Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.021 · ämneslikhet 0.868. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 3 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
3 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya könstillhörighetslagen bör rivas upp och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa samma åldersgräns, 25 år, för sterilisering och medicinsk könsbehandling och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att säkerställa att sjukvården har tillräcklig kunskap om könskorrigerande behandling och om dem som ångrar sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 25-årsgräns för kirurgiska och andra irreversibla könskorrigerande ingrepp och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka de psykologiska och psykiatriska stöden för unga som upplever könsdysfori, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till unga och deras familjer genom rådgivning, psykosocialt stöd och långsiktig vård och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 741 ord · B 552 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:2359
av Mikael Oscarsson (KD)
Åldersgräns för könsbyte
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nya könstillhörighetslagen bör rivas upp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa samma åldersgräns, 25 år, för sterilisering och medicinsk könsbehandling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vidta åtgärder för att säkerställa att sjukvården har tillräcklig kunskap om könskorrigerande behandling och om dem som ångrar sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Motivering
I maj 2024 fattade riksdagen beslut om en könstillhörighetslag. Lagförslaget sänkte åldersgränsen för juridiskt könsbyte till 18 år.
Vi kristdemokrater sa nej och vänder oss emot idén att juridiskt kön är något som människor ska kunna byta fritt, och att det skulle kunna göras av minderåriga.
Sverige har haft en ökning av främst unga flickor med könsdysfori på ungefär 2
300 procent de senaste tio åren. I denna grupp finns också en tydlig samsjuklighet med olika typer av psykiatriska tillstånd eller diagnoser, som exempelvis autism, ångest och ätstörningar.
Vi talar alltså om några av våra sköraste barn och unga.
Allt fler specialistläkare inom psykiatrin varnar – exempelvis i SVT:s dokumentär ”Transkriget – tänk om ni har fel?” – att ändringen av juridiskt kön för barn kan förstärka könsdysforin och innebära ett första steg mot hormonbehandling, med irreversibla konsekvenser och ofta oåterkalleligt ingrepp i könsorganen som följd. Ändringen riskerar även att skapa ett snabbspår för medicinsk behandling, då det blir svårt att neka den som bytt juridiskt kön att fullfölja transitionen.
Detta trots att det inte finns någon forskning som visar att barn med könsdysfori mår bättre efter könskorrigerande behandling. Dessutom växer antalet som ångrar att de gjort könskorrigerande behandling.
Risken är att tonåringar går vidare med medicinska benhandingar. Exempelvis att man tar bort brösten eller genom att ta testosteron och få en mansröst, och att man sedan ångrar sig inom ett eller ett par år.
Kvinnor har rätt till säkerhet och integritet och att få könsseparation på toaletter, i omklädningsrum, vid idrottstävlingar och inte minst i kvinnofängelser. Men nu är risken uppenbar att män med kvinnliga personnummer kommer att skapa rädsla bland kvinnor i omklädningsrum och på toaletter.
Sammantaget är invändningarna så många att könstillhörighetslagen bör rivas upp.
The Cass Review, en utvärdering som den pensionerade barnläkaren Hilary Cass har gjort på den brittiska regeringens uppdrag, släpptes i april och är den mest genom
gripande utvärdering som gjorts av medicinsk behandling av unga med könsdysfori. Slutsatsen är att det inte finns någon tillförlitlig forskning som ger evidens för denna behandling. Hennes rekommendation är densamma som Socialstyrelsen i Sverige gav i sina riktlinjer 2022, nämligen att man inte ska ge någon under 18 år sådan behandling utom i undantagsfall och då som en del i kliniska studier.
I Karolinska universitetssjukhusets nya riktlinjer uppmärksammas nu de potentiella biverkningarna: kardiovaskulär sjukdom, benskörhet, infertilitet, cancer och trombos
sjukdom. Sjukhuset skriver också att behandlingen har låg evidens att nå önskad effekt och att det i dag finns mycket lite kunskap om säkerheten på lång sikt. En annan aspekt är risken för ånger. I Uppdrag gransknings flera program om transvården framträdde en rad personer som hade ångrat sin könsbekräftande behandling. Flera var mycket kritiska mot vården, som de menade inte tagit sitt ansvar:
– Vården vet inte vad dom håller på med. Dom har ingen vetenskap bakom detta. Dom prövar på en ung generation som har hela livet framför sig. Jag känner inte till något annat område inom medicinen där man prövar en behandling på det här viset, sa ”Mika”, som lever med konsekvenserna av en irreversibel hormonbehandling. (SVT 6/5 -21).
Av naturliga skäl finns det inga långtidsstudier och ingen har en aning om vad det innebär för en människa att börja äta hormoner i tonåren och fortsätta livet ut. De tjejer som har opererat bort sina bröst kan få fantomsmärtor, värre ju yngre de är. Vad som händer med dem när de blir 70–80 år har vi ingen aning om.
Mot bakgrund av ovan föreslår jag att åldersgränser för irreversibla ingrepp i köns
organen införs och att regeringen återkommer till riksdagen med förslag kring det.
Den mänskliga hjärnan är inte fullt utvecklad förrän vid 25 års ålder, det som mognar sist är konsekvenstänkandet. I Sverige får man inte sterilisera sig förrän man fyllt 25. Det borde vara samma åldersgräns för medicinsk könsbehandling.
Mikael Oscarsson (KD)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3106
av Mikael Oscarsson (KD)
Åldersgräns för könsbyte
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en 25-årsgräns för kirurgiska och andra irreversibla könskorrigerande ingrepp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka de psykologiska och psykiatriska stöden för unga som upplever könsdysfori, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka stödet till unga och deras familjer genom rådgivning, psykosocialt stöd och långsiktig vård och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Frågan om könsdysfori och könskorrigerande behandlingar har under senare år blivit alltmer aktuell. Antalet unga som söker vård för könsdysfori har ökat kraftigt, särskilt bland tonårsflickor. Samtidigt finns en växande oro bland forskare, läkare och psykologer för att många unga påbörjar en behandling som de senare ångrar.
Riskerna med irreversibla ingrepp
Kirurgiska och hormonella behandlingar som syftar till könskorrigering är ofta irreversibla och kan medföra livslånga konsekvenser. Det handlar om ingrepp som påverkar fertilitet, sexuell funktion, kroppens utveckling och den psykiska hälsan. Beslut av denna omfattning bör därför fattas med största försiktighet.
I dag finns fall där unga människor har ångrat sina beslut efter att ha genomgått om
fattande behandlingar. Dessa erfarenheter visar tydligt att samhället har ett ansvar att skydda unga från att fatta oåterkalleliga beslut i en ålder då identiteten ännu inte är fullt utvecklad.
25-årsgräns – en rimlig skyddsregel
Forskning inom neurovetenskap visar att hjärnan inte är fullt utvecklad förrän i mitten av 20-årsåldern. Förmågan att fatta långsiktiga och konsekvensbaserade beslut mognar sent. Därför är en 25-årsgräns för irreversibla könskorrigerande ingrepp en rimlig skyddsregel. Det innebär inte att man förnekar människor rätten att leva i enlighet med sin könsidentitet, men det innebär att samhället tar ansvar för att de mest avgörande besluten skjuts upp tills individen har större mognad.
Förstärkt psykologiskt stöd
För unga som upplever könsdysfori behövs i stället ett förstärkt psykologiskt och psykosocialt stöd. Det kan handla om samtalsterapi, stöd till familjen och hjälp att hantera psykisk ohälsa. Det är viktigt att inte blanda ihop behovet av stöd med behovet av medicinska ingrepp.
Internationella erfarenheter
I flera länder har man redan börjat ompröva tidigare mer tillåtande linjer. I Storbritannien
och Finland har vården skärpts och tonvikten lagts på psykologiskt stöd snarare än medicinska behandlingar för minderåriga. Denna utveckling bör Sverige ta intryck av. Vi behöver en modell som sätter ungas långsiktiga hälsa främst.
Barnets bästa ska stå i centrum
Barnkonventionen, som är svensk lag, slår fast att barnets bästa alltid ska komma i främsta rummet. Att införa en åldersgräns för kirurgiska och irreversibla ingrepp är i linje med denna princip. Det skyddar barn och unga från att fatta beslut som de senare kan komma att ångra, samtidigt som det ger dem tid att mogna och pröva olika vägar.
Samhällets ansvar
Att leva med könsdysfori är ofta svårt och förknippat med psykisk ohälsa. Samhället måste möta dessa unga med respekt och stöd. Men lösningen kan inte vara att i unga år erbjuda irreversibla behandlingar. Samhället har ett ansvar att sätta gränser där riskerna är för stora.
En 25-årsgräns för kirurgiska och andra irreversibla ingrepp, i kombination med för
stärkt psykologiskt stöd och långsiktiga insatser för unga och deras familjer, är därför en nödvändig reform.
Mikael Oscarsson (KD)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag