Jämförelse 7d4478f167fcefa856f30d2f
Underlagets kontrollsumma: 89bf45c73455d3bfc38470b27c08e919aa48d13aa216abd713b2ec6c1894fadc

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB022894: med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022894

Motion till riksdagen
2023/24:2894
av Magdalena Andersson m.fl. (S)
med anledning av prop. 2023/24:100 2024 års ekonomiska vårproposition
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Inledning
Det ekonomiska läget
Ett osäkert världsläge
Svenska hushåll pressas hårt
Svag tillväxt och fallande bostadsbyggande
En dyster arbetsmarknad
En nationell vårdkris
Inriktningen för den ekonomiska politiken
Sverige behöver en politik som bottnar i verkligheten
Långsiktighet för sjukvården
Stabilitet för hushållen
Insatser för att stoppa nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu
Handlingskraft för att skapa tillväxt och vända byggkrisen
Långsiktiga behov får inte skymmas av krisen
Ta tillbaka kontrollen över välfärden
Sverige ska vara tryggt
Ett nyindustrialiserat Sverige
Våra prioriteringar
Vi finansierar våra reformer
En vårbudget som tar ansvar för Sverige – våra åtgärder
Våra åtgärder 2024
Avvisade neddragningar och övrigt
Reformtabell
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de förslag till riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som anförs i motionen.
Inledning
Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi är mitt i en lågkonjunktur och spås Europas lägsta tillväxt och arbetslösheten stiger. Även om inflationstakten nu mattas av pressas svenska hushåll hårt av det höga kostnadsläget. Skyhöga matpriser, räntor och hyror gräver hål i plånboken. För väldigt många svenskar är det mycket månad kvar när lönen ätits upp av kostnadsökningarna.
Regeringen och Sverigedemokraterna har skapat en akut sjukvårdskris genom att prioritera skattesänkningar för de allra rikaste över helt nödvändiga resurser till väl
­
färden. Byggsektorn befinner sig i fritt fall och många blir av med jobben. Gäng
­
kriminaliteten äter sig in i samhället och hotar svenska familjers trygghet i vardagen.
I ett läge där Sverige blir fattigare och farligare behöver vi en politik som bottnar i verkligheten och ökar sammanhållningen i vårt land. En budget som står på svenska folkets sida och tar sig an de stora samhällsutmaningar vi står inför. Det kräver lång
­
siktighet, stabilitet och kraftfulla åtgärder här och nu.
I Socialdemokraternas förslag till vårbudget sätter vi fokus på de stora samhälls
­
problemen som riskerar att splittra vårt land. Vi dubblar regeringens tillskott till sjukvården och ger besked om långsiktig finansiering. Vi gör en riktad satsning för att punktmarkera unga på glid och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Vi avvisar regeringens nedskärningar på arbetsmarknadspolitiken, dubblar regeringens tillskott till skolan och skjuter till resurser för att alla barn ska få en meningsfull sommar, så att lovet inte blir en rekryteringsfest för gängen.
När Sverigedemokraterna och regeringen blundar för verkligheten visar vi social
­
demokrater att det finns ett alternativ till SD-regeringens passivitet. Med de tillskott till skola, vård och omsorg som vi har föreslagit under mandatperioden hade vi inte be
­
funnit oss i denna akuta kris. När Sverigedemokraterna och regeringen låter vanligt folk ta smällen av krisen förmår vi att prioritera. När SD-regeringen för en politik som splittrar samhället väljer vi sammanhållning.
Det här är en vårbudget som tar ansvar för Sverige.
Det ekonomiska läget
Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. Vi är mitt i en lågkonjunktur och Sverige
spås få Europas lägsta tillväxt under 2024. Arbetslösheten stiger och investeringstakten sjunker.
Svenska hushåll pressas av de höga priserna. Matpriserna har ökat, hyrorna har gått upp och räntekostnaderna har skjutit i höjden. I dag är priset för att leva i Sverige mer än 20 procent högre än 2021. Löneökningarna har inte hållit samma tempo och de som arbetar har sett tio år av reallöneökningar försvinna. Även om inflationstakten nu mattas av så är kostnaderna för hushållen fortfarande mycket betungande.
Samtidigt som priserna är höga så är ekonomin svag. Vi är nere i den djupaste delen av lågkonjunkturen och Sveriges tillväxt är låg. Det tuffa ekonomiska läget gör avtryck i folks vardag. Fler företag går i konkurs, varslen ökar och arbetslösheten beräknas stiga under året.
Sveriges ekonomiska utveckling är inte unik. Stora delar av världen kämpar fort
­
farande med effekterna av de senaste årens kriser. Under coronapandemin drabbades ekonomier runt om i världen av utbudschocker när globala värdekedjor stördes av nedstängningarna, samtidigt som regeringar och centralbanker försökte motverka en ekonomisk kollaps genom att bedriva en expansiv penning- och finanspolitik för att hålla uppe efterfrågan.
Den socialdemokratiska regeringen genomförde en mängd reformer för att lotsa Sverige genom pandemin och under krisåren kompenserade vi välfärden tre gånger om för de uteblivna skatteintäkterna. Vi stöttade ekonomin med krispaket för småföretag, stöd till de som förlorade jobben och bidrag för jobb till unga; vi satsade på vården med stora budgettillskott för att minska smittspridningen, miljardbelopp till covidtestning, kostnadsfri vaccinering och krisstöd till vård- och omsorgspersonal och vi minskade smittspridningen genom att införa restriktioner, covidbevis och vaccinationsbevis. De här åtgärderna gjorde skillnad och hjälpte Sverige att ta sig igenom krisen.
Innan världens ekonomier hade hunnit återhämta sig från pandemin så inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget är framför allt en humanitär katastrof som orsakar ett stort mänskligt lidande och utmanar den europeiska säkerhetsordningen. Men kriget har även fått effekter på den globala ekonomin. Rysslands agerande har drivit upp priserna på olja, gas och el runt om i Europa. I kölvattnet av ökade energipriser har priserna på livsmedel stigit och större delen av världen har kämpat med en bred inflationsuppgång. Geopolitiska konflikter fortsätter att vara en utmaning för den globala ekonomin. En eskalering av den fruktansvärda konflikt vi nu ser i Mellanöstern skulle ytterligare kunna påverka energipriser och global inflation.
Även om problemen vi möter inte är unika så är det tydligt att Sverige klarat sig osedvanligt dåligt genom krisen. Sverige har haft högre inflation än våra grannländer och euroområdet i stort och prognostiseras få EU:s lägsta tillväxt under 2024. Sverige har helt enkelt blivit sämst i klassen.
Hur Sverige klarar sig igenom lågkonjunkturen beror på vilken politik som förs. Svenska verkstadsföretag har hittills klarat krisen bra och exporten har varit stark. Nu står vi inför en betydande nyindustrialisering som, om vi tar vara på möjligheten, skulle innebära nya jobb och ökad tillväxt. De nya industriprojekten kommer att ge oss fler elektriker, montörer och byggarbetare. Vi behöver bygga ut samhället i alla de orter där industrin etableras, med fler bostäder och en starkare välfärd. Det finns stora möjlig
­
heter till en stark ekonomisk framtid för Sverige, om politiken förmår att tillvarata de chanser som ges.
Det är också möjligt att minimera den negativa påverkan från den sviktande eko
­
nomin här och nu. Vi kan ge krisande sektorer nya verktyg så att verksamheten kan fortgå och arbetslösheten dämpas, ge pengar till kommuner och regioner så att de kan upprätthålla en hög nivå på välfärden och stoppa varsel och nedskärningar samt stötta hushållen så att de mest utsatta familjerna klarar sig igenom kostnadskrisen utan att skuldsätta sig. Allt det här går att göra, men det kräver att regeringen och Sverige
­
demokraterna tar sitt ansvar och prioriterar.
Ingenting tyder på att den nuvarande regeringen gör det som krävs, vare sig för att ta itu med problemen här och nu eller för att säkra vår framtida tillväxt. Tuffa tider kräver tuffa prioriteringar och ansvarstagande ledarskap. Med en socialdemokratiskt ledd regering så hade prioriteringarna varit solklara: pengar till välfärden för att stoppa sjukvårdskrisen, åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng, nya verktyg till byggsektorn och stöttning till de hushåll som har det svårast. Långsiktigt hade en socialdemokratisk regering prioriterat insatser för att fullfölja nyindustrialiseringen och garantera jobb och tillväxt. Sverigedemokraterna och regeringen däremot väljer skattesänkningar för höginkomsttagare och försämringar för vanligt folk.
Ett osäkert världsläge
Den globala ekonomin är fortsatt splittrad. Många europeiska länder har drabbats hårt av den senaste tidens kriser och av det närliggande kriget i Ukraina. I andra delar av världen har ekonomierna visat sig vara förvånansvärt motståndskraftiga mot ränte
­
höjningarna och i USA är ekonomin fortsatt relativt stark. Tillväxttakten i Europa beräknas under 2024 bli betydligt lägre än både i Nordamerika och i Asien. Särskilt tydlig blir skillnaden om man tittar på Västeuropa.
Inflationen har sjunkit i de flesta länder jämfört med topparna under 2022. Det finns fortfarande stora geopolitiska risker som skulle kunna ha en inverkan på inflationen framöver, däribland krigen i Ukraina och i Mellanöstern, men givet att inflationsbanan fortsätter nedåt börjar stora centralbanker som FED och ECB nu förbereda sig för räntesänkningar.
Svenska hushåll pressas hårt
Svenska hushåll upplever den högsta inflationen på 30 år. De sammanvägda priserna har stigit mer än 20 procent sedan 2021 och hushållens köpkraft har gröpts ur.
De senaste månaderna har inflationstakten börjat mattas av. Inflationssiffrorna för mars månad visade på en bred inflationstakt (KPI) på 4,1 procent och en ökning med 2,2 procent när effekten på räntor räknas bort (KPIF). Även inflationsförväntningarna sjunker. Riksbanken har aviserat tre räntesänkningar under året. Men trots att inflationstakten nu sjunker och vi ser vissa tecken på ljusning, kommer prisnivån att förbli hög och de hushåll som har det tuffast kommer fortsatt att vara hårt pressade.
Priserna har ökat inom de flesta produktkategorier, men vissa prisökningar har haft särskilt stor inverkan på vanliga hushåll. Livsmedel är ett tydligt exempel, där priserna gått upp snabbt och kraftigt. Jämfört med innan kostnadskrisen så har priserna gått upp med över 25 procent och det har fått tydliga konsekvenser för svenska familjer. I dag har var fjärde ensamstående förälder med låg lön behövt låna pengar till mat och hyra och nästan varannan har svårt att sätta näringsrik mat på bordet. Bris larmar om att barn är oroliga för sina familjers ekonomi. Pensionärer tvingas vända på varje krona för att få pengarna att räcka till när matkassen blir dyrare och lättare.
Ökade livsmedelspriser är inget unikt fenomen för Sverige, men faktum är att priserna har ökat mer hos oss än i våra grannländer. För att bromsa prisökningarna föreslog Socialdemokraterna en matpriskommission mot de höga matpriserna och uppmanade regeringen att samla samtliga led i livsmedelsbranschen tillsammans med expertmyndigheter, civilsamhället och intresseorganisationer för att se till att hålla nere prisstegringarna på livsmedel. Men regeringen valde att stå passiv och låta svenska barnfamiljer och pensionärer betala priset.
En annan kostnadspost som ökat dramatiskt för många hushåll är räntorna. Riks
­
banken har genomfört ett flertal räntehöjningar och styrräntan är nu på den högsta nivån sedan finanskrisen 2008. Att Riksbanken i tider av hög inflation höjer styrräntan är inget konstigt. Riksbankens oberoende är en viktig del av vårt finansiella system och att höja styrräntan är bankens primära verktyg för att råda bot på inflationen. Vad som där
­
emot blivit uppenbart är att bankerna skott sig på Riksbankens räntehöjningar, på be
­
kostnad av hushållen. Den bristande konkurrensen på finansmarknaden har möjliggjort för bankerna att höja utlåningsräntorna i takt med Riksbanken, samtidigt som de länge hållit inlåningsräntorna på låga nivåer. Som ett resultat har bankerna gjort miljardvinster och ökat utdelningen till sina ägare. Bara under 2023 gjorde de fyra storbankerna vinster på över 160 miljarder efter skatt och delade ut 120 miljarder (inklusive återköp).
Samtidigt som bankerna ökar sina vinster så kämpar vanliga hushåll med tilltagande räntekostnader. För en tvåbarnsfamilj med 3
miljoner i lån har livet blivit 100
000 kronor dyrare 2024 jämfört med 2021. Merparten av kostnadsökningen kommer från räntehöjningar. För en ensamstående med 2
miljoner i lån har kostnaderna ökat med 55
000 kronor. Vart tionde hushåll lägger minst 28 procent av sin disponibla inkomst på räntor och amorteringar.
Socialdemokraterna har ställt sig på hushållens sida i kostnadskrisen. Vi har före
­
slagit en skatt på bankernas övervinster där pengar betalas tillbaka från bankerna till välfärd och hushåll. Vi uppskattar att en sådan skatt skulle kunna ge 8,3 miljarder under resten av 2024 – pengar som skulle kunna rädda jobb i sjukvården och stötta svenska barnfamiljer genom krisen. Men regeringen har konsekvent valt att ställa sig på bank
­
ernas sida i stället för hushållens, nu senast i vårbudgeten.
Sett till den totala utvecklingen så har vanliga löntagare förlorat tio års reallöne
­
ökningar sedan kostnadskrisen slog till. Det är ett hårt slag för alla som varje morgon går till jobbet men trots det har svårt att få pengarna att räcka till i slutet av månaden.
Emedan Sverige knappast är det enda landet att tampas med kostnadskrisen, så har den slagit exceptionellt hårt mot just svenska hushåll. Inflationen har varit högre i Sverige och reallönerna har fallit mer. Samtidigt har SD-regeringen stått passiv och valt att inte hjälpa hushållen. Sverigedemokraterna och regeringen har skyllt på inflationen, men jämför man med våra grannländer blir det tydligt att de kunde ha gjort mer. I alla andra nordiska länder höjde man barnbidraget, men i Sverige valde regeringen att rösta ned Socialdemokraternas förslag om extra barnbidrag. I Norge sänkte man maxtaxan på dagis och införde fridag på fritis, vilket sparade norska barnfamiljer tiotusentals kronor per år. I Sverige valde regeringen och Sverigedemokraterna att stå passiva. En annan väg hade varit möjlig, men regeringen valde bankerna framför barnfamiljerna.
Svag tillväxt och fallande bostadsbyggande
I ett ekonomiskt läge där många länder möter ekonomiska motgångar sticker Sverige ut som extra hårt drabbat. Vi befinner oss mitt i en lågkonjunktur och Sveriges tillväxt
­
siffror är låga jämfört med våra grannländer. Förra året hade vi en nedgång i BNP under tre av fyra kvartal. Enligt preliminära siffor var Sverige ett av få europeiska länder med en negativ tillväxt under 2023 (–0,2 procent). Även i år sticker Sverige ut på nedsidan av tillväxtkurvan och EU-kommissionen uppskattar att vi kommer att få Europas lägsta tillväxt under 2024 (0,2 procent).
IMF är lite mer optimistiska och tror att vi tillsammans med Tyskland bara kommer att få Europas näst lägsta tillväxt under 2024 (0,2 procent). Av de 190 länder IMF har prognoser för beräknas Sverige enbart få högre tillväxt än åtta länder: Ecuador, Puerto Rico, Estland, Jemen, Kuwait, Argentina, Haiti och Sudan.
En kraftigt bidragande faktor till den svaga konjunkturen är krisen i byggsektorn. Enligt företrädare för industrin upplever Sverige den värsta byggkrisen sedan 90-talskrisen. Byggandet har tvärnitat. Bostadsinvesteringarna som andel av BNP har inte varit så här låga på 20 år och det byggs mindre än hälften så många bostäder som för två år sedan. Enligt Byggföretagens prognoser förväntas investeringar i nybyggnation minska med 34 procent under 2024 efter att redan ha minskat med 37 procent under 2023. Effekten på BNP är tydlig. Enligt Konjunkturinstitutet tyngde tappet i bygg
­
investeringar BNP med 1,2 procent under 2023 och förväntas tynga BNP med 0,7 procent under 2024, vilket regeringen tillstår.
Krisen slår hårt mot byggarbetarna. I snitt går sju byggföretag omkull varje dag, och januari till mars 2024 var enligt Byggföretagen den värsta perioden för konkurser sedan 1994. Arbetslösheten ökar som följd och under 2024 varslades över 9
000 personer inom byggsektorn, en ökning med över 150 procent.
Krisen i byggsektorn är allvarlig av flera anledningar. Dels slår den hårt mot de personer som jobbar inom sektorn, dels kommer den med stora makroekonomiska risker. Minskningen i bostadsinvesteringar tynger BNP här och nu, men vi riskerar också att tappa den kompetens vi behöver för att bygga bostäder i framtiden. En långsiktig nedgång i bostadsbyggandet skulle i sin tur ha en negativ påverkan på vår tillväxt, vår nyindustrialisering och möjligheten för Sveriges befolkning att flytta till jobb och utbildning i olika delar av landet.
Mot bakgrund av det allvarliga läget förväntade sig många att regeringen och Sverigedemokraterna skulle agera för att dämpa krisen i byggsektorn. Men det kom ingenting för att vända utvecklingen. I stället levererade Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson en trippelstöt mot svenska byggarbetare. Först låter de byggbranschen falla fritt, med stigande arbetslöshet som följd. Sedan vill de sänka a
‑
kassan och se till att de som slitit ut sig på jobbet inte ska kunna vara sjukskrivna. Inte bara är det ett hån mot Sveriges byggarbetare – det riskerar också att spä på lågkonjunkturen och hotar vår framtida tillväxt. Vi socialdemokrater förstår att byggsektorn behöver stöd och föreslog därför i vår höstbudgetmotion 8
miljarder i byggstimulanser och statliga byggkrediter. Med vår politik hade varslen blivit färre och byggandet ökat – men Sverigedemo
­
kraterna och regeringen väljer att titta på när bostadsbyggandet tvärnitar.
En dyster arbetsmarknad
För många blir lågkonjunkturen konkret när arbetslösheten slår till och man inte längre har ett jobb att gå till. Sverige har i tidigare skeden av kostnadskrisen haft en motstånds
­
kraftig arbetsmarknad med en hög sysselsättningsgrad. Men nu stiger arbetslösheten. Andelen arbetslösa beräknas öka både i år (till 8,4 procent) och under nästa år (till 8,5 procent). Under 2023 varslades 72
500 personer enligt data från Arbetsförmedlingen. Bortsett från pandemiåret 2020 då över 120
000 varslades har så många inte varslats under ett år sedan innan 2010.
Samtidigt som varslen ökar så råder det kompetensbrist i både näringsliv och välfärd. Det behövs fler som kan jobba i de nya industrierna runt om i Sverige och det behövs mer personal i vår gemensamma välfärd. Att i ett sådant skede – som SD-regeringen gjort i såväl vårbudgeten som tidigare budgetar – välja att dra ned på arbetsmarknadsåtgärder är inte rätt väg framåt. Regeringen hindrar de som drabbas av uppsägningar från att få ett nytt jobb och i slutändan riskerar det vår kompetens
­
försörjning och vår tillväxt. Regeringens och Sverigedemokraternas prioriteringar riskerar dessutom att det nya omställningsstödet, som gör det möjligt att ställa om eller kompetensutvecklas samtidigt som man får 80 procent av lönen i upp till ett år, brinner inne på grund av att de vägrat att tillföra tillräckligt med medel till den utbetalande myndigheten CSN.
Omställningsstudiestödet har förhandlats fram av arbetsmarknadens parter. Att regeringen och Sverigedemokraterna nu bryter mot partsöverenskommelsen genom att inte leva upp till sina åtaganden undergräver inte bara den svenska modellen – det drabbar tusentals människor som stoppas från utbildning och det riskerar Sveriges möjligheter att fortsatt ligga i framkant när det gäller teknisk utveckling, industri och innovation.
Vi socialdemokrater vill i stället att människor kommer i arbete. Vi föreslår därför mer pengar till insatser som rustar människor för jobb och till CSN för att hanteringen av det nya omställningsstudiestödet ska fungera och kompetensbristen ska kunna lösas. Vägen tillbaka ur lågkonjunkturen kommer genom att fler arbetar – inte färre.
En nationell vårdkris
Sverige befinner sig i en nationell sjukvårdskris skapad av regeringen och Sverigedemo
­
kraterna som prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare framför helt nödvändiga resurser till vår gemensamma välfärd.
Kostnadsökningarna har slagit hårt mot såväl kommuner som regioner. Inför 2024 budgeterade 18 av 21 regioner för underskott och de har varnat för att tusentals tjänster kan komma att försvinna. Trots att regionerna under en lång tid har varnat för det kritiska läget har regeringen och Sverigedemokraterna valt att i budget efter budget underfinansiera välfärden. Till slut gav Ulf Kristersson ett löfte om att ingen i sjuk
­
vården skulle behöva sägas upp – ett löfte som snabbt bröts.
SD-regeringen har lagt grunden för krisen genom att prioritera skattesänkningar för höginkomsttagare framför den gemensamma välfärden. Nu har de tvingats vända och har i vårbudgeten skjutit till 6
miljarder till sjukvården – men pengarna kommer inte att räcka och de kommer för sent. Tillskottet kommer inte att stoppa alla de nedskärningar som svävar över sjukvården. De kommer inte heller att hjälpa regionerna långsiktigt, eftersom regeringen samtidigt drar ned på anslagen för 2025 och 2026.
Sedan SD-regeringens tillträde har de skurit i vår gemensamma välfärd. Det betyder sämre arbetsmiljö för alla som jobbar i vården, färre kollegor och i värsta fall utebliven vård. Men det behöver inte vara så här. Vi socialdemokrater har i våra skuggbudgetar visat på ett tydligt alternativ. I vår budgetmotion för 2023 visade vi att det gick att dubbla regeringens generella bidrag till välfärden. I vår budgetmotion för 2024 föreslog vi dubbelt så mycket resurser till sjukvården. Vi har också velat se mer satsningar för att stärka skolan och stoppa gängvåldet.
Att under en brinnande sjukvårdskris inte satsa långsiktigt på regionerna är ett stort misstag. Dels slår det direkt mot vanligt folk med en ökad arbetslöshet och en sämre kvalitet på välfärden. Men det riskerar också att innebära ett ökat skattebortfall och att spä på lågkonjunkturen. Det regionerna efterfrågar är långsiktig finansiering.
Vi socialdemokrater vill se ett systemskifte för svensk välfärd: en helt ny princip för hur skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska finansieras. Vi vill att de generella statsbidragen till välfärden ska räknas upp i takt med kostnadsökningarna varje år. Det måste vara slut med att politiker presenterar satsningar som i själva verket är ned
­
skärningar, för att pengarna inte täcker kostnadsökningarna. De resurser som SD-regeringen tillför sjukvården för 2024 räcker inte för att kompensera för kostnadskrisen. Det gör det inte möjligt för regionerna att planera långsiktigt eller behålla personal. Det är inte rätt väg ut ur sjukvårdskrisen.
Inriktningen för den ekonomiska politiken
Sverige befinner sig i ett tufft ekonomiskt läge. De många kriser som drabbat vårt land i kombination med en regering som har prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste framför att stötta hushållen genom krisen gör att Sverige och svenska hushåll befinner sig under mycket hård press. De som drabbas hårdast är de som redan hade det tuffast innan krisen slog till. För många innebär högre räntekostnader och dyrare matvaror att det är svårt att klara sin ekonomi. I värsta fall tvingas föräldrar ta lån för att sätta näringsrik mat på bordet. I stället för att stötta hushållen genom krisen har regeringen blundat för verkligheten.
Sedan regeringsskiftet år 2022 har regeringen och Sverigedemokraterna skapat en nationell sjukvårdskris som påverkar många svenskar i vardagen. I budget efter budget
har regeringen valt att underfinansiera välfärden, trots att ingen kan ha undgått varnings
­
ropen från kommuner och regioner. Regeringens bortprioritering av välfärden har resulterat i nedskärningar i skolan, vården och omsorgen. Inför 2024 budgeterar 18 av 21 regioner för underskott och allt fler regioner varnar för nedskärningar. För under
­
sköterskan innebär det stressade kollegor och en osäker arbetsmiljö. För patienten innebär det längre väntetider och i värsta fall utebliven vård.
Samtidigt äter sig gängkriminaliteten in i samhället och påverkar många svenskar i vardagen. Samhället behöver samlas för att vända utvecklingen och stoppa nyrekryter
­
ingen till de kriminella gängen.
Sverigedemokraterna och regeringen har inte haft någon plan för att hantera det ekonomiska läget. Sverige har blivit sårbart av kraftiga nedskärningar i arbetsmarknads
­
politiken och färre utbildningsplatser. Regeringen har stått handfallen inför den bygg
­
kris som eskalerar i landet. När Sveriges byggarbetare blir av med jobbet på grund av historiskt låga bostadsinvesteringar, föreslår regeringen inga åtgärder för att vända utvecklingen och stärka tillväxten. I stället presenterar de en trippelstöt mot de svenska byggarbetare som blir av med jobbet, genom att sänka a
‑
kassan och föreslå att de som har slitit ut sig på jobbet inte ska kunna vara sjukskrivna.
Statsbudgeten för 2024 är undermålig i förhållande till de stora samhällsutmaningar Sverige har att hantera. Vårbudgeten var regeringens chans att ta itu med alla de ut
­
maningar Sverige möter och ställa sig på det svenska folkets sida. De tog inte den chansen. Vårbudgeten ger inte Sveriges regioner de långsiktiga besked de behöver. Den innehåller inga åtgärder för att ta itu med det eskalerande våldet här och nu, och den bekräftar att regeringen inte prioriterar att få upp tillväxten i svensk ekonomi.
Sverige behöver en politik som bottnar i verkligheten
I ett läge där Sverige blir fattigare och farligare behöver vi en politik som bottnar i verkligheten och ökar sammanhållningen i vårt land. Regeringens passivitet är inte vad Sverige behöver för att vända den negativa samhällsutvecklingen, stoppa nyrekryter
­
ingen till kriminella gäng och förbättra vardagen för vanligt folk. Sverige förtjänar ett ledarskap som står på svenska folkets sida, som tar sig an de stora samhällsutmaningar vi står inför och tar ansvar för Sverige. Det kräver både långsiktiga besked och kraft
­
fulla åtgärder här och nu.
Långsiktighet för sjukvården
Sverigedemokraterna och regeringen har försatt Sverige i en akut nationell sjukvårds
­
kris. Sveriges regioner är hårt pressade av det höga kostnadsläget. Väntetiderna blir längre och personalen är stressad och samtidigt höjs avgifterna. Det här beror på att regeringen har prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste före helt nödvändiga resurser till svensk sjukvård. Redan i budgeten för 2023 var regeringens tillskott till välfärden för låga. Det var därför vi socialdemokrater i vår budgetmotion för 2023 föreslog en dubbelt så stor satsning till välfärden jämfört med regeringen, samtidigt som vi krävde kraftiga investeringar i riktade åtgärder. Historien upprepade sig i regeringens budget för 2024. Återigen presenterade regeringen otillräckliga tillskott till välfärden. I budgeten för 2024 ville vi socialdemokrater därför se dubbelt så mycket pengar till sjukvården jämfört med regeringens alternativ.
När vårbudgeten nu läggs på riksdagens bord står vi inför fullbordat faktum. Den kris som regionerna länge varnat för utspelar sig runt om i hela landet, oberoende av politiskt styre på regional nivå. Regionerna behöver stora tillskott här och nu för att klara sin verksamhet och besked om långsiktig finansiering för att kunna planera. Regeringen och Sverigedemokraterna ger dock inte sjukvården nödvändiga besked om långsiktig finansiering. Tvärtom. I vårändringsbudgeten ger Sverigedemokraterna och regeringen besked om att kommuner och regioner kan räkna med ännu mindre resurser åren framöver, med minskade anslag för 2025 och 2026. Regeringen ger kortsiktiga bidrag men rullar tillbaka den långsiktiga finansieringen, med konsekvensen att nedskärningspaketen ligger kvar runt om i landets regioner.
Stabilitet för hushållen
De stora kostnadsökningarna drabbar alla men slår hårdast mot de med lägst inkomster och minst marginaler. I stället för att kompensera för att inflationen slår ojämlikt har regeringen och Sverigedemokraterna valt att förvärra situationen för vanligt folk. Höginkomsttagares ekonomi har inflationsskyddats genom skattesänkningar medan den svenska regeringen, som den enda i Norden, har valt att inte höja barnbidraget för att stötta barnfamiljerna genom krisen. När våra grannländer höjde barnbidraget för att stötta familjerna genom kostnadskrisen, valde regeringen och Sverigedemokraterna att använda barnfamiljerna som krockkuddar. Det är inte rimligt, och det är undersköterskor, busschaufförer och lärarassistenter som får ta smällen när regeringen prioriterar höginkomsttagarna över breda löntagargrupper.
Om den förda ekonomiska politiken ökar skillnaderna och splittringen i Sverige, riskerar det att få närmast oöverblickbara konsekvenser för vår samhällsgemenskap. Ekonomiska kriser innebär en påfrestning på hela samhället. Det går inte att kompen
­
sera för allt eller att göra så att lågkonjunkturen och kostnadskrisen inte känns. Men det innebär inte att politiken kan sätta sig på läktaren. När vanliga familjer har svårt att sätta mat på bordet och våra pensionärer vänder på varje öre för att kunna betala räkningarna måste politiken ta ansvar och sätta vanligt folk främst.
Socialdemokraterna har föreslagit flera åtgärder för att stötta svenska hushåll genom krisen. Vi har velat stärka barnfamiljernas och ungas ekonomi genom ett tillfälligt höjt barnbidrag och två ytterligare utbetalade studiebidrag under sommaren; vi har föreslagit att det extra bostadsbidraget görs permanent och att ett tillfälligt höjt underhållsstöd införs, så att de mest utsatta ensamstående föräldrarna inte behöver leva månad till månad. För att ge de hushåll som verkligen sliter med de höga bränslekostnaderna pengar i fickan – särskilt de som bor i glesbygd och landsbygd och som verkligen är beroende av bilen – har vi föreslagit en tankrabatt. I vår budgetmotion för 2024 föreslog vi även en rättvis skattesänkning för vanligt folk. Vi har också fört fram att SBAB borde användas för att öka konkurrensen i banksektorn och pressa ned avgifterna för kund
­
erna, och vi har föreslagit en skatt på övervinsterna på bankernas räntenetto, där intäkterna går tillbaka till hushållen och välfärden.
Insatser för att stoppa nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu
Gängvåldet fortsätter att plåga Sverige. Kriminologer beskriver 2023 som det värsta året hittills. Också i år fortsätter våldet och nya gränser passeras månad efter månad. Det vi ser är en hänsynslös gängkriminalitet som skördar liv och som hotar tilliten och sammanhållningen i Sverige. Det är uppenbart att ingen regering har klarat av att vända utvecklingen. Vi socialdemokrater gjorde inte tillräckligt under vår tid vid makten och Ulf Kristerssons regering, som i valrörelsen utlovade en rivstart mot gängen, har inte lyckats vända utvecklingen.
För att få stopp på våldet och bryta nyrekryteringen behöver hela samhället mobili
­
seras. Regeringspartierna behöver släppa prestigen och sätta Sverige och svenska folket före partiintressen. Vi socialdemokrater har efterlyst blocköverskridande lösningar och en gemensam, långsiktig plan för att knäcka gängen.
Vårbudgeten var ett tillfälle för regeringen att presentera satsningar på akuta åt
­
gärder som kan ge omedelbar verkan mot den brutala brottslighet vi ser breda ut sig runt om i Sverige. Våldsutvecklingen drivs i dag av väldigt unga personer och resurser be
­
höver riktas för att direkt störa ut och bryta nyrekryteringen till gängen. Men regeringen presenterade inga sådana åtgärder.
Socialdemokraterna har lagt ett flertal förslag som skulle kunna bidra till att stoppa gängens framfart. Vi har föreslagit att polisen bör få större visitationsmöjligheter i hela landet. Vi har föreslagit att tipspengar ska ges till personer som ger polisen information om illegala vapen. Vi har föreslagit att en task force bör inrättas som kan stötta kom
­
munerna i samband med sprängningar. Vi har föreslagit en ny RICO-lagstiftning för att gripa gängledare som beställer skjutningar och utnyttjar unga, inspirerad av USA:s arbete mot organiserad brottslighet. Vi har föreslagit höjda straff för de som köper knark av barn. Vi har föreslagit riktade insatser mot barn redan från fem års ålder för att för
­
hindra att de hamnar i kriminalitet.
För att kunna möta segregationen och brottsligheten krävs det att hela samhället mobiliserar: rättskedjan, socialtjänsten, kommunen, skolan, idrottsföreningar och vuxna. Socialdemokraterna har därför föreslagit kraftfulla satsningar för att minska skol
­
segregationen. Skolor i utsatta områden behöver få de resurser som krävs för att möta varje elev utifrån dennes förutsättningar. Fler unga killar behöver välja skolbänken framför snabba klipp och kriminalitet. Men det kräver också fler lärare, fler elev
­
assistenter och andra trygga vuxna i skolan. Likaså behöver fler vuxna kunna ta ett arbete och försörja sig. Alltför många hamnar i dag i arbetslöshet och utanförskap – inte sällan på grund av bristfälliga språkkunskaper.
Vi har även föreslagit åtgärder för att sommaren inte ska bli en rekryteringsfest för gängen. Ett sådant förslag har varit sommarlovsaktiviteter med lunch, för att alla barn ska kunna få en meningsfull sommar. Men vi vill också se ett mer långsiktigt arbete med att få unga från gatan till meningsfulla miljöer, däribland idrottsrörelsen. Vi har föreslagit att använda de 700 miljoner regeringen märkt till ett s.k. fritidskort och ge dem till idrottsrörelsen för att kunna rusta upp idrottsplatser runt om i Sverige. Reger
­
ingen har nu börjat dela ut pengar till fritidskortet, men det går långsamt och systemet är ineffektivt. Ett mycket mer effektivt sätt att engagera unga hade varit genom en bred satsning på idrottsanläggningar runt om i Sverige. I dag är bristen på platser att bedriva idrott på ett hinder för idrottsutövande i många delar av landet. Med 700 miljoner till idrottsplatserna hade fler unga kunnat engagera sig i idrott och hållas borta från gängen.
I vårbudgeten presenterar vi ytterligare förslag som kan göra skillnad här och nu.
Handlingskraft för att skapa tillväxt och vända byggkrisen
Lågkonjunkturen slår med full kraft mot såväl hushåll som näringsliv. Arbetslösheten stiger och har nu nått över 8
procent. Under 2023 fick dubbelt så många personer besked om att de kanske får lämna jobbet jämfört med året innan. Dessutom kräver både långtidsarbetslösheten och matchningsutmaningarna fortsatta åtgärder. Trots att många saknar arbete, så har såväl välfärden som företag inom tillväxtbranscher svårt att rekry
­
tera personal med rätt kompetens.
Antalet konkurser ökar och Sveriges tillväxt är i EU:s bottenskikt. En drivande faktor i lågkonjunkturen är att bostadsbyggandet har totalstannat. Sverige befinner sig i den värsta byggkrisen sedan 90-talet. Varje dag går sju företag i byggbranschen i konkurs. Byggarbetare blir av med sina jobb och riskerar att inte återvända till sektorn.
Dessa utmaningar behöver mötas med konkreta insatser för att öka byggandet och tillväxten och med en aktiv arbetsmarknadspolitik för att fler ska komma vidare till nästa jobb. Därför har vi prioriterat miljardsatsningar på arbetsmarknadsområdet under lågkonjunkturen. Sverigedemokraterna och regeringen å sin sida har skurit ned på arbetsmarknads- och utbildningspolitiken och förvärrat situationen för svenskt bostads
­
byggande genom att avveckla investeringsstödet för hyresrätter. Dessutom riskerar regeringen den kanske största reformen för svensk arbetsmarknad i modern tid, omställ
­
ningsstudiestödet, genom att underfinansiera CSN. Nu kan pengarna som avsatts för stödet komma att brinna inne. Regeringens brist på handlingskraft gör Sverige fattigare.
Vi socialdemokrater har lagt fram flera förslag för att få igång bostadsbyggandet igen. Bland annat har vi föreslagit en statlig byggstimulans i form av ett produktions
­
stöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt för att bygga ungdoms- och studentbostäder. Vi har även föreslagit statliga byggkrediter för att sänka investeringskostnaderna och den finansiella risken för byggherrar att genomföra den samhällsnyttiga åtgärd som nyproduktion av bostäder innebär. Socialdemokraterna har även föreslagit ett reformerat rotavdrag för lägre elräkningar, där den som vill energi
­
effektivisera sitt hem skulle få en höjd subventionsgrad till 50 procent.
Vi vill också bana väg för nästa generations byggarbetare genom en platsgaranti för svenska bygglärlingar. I dag råder det brist på arbetskraft inom byggbranschen, men ändå har de som går bygg på gymnasiet svårt att hitta lärlingsplatser, vilket är en nödvändighet för att få yrkesbevis. Det här leder till att många blivande byggarbetare byter bana eller jobbar för lägre lön än de borde om de hade haft ett yrkesbevis.
Vi tycker därför att man inom ramen för offentlig upphandling ska ställa krav på lärlingsplatser. Genom en platsgaranti för svenska bygglärlingar kan vi säkra att de ungdomar som i dag går bygg på gymnasiet kommer direkt ut i arbetslivet och att bostadsbristen inte blir ett hinder för framtida tillväxt. Behovet av nya bostäder kommer fortsatt att vara stort under många år framöver och för att klara byggandet måste vi ha byggkompetens i landet. För att kompetensförsörjningen ska fungera långsiktigt måste vi se till att folk får lärlingsplatser.
Långsiktiga behov får inte skymmas av krisen
Sverige har alla förutsättningar för att vara ett fantastiskt land. Men det kräver att vi tar itu med flera samhällsproblem. Den rättvisa och respekt som präglat Sverige och som är en förutsättning för sammanhållningen i landet behöver återupprättas. De samhälls
­
problem som urholkar samhällsgemenskapen behöver åtgärdas.
Ta tillbaka kontrollen över välfärden
Svensk välfärd utmanas från flera håll. Privatiseringar och marknadsexperiment slukar skattepengar som behövs i våra klassrum, i hemtjänsten och på våra sjukhus. Marknads
­
kaoset går ut över elever, patienter och brukare som drabbas när skolor går i konkurs och resurser försvinner bort ifrån verksamheterna. Vi socialdemokrater tycker att svensk välfärd ska vara till för svenska folket – inte internationella riskkapitalister. Medborg
­
arna ska kunna styra den välfärd som de betalar för med sina skattepengar. Därför vill vi socialdemokrater göra upp med marknadskaoset i vården och skolan.
Sjukvården, skolan och omsorgen drabbas också av den ekonomiska utvecklingen. Inflationen gör att utgifterna för löpande inköp av t.ex. skolböcker och mat till skol- och omsorgsbespisningarna ökar i snabb hastighet, samtidigt som fasta kostnader i form av exempelvis lokalhyror också ökar till följd av de allt högre räntorna.
I slutändan är det alla som använder och arbetar i svensk välfärd som drabbas när resurserna urholkas. Barn får inte den undervisning de behöver för att klara skolan och riskerar att senare i livet hamna i arbetslöshet eller, i värsta fall, kriminalitet. Sjuka får inte vård i tid. Äldre känner sig ensamma och uppgivna när omsorgspersonalen snabbt måste jäkta vidare, utan att ens hinna med en kort pratstund.
Det är mot den bakgrunden som vi socialdemokrater alltid har satt välfärden i första rummet. Att verksamheterna fungerar är en förutsättning för att människor ska mötas av rättvisa och respekt genom hela livet. Tyvärr kan inte detsamma sägas om Sveriges högerpartier, vilket visar sig tydligt i hur de hanterar ekonomiska kriser.
Vid sidan av resursbristen är bristen på utbildad personal ett av välfärdens stora problem. Personalbristen leder vidare till brist på vårdplatser, stökigare klassrum och ohållbara arbetsscheman i omsorgen. Parat med den generella underfinansieringen av välfärden och neddragningarna på utbildning kommer det att leda till att bemannings
­
problemen fördjupas och att de strukturella problemen i skolan, vården och omsorgen förstärks.
I budgetpropositionen för såväl 2023 som 2024 var tillskotten från Sverigedemo
­
kraternas och Moderaternas regering allt annat än tillräckliga för att välfärden ska kunna säkras. Trots stora och tydliga varningsrop från bl.a. SKR, fackförbund och andra berörda organisationer valde Sverigedemokraterna och Moderaterna att inte ge region
­
erna de besked de så väl behövde. I stället har de prioriterat skattesänkningar och vägrat att införa en bankskatt som hade kunnat bidra till att stötta välfärden och hushållen i detta tuffa läge.
Resultatet av Sverigedemokraternas och Moderaternas politiska prioritering är att välfärden står inför en svältkur. Konsekvenserna kommer som vanligt att bäras av vanligt folk, hårt arbetande människor, just när de behöver samhällets stöd som mest. Det skulle inte behöva bli så. Vi socialdemokrater har visat att det finns alternativa vägar.
Alldeles för många av Sveriges pensionärer har för låg pension i dag. De som har varit med och byggt upp vårt land, som med sitt arbete lagt grunden för vår gemen
­
samma välfärd, förtjänar respekt i form av trygghet under ålderdomen. De kommande åren kommer att bli avgörande för pensionssystemet. Det är centralt för Socialdemo
­
kraterna att vi har ett hållbart pensionssystem, så att både nuvarande och kommande generationer får tillräckliga pensioner. Det är därför Socialdemokraterna i regerings
­
ställning höjde garantipensionen med 1
000 kronor per månad från augusti 2022, höjde bostadstillägget, införde trygghetspension och gjorde premiepensionen bättre och tryggare. Målet är att alla ska få minst 70 procent av sin slutlön i pension. Inbetal
­
ningarna till pensionssystemet behöver därför öka. Pensionstillägget behöver byggas ut för att göra det mer lönsamt att ha arbetat under arbetslivet, och en gas behöver införas så att pensionen blir högre när det är överskott i pensionssystemet. Det är också angeläget att pensionsöverenskommelsen fullföljs. Det är den sittande regeringen som har att både implementera och följa upp förändringarna av pensionssystemet. Det är viktigt att det utredningsarbete som påbörjats inom ramen för Pensionsgruppen slutförs och leder fram till konkreta förslag med förbättrade pensioner för landets pensionärer.
