framtidens jobb inte ska försvinna i väg till andra länder. Ett fossilfritt välfärdsland Vi socialdemokrater vill ta oss an uppgiften att klara klimatkrisen genom att modernisera Sverige och ställa om till ett fossilfritt Sverige. Vi har tekniken, kunskapen och viljan. Genom att samla Sverige och hjälpas åt kan vi bli det första fossilfria välfärdslandet. Sverige ska vara en förebild för andra länder och driva på i EU och FN för att världens länder ska öka sina åtaganden för att göra verklighet av Parisavtalets ambitioner. Vi ska ta ansvar för våra historiska utsläpp. Klimatpolitiken ska utformas på ett sätt som inte innebär att utsläppen av växthusgaser ökar utanför Sveriges gränser. Vi socialdemokrater vill driva en miljö- och klimatpolitik grundad i forskning och evidens. Kring klimat ­ politiken kan vi samla våra resurser för kraftfulla klimatåtgärder. Så skapar vi ett starkare samhälle och ett tryggare Sverige. Vi är av åsikten att en aktiv klimatpolitik också är en politik för framtidens jobb. Vi är övertygade om att vägen dit är genom en rättvis klimat ­ omställning av industrin, energisektorn, transporter samt jordbruk och skogsindustrin. På så sätt kan flera gröna jobb skapas i hela Sverige och ingen lämnas efter. Klimatomställningen måste ske rättvist. Klassperspektivet ska alltid finnas med. Vi axlar denna uppgift tillsammans. I ett starkare samhälle kan vi klara de svenska miljö ­ målen genom investeringar och nya regler som ger minskade utsläpp av växthusgaser. Klimatomställningen är en samhällsgemensam uppgift och kräver gemensamma lösningar. De som bär den största bördan för utsläppen ska också ta det största ansvaret – möjligheten att ställa om är ojämlikt fördelat. I uppgörelse med övriga partier om klimatpolitiska ramverket har vi socialdemokrater kommit överens om ett sektorsmål och transportmål. Förslag om skärpta och komplet ­ terande mål, såsom konsumtionsbaserade utsläpp och sektorsmål bör diskuteras och förankras brett med andra partier i Miljömålsberedningen. Idag finns också redan en tydlig ansvarsfördelning mellan regionernas respektive kommunernas ansvar för att genomföra klimat- och miljömålen. Staten bidrar idag redan till att finansiera förtätningar som skapar hållbara städer exempelvis med bostadssubventioner och stadsmiljöavtal. Klimatlagen trädde i kraft den 1 januari 2018. Lagen ålägger ett ansvar på nuvarande och framtida regeringar att föra en politik som utgår från klimatmålen och att regelbundet rapportera om utvecklingen. En central utgångspunkt för klimatlagen är att klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska ges förutsättningar att samverka med varandra. Enligt klimatlagen ska regeringen varje år presentera en klimatredovisning i budgetpropositionen. Redovisningen underlättar för uppföljning och bedömning av de samlade klimateffekterna av alla politikområden och ska innehålla en beskrivning av utsläppsutvecklingen i relation till målen. Redovisningen ska också beskriva de viktigaste besluten under året och deras effekt för utvecklingen av växthusgasutsläppen samt innehålla en bedömning av om det finns behov av ytterligare åtgärder. Den högerkonservativa regeringen och Sverigedemokraternas Tidöavtal är i avseendet klimat- och miljösatsningar mycket bekymrande. I Tidöavtalet framgår att ”Sveriges klimat- och miljöpolitik ska vara ambitiös” men det återspeglas inte i de före ­ slagna åtgärderna. För att nå klimatmålen måste Sveriges utsläpp av växthusgaser minska snabbt, men det saknas åtgärder för att åstadkomma snabba utsläppsminskningar. Den högerkonservativa regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2023 ökar istället utsläppen. I regeringens förslag till budget för 2023 konstateras att den aviserade sänk ­ ningen av reduktionsplikten kommer att bana iväg för ökade utsläpp och missade etapp ­ mål. Vi är också kritiska till att regeringen i offentliga uttalanden försökt att förminska betydelsen av den nya inriktningen på Sveriges klimatpolitik. En bred långsiktig politisk överenskommelse är avgörande för att svenska företag och konsumenter ska göra de nödvändiga investeringar som krävs för en omställning till ett fossilfritt Sverige. Ett klimatpolitiskt ramverk med en klimatlag, ett klimatpolitiskt råd och de kanske mest ambitiösa klimatmålen i världen har införts av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen. Så har industrin fått stabila spelregler och förutsättningar till en grön omställning. Den tidigare socialdemokratisk ledda regeringens nationella initiativ ”Fossilfritt Sverige” har också bidragit till att låta näringslivet och industribranscher utveckla och utforma färdplaner mot en grön omställning med minskade klimatutsläpp. Inom ramen för Fossilfritt Sverige har 22 olika branscher tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala. En ny industriell revolution År 2015 lanserade den S-ledda regeringen Klimatklivet – ett särskilt investeringsstöd till företag, organisationer och kommuner som fördelas till de åtgärder som ger största möj ­ liga utsläppsminskning per investerad krona. Över tio miljarder kronor har investerats sedan starten till drygt 4 500 lokala klimatåtgärder, vilket beräknas minska Sveriges koldioxidutsläpp med 2,4 miljoner ton per år framöver. Socialdemokraterna vill fort ­ sätta att utveckla Klimatklivet med en tydligare inriktning på att underlätta klimat ­ omställning för vanligt folk. Det är ett problem att det varit dyrt och svårt för många att delta i klimatomställningen. Vi socialdemokrater vill göra det billigare och enklare. Industriklivet infördes av den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen 2018 för att skapa förutsättningar för klimatomställning av den tunga processindustrin. Tack vare Industriklivet har projekt som Hybrit – det fossilfria stålet, kemisk återvinning av plast i Stenungsund genom Borealis, Svensk plaståtervinning och Ovakos satsning på vätgas i Hofors kunnat få stöd i sin utveckling. Forskningsinstitutet Rise, Research Institutes of Sweden, har under 2021–2022 förstärkts med 350 miljoner för att utveckla och modernisera testbäddar för bioraffinaderier runt om i Sverige. Syftet är att påskynda kommersialiseringen av nya teknologier, produkter och tjänster genom att tillgänglig ­ göra test- och demonstrationsmiljöer. Det skapar bättre förutsättningar för industrier att ställa om från fossil till förnybar då testbäddarna främst kommer att handla om förny ­ bara bränslen, drivmedel, plastmaterial samt kemikalier. Inom kemiindustrin kan åtgär ­ derna leda till minskade utsläpp av växthusgaser, då andelen biobaserade produkter ökar. Även inom el- och fjärrvärmesektorn kan det leda till minskade utsläpp eftersom stor del av plastmaterialet förbränns inom sektorn efter användning. Inom transport ­ sektorn kan stödet bidra till framställning av biodrivmedel. Vi socialdemokrater vill fortsätta att utveckla Industriklivet. Tekniken för att avskilja och lagra koldioxid kommer spela en avgörande roll för världens länder att klara klimatomställningen. Socialdemokraterna vill gå vidare med planerna att ta bort koldioxid från atmosfären genom satsningar på bio-CCS. Effektiva och snabbare miljötillståndsprocesser Vi ska driva på klimatomställningen och den gröna industriella revolutionen. Klimat ­ investeringarna och framtidens jobb ska hamna i Sverige och inte försvinna iväg till andra länder. Då krävs snabbare och enklare tillståndsprocesser, med fortsatt höga miljökrav och rättssäkerhet. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att myndig ­ heterna har de rätta förutsättningar för att kunna genomföra tillståndsprövningar. Miljö ­ prövningsutredningens förslag om effektivare tillståndsprocesser är ett viktigt bidrag i det arbetet. Utredningen har tagit ett brett grepp för att effektivisera miljöprövningen och lämnar ett stort antal förslag som täcker stora delar av prövningskedjan. Förslagen rör också olika typer av åtgärder som förändrad lagstiftning, förslag på vidare regerings ­ uppdrag och utredningar, myndighetssamordning och vägledning. Utredningens generella slutsats är att den samlade prövningstiden behöver minska, att toppar i handläggningstid behöver kapas samt att processerna kan bli mer effektiva och förutsägbara för att stimu ­ lera en grön omställning. I linje med det arbete som pågår för att nå det övergripande målet att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland pågår en klimatdriven strukturomvandling med stora pågående och kommande investeringar, men de svenska utsläppen minskar för långsamt för att vi ska nå de nationella klimatmålen. Vi social ­ demokrater anser därför att tillståndsprocesserna behöver anpassas och moderniseras för att främja en snabbare omställning. Omställning av den svenska fordonsflottan Priserna på bränsle har gått upp på grund av Putins invasion av Ukraina, samt på grund av Rysslands agerande redan innan invasionen. Vi behöver därför bli mindre beroende av vad som sker i omvärlden. Genom att bli mindre beroende av fossila bränslen ökar vi vårt självbestämmande. Det är dessutom bra för klimatet. Vi vill se en fossilfri fordonsflotta senast år 2030. För att komma dit införde den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen ett så kallat bonus malus-system, som innebär att miljöanpassade fordon med relativt låga utsläpp av koldioxid premieras med en bonus, medan fordon med relativt höga utsläpp av koldioxid får högre skatt. Denna klimatbonus har lett till att nyförsäljningen av laddbara fordon ökat på marknaden. Som exempel kan det nämnas att laddbara bilar stod i juni 2022 för 56 % av nybilsregistrer ­ ingarna. Av dessa var 32,1 % elbilar och 23,9 % bilar med laddhybridteknik. Försäljning av laddhybrider och elbilar har ökat så mycket att det är tid att fasa ut klimatbonusen så att mer resurser kan satsas på andra åtgärder som rör elektrifiering av fordonsflottan. Vi är dock kritiska till att den högerkonservativa regeringen över en natt förändrade förutsättningarna för transportnäringen och konsumenter att nyttja denna klimatbonus genom att ta bort satsningen i sin budget för 2023. Vi hade hellre sett att man fasat ut bonusen i en takt som gör det lättare för hushåll att kunna planera sina inköp och fordonstillverkare att ställa om. Det pågår ett omfattande arbete på alla plan för att snabba på elektrifieringen av Sverige. Reduktionsplikten innebär att drivmedelsleverantörer varje år måste minska växthusgasutsläppen från bensin och diesel genom inblandning av hållbara biodrivmedel. Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn och arbetsmaskiner, står tillsammans för nära 40 procent av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Reduktionsplikten är ett av våra viktigaste styrmedel för att minska utsläppen och skapa förutsättningar för att producera svenskt biodrivmedel. Vi är kritiska till regeringens avisering om att minska reduktionsplikten till EU:s absolut lägsta miniminivå. Den planerade sänkningen innebär ökade utsläpp med cirka fem miljoner ton per år och att Sverige inte klarar av att nå uppsatta klimatmål. Det kan i sin tur leda till krav från EU på Sverige att bevara svensk skog, det vill säga minska avverkningen, för att uppfylla kraven om ökad kolsänka som binder koldioxiden. Det skulle få stora konsekvenser för skogsnäringen i form av färre jobb men också minskade möjligheter till att använda biobränsle och biobaserat material för att ersätta fossila produkter. Vi är kritiska till att beslutet inte föregåtts av en konse ­ kvensanalys av hur den svenska skogsnäringen påverkas. Arbetsmaskiner är ett tungt inslag i skogs- och jordbruk såväl som inom bygg- och anläggningsindustrin. Dessa står därmed också för en betydande del av klimatutsläppen. Därför är det olyckligt att den högerkonservativa regeringen väljer att minska på sats ­ ningarna på klimatpremie för omställning av arbetsmaskiner och arbetsfordon. Vi socialdemokrater väljer istället att utöka satsningarna på klimatpremien för att snabbare få till en omställning. Vi vill satsa på att ställa om så att fler får möjligheten att åka bil med svenskt biodrivmedel i tanken. En reduktionsplikt på flygfotogen har också införts från den 1 juli 2021. Det innebär att leverantörer av flygfotogen ska minska utsläppen från flygfotogen genom att blanda in biodrivmedel. Utsläppen ska minska successivt genom ökad inblandning av biodrivmedel från 0,8 procent 2021 till 27 procent 2030. Den största delen av laddningen sker hemma. Vi vill undanröja de hinder som finns för att få tillgång till egna laddstolpar, också för de som bor i hyresrätt och bostadsrätt. Dessutom ska antalet publika laddstolpar minst fördubblas till 2030 från drygt 15 000 till över 30 000. Ett särskilt fokus ska vara att skynda på utbyggnaden i glesbygd. Det ska vara enkelt att jämföra priser och se kostnaden för att ladda. Man ska inte behöva registrera sig hos en mängd olika operatörer för att ladda sin bil. Fler ska kunna ladda enklare, vid publika snabbladdningsstationer i hela landet. Därför vill vi att satsningen på utbyggnad av laddinfrastruktur i glesbygd förlängs och utökas, och att stödet till regionala elektrifieringspiloter för att stötta utbyggnaden av laddinfrastruktur för tyngre trafik förlängs. Fortsatt skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel Socialdemokraterna kommer att fortsätta sitt påverkansarbete mot EU för att biodriv ­ medel, även efter 2022, ska kunna gynnas framför fossila drivmedel. Vi förväntar oss att den nya högerkonservativa regeringen agerar för att EU även fortsättningsvis godkänner skattebefrielsen av rena och höginblandade biodrivmedel. Vi vill fortsatt verka för att energiskattedirektivet och andra relevanta delar av EU:s regelverk ska möjliggöra kostnadseffektiv styrning mot minskade utsläpp av växthusgaser. EU:s klimatarbete Parisavtalet innebär att alla länder har ett ansvar att ta fram åtgärder för att minska utsläppen. Avtalet utgår från att varje land mäter, rapporterar och tar ansvar för utsläpp i sitt geografiska område. Sverige, i solidaritet med andra länder, måste mäta och minska sina utsläpp i syfte att nå en hållbar utveckling. EU:s utsläppshandelssystem måste ytterligare skärpas. Systemet innebär ett stegvis sänkt utsläppstak för de största utsläpps ­ källorna och möjlighet att köpa och sälja utsläppsrätter under taket. Vi socialdemokrater anser att Sverige ska verka för att antalet utsläppsrätter ska minska. Vi driver att EU:s utsläppshandel skärps genom att nyutgivning av utsläppsrätter stoppas långt före 2050, att den linjära reduktionsfaktorn höjs och att systemet med gratis tilldelning snarast avslutas. Socialdemokraterna vill verka för att fler sektorer täcks av EU:s system för handel med utsläppsrätter, som exempelvis flygets och sjöfartens utsläpp. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen och de svenska socialdemokratiska europaparla ­ mentarikerna har varit drivande i att reformera EU:s utsläppshandelssystem. Bland annat har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen varit drivande i att avskaffa det stora överskott av utsläppsrätter som sänkt priset på utsläppsrätter och därmed incitamenten att ställa om. Svenska europaparlamentariker har också varit drivande i arbetet med att höja ambitionen i kommissionens senaste revidering av utsläppshandel som kraftigt ökar klimatambitionen. Syftet är att uppnå målet om utsläppsminskningar inom handelssystemet, i linje med EU:s klimatlag. Den europeiska gröna given som syftar till att göra Europa till världens första klimatneutrala kontinent är en färdplan fylld med åtgärder på EU-nivå som möjliggör att EU når nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och minskar utsläppen med minst 55 procent till 2030 jämfört med 1990. EU-kommissionen har gått fram med ett förslag om ”gränsjusteringsmekanism” som, likt klimattullar ska förhindra koldioxidläckage som finns så länge som ett antal internationella parter inte har samma ambitionsnivå som EU. Det ökar också incitamenten på stora utsläppare utanför EU att snabba på sitt klimatarbete och prissätta utsläpp av växthusgaser. Vi är försiktigt positiva till kommis ­ sionens nuvarande förslag. I EU:s nyligen antagna ansvarsdelningsförordning höjs klimatmålen för utsläppen utanför utsläppshandeln för både EU och Sverige till 2030. Som föregångsland har Sverige med en offensiv klimatpolitik alla möjligheter att över ­ träffa det målet. Vi socialdemokrater anser att svenska överskott av utsläppsutrymme inom ansvarsdelningsförordningen inte ska säljas till andra länder. EU utvecklar sitt klimatramverk i snabb takt med ny klimatlag, nya klimatmål till 2030. Fit for 55-paketet är en samling förslag som syftar till att EU:s politik följer de klimatmål om att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent senast 2030 som rådet och Europaparlamentet enats om. Fit for 55-paketet ska tillhandahålla ett sammanhängande och stabilt ramverk för att uppnå EU:s klimatmål och som leder till en rättvis och socialt jämlik omställning, upprätthåller och stärker EU-industrins innovation och konkurrenskraft. Det stärker EU och Sveriges ställning som den som går i bräschen i den globala kampen mot klimatförändringarna och för fler framtida gröna jobb. Rent hav och rent dricksvatten Havens ekosystem är allvarligt hotade. Vi måste fortsätta att arbeta för ett hållbart fiske. Känsliga områden ska skyddas från bottentrålning och mindre miljöpåverkande fiske ­ redskap ska stimuleras. Bottentrålning som har stora effekter på bottenfaunan måste stoppas i hela EU. Vi vill satsa på hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden. Hav och sjöar ska klaras från övergödning och försurning. Den biologiska mångfalden ska säkras i åar och älvar. Gifter och plast ska inte spridas i havet och fiskbestånden ska vara hållbara. Vi anser det viktigt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens små ­ skaliga vattenkraft. Marin nedskräpning och andra negativa miljöeffekter från plast är en av vår tids stora miljöutmaningar. De senaste årens globala ökning av engångsplastprodukter har skett parallellt med att plastnedskräpningen har ökat. Fiskeredskap bidrar till den marina nedskräpningen. Förekomsten av plast i den marina miljön har stora negativa effekter. Vi behöver både minska plastavfallet och samtidigt öka återvinningen av avfallet. Sverige driver på i EU för att fasa ut all engångsplast. EU:s Engångsplastdirektiv ska genomföras på ett ambitiöst sätt för en omställning till en giftfri, biobaserad och cirkulär ekonomi. Utifrån detta har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutat om en utredning som ska ge förslag på hur lagstiftningen kan anpassas. Vi vill att fler produkter som sprider mikroplast ska förbjudas. Vi behöver trygga en säker dricksvattenförsörjning med anledning av klimatföränd ­ ringarna samt potentiella kriser. EU har åstadkommit viktiga framsteg när det gäller vattenfrågorna. Ett är EU:s ramdirektiv för vatten. Att nå dess krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer är en stor utmaning. Utvecklingen för renare hav går framåt. Utsläppen av övergödande ämnen i Östersjön minskar. För att nå ytterligare framgång behöver fosfor och kväve i större utsträckning användas i kretslopp, tillförseln av mineralgödsel minska. Fler åtgärder i landsbygdsprogrammet för att skydda våra vatten behövs. Spridningen av mikroplaster till haven måste stoppas. Ökat kretslopps ­ tänkande med våra näringsämnen och bättre rening av vårt avloppsvatten kan minska utsläppen av fosfor och kväve i havet. Läckaget från konstgödsel måste minska. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen införde bland annat insatser mot övergöd ­ ning 2020. Regeringen satsade ytterligare på sanering av förorenade sediment och miljöfarliga vrak. Miljöövervakningen är avgörande för att se hur arbetet med att nå Sveriges miljömål går eftersom det ger underlag för väl underbyggda beslut. Vi social ­ demokrater vill även i fortsättningen satsa på miljöövervakning av hav och vatten. EU har åstadkommit viktiga framsteg när det gäller vattenfrågorna. Ett är EU:s ramdirektiv för vatten. Att nå dess krav på god ekologisk och kemisk status i våra vattenmiljöer är en stor utmaning. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde satsningar på vårt vatten, genom olika steg i kretsloppet. Några exempel är de kraftfulla åtgärder mot övergödning som har genomförts och de nya metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet som har tagits fram samt forskningsprogram för vatten. Reningen av vårt avloppsvatten måste bli bättre för att minska utsläppen av övergödande ämnen. Metoder för att minska läkemedelsresterna i avloppsvattnet ska utvecklas och dricksvattnet och våra dricksvattentäkter måste få ett starkare lagligt skydd. Miljömålsberedningen har tidigare föreslagit en havslag, vilket är ett steg framåt för en bättre havsmiljö. Lagen ställer större krav på att regeringen tar ansvar för havspolitiken. Vi socialdemokrater ser positivt på ett utökat och förstärkt skydd för haven. En giftfri miljö Vi socialdemokrater anser det viktigt att Sverige aktivt verkar för en lagstiftning där miljön och människor skyddas från skadeverkningar av hormonstörande ämnen. Farliga ämnen sprids i miljön och i produkter som vi och våra barn kommer i kontakt med. Att minska mängden skadliga kemikalier och tungmetaller är en prioriterad miljöfråga för oss socialdemokrater. Nya kemikalier ska bara tillåtas om de är bevisat ofarliga. Kemikalier ska bytas ut mot mindre farliga alternativ. Särskilt viktigt är att minska miljö- och hälsoriskerna med ämnen som vi kommer i kontakt med i vår vardag – t.ex. i mat, dricksvatten, kosmetika, kläder, skor och leksaker. Speciellt i barnens miljöer. I ett starkare samhälle ska tuffa miljöregler skapa trygghet. EU:s nya antagna kemi ­ kaliestrategi syftar både till att uppnå en giftfri miljö med en högre skyddsnivå för människors hälsa och miljön och till att stärka konkurrenskraften hos EU:s kemiska industri. Åtgärderna i strategin innefattar bland annat att ersätta och minimera ämnen som inger betänkligheter och fasa ut de mest skadliga kemikalierna från användning som inte är nödvändiga för samhället. Där i ingår också all användning av högfluorerande ämnen, PFAS. Strategin inriktas särskilt på att förbjuda de mest skadliga kemikalierna i konsumentprodukter som kosmetika, leksaker, rengöringsmedel, barnavårdsartiklar, möbler, textilier och material som kommer i kontakt med livsmedel. Undantag kan göras för kemikalier som anses vara nödvändiga för människor hälsa, säkerhet eller för samhället eller om det inte föreligger något annat alternativ. Vi vill att Sverige går före och inför förbud mot farliga kemikalier och driver på i EU för skärpta kemikalielagar. Vi vill göra platser där barn vistas dagligen, till exempel förskolor och skolor, giftfria. Regler måste ta hänsyn kombinationseffekter av olika farliga ämnen. Vi har skapat ett tryggare Sverige genom att öka resurserna för att sanera farlig mark och förstärka kemikalieinspektionens tillsyn av produkter som vi dagligen kommer i kontakt med. Det vill vi fortsätta att utveckla. Vi är nu i ett kritiskt läge när EU:s kemikaliestrategi ska implementeras. Strategin presenterades av kommissionen 2020 och godkändes av EU-ländernas ministrar i ministerrådet 2021.Strategin innebär en kraftigt höjd ambition för att minska farliga kemikaliers påverkan på människor och miljön. Flera av förslagen är sådana som vi socialdemokrater har drivit under många år. Vi svenskar kan vara särskilt stolta över Reach som är EU:s kemikalieregelverk eftersom det var den svenska miljökommissio ­ nären och tidigare socialdemokratiska utrikesminister Margot Wallström som tog fram förslaget. Strategin ska implementeras genom ändringar i EU-lagar, det viktigaste av dem är Reach. Det är planerat att ske inom kort och Sverige har ett extra stort ansvar för detta eftersom vi är ordförande i EU nästkommande halvår. Vi menar att konsumenter inte ska behöva oroa sig för att cancerframkallande ämnen ingår i produkter som vi använder i vardagen, t.ex. kläder eller produkter som kommer i kontakt med barn. Konsumenter ska också kunna förvänta sig att produkter som de köper i butiker eller online är säkra och fria från skadliga substanser. Vi menar att de nya EU-reglerna måste kunna leverera på denna förväntan så snart som möjligt. Vi behöver sätta en tidsgräns när detta kan ske. Det är också så att vi behöver leva upp till konsumenternas förväntan. Det är avgörande för förtroendet för den internationella handeln och den fria rörligheten av varor och tjänster. Det nya kemikalieregelverket ska gå hand i hand med ambitionerna för en cirkulär ekonomi. Om vi ska öka återvinning och återanvändning av resurser måste de material som cirkuleras vara giftfria. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har sett till att svensk och europeisk industri ligger i framkant. Det kommer att skapa innovationer och produkter som efterfrågas världen över. Europeiska företag kommer att ha en konkurrens ­ fördel eftersom de kommer att förknippas med kvalitet och hållbarhet. Vi kan skapa både jobb och en renare miljö genom en ambitiös implementering av kemikaliestrategin. Plast är ett användbart material och inom många användningsområden är vi i dag beroende av plasten. Men samtidigt leder produktionen, konsumtionen, nedskräpningen och förbränningen av plast till stora utmaningar för miljön och klimatet. Många svenskar oroar sig över hur vi ska ta hand om plasten. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tog därför fram Sveriges första nationella handlingsplan för plasten och fick till FN-förhandlingar om ett globalt plastavfall. Handlingsplanen innehåller 55 beslutade åtgärder regeringen har tagit i arbetet för att nå en hållbar plasthantering genom plastens hela livscykel. Den globala produktionen av plast har ökat tjugo femfaldigt från 1960 till 2015. Plastproduktionen förväntas enligt EU-kommissionen fördubblas igen under de kommande 20 åren. Plasten leder till svår nedskräpning och är ett hot mot djurlivet. Dessutom finns det potentiella risker för människans hälsa. Plasten är ett nytt material ur ett historiskt perspektiv och nu finns den nästan överallt. Men det är ännu inte kartlagt vad påverkan är på vår hälsa. Därtill är plasten svår att återvinna. Det gör att den ofta bränns och frigör koldioxid och leder till ett ökad klimathot. Därför behöver vi göra tre saker: minska mängden plast, se till att den hamnar på rätt plats och göra den mer återvinningsbar. Vi ska återvinna mer – så bygger vi ett hållbart Sverige längst fram i omställningen. Genom våra stora investeringar som via Klimat- och Industriklivet har vi byggt ut avancerade återvinningsindustrier i Sverige och sänkt utsläppen. Dessutom har många gröna jobb skapats. Den här utvecklingen mot en cirkulär plasthantering är nödvändig för att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Boverket i uppdrag att utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. En viktig åtgärd för plasten eftersom byggsektorn idag står för cirka 20 procent av plastanvändningen i Sverige. Naturvård och biologisk mångfald Nätet av växt- och djurarter som bygger ekosystemen är förutsättningen för vår existens eftersom de producerar all vår mat, allt vårt renade vatten och allt syre vi andas. När arter försvinner minskar ekosystemens motståndskraft. Arter och ekosystem är beroende av sina livsmiljöer. Förekomsten av sammanlänkade skyddade naturområden är avgörande för den biologiska mångfalden. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har kraftigt förstärkt medlen för skyddet av vår natur. Arbetet med att fler länder ställer om och att Sverige ska arbeta för att värdefulla miljöer skyddas, t.ex. i Arktis, måste fort ­ sättas. Återskapandet av våtmarker bidrar till många stora positiva effekter på både klimatet och biologisk mångfald. Insatserna som genomfördes av den tidigare social ­ demokratiskt ledda regeringen har bidragit till att balansera vattenflöden, förbättra vattenhushållning, öka tillskottet till grundvatten, gynna biologisk mångfald samt minska klimatpåverkan och övergödning. Återställandet och anläggandet av våtmarker pågår och intensifieras i Sverige. Under 2020 avslutades 94 våtmarksåtgärder inom lokala naturvårdssatsningen Lona. Totalt fick åtgärderna 38,4 miljoner kronor i bidrag. Detta har resulterat i ett 30-tal planer för skötselåtgärder, flera hydrologiska restaureringar och flera hundra hektar nyskapade våtmarksmiljöer. Fortsatt arbete med skydd, restaurering och återskapande av våtmarker är nödvändigt för att miljökvalitetsmålet ska nås. Insatser för återvätning av torvjordar till våtmarker har betydelse för klimatarbetet. Denna typ av insatser kan också bidra till jobbskapande runt om i Sverige, särskilt på landsbygden för människor som på grund av den pågående covid-19-pandemin är i behov av arbete. Invasiva främmande arter är ett av de största globala hoten mot biologisk mångfald. Därför har den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen stärkt arbetet med bekämp ­ ning av främmande arter. EU:s art- och livsmiljödirektiv är EU-ländernas sätt att klara kraven i FN-konventionen om biologisk mångfald. Vi socialdemokrater var med och drev fram konventionen och genom åren har Sverige byggt upp ett högt internationellt anseende i miljöfrågor. Målet med art- och habitatdirektivet är att främja att den biologiska mångfalden bibehålls genom bevarande och förbättring av naturmiljön. För att nå det målet ska alla EU-länder utse särskilda områden, Natura 2000-områden, som tillsammans ska bilda ett ekologiskt sammanhängande nätverk. Dessa områden innehåller arter eller naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Natura 2000 är viktigt men är i sig inte avsett för små vattendrag. Samtidigt pågår stor översyn av våra strandskydds ­ regler såsom den nationella planen för omprövningar av vattenkraftens miljövillkor. Det är av stor vikt att förena höga miljökrav med fungerande förutsättningar för framtidens småskaliga vattenkraft. Miljöförstöringen skapar otrygga människor där gifter sprids i vatten och i vår mat, där haven är övergödda, där partiklar i luften gör oss sjuka och värdefull natur försvinner. Med ett starkare samhälle kan vi skapa strängare lagar, fler styrmedel och investeringar som leder mot en hållbar utveckling. Vi tror på breda lösningar och investeringar snarare än skattesänkningar för att klara de stora miljöproblemen. Under den socialdemokratiskt ledda regeringens mandatperiod har arealen skyddade marina områden dubblerats och drygt 13 procent av havsområdet har fått skydd. Miljöövervak ­ ningen är avgörande för att se hur arbetet med att nå Sveriges miljömål eftersom det ger underlag för väl under ­ byggda beslut. Vi vill fortsätta att satsa på miljöövervakning av hav och vatten. Cirkulär ekonomi Den tidigare socialdemokratiska regeringen har gjort ekonomin mer cirkulär, för att nå klimatmålen och bevara den biologiska mångfalden samt för att skapa nya jobb och göra Sverige konkurrenskraftigt. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringens strategi för cirkulär ekonomi och handlingsplanerna för cirkulär ekonomi respektive plast innehåller totalt över 150 åtgärder (där Sveriges första handlingsplan för plast innehåller 55 åtgärder). Sverige har länge drivit på för ett globalt bindande plastavtal och nu har förhandlingarna äntligen börjat. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också underlättat återvinningen för vanligt folk genom en ny förpackningsinsamling med krav på fastighetsnära insamling. Den högerkonservativa regeringen har aviserat en momshöjning på reparationer av kläder och skor. Vi vill istället göra det lättare för konsumenter att reparera och åter ­ använda köpta varor och produkter. Det stora behovet av nya bostäder innebär en utmaning för byggsektorn och samhället i stort liksom behovet av att rusta upp, energi ­ effektivisera och klimatanpassning av såväl befintlig som framtida bebyggelse. Det krävs en ökad återanvändning och återvinning i byggbranschen samt att design och designprocesser kommer tidigt in i både produktutveckling och planering av miljöer för att uppnå en god hushållning med energi och naturresurser och en hållbar avfalls ­ hantering. Bygg- och rivningsavfall är en prioriterad ström i strategin för cirkulär ekonomi, varav åtgärderna är viktiga för omställningen. Regeringen har också givit Naturvårdsverket flera uppdrag, bl.a. att analysera förutsättningarna inklusive för- och nackdelar med nationella kriterier för när avfall upphör att vara avfall samt att utreda hanteringen av jord- och schaktmassor, entreprenad ­ berg och annat naturligt förekommande material som kan användas för anläggnings ­ ändamål. Samtidigt förstärks arbetet inom EU för en mer cirkulär avfallshantering samt mot en mer klimatneutral och cirkulär byggsektor genom ytterligare initiativ. I vår gröna omställning ska avfall återvinnas eller utnyttjas på ett resurseffektivt sätt. Att driva på den gröna industriella revolutionen är en av våra högst prioriterade frågor. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har tillsatt en kommitté för att utreda inom vilka områden och på vilka sätt ekonomiska styrmedel kan användas för att främja omställningen till en cirkulär ekonomi. Utredningen ska inrikta sig på områden med en betydande miljö- eller klimatpåverkan, där styrmedel på ett betydande och samhälls ­ ekonomiskt effektivt sätt kan främja en sådan omställning. Den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade om nya regler för förpacknings ­ insamlingen. Beslutet innebär att kommunerna år 2024 tar över ansvaret för att samla in förpackningsavfall från hushållen, och att så kallad fastighetsnära insamling ska ske senast den 1 januari 2027. Det är en lösning som förpackningsbranschen själv tagit fram och som många kommuner redan börjat implementera. Den offentliga sektorn har genom sin storlek möjlighet att göra skillnad och vara pådrivande i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Genom inköpsprocesser som genomsyras av hållbarhetsperspektivet och cirkulär ekonomi kan miljö- och klimat ­ påverkan minska avsevärt. Sverige ska ligga i framkant och fortsatt vara ett föredöme när det gäller miljöanpassad offentlig upphandling. Därför har den tidigare socialdemo ­ kratiskt ledda regeringen remitterat en departementsskrivelse med förslag om att göra det obligatoriskt för upphandlande myndigheter att iaktta såväl miljö- och klimathänsyn som sociala och arbetsrättsliga hänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit upphandlings ­ myndigheten i uppdrag att stärka och utveckla den offentliga upphandlingen så att den i ökad utsträckning bidrar till omställningen till en cirkulär ekonomi. Därmed kan den offentliga upphandlingen bidra till klimatomställningen genom att behoven i ökad utsträckning tillgodoses med giftfria, fossilfria och cirkulära lösningar i enlighet med den klimatpolitiska handlingsplanen och strategin för cirkulär ekonomi. Myndigheten ska också ta fram och successivt skärpa kriterierna för upphandling som leder till noll ­ utsläpp från arbetsmaskiner och tunga vägtransporter, samt en vägledning som under ­ lättar upphandling som leder till elektrifiering av transporter och arbetsmaskiner. Upphandlingsmyndigheten ska i sitt arbete samverka med Naturvårdsverket, Kemikalie ­ inspektionen, Trafikverket och Boverket och slutredovisa uppdraget senast den 1 februari 2025. Så använder vi den offentliga upphandlingen för att göra samhället starkare och mer hållbart. Miljöbrott Den tidigare socialdemokratiska regeringen har genomfört åtgärder för ordning och reda på avfallet för att motverka miljöbrott. Det är ett viktigt steg i kampen mot den organiserade brottsligheten. Vi vet att det finns ett samband mellan miljöbrott och den organiserade brottsligheten, något polisen pekat på. Miljöbrott riskerar att orsaka allt från svåra bränder till farliga utsläpp. Få miljöbrott klaras upp och straffen är för låga. Dessutom riskerar kostnaden för miljöbrott att gå till skattebetalarna, exempelvis för att ta hand om berg av dumpade sopor. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har gett ett årligt uppdrag till myndig ­ heterna att fram till 2026 redovisa de insatser som myndigheterna genomfört, resultatet av dessa och vilka insatser som planeras för efterföljande år – ett gemensamt uppdrag till Naturvårdsverket, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Tullverket, Kustbevak ­ ningen samt länsstyrelserna i Gävleborgs, Norrbottens, Skånes, Stockholms och Västra Götalands län. Det här är den socialdemokratiska miljöpolitikens bidrag till att knäcka gängen då det finns en tydlig koppling mellan illegalt avfall och organiserad brottslighet. De nya utredningarna om miljöbrott och myndighetsuppdragen som tillsatts av den tidigare socialdemokratiska regeringen är viktiga steg för att minska riskerna för människors hälsa, för miljön och för att trycka tillbaka den organiserade brottsligheten. Utredningen om miljöbrott ska ta ett helhetsgrepp om hela kedjan: från att förebygga och upptäcka miljöbrott till att utreda och lagföra dem. Vi vill se över straffen och grunderna för vad som ska ses som grova miljöbrott. Prioriteringen är att stoppa de miljöbrott som finansierar organiserad brottslighet. Uppdragen till polisen och andra myndigheter ska öka kontrollen över den illegala avfallshanteringen. Vi ska ha ordning och reda i avfallet och ta tillbaka kontrollen. Anslagsförändringar Under anslag 1:2 Miljöövervakning m.m. tillför vi 40 miljoner. Miljöövervakning ger en lägesbeskrivning av tillståndet i miljön och varnar för störningar. Arbetet bygger på återkommande, systematiskt upplagda undersökningar, som visar miljötillståndet genom att registrera eventuella förändringar i naturmiljön. Genom att jämföra aktuella läges ­ beskrivningar med tidigare mätningar kan förändringar i miljön upptäckas. På så vis kan man se om genomförda åtgärder får önskad effekt eller inte. Under anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur tillför vi 250 miljoner kronor. Anslaget bör användas till insatser för skötsel och förvaltning av skyddad natur, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och insatser för friluftsliv. Satsningen är också en satsning på arbetstillfällen i glesbygd. Den högerkonservativa regeringens förslag till anslagsnivå är ett hårt slag mot landsbygdspolitiken och miljöpolitiken. Satsningar för att tillgängliggöra naturreservat, förstärka leder etc. tas bort. Neddragningen är större än d en ser ut eftersom satsningen på att återväta våtmarker flyttas hit från anslag 1:14 Skydd av värdefull natur. Våtmarker spelar en stor roll för att minska utsläppen av växthusgaser. Del av anslaget 1:3 går därför till återvätning av våtmarker. Under anslaget 1:4 Sanering och återställning av förorenade områden vill vi minska anslaget med 340 miljoner kronor för att finansiera klimatsmarta åtgärder på andra områden. Under anslaget 1:14 Skydd av värdefull natur tillför vi 290 miljoner kronor. Skydd och bevarande av värdefulla naturmiljöer är viktiga för biologisk mångfald och det svenska friluftslivet. Satsningen inkluderar resurser för Naturvårdsverkets ansvarsområde, som exempelvis utgifter och avtalslösningar för att säkerställa förvärv av värdefulla naturområden och statsbidrag till kommuner och kommunala stiftelser för skydd av värdefulla naturområden. Den högerkonservativa regeringens förslag till anslagsnivå innebär stora negativa konsekvenser för äganderätten eftersom mängder av skogsägare i rättsfall fått nekade avverkningstillstånd i fjällnära områden och då har rätt till ersättning eller att staten köper deras mark och skyddar den. Tvärtemot vad som står i de förslag som finns angivna i Skogspropositionen. Vi socialdemokrater bedömer att det blir svårt för Sverige att uppfylla sina internationella åtagande om denna anslagsnivå blir långvarig. Vi är också kritiska till att den högerkonservativa regeringen minskar anslag 1:14 Skydd av värdefull natur med 200 miljoner för att kunna finansiera återvätning av våtmarker genom att öka anslag 1:3 Åtgärder för värdefull natur med motsvarande belopp. Under anslag 1:17 Klimatpremier tillsätter vi 400 miljoner kronor. Anslaget ska fortsatt gå till att snabba på introduktionen av klimatsmart teknik på marknaden och ska bidra till att minska utsläppen av växthusgaser från tunga transporter och arbetsmaskiner. Utsläppen från arbetsmaskiner står idag för cirka sju procent av Sveriges totala utsläpp. Därför vill vi socialdemokrater se till att fler arbetsmaskiner än tidigare omfattas av statligt stöd för att köpa fossilfria fordon. Klimatpremier är fundamentala för att öka elektrifieringen av industrin och är fundamentala för fler nya gröna jobb och innova ­ tioner. Ska vi klara klimatomställningen och skapa fler hållbara och gröna jobb måste fler diesel- och bensindrivna arbetsmaskiner drivas med el eller t.ex. biogas. Klimat ­ premien stöttar också den svenska industrin som gör jätteinvesteringar för att utveckla elektriska arbetsmaskiner för en global marknad. Klimatpremien minskar samtidigt de svenska utsläppen och bidrar till att nå våra miljömål. Vi socialdemokrater satsat totalt 640 miljoner kronor mer på utgiftsområde 20 än den högerkonservativa regeringen. Anna-Caren Sätherberg (S) Joakim Järrebring (S) Malin Larsson (S) Tomas Kronståhl (S) Jytte Guteland (S) Johan Löfstrand (S) Sofia Skönnbrink (S) === HB022628: Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022628 Motion till riksdagen 2023/24:2628 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en socialt hållbar och miljömässig konkurrenskraftig produktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha levande och livskraftiga landsbygder med ett konkurrenskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett modernt svenskt beteskrav för att behålla öppna landskap och biologisk mångfald och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges livsmedelsförsörjningsförmåga bör förstärkas genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar livsmedelssektorns behov, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra stöd till gödselgasproduktion bland Sveriges lantbrukare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka biogasens ställning och att regeringen ska arbeta för att se till att en skattebefrielse för biogas återinförs, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vi ser positivt på arbetet för att öka Sveriges beredskap när det gäller livsmedel, insatsvaror, vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om potentialen i ett förbättrat samarbete inom näringslivet för att säkerställa robusta leveranskedjor och nödvändiga lagerhållningskapaciteter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att investeringar behöver göras i att modernisera vår dricksvatteninfrastruktur för att möta framtida utmaningar och befolkningsökning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom samarbete med branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut kan kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos både producenter och konsumenter förbättras, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inrätta en matpriskommission i syfte att hålla nere matpriser för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kräva ursprungsmärkning av kött på restauranger och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid upphandling av utländska, animaliska livsmedel göra det obligatoriskt att ställa krav på att produktionen har skett i enlighet med svensk standard och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av växtförädlingens betydelse i jordbruket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna målen om ett hållbart brukande och ökad tillväxt i skogen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder och skydd av värdefull skog och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skogsstyrelsens viktiga uppdrag med att både bekämpa skogsskador och klimatanpassa skogen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att kunna tillgodose behovet av rent vatten och om en robust och stark livsmedelskedja och svenskt biodrivmedel även i kris och krig och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skärpa kontrollen och straffen vid avsiktlig felrapportering av fiskefångster och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av kraftigt minskade fiskekvoter i Östersjön för att rädda och återhämta tillgången på sill och strömming och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jaktens roll i viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samförvaltning av alla vilda klövdjur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare och markägare bör vara representerade i lika antal samt att det bör utses en oberoende ordförande i ÄFO och ÄFG och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, jägarorganisationerna och civilsamhället bör främjas i syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsplanen för skarv bör revideras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om satsningar på en livskraftig rennäring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla den svenska och europeiska djurhälsan och djurskyddet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att transport av djur inom unionen ska begränsas i tid så att en god djurrättsvälfärd upprätthålls, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit där de gör mest nytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka antalet småskaliga gårdsslakterier och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kamerabevakning ska införas på slakterier som ett komplement till fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för digital, veterinär besiktning i fråga om småskalig gårdsslakt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga en översyn rörande hundaveln i Sverige för att säkerställa att den är förenlig med djurskyddslagstiftningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den illegala hundsmugglingen till Sverige måste stoppas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att säkra tillgången till veterinärservice i hela landet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av veterinär beredskap dygnet runt, året runt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera en fortsatt låg antibiotikaanvändning i den svenska djuruppfödningen och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Skogsstyrelsen 545 123 ±0 1:2 Insatser för skogsbruket 594 373 ±0 1:3 Statens veterinärmedicinska anstalt 191 847 ±0 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet 124 496 ±0 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder 9 933 ±0 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar 133 349 100 000 1:7 Ersättningar för viltskador m.m. 67 778 ±0 1:8 Statens jordbruksverk 744 465 ±0 1:9 Bekämpning av växtskadegörare 15 000 ±0 1:10 Gårdsstöd m.m. 9 640 894 ±0 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m. 159 000 ±0 1:12 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 2 800 000 ±0 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027 1 913 900 ±0 1:14 Livsmedelsverket 388 770 ±0 1:15 Konkurrenskraftig livsmedelssektor 166 160 38 000 1:16 Bidrag till vissa internationella organisationer m.m. 46 913 ±0 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 553 187 ±0 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur 1 108 862 ±0 1:19 Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket 29 830 100 000 1:20 Stöd till jordbrukets rationalisering m.m. 24 116 ±0 1:21 Åtgärder på fjällägenheter 1 529 ±0 1:22 Främjande av rennäringen m.m. 135 915 ±0 1:23 Sveriges lantbruksuniversitet 2 240 063 ±0 1:24 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning 738 664 ±0 1:25 Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien 1 177 ±0 1:26 Slakterikontroll 179 837 ±0 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 58 000 ±0 1:28 Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 164 000 ±0 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027 196 000 ±0 Summa 23 973 181 238 000 Hela landet ska byggas För att bygga ett sammanhållet Sverige är det av yttersta vikt att staten aktivt verkar för att minska klyftorna mellan stad och land. Vi behöver skapa likvärdiga livsvillkor överallt – från städerna till de mest avlägsna delarna av vårt land. Detta innebär att välfärden ska vara stark och skolorna likvärdiga, och myndigheternas närvaro bör öka för att säkerställa trygghet och goda utvecklingsmöjligheter. Vi kan inte acceptera en situation där små glesbygdskommuner lider av lärarbrist samtidigt som vinstdrivande friskolor överetablerats i storstäderna. Privatiseringar som leder till orättvisa i tillgången på allt från apotek till bilprovning är inte hållbara. Utmaningar som stigande energi- och bränslepriser, som särskilt drabbar dem som är beroende av bil, förstärker bilden av två skilda Sverige. Med det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i, måste vi också garantera en robust livsmedelsförsörjning. Alla svenskar bör ha enkel tillgång till svensk ­ producerad mat, vilket inte bara stärker vår nationella säkerhet utan även genererar jobb och innovation och bidrar positivt till klimatet. Det är dags att vi fullt ut tar vara på potentialen av den gröna industriella revolu ­ tionen. Vårt land är unikt positionerat att leda denna omställning, särskilt med vår skog som en nyckelresurs för att minska beroendet av fossila bränslen. Samtidigt bör skogs ­ politiken bygga på ansvarstagande och frivillighet, med fokus på att skydda skogar med höga naturvärden. Den växande bioekonomin behöver också en genomtänkt strategi. Vi måste också garantera en hållbar förvaltning av vilt och fisk. Rovdjurs- och fiskeri ­ politiken bör balansera mellan människans behov och ekologisk hållbarhet, samtidigt som vi uppfyller våra internationella åtaganden. Djurvälfärd är inte bara etiskt viktigt utan även en konkurrensfördel för Sverige. Det är därför vi måste bevara vår låga antibiotika ­ användning och öka tillgången på veterinärer över hela landet. För en blomstrande landsbygd behöver vi också investera kraftigt i infrastrukturen som vägar, järnvägar, bredband och laddinfrastruktur. Ett fossilfritt och konkurrenskraftigt jordbruk Det svenska jordbruket spelar en central roll, inte bara för att producera kvalitativ och näringsrik mat, utan även för att upprätthålla arbetsmöjligheter och skapa öppna landskap. Dess betydelse har blivit än tydligare mot bakgrund av de gröna näringarnas roll i klimatomställningen och Sveriges behov av att säkra livsmedelsförsörjningen. Med Rysslands invasion av Ukraina som en väckarklocka är det klart att vi måste ha kapaciteten att säkra vår egen livsmedelsproduktion, särskilt i kris- eller krigstider. Vår förmåga att upprätthålla denna produktion förstärks genom EU:s nya gemen ­ samma jordbrukspolitik (CAP), som lägger stor vikt vid hållbarhet. Med en strategisk plan till ett värde av 60 miljarder kronor för 2023–2027, varav 15 miljarder finansieras av Sverige självt, har den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort viktiga satsningar. Detta inkluderar 4,3 miljarder kronor för jordbrukets, miljöns och landsbygdens utveckling, samt specifika stöd för unga lantbrukare och förbättrad djurvälfärd. Efter Rysslands invasion av Ukraina och dess påföljande ekonomiska effekter har jordbruket stått inför stora utmaningar. Som svar tillkom stödpaket på över tre miljarder kronor, och ytterligare krispaket på två miljarder, för att säkra livsmedelsproduktionen. Skattelättnader för diesel och utvidgade stöd visar vårt engagemang att säkra nuvarande produktion, men vår vision går längre. Att ställa om jordbruket mot ett fossilfritt system är av högsta prioritet. Det svenska jordbruket har potential inte bara att minska beroendet av fossila insatsvaror, utan även att bli en stor producent av biodrivmedel och bioenergi. Under Socialdemokraternas ledning har stöd till biogasproduktion, klimatbonusar för jordbrukets maskiner och en utredning kring en bioekonomistrategi introducerats. Denna strategi syftar till att maximera användningen av biobaserade råvaror och påskynda övergången från fossila bränslen, särskilt inom transportsektorn. För att verkligen se en hållbar omställning inom jordbruket behöver branschen dock rätt förutsättningar. Generationsväxlingarna inom jordbruken måste underlättas och vi måste få fler unga att intressera sig för att starta jordbruk. Samarbete, investering och engagemang är nyckelord för att se detta skifte. För att jordbruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och fossila insatsvaror. Det är viktigt att jordbruket precis som alla andra sektorer gör vad det kan för att minska användningen av fossila insatsvaror. Den europeiska energikrisen visar bland annat på Europas sårbarhet på energi ­ området. Med det stora importberoende av energi som EU har blir det särskilt tydligt hur viktiga de energiresurser som finns inom unionens gränser är. Samtidigt måste vi möta klimatutmaningen genom att ställa om bland annat energi- och transportsektorerna från fossilt till förnybart. Biogas är en av komponenterna i denna omställning. Biogas producerad av avfall eller gödsel har extremt god klimatprestanda då produktionen dels minskar spontanrötning som emitterar metangas till atmosfären, dels ersätter fossila bränslen inom transportsektorn och industrin. Biogasen har sedan länge haft skatte ­ befrielse i Sverige. I juni 2020 godkände EU-kommissionen fortsatt skattebefrielse för biogas och biogasol i Sverige för perioden 2021–2030. Denna skattebefrielse har nu förklarats ogiltig i en dom från tribunalen den 21 december 2022. En avskaffad skattefrihet för biogas med en retroaktiv återbetalningsskyldighet riskerar att slå ut svenska biogasproducenter samt att företag och konsumenter går tillbaka till fossila alternativ. Dessutom skulle det skapa en helt ologisk situation där den förnybara biogasen skulle belastas med samma koldioxidskatt som fossilgas. Detta ger idag en prisökning på 20 procent vid de tankställen som säljer ren biogas utan koppling till naturgas. Vi är djupt kritiska till regeringens passiva hantering av denna viktiga fråga. Som socialdemokrater ser vi stora möjligheter i användningen av biogas i vårt jordbruk. Det handlar inte bara om att producera förnybar energi, utan även om att säkerställa ett mer hållbart jordbruk och minska beroendet av fossila bränslen. För oss är det självklart att jordbrukssektorn ska ges de rätta verktygen och resurserna för att ta vara på dessa möjligheter. Biogasproduktion kan bidra till att stärka vår landsbygd, skapa nya arbetstillfällen och samtidigt värna klimatet. Därför ser vi det som vår uppgift att stödja denna omställning och se till att vårt jordbruk är ekonomiskt, såväl som miljömässigt ansvarstagande. Säkerställandet av biologisk mångfald i Sverige är nära kopplat till upprätthållandet av ett aktivt levande jordbruk. Ett livskraftigt och miljömässigt hållbart jordbruk är kritiskt för att bevara det öppna landskapet, vilket i sin tur skyddar många vilda växt- och djurarter från att förlora sina livsmiljöer. När jordbruket upphör tenderar dessa öppna landskap att växa igen, vilket hotar den biologiska mångfalden. Vikten av ett svenskt beteskrav kan inte understrykas nog, eftersom betande djur spelar en avgörande roll för att behålla dessa landskap och därmed stödja den biologiska mångfalden. En uppdaterad livsmedelsstrategi för jobb, beredskap och hållbar tillväxt i hela landet Sedan lanseringen av livsmedelsstrategin 2017 har Sverige bekräftat vikten av att stärka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Lönsamhet inom denna sektor är inte bara avgörande för ekonomin utan fungerar även som en måttstock på dess hållbarhet och robusthet. Från primärproduktion, där råvaror initialt framställs, till slutledet, där produkterna når konsumenterna, är varje länk avgörande. Om en del av kedjan blir sårbar rubbas vår förmåga att förse medborgare med trygg och sund mat. Det bör noteras att lönsamhet i primärproduktionen är särskilt viktigt. Detta är det steg där jordbrukare arbetar med marken, odlingar och djur. När dessa producenter upplever ekonomisk stabilitet, gynnar det hela kedjan. Deras arbete blir grunden för allt som följer, från förädlingsindustrin till distribution och slutligen till försäljning till konsumenten. Dessutom är den svenska livsmedelskedjans styrka i stor del beroende av dess mångfald. Mindre aktörer – småbönder, lokala förädlare, småskaliga distributörer – är inte bara viktiga ekonomiska bidragsgivare utan också bärare av tradition, innovation och anpassningsförmåga. Dessa mindre aktörer introducerar ofta nya idéer, behåller traditionella metoder som är hållbara och anpassar sig snabbare till föränderliga marknadsförhållanden. De ger också en balans, eftersom deras närvaro säkerställer att ingen enskild aktör kan dominera marknaden, vilket kan riskera prisstabilitet och tillgång. Mångfalden av aktörer kompletterar och förstärker kedjan genom att introducera olika affärsmodeller, produktionstekniker och marknadsperspektiv. Detta skapar en resilient kedja som kan stå emot ekonomiska och miljömässiga utmaningar. Genom att fokusera på att stärka lönsamheten i hela kedjan, samtidigt som man uppmuntrar och stöder en mångfald av aktörer, kan Sverige säkerställa en livsmedelssektor som är både ekonomiskt stark och hållbar på lång sikt. Stärk Sveriges vatten- och livsmedelsberedskap Det nuvarande geopolitiska klimatet, markerat av såväl den globala coronapandemin som Rysslands invasion av Ukraina, har skärpt behovet av en solid och pålitlig livsmedels- och dricksvattenberedskap inom vårt lands gränser. Vi socialdemokrater prioriterar att Sverige ska ha den kapacitet och beredskap som krävs för att möta eventuella kriser på detta område. För att adressera detta avgörande behov, lade den tidigare socialdemokratiska regeringen fram en omfattande reform för civilt försvar i maj 2022. Detta innovativa initiativ ledde till inrättandet av beredskapssektorer med Livsmedelsverket i en ledande roll. Med Livsmedelsverket i spetsen, som har det övergripande ansvaret för att koordinera och främja beredskapsarbetet, samarbetar även andra nyckelmyndigheter som Jordbruksverket, Statens veterinärmedicinska anstalt, Naturvårdsverket och läns ­ styrelserna i denna viktiga uppgift. Vi socialdemokrater är övertygade om att Sveriges beredskap inom livsmedels- och dricksvattenförsörjning är av yttersta vikt. Vi ser positivt på inrättandet av nationella beredskapslager, inte bara för livsmedel utan även för vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser. Vidare ser vi potentialen i ett förbättrat samarbete inom näringslivet för att säkerställa robusta leveranskedjor och nödvändiga lagerhållningskapaciteter. För att ytterligare förstärka detta arbete, uppdrog den förra regeringen åt Statskontoret att analysera och granska kommunernas och regionernas kapacitet att upprätthålla livs ­ medelsberedskap inom sina ansvarsområden. Dessutom, för att adressera och förebygga oegentligheter inom jordbruksbaserad livsmedelsproduktion, initierade den tidigare socialdemokratiska regeringen en utredning kring hur vi kan stärka den offentliga kontrollen. Sverige behöver även investera i modernisering och expansion av vår dricksvatten ­ infrastruktur för att möta framtida utmaningar och befolkningsökning. Genom samarbete med branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vill vi också förbättra kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos både producenter och konsumenter. Tillsätt en matpriskommission för sänkta matpriser Allt fler hushåll i Sverige brottas med rusande matpriser. Var tredje ensamstående förälder som tjänar under 35 000 kr har inte råd att köpa näringsriktig mat till sina barn. Faktum är att det senaste årets matprisökningar är de kraftigaste ökningarna som skett sedan 1950-talet. Prisuppgångar på mat har skett i historien tidigare, men inte i den här hastigheten. Det är inte rimligt att de svenska matpriserna skenar mer än i andra länder. Det är en utveckling som vi socialdemokrater inte kan acceptera. Därför kräver vi att regeringen tillsätter en priskommission för sänkta matpriser. I den ska aktörer för hela livsmedelskedjan ingå – från producenter och grossister till butiksjättarna, samt konsumentorganisationer och berörda myndigheter. Vi är över ­ tygade om att pensionärsorganisationerna som har en lång erfarenhet av att granska livsmedelspriserna skulle ha en viktig roll i att granska prisutvecklingen och sätta press. På samma sätt har konsumentorganisationerna och andra delar av civilsamhället unik kunskap om grupper som drabbas särskilt hårt av matinflationen. Syftet med en matpris ­ kommission ska vara att ta kontroll över prisutvecklingen och se till att det inte sker oskäliga höjningar av matpriserna. Varje led i livsmedelskedjan måste fundera över om man gör vad man kan för att hålla tillbaka prisutvecklingen. Tyvärr har regeringen och Sverigedemokraterna visat en förbluffande passivitet i dom här frågorna. Ända sedan början av året, när förslaget om en matpriskommission presenterades, har regeringen och Sverigedemokraterna lutat sig tillbaka, samtidigt som svenska barnfamiljer och pensionärer pressas hårdare ekonomiskt än på flera decennier av stigande matpriser. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige. Mer svenskt på tallriken Vi socialdemokrater vill se mer svenskt på tallriken. Ett led i det här viktiga arbetet är att ge konsumenterna rimliga förutsättningar att göra medvetna val, både i mataffären och på restaurangen. I dagsläget finns det inget krav på att ange ursprungsland vid försäljning av oförpackade livsmedel. Köper du ett paket köttfärs i butik så måste det stå på förpackningen var djuret är fött, uppfött och slaktat. Köper du en färdigtillredd hamburgare på restaurang behöver inte några uppgifter anges. Det här tycker vi social ­ demokrater är skevt, och i tidigare regeringsställning lämnade vi därför in en anmälan till EU-kommissionen om att få tillstånd att införa egna, nationella bestämmelser, något som länge har efterfrågats av både LRF, livsmedelsbranschen och våra svenska konsumenter. Vi vet att vi behöver förbättra vår beredskap vad gäller livsmedel och vatten, att vi behöver stimulera och stärka vår inhemska produktion av livsmedel för att minska vår sårbarhet. Att införa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restaurang skulle vara väldigt gynnsamt för våra svenska livsmedelsproducenter och en viktig del i att öka vår försörjningsgrad. Samtidigt som vi ställer höga krav på svenska bönder vill vi även ha höga krav på den mat som vi ger våra barn och äldre i skolan och i äldre ­ omsorgen. Vi vill göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livs ­ medel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige. Det offentliga ska vara bäst i klassen och svenska bönder ska prioriteras, inte missgynnas. Genom offentliga upphand ­ lingar kan vi stödja hållbart producerad mat och höja matkvaliteten i förskolor, skolor och äldreboenden och inom sjukvården. En likvärdig svensk livsmedelskontroll Den svenska livsmedelskontrollen följer hela livsmedelskedjan från jord till bord och är ett viktigt verktyg för att upptäcka och åtgärda brister i livsmedelshanteringen. Inga konsumenter ska bli lurade eller sjuka av den mat som de väljer att äta. För att livsmedelskontrollen ska upplevas som trovärdig av våra svenska livsmedels ­ producenter är det viktigt att kontrollen är likvärdig och att kontrollmyndigheternas bedömningar är enhetliga. Det ska inte spela någon roll om du odlar potatis på Öland eller i Skåne, tillverkar ost i Burträsk eller i Falköping, driver restaurang i Stockholm eller i Charlottenberg. Oavsett ska lagstiftning tillämpas och följas upp på samma sätt. I tidigare regeringsställning gav därför Socialdemokraterna Livsmedelsverket i uppdrag att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen över hela landet. Slutrapporten presente ­ rades ifjol och slår fast att det fortfarande finns betydande brister när det kommer till den kommunala kontrollverksamheten. Det finns stora olikheter mellan de lokala kontrollmyndigheterna vad gäller kontrollfrekvens, bedömning av avvikelser och benägenhet att fatta beslut om åtgärder vid bristande efterlevnad. Behovet av att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen kan inte understrykas tillräckligt. Växtförädlingens roll i det svenska jordbruket Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 möjliggör framtagande av grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart och lönsamt jord- och skogsbruk. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man lyssnar på och utgår ifrån vetenskapen och forskningen i frågor gällande kloning eller genmodifierade (GMO) produkter och behandlingar. Gentekniken ska vara etiskt försvarbar och användas så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. EU-kommissionen har nyligen föreslagit en mer tillåtande reglering av växter som tagits fram med nya genomiska tekniker (NGT), särskilt om detta också hade kunnat ske på naturlig väg. Vi välkomnar detta förslag. Vi tror att växtförädlingen är en viktig fråga att diskutera framåt och kan leda till förbättrad livsmedelsförsörjning i världen samt bättre produkter som efterfrågas av konsumenter och som är producerade mer hållbart. Exempelvis kan vi med gen ­ modifierade grödor möjliggöra ökad motståndskraft mot vissa sjukdomar och att man i framtiden slipper använda bekämpningsmedel. Vi kan också med hjälp av genterapi behandla sjukdomar som vi inte tidigare kunnat behandla. Vi ser det som mer etiskt försvarbart när man använder tekniker som ”redigerar” gener, som CRISPR ‑ Cas9-tekniken som vann Nobelpriset i kemi 2020, än att lägga till gener som hämtats från helt andra organismer. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att alltid väga risk mot nytta och att hänsyn tas till försiktighetsprincipen när man fattar beslut om huruvida en GMO med en viss egenskap ska användas eller inte. Men försiktighetsprincipen innebär också att en bättre och säkrare teknik bör användas istället för en äldre med mindre precision och säkerhet. Skogen – Sveriges gröna kapital För oss socialdemokrater står den svenska skogen som en pelare i vår vision för en hållbar och ekonomiskt stark nation. Skogen är inte bara en kär del av vår nationella identitet utan också en vital resurs för ekonomisk tillväxt och biologisk mångfald och som verktyg i klimatkampen. Ett hållbart skogsbruk skapar arbetstillfällen, främjar regional utveckling och är en drivkraft bakom vår expanderande bioekonomi. Genom att främja ett klimatsmart och miljömässigt hållbart skogsbruk säkerställer vi en stabil grund för nationens ekonomiska växtkraft. Bioenergin är en katalysator i vår övergång till förnybara alternativ, bort från oljeberoendet. Med stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel ökar inte bara vår energisäkerhet utan även Sveriges position inom den globala gröna ekonomin. Detta understryker vikten av att höja förädlingsgraden och investera i infrastruktur, som att bygga fler hus i svenskt trä. Skogens värdekedja har stor betydelse för sysselsättningen i Sverige, och dess multifunktionella roll får inte underskattas. Men medan skogens ekonomiska potential är stor, kan den inte realiseras på bekostnad av biologisk mångfald. Vi måste säkerställa att vår skogspolitik skyddar och bevarar den rika flora och fauna som gör den svenska skogen unik, samtidigt som vi ökar produktiviteten i skogsnäringen. Därför bygger vår skogspolitik på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Liksom skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktigt i omställningen till ett biobaserat samhälle. Skogens roll som kolsänka är avgörande i Sveriges kamp mot klimatförändringarna. Genom skogsskötsel och effektiv avverkning tar den svenska skogen upp mer växthus ­ gaser än den släpper ut och bidrar också med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. Ett proaktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan hjälpa oss att uppfylla våra klimatmål samtidigt som vi skapar nya, gröna arbetstillfällen. Detta står i skarp kontrast till regeringens nuvarande förslag att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivåer, ett beslut som kan underminera våra klimatansträngningar och placera oss i en svår position gentemot EU – en som kan kräva att vi tvingas att avstå från att använda stora arealer av produktionsvärdig skogsmark. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har lagt grunden för en mer inkluderande och hållbar skogspolitik genom den lagda skogspropositionen 2021/22:58. Genom investeringar i rekreation och stöd till friluftsorganisationer har vi uppmuntrat svenskar att uppleva vårt gröna arv. Vårt engagemang för biodiversitet, klimatanpass ­ ning och skogsägares rättigheter visar vår helhetssyn på skogens roll i samhället. Skogssektorn ska vara jämställd. För Socialdemokraterna är jämställdhet inte bara en princip; det är nödvändigt för branschens livskraft. Kvinnor och män med passion och kompetens för skogen är avgörande för dess framtid. Äganderätten möjliggör för skogs ­ ägare att förvalta skogen med insikt och omsorg, med avsikt att skapa ekonomisk, klimatmässig och miljömässig nytta. Likaså anser vi att staten har en stor roll i att vara föregångare i ett hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. Staten är ägare av skog genom såväl myndigheter som bolag. Sveaskog har en viktig roll att spela och ska vara ett föredöme. Ska vi nå de nationella klimat- och miljömålen är det viktigt att såväl offentliga som privata skogsägare tar ett stort ansvar för ett hållbart skogsbruk. Vi har alltid betonat vikten av att stödja privata skogsägare som frivilligt tar initiativ till att skydda och bevara värdefulla skogsområden. Det handlar inte enbart om miljö ­ mässigt ansvar utan även om att upprätthålla en balans mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Men, lika viktigt är det att vi, som samhälle, garanterar rättvisa ersätt ­ ningar till de skogsägare som aktivt bidrar till skogens hållbara förvaltning. Därför är vi djupt bekymrade över den nuvarande högerkonservativa regeringen och Sverigedemo ­ kraternas beslut att inte allokera tillräckliga medel i 2023 års budget för att kompensera skogsägare som önskar bevara skyddsvärd skog. Denna brist på stöd underminerar skogsägares förtroende och kan potentiellt avskräcka dem från att vidta åtgärder som gagnar både miljö och samhälle. Det är inte enbart en tveksam finansiell prioritering utan även ett tecken på en bristande förståelse för hur viktig skogen är för Sverige, både som en ekonomisk tillgång och som en central del av vår nationella identitet. Vi upp ­ manar regeringen att ompröva sina beslut och investera i skogsägare som är redo att gå i spetsen för hållbar skogsförvaltning. Vi ser framför oss en skogspolitik som harmoniskt balanserar ekonomisk tillväxt med miljömässig hållbarhet, som erkänner skogens multi ­ funktionella värde och som utnyttjar dess potential för att skapa arbetstillfällen och förstärka klimatåtgärder. Skogen är en länk till vårt förflutna, men den är otvivelaktigt också en nyckel till Sveriges framtid. Granbarkborre är den största skadegöraren på äldre granskog i Europa eftersom den periodvis dödar stora volymer skog. Angreppen på levande skog har under de följande åren och under perioden 2018–2022 beräknats till att ca 31 miljoner kubikmeter granskog dödats. Detta är mångdubbelt mer än under något tidigare utbrott i Sverige. Vi anser att Skogsstyrelsens viktiga uppdrag med att förebygga och bekämpa utbrott av granbark ­ borre och andra skogsskador som följer av klimatförändringarna behöver stärkas. Det nationella skogsprogrammet Det nationella skogsprogrammet mot 2030 skapar en framtidssäkrad grund för skogs ­ branschens hållbara tillväxt över hela landet. Detta program, framtaget i samförstånd mellan partier, branschfolk och civilsamhälle, är en del av vår gemensamma vision om hur skogen ska ge jobb, stärka välfärden och säkra vår livsmiljö. Det nationella skogs ­ programmet fungerar som en bro mellan intressenter, myndigheter och regeringen och har blivit ett internationellt erkänt verktyg för att säkra skogens hållbara användning. Skogsprogrammet bidrar till uppfyllandet av våra miljömål och internationella åtagan ­ den och är en garant för en skog som växer hållbart, ersätter fossila bränslen och stärker biologisk mångfald. I vår strävan efter en välmående och hållbar skog, är rådgivning i skogsskötsel och andra naturvårdande tekniker till privata skogsägare ett fundamentalt verktyg för att skapa en mer hållbar skogsproduktion. Arter och artskyddet Vi står inför en tidsperiod av osäkerhet kring hur Sverige i praktiken ska hantera skogs ­ skyddet med tanke på de arter som omfattas av artskyddsförordningen. Denna osäker ­ het, som inte enbart är en följd av svensk lagstiftning, utan även influerad av nya rätts ­ fall som tolkar EU-reglerna, skapar utmaningar för skogsägare och myndigheter. Detta berör oss som socialdemokrater djupt, eftersom vi ser vikten av att uppnå både skogs ­ politikens mål och riksdagens miljömål om levande skogar och ett rikt växt- och djurliv, utan att kompromissa med våra åtaganden gentemot EU. Det är värt att påminna om att den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen vidtog proaktiva åtgärder när den utsåg en särskild utredare att granska artskyddsförordningen. Denna utredning, som resulterade i betänkandet ”Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar”, bidrog med konstruktiva förslag, bland annat rörande myndigheternas roll i att tillhandahålla information om fridlysta arter och besluta om livsmiljöunderlag. Men skogsbrukets verksamhet står inför växande utmaningar, inte minst när det gäller avverkningsanmälningar enligt skogsvårdslagen. Rättsutvecklingen har nu fört oss till en punkt där Skogsstyrelsen behöver förstärkta resurser och befogenheter för att noggrant granska och bedöma hur avverkningar påverkar skyddade arter. I ljuset av detta understryker vi vikten av att stärka Skogsstyrelsens kapacitet genom att tillförsäkra dom nödvändiga medel för att ge markägare rättmätig ersättning vid eventuella inskränkningar av deras avverkningsrättigheter. Ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd För oss socialdemokrater är det klart att en hållbar framtid för Sverige ligger i vår förmåga att förvalta våra naturliga tillgångar på ett ansvarsfullt sätt. Med hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och en kust som sträcker sig över cirka tvåhundra mil, har Sverige en enorm potential för både fiskerinäringen och ett växande vattenbruk. Vi ser stora möjligheter för fritidsfiske och fisketurism, givet vårt lands skiftande vatten- och naturtyper. Internationellt växer den blå ekonomin i takt med en ökad medvetenhet om havens betydelse. Vi ser också potentialen i vattenbruk som en näringsgren med en enorm tillväxtpotential, där Sverige kan leda genom exempel inom en cirkulär blå ekonomi. Samtidigt är det viktigt för oss att betona behovet av en effektiv fiskeriförvaltning. Regelbunden uppföljning och strikt efterlevnad av dessa regler kommer säkerställa att fiskresurserna bevaras för framtida generationer. Vi är särskilt oroliga för situationen i Östersjön, där sill- och strömmingsbestånden har minskat. Vi förespråkar därför en kraftig minskning av fiskekvoter där för att rädda dessa arter och föreslår en utredning om hållbara fiskekvoter. Det är också viktigt att förbättra övervakningen av fiskeindustrin. Avsiktlig fel ­ rapportering av fiskefångster underminerar våra ansträngningar för hållbart fiske. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrapportering. När det gäller framtiden för Sveriges fiskerinäring vill vi främja och utveckla den på både kort och lång sikt. Vi vill skapa tillväxt och sysselsättning, och samtidigt bidra till en hållbar utveckling i hela landet. Hållbar fiskuppfödning, med höga miljökrav, kan skydda vilda bestånd av fisk och samtidigt skapa jobb på landsbygden. Under vår tid vid makten arbetade den socialdemokratiska regeringen aktivt med att stärka förutsättning ­ arna för fisket. Vi satsade på projekt för rent hav, genomförde en utflyttning av trål ­ gränsen på prov och stärkte Östersjön genom havs ‑ , fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Vi prioriterar det småskaliga kustnära fisket och arbetar för att flytta ut trålgränsen för industriellt fiske, med vetenskapliga underlag som stöd. Vi ser den kritiska situationen som idag råder för Östersjön och den påverkan som klimatförändringar, övergödningen och ett alltför hårt industriellt fiske kan ha på strömmings- och sillbeståndet. En modern jakt- och rovdjurspolitik Sverige ska stå i framkant när det kommer till etiskt och hållbart omhändertagande av vår unika natur och våra viltstammar. För oss är det centralt att lyfta och stärka de många ideella insatser som görs för att bevara och utveckla vårt naturarv. När det gäller jakten på rovdjur behöver vi skapa en gemensam grund för samhällsdiskussionen, och sträva efter lösningar som gagnar både djurliv och människor. Jakt och viltvård är inte bara traditionella aktiviteter i Sverige, de är också tätt kopplade till vår kultur och ekonomi. Jakten på älg har historiskt sett varit en stor del av vår identitet, och detta kombinerat med vår växande fritids- och turistnäring visar den ekonomiska potentialen i en väl ­ förvaltad älgpopulation. Dessutom bidrar en hälsosam älgstam till ekologisk balans och erbjuder klimatsmarta köttalternativ. Men för att verkligen dra nytta av denna resurs, måste förvaltningsplanerna vara robusta och anpassade efter lokala behov. Det är tydligt att den nuvarande älgstammen är pressad. Trots dess styrka och förmåga att anpassa sig, har den påverkats av en mängd faktorer: hård avskjutning, konkurrens om bete från andra klövdjur och även klimatförändringar som förskjuter älgens naturliga habitat. Det är därför avgörande att vi tar en helhetssyn på problemet och övergår till en samlad eko ­ systembaserad klövviltsförvaltning. Det räcker inte att enbart fokusera på avskjutnings ­ kvoter; vi måste också titta på hur skogsbruk och andra markanvändningspraktiker påverkar älgens tillgång till foder. När granar planteras på marker där tall borde växa, begränsas älgens naturliga foder, vilket skapar en obalans i ekosystemet. Vi hyllar Jägarförbundets initiativ ”Rädda älgen” som belyser denna utsatthet och betonar vikten av att plantera rätt träd på rätt ställen. För att uppnå en balanserad och effektiv hantering av älgstammen anser vi att älgförvaltningsområdena (ÄFO) och älgförvaltningsgrupperna (ÄFG) bör ses över, där både jägare och markägare ges likvärdig representation under ledning av en oberoende ordförande. Vi tror att vi genom att arbeta tillsammans kan säkerställa att vår nationalsymbol, älgen, fortsätter att frodas i våra skogar, samtidigt som vi bevarar skogens hälsa och produktivitet. Vi förstår att vargens närvaro skapar oro i landsbygdsområden. Dagens varg ­ population på över 460 individer har nått en punkt där vargstammen inte längre är förutsägbar. Vi anser också att reglerna för skyddsjakt för varg bör ses över och är ett viktigt instrument i dess förvaltning. Vidare fortsätter vi att driva frågan i EU om att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet, i syfte att göra det enklare att förvalta vargen på nationell nivå. För att säkerställa en balanserad ekologi, har vi tidigare givit Naturvårdsverket i uppdrag att se över hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om en vargpopulation mellan 170 och 270 individer, samtidigt som vi upprätthåller en gynnsam bevarandestatus. Viltets inverkan på lantbruket, särskilt skador orsakade av vildsvin och dovhjortar, är en växande oro. Det är viktigt att hitta effektiva metoder för att minska dessa skador, samtidigt som vi ger jägare större möjligheter att dra nytta av sitt byte, som att sälja vildsvinskött direkt till konsumenter. Den afrikanska svinpesten har nått Sverige, trots stora ansträngningar för att smittan ska hållas utanför landet. Det är mycket allvarligt. Utöver att djur blir sjuka och dör, får detta stora konsekvenser för alla som bor och verkar i de smittade områdena. Oron är mycket stor hos boende och lantbrukare. Ansvariga myndigheter har nu inlett nästa fas i kampen mot afrikansk svinpest: att stängsla in 1 000 kvadratkilometer i Fagersta i upp till två år. Men den här typen av avspärrningar innebär stora inskränkningar för de människor som lever och verkar i området som är smittat. Jordbruket, skogsbruket, idrottsverksamheten och turismen påverkas i stor utsträckning, liksom människors fritid när de inte längre kan röra sig fritt i skog och mark. Arbetet med att förhindra smitt ­ spridningen kommer, enligt experter, att pågå i flera år. Regeringen saknar en tydlig krishanteringsplan för att se till att smittan inte sprider sig till andra delar av landet och för att säkerställa svensk export och svenska jobb inom grisnäringen. Regeringen behöver ha en tydlig plan för att hantera konsekvenserna av smittan och främja ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter och jägarorganisationerna i syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest. Men som svar på krisen har regeringen och Sverigedemokraterna istället valt att minska anslagen till att bekämpa djursjukdomar med 178 miljoner kronor. Det är en oansvarig och farlig politik som regeringen och Sverigedemokraterna bedriver. Skarvens snabba tillväxt i Sverige och Europa utgör en utmaning för fiskesektorn, och vi ser ett behov av att kraftigt minska antalet skarvar. Den förra socialdemokratiska regeringen gav därför Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv i syfte att minska den allvarliga skada på fiskerinäringen som orsakas av den växande storskarvspopulationen och därmed ge stöd åt en ekosystembaserad förvaltning som omfattar fisket. Ett förstärkt djurskydd Sverige ska ha världens bästa djurskydd. Vi har en av världens starkaste djurskydds ­ lagar, och överlag har vi ett gott djurhälsoläge i Sverige. Djur är levande och kännande varelser, och vi människor har ett mycket stort ansvar för de djur som finns i vår omsorg, liksom för de djur som lever i det vilda. Vi socialdemokrater tror helhjärtat på att alla Sveriges tamdjur, oavsett om det handlar om våra älskade sällskapsdjur eller de djur som används i produktion, förtjänar en miljö där deras hälsa och välbefinnande ständigt främjas. Vi anser att den svenska djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit de gör mest nytta. På detta sätt kan alla svenska medborgare känna en trygghet i att våra djur behandlas med respekt och omsorg. Under vår tidigare regeringstid införde vi en modern djurskyddslag. Denna lag betonar vikten av att djur ska få leva och bete sig på ett naturligt sätt och ställer även högre krav på djurägarna. Vi socialdemokrater är stolta över att vara en del av den majoritet i riksdagen som röstade igenom lagändringen som idag gör det obligatoriskt att id-märka sina katter. Som socialdemokrater är vi fast beslutna att fortsätta stödja insatser som främjar djurs välbefinnande. Vi är också medvetna om utmaningarna inom hundaveln. För att säkerställa att den är i linje med våra strikta djurskyddskrav, uppmanar vi regeringen att överväga en ny utredning för att undersöka om nuvarande hundavel är förenlig med gällande djurskyddslagstiftning. Vi vill att eventuella brister inom hund ­ aveln ska belysas och att konkreta förslag på åtgärder som säkerställer djurskyddet ska redovisas. Varje år omsätter hundsmugglingen miljonbelopp och på grund av sin stora lönsamhet är det inte ovanligt att den organiseras av kriminella nätverk. De hundar som smugglas är sällan vaccinerade och avmaskade och riskerar därmed att ta med sig sjukdomar in i landet som idag inte förekommer här. Rabies är ett exempel på en dödlig sjukdom som inte längre finns i Sverige men som riskerar att komma tillbaka om inte rätt kontroller görs och om inte den illegala hundsmugglingen till Sverige stoppas. Genom att stärka djurskyddet kan vi minska behovet av antibiotika inom lantbruket, vilket är kritiskt med tanke på den globala ökningen av antibiotikaanvändningen och riskerna med multiresistenta bakterier. Vi anser också att svenska medborgare, oavsett ålder, förtjänar högkvalitativ mat. Därför vill vi införa strikta krav vid upphandlingar av animaliska produkter, särskilt inom offentlig sektor som skolor och äldreomsorgen. Dessa krav ska spegla Sveriges höga standard för djurskydd och låg antibiotikaanvändning. Vi anser att starka djurskyddsregler inte bara är moraliskt rätt utan också ger våra jordbruksprodukter en konkurrensfördel på den globala marknaden, där allt fler konsumenter efterfrågar etiskt producerade varor. Ett exempel är vårt beteskrav, som ger djuren möjlighet att utföra sina naturliga beteenden och få motion, vilket i sin tur främjar deras hälsa. Därför är vi djupt oroade över den utredning som den högerkonserva ­ tiva regeringen och Sverigedemokraterna har tillsatt för att stärka jordbrukets konkurrens ­ kraft, där vi ser en risk för att det svenska djurskyddet kommer att urholkas. Vi kommer att arbeta för att säkerställa att eventuella förslag som framkommer ur denna utredning tar hänsyn till djurskyddets kritiska betydelse. För oss är det viktigt att ständigt påminna om att djurens välmående och jordbrukets konkurrenskraft inte behöver vara motsägelse ­ fulla. Tvärtom kan de gå hand i hand när rätt beslut fattas med hänsyn till båda perspektiven. Det svenska beteskravet är unikt och innebär viktiga djurvälfärdsfördelar. Förutom att djuren får utlopp för sitt naturliga beteende får de även motion. Kor som går ut och betar på sommaren blir också friskare än de som står inne. Samtidigt är vi medvetna om att beteskravet kan innebära en ekonomisk belastning och en expansionsbegränsning för vissa djurhållare. Vi anser att det är viktigt att inte sänka djurvälfärden i Sverige. Däremot behöver vi arbeta med att modernisera regelverk och göra dem smartare så att det blir enklare för företagen att leva med de regler vi har, utan att kraven på djurskydd eller kvaliteten i djurhållningen urholkas. Vi är därför beredda att undersöka hur beteskravet skulle kunna förändras för att underlätta för djurägaren utan att djurvälfärden försämras. Det kan bland annat handla om en större flexibilitet när det kommer till planering av betestiden. Transport av djur är en annan kärnfråga för oss. Djur, oavsett om de är inom EU:s gränser eller utanför, ska behandlas med respekt och omtanke. Därför driver vi på för striktare transporttider och att tiden begränsas. Vi vill att varje djur ska ha det så bra som möjligt under transport och genom att minska transporttiden är vi övertygade om att risken för lidande reduceras. Vi ser även behovet av en konsekvent och transparent djurskyddskontroll. Denna kontroll bör vara regelbunden och effektiv, samtidigt som den upprätthåller en hög rättssäkerhetsstandard. En modern veterinärvård Den svenska djurhållningen använder minst antibiotika i hela EU. Sverige har en lång tradition då det gäller en sund djurhållning och förebyggande djurhälsovård. Sverige var till exempel först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxt. 2006 beslutade EU att förbjuda antibiotika i tillväxtsyfte, men det är i stor utsträckning fortfarande tillåtet utanför EU, och inom EU finns det många länder där överanvändningen av antibiotika är enorm. Användningen av antibiotika inom djurhållningen bidrar globalt till en ökad antibiotikaresistens hos bakterier, vilket utgör ett allvarligt långsiktigt hot mot mänsklig hälsa. Vårt starka djurskydd gör istället djuren friskare. Istället för att djuren proppas fulla med antibiotika hålls djuren i lant ­ bruket friska genom förebyggande åtgärder. Vi anser att en låg antibiotikaanvändning inom den svenska djuruppfödningen är avgörande för både djurens och människors hälsa. Vi vill stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Genom att öka antalet små ­ skaliga gårdsslakterier kan fler djur slippa den stress som transport och slakt riskerar att innebära. Och för att ytterligare stärka skyddet på slakterierna, vill vi införa kamera ­ bevakning som komplement till traditionella inspektioner. Teknologin ger oss nya möjligheter. Därför stöder vi också möjligheten till digitala veterinärbesiktningar vid småskalig gårdsslakt. Det skulle innebära en mer effektiv och snabb process för djurhållaren samtidigt som vi bibehåller en hög standard på slakten. För oss socialdemokrater är det avgörande att både djur och deras ägare har tillgång till högkvalitativ djursjukvård. Den rådande veterinärbristen är en fråga som vi tar på största allvar. Djurens välbefinnande hänger tätt samman med tillgängligheten av kompetent vård. Vi har identifierat ett tydligt behov av att fler veterinärer utbildas. Under vår tidigare regeringsperiod gjorde vi en konkret satsning på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) för att öka antalet utbildningsplatser för blivande veterinärer och djursjukskötare. Med denna satsning siktade vi på att varje år kunna utbilda fler nya veterinärer och djursjukskötare. Vi beslöt också att starta en omfattande utredning av veterinärmarknaden som helhet. Denna utredning tog inte bara upp frågor om den nuvarande och framtida personal ­ styrkan utan också det långsiktiga behovet av utbildningsplatser. Det övergripande syftet med denna utredning var att hitta hållbara lösningar som garanterar en effektiv och tillgänglig djursjukvård över hela landet. Då är det också viktigt att adressera frågor kring resurstillgång och jourtjänster, så att vi kan bygga ett system som inte bara svarar mot dagens utmaningar utan även förbereder oss för framtiden. För att hela Sverige ska kunna leva är det viktigt att vi får till en hållbar och lång ­ siktigt välfungerande veterinärvård för alla våra djur oavsett var i landet de befinner sig. Vi socialdemokrater ser därför allvarligt på utredningens förslag om borttagandet av veterinär beredskap kvällar, nätter och helger. Särskilt ur ett glesbygdsperspektiv då många lantbrukare och hästägare skulle drabbas hårt av förslaget. Anslagsförändringar I ljuset av den nuvarande geopolitiska situationen i Europa, med Rysslands fortsatta aggression och illegala krigföring i Ukraina, står det klart att Sverige och hela EU måste vara beredda att hantera potentiella kriser och störningar i livsmedelsförsörjningen. Denna osäkra situation understryker vikten av att stärka vår egen livsmedelsproduktion och säkerhet. I motsats till den nuvarande högerkonservativa regeringens budgetförslag ser Socialdemokraterna ett akut behov av att stärka Sveriges jordbruks- och livsmedels ­ sektor. Därför föreslår vi en total avvikelse på +238 miljoner kronor för utgiftsområde 23. Med tanke på det nuvarande utbrottet av afrikansk svinpest i Sverige, särskilt i Västmanland, där omfattande åtgärder som stängsling av stora områden övervägs, är det ännu viktigare att stärka våra insatser för att bekämpa smittsamma djursjukdomar. Totalt har 46 döda vildsvin bekräftats bära på smittan, vilket visar på sjukdomens snabba spridning och dess potentiella hot mot den svenska grisnäringen. Oron för svinpesten har även spridit sig till närliggande län där nödslakt och andra försiktighetsåtgärder vidtas. Denna oro och de drastiska åtgärder som vidtas av enskilda bönder understryker behovet av att stärka våra nationella insatser och resurser för att bekämpa sjukdomen. Trots detta har den nuvarande regeringens respons och hantering av smittan varit otill ­ räcklig och saknat den proaktivitet som krävs i en sådan kris. Det är tydligt att reger ­ ingen inte har förstått allvaret i situationen eller de potentiella konsekvenserna för vår livsmedelsproduktion och ekonomi. Socialdemokraterna ser ett akut behov av att agera snabbt och effektivt. Därför avsätter vi en ytterligare summa av 100 miljoner kronor för detta ändamål. Dessa medel kommer att användas för att intensifiera bekämpningen av denna sjukdom, samt för att stödja de drabbade regionerna och säkerställa att smittan inte sprider sig ytterligare. Vidare, när det gäller att säkerställa en konkurrenskraftig livsmedelssektor, som utgör en central del av vår nationella ekonomi och sysselsättning, ser vi med stor oro på regeringens beslut att skära ned på anslaget med över 100 miljoner kronor. Ett sådant beslut riskerar att underminera vår förmåga att stödja våra bönder, livsmedelsproducenter och konsumenter i en tid då globala utmaningar och osäkerheter kräver större invester ­ ingar, inte mindre. Socialdemokraterna anser att Sverige bör fortsätta att vara en ledare inom hållbar och kvalitativ livsmedelsproduktion. Därför avsätter vi en extra summa av 38 miljoner kronor för att kompensera för regeringens kortsiktiga och skadliga nedskär ­ ningar, och för att säkerställa att vår livsmedelssektor fortsätter att blomstra. Slutligen, med tanke på den globala klimatkrisen och behovet av att skydda vår miljö, är det förvånande och djupt oroande att den nuvarande regeringen inte prioriterar miljöförbättrande åtgärder inom jordbruket i större utsträckning. Trots de uppenbara och akuta hoten mot vår planet har regeringen valt att inte satsa tillräckligt på detta kritiska område. Socialdemokraterna ser detta som en brist på ansvarstagande och långsiktigt tänkande. Därför avsätter vi en ytterligare summa av 100 miljoner kronor under anslaget för miljöförbättrande åtgärder i jordbruket. Det är vår plikt att säkerställa att vårt jordbruk inte bara är produktivt utan också hållbart och miljövänligt. Vi måste ta ansvar för vår planets framtid och säkerställa att våra jordbruksmetoder inte bara gynnar oss nu utan även kommande generationer. Regeringens nuvarande budgetförslag visar en brist på förståelse och engagemang för dessa kritiska sektorer, särskilt med tanke på den nuvarande krisen med afrikansk svinpest. Socialdemokraterna står fast vid att dessa satsningar är nödvändiga för att säkerställa Sveriges framtid inom jordbruk och livsmedelsproduktion. Sammanlagt satsar vi 238 miljoner kronor mer än den högerkonservativa regeringen på utgiftsområde 23. Anna-Caren Sätherberg (S) Johan Löfstrand (S) Malin Larsson (S) Joakim Järrebring (S) Jytte Guteland (S) Tomas Kronståhl (S) Sofia Skönnbrink (S)