Jämförelse 7ff9ab6a88df6f65dc881d5e Underlagets kontrollsumma: 8cd8e064557c94ad8abe32ebd20f8ac348588a6fa7768600da17964927c7cb65 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB022648: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022648 Motion till riksdagen 2023/24:2648 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser, genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekono ­ misk politik. Vi behöver fortsätta förbättra den statliga närvaron i hela landet. Vi ska ta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem samt se till att våra gemensamma skattepengar används på ett sätt som främjar miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Utbyggnaden av den statliga närvaron och servicen behöver fortsätta i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt Försvarsmaktens, Polismyndighetens och Kriminalvårdens pågående expansion finns förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som var avsikten när den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade arbetet. Arbetet måste fortsätta, och de omlokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om var statlig verksamhet ska placeras och arbetet med omlokaliseringar av statliga jobb och etableringen av nya servicekontor ska fortsätta. Statens servicekontor är viktiga för att öka tillgängligheten till statlig service och förenkla kontakten med statliga myndigheter i hela landet. Regeringens förslag om generell besparing i statsförvaltningen innebär en nedskärning på Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi är i en lågkonjunktur och det finns tecken på avmattning på arbetsmarknaden. Därtill är många hushåll hårt pressade av de stigande priserna på mat samt högre hyror och räntor. I det här läget är det centralt att ge människor möjlighet till stöd från statliga myndigheter så som Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Statens servicecenter bör undantas från den generella besparingen i statsförvaltningen. Vi avvisar därmed regeringens nedskärning på anslag 1:15 Statens servicecenter med 9,5 miljoner kronor. En effektiv statlig förvaltning Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noga analys. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säkerställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verksamhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Vi är därför kritiska till att regeringen har föreslagit en sammanslagning av Stats ­ kontoret och Ekonomistyrningsverket (ESV) utan att först utreda frågan. Statskontoret och ESV har idag två skilda uppdrag som fyller olika syften. Medan ESV utvecklar den ekonomiska styrningen för statliga myndigheter har Statskontoret i uppgift att granska statlig verksamhet. Det är inte självklart att en sammanslagning förbättrar förutsättning ­ arna för de båda myndigheterna att utföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt. Det kan tvärtom vara så att en sammanslagning skulle påverka verksamheterna negativt. Innan ett beslut tas om sammanslagning bör frågan utredas och den positiva effekten av eventuell kostnadsbesparing vägas mot negativa konsekvenser för verksamheterna. Gå på pengarna – slå hårt mot gängens finansiering och organisation Vi ser en eskalering när det gäller våldet och de kriminella gängens framfart. Kriminalitet får aldrig löna sig och inte en krona av våra skattepengar ska gå till de kriminella. Vi behöver växla upp arbetet på en rad områden. Vi behöver intensifiera arbetet mot bedrägerier och penningtvätt, som idag är en nyckel för gängens finansiering. Vi vill se en offensiv mot arbetslivskriminalitet, som göder den organiserade brottsligheten och där människor utnyttjas och far illa. Brott mot välfärden ska bekämpas, därför vill vi att informationsutbytet mellan myndigheter underlättas så att staten kan bekämpa de som fuskar med full kraft. Den nya Utbetalningsmyndigheten som ska starta sin verksamhet år 2024 kommer att spela en viktig roll för att förebygga, upptäcka och förhindra fel ­ aktiga utbetalningar från välfärdssystemen. Offentlig upphandling Varje år upphandlar staten för ungefär 800 miljarder kronor; det är en betydande del av samhällets totala ekonomi. Politiken har ett särskilt ansvar för att säkerställa att verksamhet som finansieras av skattemedel aktivt bidrar till att uppnå samhällspolitiska mål såsom respekt för arbetstagares rättigheter, klimat- och miljöhänsyn, innovation och social inkludering. Tabell 1 Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 109 732 ±0 1:2 Kammarkollegiet 164 511 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 25 350 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 16 712 000 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 704 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 007 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 210 120 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 624 174 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 365 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 808 217 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 378 441 ±0 1:13 Bokföringsnämnden 14 306 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 452 ±0 1:15 Statens servicecenter 945 404 9 554 1:16 Finansmarknadsforskning 59 353 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 99 917 ±0 1:18 Utbetalningsmyndigheten 161 927 ±0 Summa 20 881 058 9 554 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Björn Wiechel (S) Ingela Nylund Watz (S) Adnan Dibrani (S) Eva Lindh (S) Joakim Sandell (S) === HD023558: Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023558 Motion till riksdagen 2025/26:3558 av Mikael Damberg m.fl. (S) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör fortsätta utveckla de lokala servicekontoren samt utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i småkommuner utan fysiskt bankkontor och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen skyndsamt måste ta fram åtgärder för att staten genom sitt fastighetsbestånd inte ska underlätta för kriminella aktörer och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering I en osäker tid krävs ett ansvarstagande ledarskap och en politik som stärker samhällets grundläggande funktioner och motståndskraft. Vi måste stärka Sveriges motståndskraft mot kriser genom att värna den finansiella stabiliteten och föra en ansvarsfull ekonomisk politik. Samtidigt behöver vi fortsätta förbättra den statliga närvaron och servicen i hela landet. Det krävs fortsatta krafttag mot fusk och kriminella som systematiskt utnyttjar våra välfärdssystem. Våra gemensamma skattepengar ska användas på ett effektivt sätt och samtidigt främja miljömässig och social hållbarhet. Fler statliga jobb i hela landet Den statliga närvaron och servicen behöver vara närvarande i hela landet. Genom fler servicekontor, beslut om omlokalisering och nyinrättade myndigheter samt expansion av statliga verksamheter finns det förutsättningar för tusentals nya statliga jobb runt om i landet. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att ny- och omlokaliseringen av statliga myndigheter haft flera av de positiva effekter som efterfrågades. De ny- och om ­ lokaliseringar som gjorts måste försvaras så att det inte sker en tillbakagång. Det regionala perspektivet ska finnas med i varje beslut om placering av statlig verksamhet. Arbetet med omlokalisering av statliga jobb och etablering av nya servicekontor ska intensifieras. De statliga servicekontoren är viktiga för att människor ska kunna organisera sin vardag och ska därför finnas tillgängliga. Vid dessa kan medborgare runt om i Sverige få väg ­ ledning och service från Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Servicekontoren är mycket uppskattade med cirka 2,8 miljoner besök under 2024 och en kundnöjdhet på 95 procent. Sverigedemo ­ kraterna och regeringens tidigare aviserade nedskärningar av budgeten för servicekontor innebär att minst 35 servicekontor kommer att stängas. Det slår hårt mot medborgar ­ servicen runt om i Sverige. Vi socialdemokrater anser att de servicekontor som har stängts ska återöppnas och att servicekontoren ska fortsätta utvecklas. De bör omfatta fler sam ­ hällstjänster och möjligheten för fler verksamheter att kunna knytas dit. Ett sådant exempel är en lokal bankverksamhet. I många delar av landet bedrivs det inte längre någon lokal bankverksamhet och färre har därmed kunskap om förutsättningarna för att starta och driva ett företag just där. Det leder till sämre regional utveckling och färre företag. Sverige behöver en bank- och finans ­ marknad som är lokalt förankrad för att stimulera lokalt näringsliv. Inte minst byggföretag , handel, åkerier och jord- och skogsbrukets entreprenörer. En lösning är att låta statens servicekontor fungera som mötesplats mellan finansiella intuitioner och lokalsamhälle. Regeringen bör därför utreda hur Statens servicecenter kan medverka till att möjliggöra mötesplatser mellan finansservice och lokala aktörer i kommuner utan fysiskt bankkontor. En effektiv statlig förvaltning Det övergripande syftet med skattepolitiken är att finansiera vår gemensamma välfärd och vår förmåga att ta itu med samhällsproblemen. Därför är det viktigt att varje skattekrona används på ett så bra sätt så möjligt. Vi vill att det offentliga ska vara ett föredöme genom att minska byråkratin och öka effektiviteten i offentlig sektor och i välfärden. Det kan finnas ekonomiska skäl att överväga myndighetssammanslagningar, men det måste säker ­ ställas att en sammanslagning inte får negativa konsekvenser för myndigheternas verk ­ samhet och möjlighet att utföra sitt uppdrag. Sammanslagning av statliga myndigheter bör föregås av en noggrann analys. Vi vill därför att regeringen iakttar försiktighet vid sina föreslagna hopslagningar av myndigheter och att problem som myndigheter lyfter i sina utredningar och remissvar måste hörsammas av regeringen innan en sammanslagning. Precis som det är viktigt att offentliga resurser används effektivt är det viktigt att våra gemensamma skattepengar används till det de är tänkta att användas till. Därför måste vi gå hårt åt den ekonomiska brottsligheten som undergräver förtroendet för samhällsinsti ­ tutionerna och som urholkar välfärden. De kriminella gängen drar in stora belopp genom ekonomisk brottslighet som riktas mot det offentliga. Bl.a. genom skattebrott, nyttjande av de privatiserade delarna av välfärden och bidragsfusk. Denna brottslighet underminerar hela samhällets strukturer. Vi vill förstärka verktygen och styrningen av de myndigheter som arbetar mot ekonomisk brottslighet, bl.a. den av Socialdemokraterna inrättade Utbetalningsmyndigheten. Vi vill ge Utbetalningsmyndigheten möjlighet att inhämta upp ­ gifter direkt från polisen med fokus på personer kopplade till organiserad brottslighet. Fler felaktiga utbetalningar ska stoppas, bland annat genom direktaccess till fler myndig ­ heters databaser. Även statens fastigheter måste förvaltas på ett förtroendeingivande och rättssäkert sätt. Staten får inte genom sitt förfogande av fastigheter möjliggöra för kriminell verksamhet, exempelvis genom att betala hyra för fastigheter vars ägare har kopplingar till organiserad brottslighet. Regeringen måste skyndsamt ta fram åtgärder för hur det kan säkerställas att staten genom sitt fastighetsbestånd inte underlättar för kriminella aktörer. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kammarkollegiet 179 196 ±0 1:2 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 33 050 ±0 1:3 Arbetsgivarpolitiska frågor 2 443 ±0 1:4 Statliga tjänstepensioner m.m. 17 279 000 ±0 1:5 Finanspolitiska rådet 12 360 ±0 1:6 Konjunkturinstitutet 76 622 ±0 1:7 Statskontoret 325 130 ±0 1:8 Statistiska centralbyrån 711 961 ±0 1:9 Bidragsfastigheter 515 000 ±0 1:10 Finansinspektionen 893 410 ±0 1:11 Riksgäldskontoret 400 432 ±0 1:12 Bokföringsnämnden 15 028 ±0 1:13 Vissa garanti- och medlemsavgifter 264 626 ±0 1:14 Statens servicecenter 913 560 50 000 1:15 Finansmarknadsforskning 33 353 ±0 1:16 Upphandlingsmyndigheten 125 311 ±0 1:17 Utbetalningsmyndigheten 258 219 ±0 Summa 22 038 701 50 000 Mikael Damberg (S) Gunilla Carlsson (S) Ingela Nylund Watz (S) Eva Lindh (S) Peder Björk (S) Joakim Sandell (S)