Jämförelse 7d693f7aed9e7237e99b66af Underlagets kontrollsumma: 025e105fbe5b55f6ac2996b98a066215635d4eccd50b13958bc34d087fd88e24 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021534: Översyn av lagstiftning gällande sexuell posering === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021534 Motion till riksdagen 2024/25:1534 av Marléne Lund Kopparklint (M) Översyn av lagstiftning gällande sexuell posering Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en översyn av ISÖB-lagstiftningen så att den anpassas efter vårt digitaliserade samhälle och tillkännager detta för regeringen. Motivering Ungefär 115 000–120 000 barn föds i Sverige varje år. Siffran kan variera från år till år, men detta är en genomsnittlig uppskattning baserad på de senaste årens statistik. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts 1 av 4 barn i Sverige för sexuella övergrepp och sexuell exploatering. Det motsvarar 8 barn i en normalstor skolklass. År 2020 ökade antalet anmälda sexualbrott i Sverige till 24 100 (Brå, 2021). Under samma år anmäldes det högsta antalet våldtäkter mot barn hittills, med en ökning på 16 procent jämfört med 2019. År 2024 finns inga tecken på att statistiken ska vända, och den negativa trenden med utsatta barn fortsätter. Det krävs kraftfullare politiska beslut för att alla barn ska få möjlighet att växa upp tryggt. Allt yngre barn utsätts för internetrelaterade brott. Antalet polisanmälningar kopplade till delning av material på nätet ökar bland våra unga, och brottsoffren blir allt yngre. Anmälningar om internetrelaterade sexualbrott mot barn och unga har ökat det senaste året. Lagen om olaga integritetsintrång tar hänsyn till att känsliga uppgifter har delats för att skada någon annan. Det spelar alltså ingen roll om personen från början har samtyckt till att ta bilden eller spela in filmen. När det gäller lagstiftning vars syfte är att förbättra övervakning och kontroll av personer som är dömda för allvarliga brott, med fokus på både individer och samhället som helhet, måste den anpassas efter det digitaliserade samhälle vi lever i. All lagstiftning är inte anpassad efter de digitala plattformar och tekniker som finns idag. Ett tydligt exempel på att den inte fungerar som tänkt är när det gäller sexuell posering av barn. Sparade bilder av barn räknas inte som sexuell posering om bilden som barnet tagit inte skickas i direkt anslutning till en pågående chatt och direkt via en kamera. Barn som ännu inte har börjat skolan, barn i skolåldern och tonåringar faller offer för det vedervärdiga i att en vuxen människa tar sig rätten att utsätta dem för sexuella övergrepp. Detta måste stoppas med nya, effektiva och kraftfulla åtgärder. Pedofiler ska inte ha några kryphål i lagen, och barns rätt till en trygg uppväxt ska alltid väga tyngre än pedofilers rättigheter. Marléne Lund Kopparklint (M) === HD023477: Stärkt skydd för barn mot dömda sexualförbrytare samt förebyggande insatser i skolan === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023477 Motion till riksdagen 2025/26:3477 av Marléne Lund Kopparklint (M) Stärkt skydd för barn mot dömda sexualförbrytare samt förebyggande insatser i skolan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en utredning i syfte att stärka regler och lagstiftning för att skydda barn från personer som är dömda för sexuella övergrepp, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering De flesta barn i tidig skolålder vet inte vad sexuella övergrepp är, inte heller hur en förövare kan bete sig för att få kontakt, manipulera eller hota dem till tystnad. Därför behöver samhället både stärka skyddet mot dömda förövare och ge barn den kunskap de behöver för att förstå sina rättigheter och våga berätta. Barn är särskilt utsatta eftersom de ofta saknar kunskap om vad ett sexuellt över ­ grepp innebär, vem en förövare kan vara eller hur övergrepp kan maskeras som ”lek” eller vänskap. Många barn vet inte heller vad som är brottsligt, när de ska säga nej eller vart de ska vända sig för att få hjälp. Det gör dem sårbara för manipulation och förövarens hot om tystnad. Detta är skäl nog att agera. Men läget blir ännu mer allvarligt när vi ser till statistiken. Enligt Stiftelsen Allmänna Barnhuset utsätts ett av fyra barn i Sverige för sexuella övergrepp eller exploatering – motsvarande åtta barn i en skolklass. Utöver det finns ett stort mörkertal. År 2020 anmäldes 24 100 sexualbrott i Sverige (Brå, 2021), och antalet anmälningar av våldtäkter mot barn ökade då med 16 procent jämfört med året innan. Trots politiska åtgärder visar utvecklingen ingen tydlig vändning år 2024. Sexualbrott mot barn tillhör de mest brutala brotten. De skadar inte bara barnets trygghet här och nu utan skapar djupa och långvariga konsekvenser. Barn som utsatts löper en kraftigt förhöjd risk för psykisk ohälsa, självskadebeteende, missbruk och suicid. Studier visar att risken för självmord kan vara upp till tolv gånger högre för den som utsatts för sexuella övergrepp i barndomen. För att minska dessa risker krävs ett helhetsgrepp: Skärpta regler och lagar för att säkerställa att dömda förövare inte ges möjlighet att begå fler brott. Obligatorisk, återkommande undervisning i skolan så att barn tidigt lär sig om sina rättigheter, vad övergrepp är och hur man berättar. Denna kunskap är lika livräddande som en brandskyddsövning. Kunskapshöjning för all personal som möter barn inom skola, vård och fritid för att bättre upptäcka signaler och kunna agera snabbt. Samhället måste sätta barnens rätt till trygghet först. Det betyder att lagstiftning, skola och vård måste arbeta hand i hand för att både skydda mot kända förövare och ge barnen den kunskap de behöver för att skydda sig själva. Att förebygga övergrepp och återfall är inte bara en juridisk fråga – det är en fråga om barns liv, hälsa och framtid. Marléne Lund Kopparklint (M)