Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.641 · ämneslikhet 0.963. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.865A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda individuell prövning för antagning till anpassad skolgång och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten för individuell prövning för antagning till anpassad skolgång och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 279 ord · B 311 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:2394
av Caroline Högström och Joanna Lewerentz (båda M)
Individuell prövning för antagning till anpassad skola
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att utreda individuell prövning för antagning till anpassad skolgång och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
För att bli antagen till det som idag heter anpassad skolgång krävs en intellektuell funktionsnedsättning, en diagnos som kräver att personen bland annat får ett resultat på begåvningstest under IK<70 (intelligenskvot). För personer med intellektuell funktions
nedsättning är anpassad skolgång en förutsättning både för att ha en meningsfull syssel
sättning
och för att gå i en skola med krav och nivå anpassat efter elevens förutsättningar.
Samtidigt vet vi att det idag finns en grupp elever som inte uppfyller kriterierna för dia
gnosen intellektuell funktionsnedsättning men som ändå kommer ha oerhört svårt att nå godkända kunskapsnivåer i ordinarie skola. Många av dessa elever skulle gynnas av att få möjlighet att gå anpassad skola och anpassad gymnasieskola.
Barn och ungdomar med resultat på ett begåvningstest som hamnat precis ovanför den beslutade nivån, till exempel IK
72 eller 75, kan ha liknande svårigheter som barn och ungdomar med ett resultat under IK
70. De hamnar idag i en situation där det är närmast omöjligt för dem att nå kunskapskraven i grundskolan.
Dessa barn och ungdomar bör också få möjligheten att gå anpassad skola/gymnasie
skola. Därför bör staten se över möjligheten att utreda införandet av individuell prövning
för att bli antagen till anpassad skolgång. Det skulle ge de barn som idag har det extremt tufft möjligheten att få lyckas i anpassad skolgång.
Caroline Högström (M)
Joanna Lewerentz (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1193
av Caroline Högström och Joanna Lewerentz (båda M)
Individuell prövning för antagning till anpassad skola
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över möjligheten för individuell prövning för antagning till anpassad skolgång och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har väldigt olika förutsättningar att klara skolan. Det finns de barn som är i behov av särskilda anpassningar som inte går att göra inom ramen för den ordinarie skolverksamheten.
För att bli antagen till det som idag heter anpassad skolgång krävs det en intellektuell funktionsnedsättning, en diagnos som kräver att personen bland annat får ett resultat på begåvningstest under IK<70 (intelligenskvot). För personer med intellektuell funktions
nedsättning är anpassad skolgång en förutsättning för att både ha en meningsfull syssel
sättning och gå i en skola med krav och nivå anpassat efter elevens förutsättningar. Samtidigt vet vi att det idag finns en grupp elever som inte uppfyller kriterierna för diagnosen intellektuell funktionsnedsättning men som ändå kommer ha oerhört svårt att nå godkända kunskapsnivåer i ordinarie skola. Många av dessa elever skulle gynnas av att få möjlighet att gå anpassad skola och anpassad gymnasieskola.
Barn och ungdomar med resultat på ett begåvningstest som hamnat precis ovanför den beslutade nivån, till exempel IK
72 eller 75, kan ha liknande svårigheter som barn och ungdomar med ett resultat under IK
70. De hamnar idag i en situation där det är närmast omöjligt för dem att nå kunskapskraven i ordinarie skola.
Dessa barn och ungdomar bör också få möjligheten att gå anpassad skola/gymnasie
skola. Därför bör staten se över möjligheten att utreda införandet av individuell prövning för att bli antagen till anpassad skolgång. Det skulle ge de barn som idag har det extremt tufft möjligheten att få lyckas i anpassad skolgång.
Caroline Högström (M)
Joanna Lewerentz (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag