Jämför sakliga förslag

A · Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner

2022/23 · HA022177 · Mikael Damberg (S); Gunilla Carlsson (S); Björn Wiechel (S); Ingela Nylund Watz (S); Adnan Dibrani (S); Eva Lindh (S); Joakim Sandell (S)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

B · Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning

2025/26 · HD023558 · Mikael Damberg (S); Gunilla Carlsson (S); Ingela Nylund Watz (S); Eva Lindh (S); Peder Björk (S); Joakim Sandell (S)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

Varför paret visas: Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.010 · ämneslikhet 0.573. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 4 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Olika tal eller årtal
Yrkanden saknar motsvarighet

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.628 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

3 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta utveckla de lokala servicekontoren samt utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att staten genom sitt fastighetsbestånd inte ska underlätta för kriminella aktörer och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

Hela texten jämförs: A 663 ord · B 1028 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:2177 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering Vi socialdemokrater kommer alltid att stå upp för att ge vården, skolan och omsorgen de förutsättningar som behövs. Under finanskrisen kompenserade den moderatledda reger ingen bara för en tredjedel av skattebortfallet. Välfärden fick ta smällen när krisen slog till. Men vi valde att göra annorlunda. Under pandemin kompenserades välfärden tre gånger om. Nu står Sverige återigen inför en svår ekonomisk situation. Den höga inflationen gröper ur kommunsektorns kassor och de kommande åren kommer att bli mycket tuffa. Vårt besked är tydligt: Vi kommer att fortsätta att prioritera välfärden. Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner för att möjliggöra en jämlik välfärd i hela landet och vill därför fördubbla regeringens satsning och tillföra ytterligare 6 miljarder kronor per år i generella statsbidrag. Det innebär en permanent ökning av anslag 1:1 med 6 miljarder kronor. Sverige ska ha en bra välfärd i hela landet Alla kommuner och regioner ska ha möjlighet att ge sina invånare god utbildning, jämlika uppväxtvillkor, en trygg äldreomsorg och vård i världsklass. Det kommunala utjämningssystemet har som syfte att ge förutsättningar för kommuner och regioner att upprätthålla välfärden till sina invånare, genom att jämna ut skillnader i ekonomiska, sociala och demografiska förutsättningar. För oss socialdemokrater är det en grundbult i vårt välfärdsbygge och ett viktigt verktyg för att hela Sverige ska växa och hålla ihop. Idag är dock förutsättningarna för att ge invånarna en bra vård, omsorg och skola inte rättvisa. Det visar inte minst de stora skillnaderna i kommunalskatt. Idag har vissa kommuner svårt att ge sina kommuninvånare en god service utan att skattesatserna skjuter i höjden. Det pågår just nu en parlamentarisk utredning för en bred översyn av det kommunalekonomiska utjämningssystemet. För oss socialdemokra ter är det viktigt att det kommunala utjämningssystemet utvecklas i takt med samhället och främjar jämlikhet, tillväxt, utveckling och likvärdig service i hela landet. Pengarna måste fördelas mer rättvist. Det är särskilt viktigt för små kommuner som står inför exempelvis ökade behov av äldreomsorg men samtidigt ser de som arbetar bli färre. Under pandemin blev det tydligt för alla att äldreomsorgen är i stort behov av insatser för att stärka kvaliteten. Det handlar inte minst om att ta tag i kompetensförsörjningen för att fler ska vilja arbeta inom äldreomsorgen när gruppen äldre blir fler. Därför behöver vi fortsätta avdela resurser till äldreomsorgen och Äldreomsorgslyftet. För varje ytterligare krona som läggs på fler poliser, ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet Vi ska vända på varje sten för att bryta segregationen och tränga tillbaka våldet och kriminaliteten. De senaste åren har vi lagt stort fokus på det brottsbekämpande arbetet genom att skärpa straff och bygga ut polisen. Nu behöver vi också satsa motsvarande på arbetet med att bryta nyrekryteringen. Ska socialtjänsten kunna punktmarkera och hjälpa unga som är på väg in i krimi nalitet behöver de ökade resurser. Det krävs fler vuxna som kan ta tag i unga på glid. Det handlar till exempel om fler socialsekreterare och fältassistenter och om mer personal i skolor i utsatta områden. Socialdemokraterna vill att vi för varje ytterligare satsad krona på polisen ska satsa lika mycket på det brottsförebyggande arbetet. Det är en ny och viktig princip inför kommande budgetar. Tabell 1 Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 151 878 432 6 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 5 358 777 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 7 150 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda kommuner och regioner 1 000 ±0 1:5 Medel till befolkningsmässigt mindre kommuner 300 000 ±0 Summa 157 545 359 6 000 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3558 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta utveckla de lokala servicekontoren samt utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att staten genom sitt fastighetsbestånd inte ska underlätta för kriminella aktörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Samtidigt behöver vi fortsätta förbättra den statliga närvaron och servicen i hela landet. Det krävs fortsatta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem. Våra gemensamma skattepengar ska användas på ett effektivt sätt och samtidigt främja miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Den statliga närvaron och servicen behöver vara närvarande i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt expansion av statliga verksamheter finns det förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att ny- och omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som efterfrågades. De ny- och om lokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om placering av statlig verksamhet. Arbetet med omlokalisering av statliga jobb och etablering av nya servicekontor ska intensifieras. De statliga servicekontoren är viktiga för att människor ska kunna organisera sin vardag och ska därför finnas tillgängliga. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få väg ledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Servicekontoren är mycket uppskattade med cirka 2,8 miljoner besök under 2024 och en kundnöjdhet på 95 procent. Sverigedemo kraterna och regeringens tidigare aviserade nedskärningar av budgeten för servicekontor innebär att minst 35 servicekontor kommer att stängas. Det slår hårt mot medborgar servicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser att de servicekontor som har stängts ska återöppnas och att servicekontoren ska fortsätta utvecklas. De bör omfatta fler sam hällstjänster och möjligheten för fler verksamheter att kunna knytas dit. Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet. I många delar av landet bedrivs det inte längre någon lokal bankverksamhet och färre har därmed kunskap om förutsättningarna för att starta och driva ett företag just där. Det leder till sämre regional utveckling och färre företag. Sverige behöver en bank- och finans marknad som är lokalt förankrad för att stimulera lokalt näringsliv. Inte minst byggföretag , handel, åkerier och jord- och skogsbrukets entreprenörer. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella intuitioner och lokalsamhälle. Regeringen bör därför utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor. En effektiv statlig förvaltning Det övergripande syftet med skattepolitiken är att finansiera vår gemensamma välfärd och vår förmåga att ta itu med samhällsproblemen. Därför är det viktigt att varje skattekrona används på ett så bra sätt så möjligt. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säker ställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verk samhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noggrann analys. Vi vill därför att regeringen iakttar försiktighet vid sina föreslagna hopslagningar av myndigheter och att problem som myndigheter lyfter i sina utredningar och remissvar måste hörsammas av regeringen innan en sammanslagning. Precis som det är viktigt att offentliga resurser används effektivt är det viktigt att våra gemensamma skattepengar används till det de är tänkta att användas till. Därför måste vi gå hårt åt den ekonomiska brottsligheten som undergräver förtroendet för samhällsinsti tutionerna och som urholkar välfärden. De kriminella gängen drar in stora belopp genom ekonomisk brottslighet som riktas mot det offentliga. Bl.a. genom skattebrott, nyttjande av de privatiserade delarna av välfärden och bidragsfusk. Denna brottslighet underminerar hela samhällets strukturer. Vi vill förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, bl.a. den av Socialdemokraterna inrättade Utbetalningsmyndigheten. Vi vill ge Utbetalningsmyndigheten möjlighet att inhämta upp gifter direkt från polisen med fokus på personer kopplade till organiserad brottslighet. Fler felaktiga utbetalningar ska stoppas, bland annat genom direktaccess till fler myndig heters databaser. Även statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande av fastigheter möjliggöra för kriminell verksamhet, exempelvis genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopplingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste skyndsamt ta fram åtgärder för hur det kan säkerställas att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kammarkollegiet 179 196 ±0 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 33 050 ±0 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 279 000 ±0 1:5 Finanspolitiska rådet 12 360 ±0 1:6 Konjunkturinstitutet 76 622 ±0 1:7 Statskontoret 325 130 ±0 1:8 Statistiska centralbyrån 711 961 ±0 1:9 Bidragsfastigheter 515 000 ±0 1:10 Finansinspektionen 893 410 ±0 1:11 Riksgäldskontoret 400 432 ±0 1:12 Bokföringsnämnden 15 028 ±0 1:13 Vissa garanti- och medlemsavgifter 264 626 ±0 1:14 Statens servicecenter 913 560 50 000 1:15 Finansmarknadsforskning 33 353 ±0 1:16 Upphandlingsmyndigheten 125 311 ±0 1:17 Utbetalningsmyndigheten 258 219 ±0 Summa 22 038 701 50 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag