Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:615 av Markus Kallifatides (S) Modernisering av det finanspolitiska ramverket Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tidigarelägga översynen av det finanspolitiska ramverket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom ramen för översynen av det finanspolitiska ramverket övergå från överskottsmål till balansmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öppna för lånefinansiering av vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige går en orolig ekonomisk tid till mötes med höga energipriser, hög inflation och räntehöjningar. Samtidigt har Sverige en varaktigt hög arbetslöshet kombinerat med en klimatomställning som kräver kraftfulla investeringar. Utöver detta har välfärden sedan tidigare stora finansieringsbehov och riksdagen har beslutat om en permanent anslags ­ höjning till försvaret. Detta ställer frågan om den ekonomiska politikens ramar det kommande decenniet på sin spets. Åtstramningspolitik, där staten går fram med kraftiga nedskärningar, skulle hota att ytterligare förstärka den lågkonjunktur som befaras komma. Tidigare perioder av åtstramningspolitik i Sverige och Europa vittnar om förödande konsekvenser för låg- och medelinkomsttagare och välfärden. Erfarenheter från Storbritannien har visat på att en expansiv ekonomisk politik byggd på ofinansierade skattesänkningar kan få stora negativa konsekvenser, med högre inflation och räntor samt ett betydande förtroendetapp från finansiella marknader (IMF 2022a). Runtom i Europa finns det dock andra exempel på hur den ekonomiska politiken kan anpassas efter den nya verkligheten. Fler och fler länder, däribland Tyskland och Nederländerna, gör nu, jämte riktade köpkraftsförstärkningar för ekonomiskt utsatta hushåll, lånefinansierade satsningar riktade mot långsiktigt tillväxtskapande och inflationsdämpande åtgärder, såsom inom transportinfrastruktur, energieffektivisering eller omställning av energisystem (Bundesfinanzministerium, 2022, Government of the Netherlands, 2022). Det är också i linje med rekommendationer från bl.a. IMF som beskriver hur för Tyskland ”a green public investment push is urgently needed to crowd in private investment in clean technologies like renewable power” (IMF 2022b). En investeringsdriven politik kan också bidra till att hantera effekten av pågående räntehöjningar. I dagsläget ökar räntehöjningarna kostnaderna för alla investeringar, även de som långsiktigt bidrar till att öka ekonomisk motståndskraft, till exempel i energieffektivisering, energiomställning och transportinfrastruktur. En investerings ­ driven finanspolitik kan därför dämpa räntehöjningarnas långsiktigt negativa effekt på konkurrenskraft och klimatomställning. Dessa möjligheter bör det bli möjligt att ta vara på även i Sverige. Sverige har behov av en långsiktigt högre investeringstakt. I absolut närtid finns det goda skäl att undersöka hur strategisk lånefinansiering av investeringar som bidrar till långsiktig tillväxt och lägre inflationstryck kan kombineras med skattefinansierade satsningar på välfärden för att komplettera Riksbankens insatser för att få ned inflationen. Som vi sett i våra europeiska grannländer är denna typ av investeringar insatser som inte ruckar på finansmarknadernas förtroende för den statsfinansiella stabiliteten på det sätt som skett i Storbritannien (Reuters 2022). Möjligheten att föra en modern investeringsdriven politik i Sverige på både kort och lång sikt hämmas dock av dagens utformning av det finanspolitiska ramverket. För att förtroendet för de offentliga finanserna ska kunna upprätthållas krävs rätt finanspolitiska verktyg, som svarar upp mot de ekonomiska utmaningar som samhället står inför. Om finanspolitiken inte klarar av att möta behoven hotar istället ett urholkat förtroende för såväl den politiska som den ekonomiska utvecklingen. Därför bör översynen av det finanspolitiska ramverket tidigareläggas. Översynen bör syfta till en övergång från överskottsmål till balansmål för statsbud ­ geten. Vi bör också öppna upp för lånefinansiering av vissa strategiska infrastruktur ­ projekt med stor klimatnytta. Det finns också flera andra delar av ramverket som är i behov av en översyn: Hur de olika delarna i ramverket hänger ihop, såsom samspelet mellan skuldankaret och överskottsmålet, men också hur ramverket förhåller sig till den bredare utvecklingen i samhället och i ekonomin i stort. Ska vi ha chans att uppnå målet om full sysselsättning, ta oss an klimatkrisen och samtidigt långsiktigt bidra till förutsägbara prisökningar krävs ett moderniserat finans ­ politiskt ramverk. Referenser IMF (2022a). https://www.imf.org/en/Countries/GBR#:~:text=IMF%20Statement%20on%20the%20UK,are%20engaged%20with%20the%20authorities. Bundesfinazministerium (2022). https://www.bundesfinanzministerium.de/Content/EN/Standardartikel/Press_Room/Publications/Brochures/german-draft-budgetary-plan-2023.pdf?__blob=publicationFile&v=2. Government of the Netherlands (2022). https://www.government.nl/latest/news/2022/09/20/2023-central-government-budget-focuses-on-purchasing-power-and-major-future-challenges. IMF (2022b). https://www.imf.org/en/News/Articles/2022/07/21/cf-germany-faces-weaker-growth-amid-energy-concerns. Reuters (2022). https://www.reuters.com/markets/europe/tale-two-borrowers-investors-punish-britain-spare-germany-2022-09-30/. Markus Kallifatides (S)

Motion till riksdagen 2023/24:790 av Markus Kallifatides (S) Finanspolitiskt ramverk för klimatomställningen Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att det finanspolitiska ramverket medger lånefinansiering av vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sverige har ett av världens mest restriktiva ramverk för den ekonomiska politiken, enligt vilket hela den offentliga sektorns finanser ska visa överskott över en konjunktur ­ cykel. Det är väldigt svårt att bedriva offensiv reformpolitik med en statsbudget som ska visa ständiga överskott och ett ständigt sjunkande skatteuttag. En trovärdig kritik av samhällsproblemen kräver därför både reformförslag och seriösa svar på hur dessa reformer ska finansieras. Nuvarande finanspolitik har alltså som mål att den offentliga sektorn ska gå med överskott – i stället för att syfta till att uppnå full sysselsättning och jämn ekonomisk fördelning eller att ge tillräckligt utrymme att hantera akuta eller kommande samhälls ­ problem, såsom klimatomställning, bostadsbrist, migrationsströmmar eller pandemier. En rimlig ordning vore istället att låta nödvändiga investeringar för att möta dagens och framtidens samhällsutmaningar lånefinansieras samtidigt som det offentligas drifts ­ kostnader för bland annat pensioner och välfärdsåtaganden även framgent finansieras fullt ut med skatter över konjunktursvängningarna. För vad är pengar på banken värda när vi saknar infrastruktur, beredskapslager, marginaler i välfärd och bostäder samt inte klarar av att skydda livsavgörande värden i jordens atmosfär och ekosystem? Och hur skapar vi framtida välstånd utan nödvändiga satsningar på framtidens gröna industri och arbetsmarknad? Sund ekonomisk hushållning handlar nämligen inte bara om att spara, utan om att göra rätt satsningar och invester ­ ingar för framtiden. Våra grannländer har insett detta. I Danmark ser man nu över finanspolitiken och tillåter lånefinansiering på upp till 0,5 % av BNP fram till 2030. I Tyskland har man brutit ut och skapat en klimatomställningsfond finansierad av ett kortsiktigt underskott på nästan 6 % av BNP. Även Nederländerna, USA och flera andra länder i Västeuropa har gjort upp med åtstramningspolitiken och satsar nu på infrastruktur och grön industri ­ omställning. Sverige behöver ett nytt moderniserat finanspolitiskt ramverk för en klimatomställ ­ ning som gör skillnad på investeringar och driftskostnader så att det är möjligt att låne ­ finansiera investeringar över tid. Det skulle göra det möjligt att på ett ekonomiskt ansvarsfullt sätt öka investeringstakten, med upprustning och nybyggnation av bland annat tåglinjer för gods- och persontransport och andra viktiga regionala infrastruktur ­ satsningar som kräver statligt deltagande. Det skulle också möjliggöra för Sverige att behålla frontpositionen i den gröna industriella omställning som nu pågår, se till att rätt förutsättningar finns för en stor utbyggnad av elproduktionen och ge fler kommuner i Sverige förutsättningar att blomstra. Det handlar både om att lämna efter oss ett bättre samhälle och en starkare ekonomi till våra barn och om att säkra att planeten fortfarande är beboelig för framtida generationer. Markus Kallifatides (S)