Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:1079 av Camilla Brunsberg (M) Om straffrabatt och villkorlig frigivning för de som återgår till brott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa straffrabatten och ta bort villkorlig frigivning efter att två tredjedelar av brottet är avtjänat för de som återgår till brott, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering De som begår brott kan förenklat räknas in i två grupper: förstagångsförbrytarna och de vanekriminella. Den första gruppen består av personer som begår enstaka brott – inte sällan ungdomar eller unga vuxna – men som i stort sett lever ”vanliga” liv. Den andra gruppen består av personer som valt en kriminell livsstil och i många fall försörjer sig – helt eller delvis – på brottslig verksamhet. I denna grupp ingår personer i kriminella organisationer eller nätverk. Här finns också de som begår inbrott och stölder i syfte att finansiera eget missbruk. I Sverige har studier visat att ungefär hälften av alla brott bedöms ha begåtts av så kallade livsstilskriminella (Brottsförebyggande rådets, Brås, rapport 2001:15). En fjärdedel av dem som döms för brott återfaller i ny brottslighet inom ett år (Brå, Sveriges officiella statistik, Återfall i brott, Sammanfattning 2003–2011). Om man ser till fängelsedömda är återfallsandelen nästan 50 procent. Det är också tydligt att ju fler tidigare domar, desto större risk för nya återfall. Ungefär 80 procent av de dömda som har fler än nio tidigare belastningar återfaller i brott. Straffrabatten måste avskaffas för de som återgår till brott. Den som döms för flera brott får idag mängdrabatt eller straffrabatt. Det innebär att man får ett samlat straff, som är mindre än summan av straffvärdet för samtliga brott, med utgångspunkt i det allvarligaste brottet. Detta innebär till exempel att 15 brott inte ger ett strängare straff än fem brott. Alla andra brott får du på köpet. Dessa ger alltså ingen effekt på ditt straff. Detta innebär dessutom att varken åklagare eller poliser utreder då det inte ger någon konsekvens. Detta är inte rimligt. Självklart måste mängdrabatten avskaffas vid upp ­ repade återfall i brottslighet. Villkorlig frigivning ska inte gälla dem som återgår till brott. När man avtjänat två tredjedelar av sitt fängelsestraff kan man bli villkorligt frigiven. Denna möjlighet behöver tas bort för dem som upprepade gånger återgår till brott. Om man återfaller i brott ska det inte finnas möjlighet till tidigare frigivning redan efter att två tredjedelar av straffet är avtjänat. Camilla Brunsberg (M)

Motion till riksdagen 2025/26:3257 av Camilla Brunsberg och Marléne Lund Kopparklint (båda M) Avskaffande av straffrabatten vid upprepad brottslighet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att kraftigt begränsa den s.k. straffrabatten vid upprepad brottslighet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk kriminalpolitik måste tydligt markera att återkommande brottslighet inte ska löna sig. Den som gång på gång begår brott ska inte få rabatt på straffen. De som begår brott kan bland annat och förenklat delas in i två grupper: förstagångsförbrytare, ofta ungdomar eller unga vuxna som begår enstaka brott men i övrigt lever laglydiga liv vanekriminella, som har en kriminell livsstil och ofta försörjer sig helt eller delvis genom brottslig verksamhet. I denna grupp finns personer i kriminella nätverk och de som begår stölder eller inbrott för att finansiera missbruk. Det nuvarande systemet med straffrabatt (mängdrabatt) innebär att den som döms för flera brott får ett gemensamt straff som är kortare än summan av straffen för varje enskilt brott. Straffet utgår från det allvarligaste brottet, och de övriga brotten ger endast marginell effekt. Konsekvensen blir att det inte spelar någon egentlig roll om en person begått fem eller femton brott – straffet blir i stort sett detsamma. Detta skapar en orimlig situation där åklagare och polis ibland avstår från att utreda brott som ändå inte påverkar straffet. Samhällets budskap blir att ytterligare brott inte får några konsekvenser. För att skydda brottsoffer, öka förtroendet för rättsstaten och bryta återfallsbrottsligheten måste denna ordning upphöra. Den nuvarande regeringen har tagit flera viktiga steg för att skärpa straffen och minska återfallsbrottsligheten. Regeringen bör nu gå vidare och helt avskaffa straffrabatten för upprepad brottslighet. Den som begår brott gång på gång ska inte få rabatt – varje nytt brott ska påverka straffet tydligt och märkbart. Camilla Brunsberg (M) Marléne Lund Kopparklint (M)