Sverige ska vara tryggt
Vi lever i en historiskt osäker tid. Det säkerhetspolitiska läget har kraftigt försämrats. Sveriges yttre och inre säkerhet behöver värnas. Att Sverige nu är medlem i Nato innebär att vi är ett säkrare land. Vi får ett starkare försvar av Sverige och en bättre möjlighet att försvara vår frihet, vår demokrati och vårt sätt att leva. Sveriges yttre säkerhet ska garanteras genom att vi successivt ökar vår försvarsförmåga och fullföljer upprustningen av det civila försvaret.
Gängbrottsligheten, skjutningarna och otryggheten hotar vår samhällsgemenskap. Brottslighet och våld skadar och dödar, splittrar familjer och skapar oro och rädsla. Den organiserade brottsligheten och de kriminella gängen måste bekämpas med kraft. Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta.
Grogrunden till den kriminalitet som plågar Sverige är segregationen som slagit rot i delar av vårt land. Fattigdom, utanförskap och otrygghet har koncentrerats till vissa utsatta bostadsområden. I dessa områden har trångboddheten ökat, arbetslösheten bitit sig fast och hopplösheten brett ut sig. Här talar alltför få människor svenska och många lever utanför samhällsgemenskapen. Kriminella gäng har etablerat sig och kunnat rekrytera allt yngre ungdomar till en allt grövre och mer hänsynslös brottslighet.
Att bryta utvecklingen är en av politikens viktigaste uppgifter. Barn som inte ser mamma och pappa gå till jobbet, som inte får det stöd som behövs i skolan, som kanske måste agera tolk åt sina föräldrar och som saknar en plats i hemmet för studiero och läxläsning blir sårbara för gängens löften om snabba pengar och status. För att bryta nyrekryteringen till gängen krävs därför offensiva insatser mot segregationen.
Sverige hade under lång tid en hög migration, samtidigt som integrationen inte fungerade tillräckligt bra. Tillsammans med ökande ekonomiska klyftor bidrog det till segregationens framväxt. Den socialdemokratiskt ledda regeringen stramade upp migrationspolitiken. Sverige ska ha ett ordnat mottagande som säkerställer att inte
­
grationen fungerar, där rättigheter och skyldigheter ska vara tydliga. Värderingar om jämlikhet, jämställdhet och demokrati omfattar alla invånare, liksom principen om att alla förväntas jobba och bidra.
Regeringen och Sverigedemokraterna möter inte problemen med de åtgärder som krävs och verkar således inte inse deras omfattning. Nedskärningarna i kommunerna kommer oundvikligen att leda till att det brottsförebyggande arbetet drabbas. Höger
­
partierna lägger ned initiativ för att bryta segregationen och har ingen plan för att hantera effekterna av straffskärpningarna.
Nyrekryteringen till den grova organiserade brottsligheten måste mötas med full kraft. Annars ersätts varje gängkriminell som spärras in av nya personer, ofta unga. Med regeringens underfinansiering av välfärden kommer det förebyggande arbetet att tappa fart. Lärare och fritidspedagoger vittnar om hur de tidigt ser barn och unga som är på väg i fel riktning. Polisen vittnar också om hur allt yngre barn och ungdomar är beväpnade. Samtidigt är samhällets insatser inte koordinerade för att möta denna utveckling. För många aktörer är detta en ny målgrupp och verktygen behöver vässas. Därför prioriterar vi socialdemokrater ytterligare åtgärder för att punktmarkera unga på väg in i kriminalitet och vill rikta resurser mot det preventiva arbetet genom att skjuta till mer resurser till skolan.
För att bryta segregationen krävs det en rad åtgärder. Det handlar om att främja språkkunskaper, utbildning och arbete. Arbetskraftsinvandringen ska vara behovsprövad för att säkerställa ordning och reda på svensk arbetsmarknad. Alla som kan jobba ska jobba, oavsett var du kommer ifrån eller vilket kön du har. I ett tryggt Sverige satsar vi på att stärka möjligheterna genom satsningar på skola, bostäder, arbetsmarknaden och civilsamhället men också skärpa kraven för etablering och integration. Genom en snabbare integration och bättre utbildning kan fler bidra till Sveriges tillväxt och välfärd. Att barn tidigt hamnar utanför samhällsgemenskapen skapar just de förut
­
sättningar som krävs för att segregationen ska underblåsas. Att tidigt bryta utanför
­
skapet, särskilt i ekonomiskt bistra tider, är därför viktigt.
Ett nyindustrialiserat Sverige
Den svenska nyindustrialiseringen är en chans till en stark teknikutveckling för hela landet, med välbetalda industrijobb och en hög tillväxt som följd. För att säkra de nya industriprojekten kommer det att krävas stora investeringar, och Sverige har bättre förutsättningar för det än många andra länder. Vi har sunda statsfinanser och hållbar el och vi är ett starkt industriland, där en välorganiserad arbetskraft och ett innovativt näringsliv gemensamt bidrar till teknikutveckling i världsklass. Dessvärre visar SD-regeringen på bristande handlingskraft för att ta vara på den här möjligheten. I stället för att ge näringslivet långsiktiga besked kritiserar Sverigedemokraterna svenskt stål, svensk teknik och svensk energiförsörjning.
De nya industriprojekten innebär att vi behöver fler elektriker, fler montörer och fler byggarbetare. Vi behöver också bygga ut samhället i alla de orter där industrin ska etableras, med fler bostäder och en starkare välfärd.
För att klara omställningen och fullfölja nyindustrialiseringen är energiförsörjningen avgörande. Energifrågan kräver breda, blocköverskridande överenskommelser som omfattar alla fossilfria kraftslag. Investeringarna är av en sådan storlek, och med så lång horisont, att det kräver trygghet och förutsägbarhet över tid. De har också säkerhets
­
politiska aspekter. Sverige måste öka elproduktionen för att inte bli beroende av dyra fossila bränslen från diktaturer. För att klara industrins omställning och konkurrenskraft har vi föreslagit ett nytt energipolitiskt mål om ytterligare minst 60
TWh fossilfri kraft till 2030.
Omställningen behöver ske brett i samhället – men den behöver ske med respekt för de olika förutsättningar som finns i vårt land. Det innebär att omställningen varken kan eller bör se likadan ut, eller ske på samma vis, i hela landet. Investeringar i ny och upprustad järnväg behöver fortsätta. Svensk skogsråvara ska tas till vara för att ersätta det fossila, samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras. För ett litet land som Sverige finns det inget alternativ till att ha stora ambitioner – annars riskerar arbets
­
tillfällen och välstånd att hamna någon annanstans, och vårt land blir fattigare. På så sätt är detta en fråga om att öka eller minska samhällsgemenskapen.
Vi vill fortsätta att bygga ett starkt och hållbart näringsliv som är förberett för fram
­
tidens utmaningar. Vi vill att svenska företag och arbetstagare ska kunna ta vara på möjligheterna i omställningen och vara med och skapa nya jobb med sjysta villkor och tillväxt i hela Sverige. Det ger försörjning för vanligt folk och ny framtidstro på platser som länge kämpat med hög arbetslöshet och brister i välfärden. Därför prioriterade Socialdemokraterna i vårt förslag till budget för 2024 en förstärkning av Industriklivet, en upprustning av Sveriges järnvägar och en satsning för att snabba på tillstånds
­
processerna. Vi föreslog även en rejäl satsning på svensk natur, för att markägare som väljer att skydda sin skog ska få ersättning för det, och tillskott för att stärka Sveriges motståndskraft vid extremväder.
Våra prioriteringar
Det finns många samhällsproblem att tackla i vårt land. Det ställer stora krav på politikens förmåga att prioritera och att orka göra det som krävs. De stora behoven i välfärden tillsammans med nödvändiga investeringar i inre och yttre säkerhet och infrastruktur och för att påskynda nyindustrialiseringen kommer att kräva ett stort budgetutrymme de kommande åren. För oss socialdemokrater går det före stora skattesänkningar för höginkomsttagare och kostsamma felprioriteringar.
Sverige behöver ett handlingskraftigt politiskt ledarskap som förmår att adressera de akuta problem som Sverige och svenska folket just nu möter, samtidigt som riktningen stakas ut mot ett samhälle byggt på rättvisa, respekt och gemensamt ansvar.
I Socialdemokraternas förslag till vårbudget sätter vi fokus på de stora samhälls
­
problem som riskerar att splittra vårt land. Sverige behöver akuta insatser här och nu för att bryta nyrekryteringen till gängen, stötta hushållen genom kostnadskrisen, öka tillväxten och ta sjukvården ur sin kris. Samtidigt ger vi tydliga besked om sjukvårdens långsiktiga finansiering. Det är helt nödvändigt för att motverka nedskärningar och för att regionerna ska kunna planera sin verksamhet. Dessutom är detta viktigt för att undvika en ond cirkel med stora kompetenstapp, där sjukvårdspersonalen tvingas att lämna för bemanningsbolag eller andra branscher, samtidigt som regioner och kommuner har svårt att hitta personal att rekrytera. Detta skulle ytterligare förvärra situationen i sjukvården för de kommande åren.
Vi finansierar våra reformer
De svenska offentliga finanserna är starka, inte minst tack vare att den socialdemo
­
kratiskt ledda regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin och en fortsatt låg statsskuld. Starka statsfinanser är en förutsättning för att Sverige ska hålla ihop och möta tuffa tider tillsammans. Bara genom att ha ordning och reda i vår ekonomi, kan vi förhindra att ekonomiska kriser leder till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården.
Vi välkomnar den pågående översynen av det finanspolitiska ramverket och är öppna för lånefinansiering av strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Vi vill se en övergång till ett balansmål för att frigöra mer utrymme för nödvändiga investeringar samt hantera den demografiska transitionen i välfärden. En helt central del av det finanspolitiska ramverket är den ordnade och sammanhållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns.
Varje åtgärd i Socialdemokraternas vårmotion är finansierad. En ansvarsfull ekonomisk politik är den bästa skyddsvallen för välfärden och hushållens ekonomi – särskilt i utmanande ekonomiska tider.
Reformerna föreslås finansieras genom en tillfällig skatt på bankernas övervinster samt att regeringens föreslagna förstärkning på anslaget 1:12 till Transportstyrelsen fördelas över en treårsperiod. Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler har ökat kraftigt. Det är rimligt att de sektorer som tjänat stora pengar på den här krisen, och som kan se sina vinstmarginaler öka, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare under krisen. Socialdemokraterna föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas räntenetto, alltså den vinst som uppstår då ränteintäkterna överstiger räntekostnaderna. Vi föreslår en tillfällig beskattning på den del av ränte
­
nettot som överstiger 150 procent av ett historiskt snitt. Endast bankernas svenska verksamhet ska omfattas av skatten.
En vårbudget som tar ansvar för Sverige – våra åtgärder
När Sverige blir fattigare och farligare behöver Sverige en politik som bottnar i verklig
­
heten och ökar sammanhållningen i vårt land. En budget som tar sig an de stora sam
­
hällsutmaningar vi står inför, både på lång sikt och med akuta åtgärder här och nu.
I Socialdemokraternas förslag till vårbudget sätter vi fokus på de stora samhälls
­
problem som riskerar att splittra vårt land. Det är en vårbudget som tar ansvar för Sverige.
Våra åtgärder 2024
Den akuta sjukvårdskris som Sverige befinner sig i är skapad av regeringen som i budget efter budget ignorerat de stora behoven i svensk välfärd och underfinansierat sjukvården. För att vända sjukvårdskrisen föreslår vi återigen en dubblering av reger
­
ingens anslag till sjukvården. Vi har i båda våra tidigare höstbudgetförslag skjutit till dubbelt så mycket pengar till vården som regeringen gjort och vår bedömning är att med dessa satsningar hade Sverige inte varit i en sjukvårdskris. Våra förslag hade behövts för att svara upp mot Ulf Kristerssons löfte om att ingen ska sägas upp i den svenska sjukvården.
För att bryta nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu föreslår vi en satsning om 700 miljoner kronor för punktmarkering av unga i kriminalitet eller på väg in i kriminalitet. Pengarna ska användas antingen till att en ungdom får en följeslagare dygnet runt eller till elektronisk bevakning med fotboja.
Likt förra året riskerar sommaren, när fritis och skolor är stängda, att bli en utmanande tid för många barnfamiljer. Sommaraktiviteter riskerar att ställas in när familjens eller kommunens ekonomi inte räcker till. Under sommarlovet tydliggörs och förstärks utanförskap och klyftor. När barn och unga saknar meningsfulla aktiviteter riskerar det att leda till social utsatthet. I förlängningen riskerar unga att hamna i klorna på kriminella gäng. I vårmotionen 2023 betonade vi vikten av att säkerställa att alla barn får en meningsfull sommar. Behoven har inte minskat detta år. Därför föreslår vi socialdemokrater att 700 miljoner kronor anslås för att kommunerna, i egen regi eller i samarbete med exempelvis idrottsföreningar, ska kunna arrangera sommarlovs
­
aktiviteter och genomföra uppsökande insatser för att få med fler barn till aktiviteter. Stödet ska gå till hela landet men vara särskilt viktat mot de kommuner som har stora socioekonomiska utmaningar.
Vi föreslår även att Sveriges gymnasieelever ska få behålla hela studiebidraget under sommaren. Det skulle kunna ge ett tillskott på 5
000 kronor för en familj med två barn. Ett tillskott som skulle göra skillnad för både unga och deras familjers ekonomi när resurserna är knappa.
Kostnadskrisen och SD-regeringens underfinansiering av skolan har skapat stora hål i skolans ekonomi som nu leder till nedskärningar och uppsägningar av lärare. I budgeten för 2023 skar regeringen ned 2
miljarder på skolan i fasta priser, en skuld man inte betalat tillbaka vare sig i budgeten för 2024 eller nu i vårbudgeten. Trots SD-regeringens falska skryt om historiska satsningar är de statliga anslagen till skolan i verkligheten mindre i dag än när den socialdemokratiskt ledda regeringen styrde.
I Socialdemokraternas förslag till vårbudget dubblerar vi regeringens föreslagna ökning till skolan. Detta skulle innebära att skolan hade fått totalt 1
miljard i vår
­
budgeten, för att kunna stoppa nedskärningar i skolan och stärka undervisningen.
I en lågkonjunktur med växande arbetslöshet är det särskilt viktigt att arbets
­
marknaden rustas långsiktigt. Sverige har nu världens bästa system för omställning genom det omställningsstudiestöd som parterna har kommit överens om. Det är viktigt att staten uppfyller sin del av åtagandet, men regeringens brist på handlingskraft och förmåga att prioritera riskerar att leda till att stödet brinner inne. För att säkerställa att stödet kan betalas ut och att omställningen av arbetskraften inte ska bromsas föreslår vi att anslaget till Centrala studiestödsnämnden förstärks med 55 miljoner kronor.
Avvisade neddragningar och övrigt
Gängvåldet eskalerar i Sverige. Sprängningarna och skjutningarna fortsätter, trots löften om motsatsen. Hela samhället behöver samlas för att bryta utvecklingen. I det läget drar regeringen ned på anslaget till den myndighet som har kunskap om vilka lösningar som faktiskt fungerar för att stoppa våldet. Vi menar att detta är en felaktig prioritering och avvisar regeringens neddragning på 8
miljoner till Brottsförebyggande rådet.
Regeringen och Sverigedemokraterna har skapat en akut sjukvårdskris. Sjukvårdens resurser behöver öka. Därför avvisar vi regeringens nedskärning på 29 miljoner till psykiatrin.
Sedan SD-regeringen tillträdde har det skurits ned med miljardbelopp på arbets
­
marknadspolitiken. I denna budget fortsätter regeringen att åderlåta jobbpolitiken – samtidigt som fler blir av med jobbet och utanförskapet är stort. Lågkonjunkturen behöver mötas med en aktiv arbetsmarknadspolitik som i första hand rustar, men också matchar, den som saknar arbete samt underlättar arbetsgivarnas behov av kompetens
­
försörjning, inte med neddragningar som drabbar de mest utsatta.
Arbetsförmedlingen är navet i den aktiva arbetsmarknadspolitiken. SD-regeringen tycks dock ha en strategi som går ut på att underfinansiera myndighetens förvaltnings
­
anslag på ett sådant sätt att de inte har kapacitet att använda de pengar som är öron
­
märkta till att erbjuda människor jobbskapande insatser. Det leder till outnyttjade resurser i systemet – men i stället för att stärka Arbetsförmedlingen väljer regeringen återigen att skära ned på programpengar, denna gång på lönebidragen.
Resultatet av detta blir att personer som har nedsatt arbetsförmåga till följd av funktionsnedsättning eller ohälsa kommer att få ännu sämre stöd att komma i jobb, trots att stödet haltar betänkligt redan i dag. Vi socialdemokrater säger nej till den här ned
­
skärningen.
I våra budgetalternativ har vi tillfört mer medel till Arbetsförmedlingen för att ge myndigheten bättre möjligheter att stödja arbetslösa att komma närmare en egen för
­
sörjning.
Mot bakgrund av ovanstående avvisar vi regeringens och Sverigedemokraternas nedskärningar på 288 miljoner till utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv.
Mycket tyder på att det kan bli en myggtät sommar. Människor i flera kommuner runt Dalälven påverkas varje år av mygginvasioner som skapar stort lidande och begränsar människor i deras vardag. Flera kommuner har inför sommaren redan varnat för otillräckliga ekonomiska resurser för att bekämpa myggen. Detta är ett åter
­
kommande problem som kräver tillräckliga anslag över tid. För att säkerställa att det finns tillräckligt med resurser för myggbekämpning ökar vi de statliga medlen för begränsningen av massförekomsten av översvämningsmyggor med 15 miljoner kronor.
Reformtabell
Magdalena Andersson (S)
Mikael Damberg (S)
Lena Hallengren (S)
Johan Löfstrand (S)
Teresa Carvalho (S)
Peter Hultqvist (S)
Jennie Nilsson (S)
Ardalan Shekarabi (S)
Matilda Ernkrans (S)
Fredrik Olovsson (S)
Ida Karkiainen (S)
Niklas Karlsson (S)
Lawen Redar (S)
Anders Ygeman (S)
Anna-Caren Sätherberg (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Gunilla Svantorp (S)
Åsa Westlund (S)
Morgan Johansson (S)
Heléne Björklund (S)
Mattias Jonsson (S)

=== HC023199: Ett rikare och rättvisare Sverige ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023199

Motion till riksdagen
2024/25:3199
av Magdalena Andersson m.fl. (S)
Ett rikare och rättvisare Sverige
Innehållsförteckning
Förslag till riksdagsbeslut
Sverige förtjänar bättre
1 Sverige blir fattigare
1.1 Ekonomiska kriser kräver ett starkt politiskt ledarskap
1.2 Sverige och omvärlden
1.2.1 Osäker global ekonomi
1.2.2 Sveriges tillväxt i Europas bottenliga
1.2.3 Högsta arbetslösheten på tio år
1.2.4 Regeringen klarar inte av att få igång tillväxten
1.3 Svenska folket under hård press
1.3.1 Vanligt folk betalar priset för regeringens politik
1.3.2 Regeringen har skapat kris i kommuner och regioner
1.4 Sektorer som gynnats under krisen
1.4.1 Bankerna har gjort övervinster
1.4.2 Livsmedelspriserna har skenat
1.5 Starka statsfinanser – en förutsättning för tillväxt
1.5.1 Finanspolitiska ramverket
1.5.2 Regeringen lånar till skattesänkningar
2 Reformer för 2025
2.1 Ekonomin ska växa och komma alla till del
2.1.1 Höjt barn- och studiebidrag
2.1.2 Permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer
2.1.3 Rättvis skattesänkning för vanligt folk
2.1.4 Förstärkt bostadstillägg för pensionärer
2.1.5 Tankrabatt, gratis kollektivtrafik för unga på sommaren och bättre möjligheter till körkort
2.1.6 Sveriges landsbygder är tillväxtmotorer
2.1.7 Starkare arbetsmarknad för en stark ekonomi
2.1.8 Färre ska hamna i en skuldfälla
2.1.9 Skatteförslag för billig el
2.1.10 Snabbhetsbonus för vindkraft
2.1.11 Energieffektivisering för lägre elräkningar
2.1.12 Svensk industri ska vara världsledande
2.1.13 Tågen ska gå i tid och vägarna fungera
2.1.14 Bygg hela Sverige
2.2 Stoppa gängen och bryt segregationen
2.2.1 Punktmarkera unga på glid
2.2.2 Akuta åtgärder vid gängkriminalitet
2.2.3 Konstruktiv fritid för barn och unga
2.2.4 Jämlik och rättvis kunskapsskola
2.2.5 Språklyft i förskolor och satsning på skolor och förskolor i utsatta
områden
2.2.6 Åtgärder mot utanförskap och etablering för fler
2.2.7 Kom åt gängtopparna med RICO-lagstiftning
2.2.8 Stryp gängens finansiering
2.2.9 Bekämpa våldsbejakande extremism
2.2.10 För varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen
2.3 Samhället ska fungera och finnas där för dig
2.3.1 Generella statsbidrag
2.3.2 Personalsatsning i välfärden för kortare köer
2.3.3 Stärkt sjukvård i tider av kris och krig
2.3.4 Nej till dyrare tandvård för unga
2.3.5 Insatser för vaccinberedskap
2.3.6 Utbildning för att fler ska kunna ta lediga jobb
2.4 Ytterligare åtgärder för ett starkare Sverige
2.4.1 Bistånd
2.4.2 Mediestöd
2.4.3 Säkerhetshöjande åtgärder för civilsamhället
2.4.4 Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter
2.4.5 Hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser
2.4.6 En levande kultur i hela Sverige
2.4.7 Ett Sverige rustat mot extremväder
2.4.8 Satsningar för svensk natur
2.4.9 Fri entré till statens museer
2.4.10 Statsbidrag till studieförbunden
2.4.11 Beivra brott mot sanktioner mot Ryssland
3 Skatteförslag och finansiering
3.1 Skatteförslag i budgetmotionen för 2025
3.1.1 En rättvis skattesänkning för vanligt folk
3.1.2 Avskaffa funkisskatten
3.1.3 Bankskatt på övervinster
3.1.4 Skattefri grundnivå på ISK
3.1.5 Skatteförslag för billig el
3.2 Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2025*
3.2.1 Avvisad skattesänkning för de allra rikaste
3.2.2 Avvisad neddragning i fråga om installation av solceller
3.2.3 Nej till regeringens bränslebluff
3.3 Övrig finansiering
Bilag 1 –
Reformtabell
Bilag 2 –
Förslag till utgiftsramar för 2025
Bilaga 3 –
Förslag till utgiftsramar för 2026 och 2027
Bilaga 4 –
Beräkningar av statens inkomster 2025
Bilaga 5 –
Beräkningar av statens inkomster 2026 och 2027
Bilaga 6 –
Offentliga finanser
Bilaga 7 –
Utgiftsramar per utgiftsområde
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2025–2027 enligt bilaga 6 i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2025 enligt förslaget i bilaga 4 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överenstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 och 2027 enligt förslaget i bilaga 5 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden och övriga utgifter för 2025 enligt förslaget i bilaga 2 i motionen.
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2026 och 2027 enligt förslaget i bilaga 3 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Sverige förtjänar bättre
Det är halvtid med regeringen och det går inte bra för Sverige. Vi kommer ur kostnads
­
krisen fattigare än vi hade behövt göra. Tio års reallöneökningar har utraderats och vanliga svenskar kommer att avsluta regeringens mandatperiod med lägre löner än när den började. Arbetslösheten är den högsta på ett decennium och Sveriges tillväxt är bland de lägsta i Europa. Gängvåldet kryper ner i åldrarna och SD-regeringen har drivit fram en akut sjukvårdskris i hela landet.
Efter flera tuffa år längtar många svenskar efter andrum. Man ser fram emot att kunna unna sig det lilla extra i vardagen. Regeringen har lovat att tillvaron ska bli billigare, och förväntningarna är höga. Men Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson har misslyckats med de utmaningar Sverige står inför. SD-regeringen har bränt miljarder på skattesänkningar för de rikaste, samtidigt som vanliga familjer blivit fattigare.
I årets budgetproposition upprepar sig historien. Regeringen skär ner på sjukvården, låter nyrekryteringen till gängen fortgå, struntar i framtiden för byggbranschen och industrin och vägrar att stötta alla dem som kämpar med att få ihop ekonomin. Svenska folket vill ha åtgärder för att ta tag i de problem som de möter i sin vardag – då väljer regeringen att låna pengar för att sänka skatten för dem som tjänar allra mest.
Sverige kan bättre än såhär. I Socialdemokraternas budgetförslag visar vi att det finns ett tydligt alternativ till regeringens passivitet. Vi prioriterar förstärkningar till sjuk
­
vården och åtgärder för att stärka Sveriges tillväxt. Vi går fram med kraftfulla åtgärder för att stoppa våldet här och nu och bryta nyrekryteringen till kriminella gäng. Samtidigt stöttar vi alla de barnfamiljer och pensionärer som drabbats hårt av kostnadskrisen.
Vi föreslår alla dessa åtgärder samtidigt som vi sparar fem miljarder mer än regeringen. Det är möjligt eftersom alla förslag i vår budget är finansierade, antingen med ökade intäkter eller genom omprioriteringar. Vi beskattar bankernas övervinster och vi går emot regeringens skattesänkningar för de allra rikaste. I vår budget visar vi att det med rätt prioriteringar är möjligt att stötta hushållen och bygga upp välfärden, samtidigt som man tar ansvar för statens finanser.
Vi visar att vi kan föra vårt land i en ny riktning. Mot en starkare samhällsgemenskap och ett starkare Sverige, med en ekonomi som växer och kommer alla till del.
För att Sverige förtjänar bättre.
1
Sverige blir fattigare
Det går dåligt för Sverige. Svenska hushåll och företag plågas av höga kostnader. Sveriges tillväxt ligger i Europas bottenliga för 2024 och vi har den högsta arbetslösheten på tio år.
Matpriserna har ökat, hyrorna har gått upp och räntekostnaderna har skjutit i höjden. Idag är priset för att leva i Sverige mer än 20 procent högre än det var 2021. Även om inflationstakten nu mattas av och räntorna går ner är kostnaderna för hushållen fortfarande mycket betungande. För många familjer – särskilt de som hyr sitt boende – kommer levnadskostnaderna att vara fortsatt höga en lång tid framöver.
Det tuffa ekonomiska läget gör avtryck i folks vardag. Tusentals svenska företag går i konkurs, varslen i vård och omsorg är de högsta på över ett decennium och plånboken har blivit tunnare. När svenska folket går till val i september 2026 kommer reallönerna att vara lägre än de var när SD-regeringen tillträdde.
1.1
Ekonomiska kriser kräver ett starkt politiskt ledarskap
Stora delar av världen kämpar fortfarande med effekterna av de senaste årens kriser. Under coronapandemin drabbades ekonomier runt om i världen av utbudschocker när globala värdekedjor stördes av nedstängningarna. Regeringar och centralbanker försökte motverka en ekonomisk kollaps genom att bedriva en expansiv penning- och finans
­
politik för att hålla uppe efterfrågan. Här i Sverige genomförde den socialdemokratiska regeringen en mängd reformer för att lotsa Sverige genom pandemin. Under krisåren kompenserade vi till exempel välfärden tre gånger om för uteblivna skatteintäkter. Den politik som genomfördes tog Sverige starkt ur pandemin, och vår tillväxt återhämtade sig snabbare än jämförbara länders.
Innan världens ekonomier hade hunnit återhämta sig från pandemin så inledde Ryssland sin fullskaliga invasion av Ukraina. Kriget är framförallt en humanitär katastrof som orsakar ett stort mänskligt lidande och utmanar den europeiska säkerhets
­
ordningen. Men kriget har även fått effekter på den globala ekonomin, med högre energi-, drivmedels- och livsmedelspriser.
De omvärldsproblem som Sverige möter är inte unika, men det är tydligt att vi klarat oss osedvanligt dåligt genom kostnadskrisen. Vi har haft högre inflation än flera av våra grannländer och vår tillväxt ligger i Europas bottenliga. Även om tillväxten nu ökar i hela Europa så kommer SD-regeringens hantering av ekonomin under sina första två år vid makten att ha kännbara negativa konsekvenser för Sverige under en lång tid fram
­
över. Sverige har helt enkelt blivit sämst i klassen.
Nu försöker SD-regeringen fly undan sitt eget bokslut över de första två åren vid makten. Den blundar för verkligheten och vägrar ta ansvar för att vanligt folk har fått agera krockkuddar mot lågkonjunkturen. SD-regeringen visar att den prioriterar helt andra saker än de stora samhällsproblem som Sverige står inför och bekymrar sig inte med att ta Sverige ur lågkonjunkturen.
Det finns stora möjligheter till en stark ekonomisk framtid för Sverige om politiken förmår att tillvarata de chanser som ges. Vi lever i en tid av nyindustrialisering som, om vi tar vara på möjligheten, innebär nya jobb och ökad tillväxt. De nya industriprojekten kommer att ge jobb till fler elektriker, montörer och byggarbetare. Vi behöver bygga ut samhället på alla de orter där industrin etableras, med fler bostäder och en starkare välfärd.
Men istället för att genomföra nödvändiga satsningar som krävs för att få igång svensk ekonomi så väljer SD-regeringen att skuldsätta svenska folket genom att låna till skattesänkningar för de allra rikaste. Hellre än att lansera seriös politik för att öka bostadsbyggandet, snabba på energiutbyggnaden och öka utbildningstakten sänker de skatter för de redan förmögna. Sådana skattesänkningar har visat sig ha en mycket begränsad effekt på arbetslöshet och tillväxt i förhållande till satsningar på utbildning, välfärd och offentliga investeringar. Snarare pekar flera framstående nationalekonomer på att den enda påtagliga effekten av skattesänkningar för de rikaste är att de rika blir rikare.
Att bränna pengar på skattesänkningar för höginkomsttagare är inte bara en djupt orättvis politik, det är också en dålig politik för svensk tillväxt.
1.2
Sverige och omvärlden
1.2.1
Osäker global ekonomi
Efter flera tuffa år ser nu allt fler positivt på världsekonomin. Den globala ekonomin stabiliseras för första gången på tre år och tillväxten beräknas öka. I det ekonomiska dragloket USA har räntorna börjat sänkas och många ekonomer tror på en soft landing för landet.
Men det finns fortfarande orosmoln på horisonten. De senaste månaderna har de globala tillväxtutsikterna blivit svagare än vad många trott. Även om tillväxten beräknas öka de närmsta åren så spås den fortfarande bli lägre än före pandemin. Särskilt mörka är de ekonomiska utsikterna för Europas och EU:s ekonomiska motor Tyskland, som beräknas växa med så lite som 0,1 procent i år och 1,0 procent under 2025. En svagare ekonomisk utveckling för Sveriges exportpartners utgör en betydande risk för svensk industri och regeringen måste ta frågan på allvar. Hittills har den bortprioriterat svensk exportindustri och inte vidtagit de åtgärder som krävs för att stärka svensk konkurrens
­
kraft.
Det finns fortfarande en överhängande risk för ett eskalerat handelskrig mellan USA och Kina, mycket beroende på utgången av det amerikanska presidentvalet. En ökad protektionism är skadlig för ett litet exportland som Sverige, särskilt om EU dras in till följd av sina band till USA.
De nya industrierna har haft det tufft under lågkonjunkturen. Både mindre cleantech
­
företag och större industrier har upplevt en nedgång i efterfrågan och utmaningar med finansiering. Ett tydligt exempel är omstruktureringar vid Northvolt under hösten 2024. Samtidigt ökar konkurrensen från Kina, där staten i många fall subventionerar de nya industrierna och pressar priserna. Att vara konkurrenskraftiga och teknikledande i omställningen är av yttersta vikt för Europa och Sverige.
Beräknad BNP-tillväxt 2025 (%, urval av regioner)
Källa: IMF.
Inflationen är på väg ner runt om i världen, allteftersom råvarupriser faller och leverantörskedjor återanpassar sig. De centralbanker som höjde räntorna när inflationen ökade har nu börjat sänka dem igen. Under det närmsta året väntas räntorna fortsätta sänkas, även om vi sannolikt inte kommer att återgå till den lågräntemiljö som rådde före kostnadskrisen.
I Sverige har inflationen redan sjunkit under Riksbankens märke, och den förväntas ligga där under nästa år. Huvudansvaret för inflationsbekämpningen ligger på Riks
­
banken, men dess penningpolitiska åtgärder har kompletterats av vår starka partsmodell där fackföreningarna har tagit ett stort ansvar för lönebildningen. För att säkra en fort
­
satt sund lönebildning är det viktigt att regeringens finanspolitiska åtgärder fördelas rättvist mellan alla dem som tagit ansvar för inflationsbekämpningen under krisen.
Även om inflationen nu sjunker så finns det fortsatta risker. Ytterligare eskalering i Mellanöstern skulle kunna driva upp energipriser och i sin tur öka inflationen på andra insatsvaror. Hur snabbt konjunkturer återhämtar sig, både i Sverige och utomlands, kan ha effekter på prissättning. Och politiken måste göra sitt för att ge förutsättningarna för ett fortsatt gott samarbete mellan arbetsmarknadens parter.
1.2.2
Sveriges tillväxt i Europas bottenliga
Sverige har klarat sig osedvanligt dåligt under de senaste två åren jämfört med andra länder. Vi har haft hög inflation och låg tillväxt. Men det hade inte behövt vara så. Hur ett land klarar ekonomiska kriser beror på den politik som förs. Regeringen har under de senaste två åren saknat åtgärder för Sveriges tillväxt och för att stötta vanligt folk. Det har förvärrat konjunkturen och lett till högre arbetslöshet och sämre marginaler för dem som har det tuffast.
Förra året hade Sverige en nedgång i BNP under tre av fyra kvartal. Vi var ett av få europeiska länder med negativ tillväxt under 2023 (–0,2 procent). Även i år sticker Sverige ut på nedsidan och EU-kommissionen uppskattar att vi kommer att få bland Europas svagaste tillväxttakter under 2024 (0,2 procent).
Under 2025 beräknas tillväxttakten vända uppåt i hela Europa och så även i Sverige (2,1 procent). Men SD-regeringens hantering av ekonomin kommer att vara ett sänke för Sverige under en lång tid framöver. Svensk BNP är i princip oförändrad sedan slutet av 2021 och i EU-kommissionens prognoser ligger Sverige fortsatt i Europas bottenliga för treårsperioden 2023–2025.
EU-kommissionens prognos för real BNP-tillväxt 2024 (%)
Källa: EU-kommissionen.
En kraftigt bidragande faktor till den svaga konjunkturen är krisen i byggsektorn. Enligt företrädare för industrin upplever Sverige den värsta byggkrisen sedan 90-talskrisen. Byggandet har tvärnitat och det byggs färre än hälften så många bostäder som innan regeringen tillträdde. Enligt Byggföretagens prognoser förväntas investeringar i nybyggnation minska med 34 procent under 2024 efter att redan ha minskat med 37 procent under 2023. Effekten på BNP är tydlig. Enligt Konjunkturinstitutet tyngde tappet i bygginvesteringar BNP med 1,2 procent under 2023 och förväntas tynga BNP med 0,7 procent under 2024, vilket även regeringen tillstår.
Krisen slår hårt mot byggnadsarbetarna. I snitt gick fler än sex byggföretag omkull varje dag under första halvåret av 2024, en ökning med nästan 50 procent från året innan. Arbetslösheten ökar som följd och under 2023 varslades över 9
000 personer inom byggsektorn, en ökning med över 150 procent.
Byggkrisen är allvarlig av flera anledningar. Dels för att den slår hårt mot de personer som jobbar inom sektorn, dels för att den kommer med stora makro
­
ekonomiska risker. Minskningen i bostadsinvesteringar tynger BNP här och nu, men vi riskerar också att tappa den kompetens vi behöver för att bygga Sverige framåt. Dagens låga bostadsbyggande har en negativ påverkan på vår tillväxt, vår nyindustrialisering och möjligheten för Sveriges befolkning att flytta till jobb och utbildning i olika delar av landet.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 att 140 miljoner kronor ska avsättas för bostadsprojekt i norra Sverige och att avgiften för byggkreditgarantier ska sänkas. Dessa åtgärder är otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sedan 90-talet och svenskt bostadsbyggande fortsatt tynger BNP-tillväxten. Vi socialdemokrater vill se breda åtgärder både för bostadsbyggande och för att stärka välfärden på de nyindustrialiserade orterna.
Prognos för antalet påbörjade bostäder i Sverige 2011–2024
Källa: Boverket.
Ett av regeringens viktigaste vallöften var att leverera mer och billig el. Halvvägs i mandatperioden är det uppenbart att den kommer att misslyckas. Å ena sidan stryper regeringen finansiering av vindkraft, å andra sidan gör sig regeringen redo att satsa hundratals miljarder på utbyggd kärnkraft. Resultatet blir en stor osäkerhet för marknadens aktörer, vilket i sin tur stoppar byggandet av ny vindenergi. Runt om i Sverige stoppas stora investeringar när landbaserad vind inte godkänns, när regeringen ändrar förutsättningarna för finansiering av havsbaserad vindkraft och när regeringen drar undan mattan för ny solenergi.
I slutändan blir det kostsamt för Sverige, med högre elräkningar för hushållen och sämre investeringspotential för företagen. Bara i Sydsverige riskerar elpriserna att bli 40
öre dyrare per kilowattimme till 2030 till följd av att elproduktionen inte byggs ut.
1.2.3
Högsta arbetslösheten på tio år
Sedan SD-regeringen tillträdde har arbetslösheten ökat till den högsta nivån på tio år, bortsett från pandemin. Bostadsbyggandet har kraschat och stora företag planerar att säga upp tusentals anställda. Konkursantalet ökar kraftigt i Sverige, med en tredjedel fler konkurser i år, och fler anställda som drabbas. Varslen inom vård och omsorg är de högsta på över ett decennium och slår rekord i flera regioner. Stora företag som Telia, JM och Northvolt varslar tusentals personer som riskerar att bli av med sina jobb.
Ett sådant utmanande läge behöver mötas med en aktiv arbetsmarknadspolitik och konkreta insatser för att rädda jobb. Under pandemin satte den socialdemokratiska regeringen ett framgångsrikt system för korttidsarbete på plats för att bevara arbets
­
tillfällen. Systemet med korttidsarbete behöver vårdas och värnas, i synnerhet i tider av lågkonjunktur, och vi måste dra lärdom av erfarenheterna från pandemin för att stärka systemet i syfte att förhindra fusk och felaktigt användande.
Samtidigt som arbetslösheten når rekordnivåer fortsätter regeringen att nedmontera jobbpolitiken. SD-regeringen har skurit ner på arbetsmarknadspolitiken med miljard
­
belopp, och årets budget visar att den inte har någon ambition att ändra riktning. Investeringar skjuts på framtiden, vuxenutbildningen ges inte nödvändiga resurser och SD-regeringen misslyckas med att ge Sveriges företag förutsättningar för långsiktig tillväxt.
Lågkonjunkturen behöver mötas med tillväxtåtgärder och en aktiv arbetsmarknads
­
politik som i första hand rustar, men också matchar, den som saknar arbete. Den bör också matcha arbetsmarknadens behov och underlätta för arbetsgivarna att få den kompetens de behöver. Investeringar i kompetensförsörjning, energiproduktion och bostadsbyggande hade kunnat stärka Sverige och svenska företag. Men det väljs bort för skattesänkningar för de allra rikaste.
Svensk arbetslöshet (säsongsrensad, %)
Källa: SCB.
1.2.4
Regeringen klarar inte av att få igång tillväxten
I tuffa ekonomiska tider krävs ett tydligt politiskt ledarskap och en regering som klarar av att prioritera. Det krävs att regeringen förmår att bedriva en ekonomisk politik som får igång ekonomin, som hjälper vanliga hushåll och familjer och som underlättar för svenska företag. För att kunna göra allt det här samtidigt så måste regeringen prioritera och använda statens pengar där de har störst effekt.
Ett sätt att mäta nyttan av statens pengar är att titta på BNP-multiplikatorer, det vill säga hur många kronors tillväxt en spenderad skattekrona genererar. Konjunktur
­
institutet har, i likhet med de flesta internationella studierna på området, bedömt att det mest effektiva sättet att öka tillväxten och sysselsättningen är att satsa på välfärden och att stötta de familjer som har det tuffast. Ökas inkomsterna i den nedre delen av inkomstskalan så kommer hushållen att använda de pengar de får till att konsumera inhemskt producerade varor och tjänster i större utsträckning än hushåll med höga inkomster. Det här är särskilt viktigt i detta läge när hushållens konsumtion varit ett av de stora sänkena för svensk tillväxt. Investeringar i välfärden genererar nya jobb och ser till att samhället finns till för alla. I båda fallen växer Sverige starkare.
Svenska BNP-multiplikatorer
Källa: Regeringskansliet.
Mindre effekt på tillväxt och arbetslöshet har skattesänkningar, särskilt om de går till de redan förmögna. Höginkomsttagare har en lägre marginell konsumtionsbenägenhet och är mer benägna att lägga pengarna på ökat sparande istället för att konsumera dem.
En regering som haft för avsikt att ta ansvar för svensk ekonomi hade därför använt skattepengarna där de gör mest nytta. Hos barnfamiljer, pensionärer och ensamstående samt i sjukvård, skola och äldreomsorg.
Men så prioriterar inte SD-regeringen. Den väljer att sänka skatten för höginkomst
­
tagare, fullt medveten om att det inte är bra för svensk tillväxt. Det är inte bara ett hån mot vanligt folk. Det är också dåligt för svensk ekonomi.
1.3
Svenska folket under hård press
Svenska hushåll är hårt pressade. De senaste åren har familjer runt om i landet upplevt den högsta inflationen på 30 år. De sammanvägda priserna har stigit mer än 20 procent sen 2021 och hushållens köpkraft har gröpts ur.
Nu är inflationen återigen nere under Riksbankens målnivå. Inflationssiffrorna för augusti månad visade på en bred inflationstakt (KPI) på 1,9
procent och en ökning med 1,2
procent när effekten av ränteförändringar räknas bort (KPIF). Riksbanken har börjat sänka styrräntan och marknaden prisar i dagsläget in ytterligare cirka 75 punkters sänkningar under året. Men trots att inflationstakten nu är lägre och vi ser vissa tecken på ljusning kommer prisnivån att förbli hög, och de hushåll som har det tuffast kommer fortsatt att vara hårt pressade.
1.3.1
Vanligt folk betalar priset för regeringens politik
Sveriges rekordhöga inflation har gjort alla svenskar fattigare, men den har slagit extra hårt mot de som lever med små marginaler. Många svenska pensionärer får vända på varje krona för att få vardagen att gå ihop. Barnfamiljer har märkt av hur vardagen gått från att vara svår att få ihop till att bli näst intill omöjlig. Vanliga hushåll som före kostnadskrisen kunde lägga undan några hundralappar av lönen går nu back i slutet av varje månad.
Vittnesmålen om hur krisen drabbar är många. Nästan varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har inte haft råd att köpa näringsriktig mat till sina barn. Var fjärde ensamstående förälder med lägre inkomst har behövt låna pengar av en när
­
stående, vän eller bank för att kunna betala grundläggande utgifter. Mer än varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har haft svårigheter att betala fritidsaktiviteter till barnen. Sverige har den högsta barnfattigdomen i Norden. Röda Korset har behövt fyrdubbla sina matutdelningar för att hjälpa familjer som inte har råd med mat.
Regeringen har svikit de här familjerna. Våra grannländer valde att stötta de familjer som hade det tufft genom sänkta förskoleavgifter, billigare fritids och höjt barnbidrag. Men SD-regeringen bränner pengar på sänkta skatter för höginkomsttagare samtidigt som vanliga löntagare blir fattigare.
I budgeten för 2025 går regeringen ett steg längre och skär ner på bostadstillägget för de barnfamiljer som har det tuffast. Samtidigt som Jimmie Åkesson får en skattelättnad på över 3
000 kronor per månad så får en utsatt barnfamilj 775 kronor mindre i plånboken. Det är en djupt orättvis och felprioriterad politik.
Reallönetillväxt. Index: 2
000 = 100
Källa: Medlingsinstitutet.
SD-regeringens två första år vid makten har varit kostsamma för svenska arbetare. Löneökningarna har inte hållit samma tempo som inflationen och de som arbetar har sett tio år av reallöneökningar försvinna. När svenska folket går till val i september 2026 kommer reallönerna att vara lägre än de var när SD-regeringen tillträdde. Denna mandatperiod kommer att utgöra fyra förlorade år för landets arbetare.
1.3.2
Regeringen har skapat kris i kommuner och regioner
Sverigedemokraterna och regeringen har försatt Sverige i en akut nationell sjukvårds
­
kris. Årsskiftet 2022/2023 stod det klart att situationen i den svenska sjukvården skulle komma att försämras. Den höga inflationen hade då slagit igenom i sjukvårdens kostnader och Sveriges regioner larmade samfällt om att situationen inför 2024 skulle komma att bli än värre då utvecklingen skulle få kraftigt genomslag på regionernas pensionskostnader. Det stod redan under våren 2023 klart att statsbidragen för 2024 skulle behöva höjas kraftigt. SD-regeringen valde att ignorera varningsropen.
Sjukvårdskrisen är skapad av SD-regeringen som prioriterat skattesänkningar för de allra rikaste före helt nödvändiga resurser till svensk sjukvård. De har i budget efter budget valt att underfinansiera välfärden och nu ser vi resultatet – sjukvårdskrisen består.
Nu slår de konkreta effekterna av förra årets neddragningar igenom. Sjukvården står inför en nedskärningshöst. Varslen inom vård och omsorg är de högsta på över ett decennium och slår rekord i flera regioner. Det är nu som patienter upplever en försämrad tillgänglighet, längre köer och en mer stressad personal. På längre sikt är det allra allvarligaste med sjukvårdskrisen att den ytterligare försvårar arbetet vad gäller personal- och kompetensförsörjning. Besparingarna leder till ytterligare försämrad arbetsmiljö och sämre arbetsvillkor. Det gör det än svårare att attrahera personal till vårdens arbetsplatser. Regeringens agerande under 2024 har därmed förlängt krisen och försvårat återhämtningen.
Rekordvarsel inom vård och omsorg (antal varsel)
Källa: Dagens Nyheter. Stapeln för 2023 är rensad för varslet i företaget Humana som i februari 2023 varslade hela sin personalstyrka (över 11
000 personer).
Krisen är på intet sätt begränsad till sjukvården. Skolan, omsorgen och andra viktiga verksamheter som kollektivtrafiken drabbas också hårt av den ekonomiska utveck-lingen. De ökande priserna har gjort att kostnaden för löpande inköp av sådant som skolböcker och mat till skol- och omsorgsbespisningarna ökat i snabb hastighet. Fasta kostnader som lokalhyror har också ökat till följd av de höga räntorna.
Bristen på utbildad personal är ett problem som spänner över verksamheter. Lärar
­
brist leder till stökigare klassrum i skolan. I omsorgen tvingas undersköterskorna springa allt snabbare. I tillägg till välfärdens svältkur kommer SD-regeringens ned
­
dragningar inom utbildning att leda till att bemanningsproblemen fördjupas och att de strukturella problemen i skolan, vården och omsorgen förstärks.
En socialdemokratisk regering hade prioriterat annorlunda. Vi vet att en väl fungerande välfärd är samhällets bästa verktyg för ökad trygghet och jämlikhet. Vi föreslog dubbla resurser till välfärden jämfört med regeringen i budgeten för år 2023 och föreslog att åter dubblera resurserna till sjukvården jämfört med regeringen år 2024. Med våra föreslagna åtgärder hade sjukvårdskrisen undvikits. Vi hade även gett Sveriges regioner långsiktiga besked om de ekonomiska förutsättningarna framåt. Vi socialdemokrater vill se ett systemskifte för svensk välfärd, där de generella stats
­
bidragen ska räknas upp i takt med inflationen. Det måste vara slut med att politiker presenterar ”satsningar” på välfärden som i själva verket är nedskärningar.
Vården, skolan och omsorgen ska alltid finnas där när man behöver den. Våra gemensamma resurser ska användas till rätt saker så att medborgarnas behov sätts före marknadens. Dagens marknadskaos går ut över elever, patienter och brukare som drabbas när skolor går i konkurs och resurser försvinner bort ifrån verksamheterna. Privatiseringar och marknadsexperiment slukar skattepengar som behövs i våra klassrum, i hemtjänsten och på våra sjukhus. Vi socialdemokrater tycker att svensk välfärd ska vara till för svenska folket – inte internationella riskkapitalister.
1.4
Sektorer som gynnats under krisen
Bördan av kostnadskrisen har inte burits av alla. Medan vanliga hushåll pressas hårt finns det några få som knappt har känt av att allt blir dyrare, och som till och med ökat sina inkomster. Det hotar samhällsgemenskapen.
I spåren av pandemin och kostnadskrisen så har vinstandelen i näringslivet ökat i många delar av världen. Med andra ord har de som driver företag kunnat ta ut allt mer pengar relativt de som arbetar. I flera fall drivs företagens ökade vinster av under
­
liggande strukturella problem som dålig konkurrens eller en icke-fungerande marknads
­
struktur. Då krävs det en regering som går in och tar ansvar för de marknadsmiss
­
lyckanden som ligger till grund för övervinsterna. Det är inte bara det moraliskt rätta, utan även nödvändigt för att garantera en effektiv och väl fungerande ekonomi.
Ett tidigt exempel på orättvisorna från kostnadskrisen var de höga elpriserna och elbolagens övervinster. När elbolag runt om i Europa började ta ut miljardvinster så gick våra europeiska grannar snabbt ut och satte tak på deras vinster. Pengarna återfördes i sin tur till hushåll och småföretag. Det var ett sätt att korrigera en icke-fungerande marknad och återställa legitimitet i systemet.
Sverige var sist i Europa med att implementera intäktstaket för elproducenter och valde en ineffektiv modell som innebar mycket små skatteintäkter. Därtill valde SD-regeringen att inte sätta ett tak på elstödet, så att en enskild individ kunde få över 700
000 kronor i elstöd. För att dölja de fördelningspolitiska effekterna av sitt förslag valde regeringen att sekretessbelägga informationen om vem som kunnat ta del av stödet.
Det försenade elstödet är bara ett av flera exempel där SD-regeringen valt att inte korrigera uppenbara marknadsmisslyckanden. Den vill hellre ge rekordvinster till banker än återföra pengarna till hushåll och välfärd. Den tar inte tag i den bristande konkurrensen i livsmedelssektorn som driver upp priserna. Den står inte på vanligt folks sida.
1.4.1
Bankerna har gjort övervinster
En sektor där vinsterna rusat är banksektorn. Bankerna var snabba med att höja utlåningsräntorna i takt med att Riksbanken höjde styrräntan, men valde samtidigt att inte höja inlåningsräntorna i samma takt. När räntecykeln vänder ser vi hur bankerna är snabba med att sänka sparanderäntorna, men inte lika snabba med att sänka räntorna på bolån.
Bankernas agerande har inneburit att vinsten från deras räntenetton, det vill säga skillnaden på deras in- och utlåningsräntor, har ökat kraftigt. När vanliga hushåll kämpat med höga räntor har bankerna kunnat plocka ut övervinster. De svenska storbankernas vinster kommer troligtvis att uppgå till cirka 160 miljarder kronor 2024. Att svenska storbanker har kunnat ta ut övervinster på hushållens bekostnad är ett marknadsmisslyckande. Konkurrensen i banksektorn är i grunden för dålig och konsumenternas ställning är för svag, något som blixtbelysts av de senaste årens kostnadskris.
Socialdemokraterna har ställt sig på hushållens sida i kostnadskrisen. Vi har gått fram med flera förslag för att stärka konsumenternas ställning på bolånemarknaden och öka konkurrensen. Bland annat vill vi begränsa användandet av listräntor, ge SBAB större möjligheter att konkurrera och pressa priser samt se över systemet med ränteskillnadsersättning.
Alla dessa förslag skulle minska låntagares kostnader på sikt. Men vi vill också åtgärda de övervinster som uppstått här och nu. Därför har vi föreslagit en skatt på bankernas övervinster som skulle gå tillbaka till hushållen och till välfärden. Vi uppskattar att en sådan skatt skulle kunna ge 16 miljarder under 2025 – pengar som skulle kunna rädda jobb i sjukvården och stötta svenska barnfamiljer genom krisen. Men regeringen har konsekvent valt att ställa sig på bankernas sida istället för svenska folkets.
Vinster för de svenska storbankerna (miljoner kronor)
Källa: Årsredovisningar för storbankerna Nordea, SEB, SHB och Swedbank.
1.4.2
Livsmedelspriserna har skenat
Priserna har ökat för de flesta produktkategorier men vissa prisökningar har haft särskilt stor inverkan på vanliga hushåll. Livsmedel är ett tydligt exempel, där priserna snabbt gick upp och fortsatt ligger kvar på en mycket hög nivå. Sedan början av år 2022 har matkassen blivit 26 procent dyrare, vilket är den största ökningen på så kort tid sedan 50-talet.
En vanlig tvåbarnsfamilj behöver idag betala nästan trettiotusen kronor mer för mat per år. Konsumentverket konstaterar att den bristande konkurrensen i livsmedelskedjan innebär att vi betalar mer för många livsmedel än vad vi skulle behöva göra och rapporter om matjättarnas gigantiska vinster duggar tätt. Detta samtidigt som vart tredje hushåll kämpar med att få ekonomin att gå ihop och varannan ensamstående förälder med lägre inkomst inte har råd att sätta näringsrik mat på bordet. Regeringen har valt att stå passiv inför detta.
Vi har föreslagit flera åtgärder för att bromsa prisökningarna och göra det billigare för vanligt folk att sätta mat på bordet. Bland annat har vi föreslagit en matpris
­
kommission med uppdrag att följa och agera mot skenande matpriser, åtgärder för ökad konkurrensen i sektorn samt krav på högre transparens för att enklare identifiera oskäliga prisökningar och följa upp matjättarnas övervinster. Men regeringen väljer att ignorera detta och låter svenska barnfamiljer och pensionärer betala priset.
1.5
Starka statsfinanser – en förutsättning för tillväxt
Starka statsfinanser är en förutsättning för att Sveriges ekonomi ska kunna fortsätta att växa. Stabila finanser ger utrymme för tillväxthöjande investeringar som i sin tur ger förtroende på finansmarknaderna. Investeringar och finansiell stabilitet understödjer varandra. Sverige är ett tydligt exempel på det. Vi har starka statsfinanser och en av EU:s högsta investeringstakter.
Men starka statsfinanser är ingen naturlag; det krävs en ansvarsfull politik för att säkerställa att den långsiktiga stabiliteten inte äventyras. Det är bara med ordning och reda i ekonomin som vi kan förhindra att ekonomiska kriser leder till nedskärningar i välfärden som drabbar barnen i skolan, äldre i äldreomsorgen och patienterna i vården.
Men också att oförutsedda kriser inte drabbar investeringstakten, förtroendet på internationella kapitalmarknader och vår långsiktiga tillväxt.
De svenska offentliga finanserna är fortsatt starka, inte minst tack vare att den socialdemokratiskt ledda regeringen de senaste mandatperioderna bedrivit en ansvarsfull och väl avvägd ekonomisk politik som resulterade i en snabb ekonomisk återhämtning efter coronapandemin och en fortsatt låg statsskuld.
1.5.1
Finanspolitiska ramverket
Vi välkomnar den pågående översynen av det finanspolitiska ramverket. De offentliga finanserna är i ett betydligt bättre skick nu än när ramverket introducerades på 90-talet. Därför tycker vi att det är dags att övergå till ett balansmål. På så sätt kan vi frigöra mer utrymme för att möta den demografiska transitionen i välfärden, samtidigt som vi tar fortsatt ansvar för statsskulden. Vi är också öppna för lånefinansiering av strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta. Vidare är den ordnade och sammanhållna budgetprocessen, där olika angelägna ändamål mäts mot varandra i relation till det budgetutrymme som finns, en central del av det finanspolitiska ramverket.
I den senaste översynen av det finanspolitiska ramverket exkluderades skrivningar om uppdelningen mellan finans- och penningpolitik. I den pågående översynen av ramverket bör en sådan diskussion tas med. Ett nytt ekonomiskt läge ställer nya krav på finanspolitiken och dess förmåga att prioritera. Samtidigt har de senaste åren belyst vikten av rollfördelningen och samspelet mellan penningpolitiken och finanspolitiken, inte minst vid djupa kriser eller stora konjunkturavvikelser. Då räcker inte alltid penningpolitiken och de automatiska stabilisatorerna ensamma till som stabiliserings
­
politiska instrument. Ett annat exempel är vid utbudschocker, där det finns en risk att penningpolitiken och finanspolitiken motverkar varandra. Slutligen bör översynen av det finanspolitiska ramverket ta upp frågan om granskningen av samspelet mellan penning- och finanspolitiken samt den sammantagna stabiliseringspolitiken.
1.5.2
Regeringen lånar till skattesänkningar
Mot denna bakgrund är finansministerns hantering av de offentliga finanserna mycket oroande. Elisabeth Svantesson har misslyckats med att nå målen för det finanspolitiska ramverket i sina tidigare två budgetar. I årets budget visas att målen inte heller kommer att nås 2025 eller 2026.
Årets budget är exceptionellt stor. Ett reformutrymme på 60 miljarder tas i anspråk bara för 2025, trots att Konjunkturinstitutet räknar med att det finns ett budgetutrymme på 120 miljarder för de närmsta fyra åren.
Moderaterna säger sig värna det finanspolitiska ramverket. Samtidigt är det med en moderat finansminister i spetsen som Sverige går med underskott under 2024, sannolikt ännu större 2025. Regeringen pekar på stödet till Ukraina som den bidragande faktorn till detta, men även justerat för det viktiga Ukrainastödet så når regeringen inte upp till de finanspolitiska målen.
Kontentan är att finansministern lånar till skattesänkningar. Hon låter Sverige gå med underskott för att sänka skatten för de allra rikaste. Det innebär de facto att under
­
sköterskor, snickare, lärare och poliser skuldsätts och behöver betala ränta, enkom för att SD-regeringen ska kunna sänka skatten för de välbeställda. Detta är ett åter
­
kommande mönster. Vi såg det på 70-talet, vi såg det på 90-talet, vi såg det under Reinfeldt-åren och vi ser det idag. Varje gång vi har en moderat finansminister så är det svenska folket som betalar priset.
I vårt budgetalternativ tar vi ansvar för de statliga finanserna. Alla de nya förslag vi lägger är finansierade, antingen med ökade intäkter eller genom omprioriteringar. Dessutom skulle vår budget leda till att statens sparande ökade med fem miljarder kronor under 2025. Med rätt prioriteringar är det möjligt att hjälpa hushållen och bygga upp välfärden, samtidigt som man tar ansvar för statens finanser.
Strukturellt sparande, procent av BNP
Källa: Regeringskansliet.
2
Reformer för 2025
2.1
Ekonomin ska växa och komma alla till del
Lågkonjunkturen och SD-regeringens politik har slagit hårt mot Sverige. Vanliga hushåll pressas av höga priserna på mat och boende. Samtidigt har reallönerna urholkats. Sveriges ekonomiska tillväxt är bland de sämsta i Europa och arbetslösheten är rekordhög. Konkurserna ökar, varslen inom vård och omsorg är de högsta på ett decennium och bostadsbyggandet har avstannat.
Medan många hushåll kämpar för att få ekonomin att gå ihop så har vissa branscher skott sig på kostnadskrisen. Storbankerna tjänar fortfarande miljarder på sina ränte
­
netton. Livsmedelsbranschens dåliga konkurrens har lett till högre priser.
När regeringen gick till val så lovade den att vanliga familjer skulle få det billigare. Men ingenting händer. Istället för att genomföra nödvändiga åtgärder för att stötta vanligt folk och få igång ekonomin så bränner SD-regeringen miljarder på skatte
­
sänkningar för höginkomsttagare. Den väljer att låta konkurserna öka, den väljer att låta sjukvårdskrisen fortgå och den vägrar ta fajten mot banker och matjättar. Regeringen låter dig och Sverige bli fattigare.
Men det hade inte behövt vara såhär. Sveriges framgångar är sprungna ur en stark ekonomi. Hög produktivitet och låg arbetslöshet var förutsättningar för att bygga vårt välfärdssamhälle. Runt knuten väntar nästa ekonomiska språng. Världen behöver idéer, teknologier och produkter för en hållbar och bättre framtid. Sverige har naturresurser, industri och kunskap för att möta det behovet. Vi är ett av världens mest innovationsrika länder och vi har stora exportföretag som bidrar till tillväxt och välstånd. Vi har en kompetent och välorganiserad arbetskraft som tar ansvar för svensk ekonomi. Vi ligger i framkant gällande ny teknik, och nyindustrialiseringen av Sverige kan ge oss välbetalda jobb och en stark tillväxt. Men då krävs det en regering som tar vara på de möjligheter vi har.
Då krävs effektiva åtgärder för jobb och tillväxt:
Vi behöver omedelbara åtgärder för att få igång bostadsbyggandet och ta Sverige ur den värsta byggkrisen sedan 90-talet.
Vi behöver mer billig el som pressar elräkningarna för hushållen och industrin här och nu.
Vi behöver mota den rekordhöga arbetslösheten med en aktiv och ambitiös arbetsmarknadspolitik.
Vi behöver stötta de familjer som har det svårast och öka hushållens köpkraft.
Vi behöver satsa på välfärden för att garantera att skola och vård levererar för alla svenskar.
Regeringen vill inte satsa på Sverige, men det vill Socialdemokraterna. Vi vill ta vara på Sveriges potential. Med en ekonomi som växer får vi råd med en bättre tillvaro. En stark ekonomi är en förutsättning för vår gemensamma välfärd och för att hjälpa dem som har det tuffast. Likaväl är investeringar i välfärden och stöd till hushåll med små marginaler en nyckel för ökad tillväxt. Socialdemokraterna vill göra både dig och Sverige rikare.
2.1.1
Höjt barn- och studiebidrag
Kostnadskrisen har slagit hårt mot Sveriges barnfamiljer. Vanliga familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till, och de familjer som hade det tufft redan före krisen har drabbats extra hårt. Barnen ska inte behöva betala kostnadskrisen. Därför föreslår Socialdemokraterna att barn- och studiebidraget höjs med 200 kronor per månad nästa år. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5
000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter.
2.1.2
Permanent förstärkning av bostadsbidraget för barnfamiljer
För många barnfamiljer är boendekostnaden den största utgiften. Förstärkningen av bostadsbidraget infördes för att stötta de barnfamiljer som har det tuffast ekonomiskt. Trots att familjerna fortsatt kämpar med mycket höga kostnader väljer regeringen att dra tillbaka stödet helt från och med juli 2025 och fram till dess minska utbetalningarna med 775 kronor per månad. Samtidigt som skatterna för de allra rikaste sänks med enorma summor. Detta är en orimlig prioritering. Vi socialdemokrater står på barn
­
familjernas sida och föreslår därför en permanent förstärkning av bostadsbidraget på den ursprungliga nivån. Det skulle ge en familj med maximalt bostadstillägg 2
100 kronor mer per månad från juli och framåt.
2.1.3
Rättvis skattesänkning för vanligt folk
För att underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning 2025. Skattereduktionen skulle omfatta fler förvärvsinkomster än SD-regeringens förslag och innebära att fler svenskar som drabbas av kostnadskrisen skulle få lindring.
Vi vill se en skattereduktion som uppgår till 1
680 kronor per år för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även förvärvsinkomster som a
‑
kassa, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning omfattas av Socialdemokraternas förslag. Vi vill även att funkisskatten – det vill säga en skatteklyfta mellan de som arbetar och de som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar – tas bort.
2.1.4
Förstärkt bostadstillägg för pensionärer
Många pensionärer som har jobbat ett helt yrkesliv har små ekonomiska marginaler. De senaste årens kostnadskris har gjort tillvaron ännu mer utmanande. För att stötta de pensionärer som har det tuffast ekonomiskt så föreslår Socialdemokraterna att bostadstillägget för pensionärer höjs med 200 kronor per månad.
2.1.5
Tankrabatt, gratis kollektivtrafik för unga på sommaren och bättre möjligheter till körkort
De senaste årens kostnadskris har gjort det dyrt för både bilägare och de som reser med kollektivtrafik. För att stötta de hushåll som är beroende av bilen föreslår vi en tank
­
rabatt. En person boende i glesbygd skulle få 1
000 kronor per bil, vilket är betydligt mer än regeringens drivmedelsförslag.
För oss är det självklart att föräldrarnas ekonomi inte ska få bestämma om barnen kan åka med kollektivtrafiken. Därför vill vi att gymnasieelever och studenter ska kunna åka med kollektivtrafiken utan avgift under sommaren. Vi föreslår att 500 miljoner avsätts för detta ändamål.
En förutsättning för många arbeten i dag är ett körkort. Kostnaderna för att ta körkort är förhållandevis höga. Den socialdemokratiska regeringen införde CSN-lån för körkort för att skapa fler vägar till jobb. Den satsningen har SD-regeringen skrotat. Det är viktigt att korta vägen till jobb, inte minst för unga. Lån för körkort har bevisats leda till fler unga i arbete. Därför föreslår Socialdemokraterna en fortsatt satsning på CSN-lån för körkort. Vi föreslår även att satsningen utökas för att inkludera lån till körkort för lastbil och buss. På så sätt kan vi få fler unga svenskar i arbete och stärka svensk åkeriverksamhet.
2.1.6
Sveriges landsbygder är tillväxtmotorer
Sverige måste hålla ihop under den ekonomiska krisen. Med en politik som stärker regional tillväxt, välfärd och arbetsmarknad kan fler bo och leva i hela Sverige. Därför föreslår Socialdemokraterna riktade satsningar på att stärka svenska landsbygder.
Satsningen på att öppna fler servicekontor, inte minst i glesbygden, har varit viktig för att öka statens närvaro i hela landet. Därför avvisar vi regeringens nedskärning på Statens servicecenter. Vi avvisar också regeringens nedskärningar på universitet och högskolor runt om i Sverige. Regeringen väljer att dra ner på anslagen, med färre studieplatser som följd. Vi socialdemokrater vet att de här lärosätena är viktiga för regional tillväxt och att man ska kunna studera i hela landet. Därför vill vi återställa regeringens nedskärning.
Vi föreslår även en utökad satsning på mer service i glesbygden – satsningen på service har bromsat lanthandelsdöden men behöver förstärkas över tid.
Slutligen skjuter Socialdemokraterna till ytterligare generella statsbidrag till de kommuner runt om i Sverige som behöver det mest. Vi lägger tillbaka de 300 miljoner kronor till befolkningsmässigt mindre kommuner som regeringen skär ner. Utöver det anslår vi 70 miljoner kronor per år till Sveriges 39 minsta kommuner. Pengar som har haft stor betydelse för att utveckla näringslivet och stötta viktiga företag.
Livsmedelsverket varnar för att norra delarna av landet riskerar att stå utan mat på bordet i händelse av krig eller kris. Grunden för en stark livsmedelsberedskap ligger i vårt jordbruk. Vi vill skapa förutsättningar för ett starkt, lönsamt och hållbart jordbruk i hela vårt avlånga land, inte minst i norra Sverige. Därför föreslår vi att stödet till jord
­
bruk i norra Sverige förstärks med 60 miljoner. Vi föreslår även satsningar på stärkt djurhälsa.
Sammantaget innebär detta ett kraftigt paket för välfärd, utveckling, service och bildning i hela Sverige. Vid sidan av stora generella satsningar på sjukvården och skolan är detta viktiga förslag för att minska de regionala skillnaderna i vårt land och öka tillväxten i hela Sverige.
2.1.7
Starkare arbetsmarknad för en stark ekonomi
Sverige har den högsta arbetslösheten på 10 år. Samtidigt ökar konkurserna, och stora företag varslar tusentals personer. I det läget behöver Sverige och svenska löntagare en aktiv arbetsmarknadspolitik, som ser till att de som förlorar jobbet kan ta sig vidare till ett nytt arbete eller vidareutbildning. Därför föreslår vi socialdemokrater en miljard
­
satsning på en arbetsmarknadspolitik för att möta lågkonjunkturen. Vi vill kraftigt öka antalet platser inom arbetsmarknadsutbildningen så att fler får möjlighet att ställa om och fortsätta arbeta. Vi återinför extratjänsterna, en insats som är närmast skräddarsydd för utrikes födda kvinnor som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi stärker också Arbets
­
förmedlingens anvisningskapacitet och närvaro i utsatta områden för att få fler i arbete.
Vi återinför satsningen på fackligt samråd samt förstärker den regionala skydds
­
ombudsverksamheten i syfte att få mer ordning och reda på arbetsmarknaden. På samma tema föreslår vi även ökade anslag till Arbetsmiljöverket i syfte att stärka arbetet mot arbetsrelaterade dödsolyckor och arbetslivskriminalitet.
2.1.8
Färre ska hamna i en skuldfälla
Kostnadskrisen och lågkonjunkturen har drivit allt fler svenskar in i ett skuldträsk. Skulderna hos Kronofogden ökar med 50 miljoner kronor dagligen och allt fler familjer drabbas. Vi socialdemokrater vill inte att någon svensk ska hamna i en skuldfälla. Socialdemokraterna har tidigare föreslagit en skuldakut, där hushållen ska kunna få hjälp och stöd för att inte hamna i skuld. I budgetmotionen för 2025 föreslår vi förstärkta satsningar på konsumentorganisationer och kommunal konsumentvägledning.
Regeringens avtrappning av ränteavdraget för blancolån riskerar att slå hårt mot individer med låga inkomster som redan har betydande lån, en kritik som lyfts av flera remissinstanser. Vi socialdemokrater vill därför fasa in avtrappningen av ränteavdraget långsammare än regeringen för att lindra den ekonomiska påverkan på enskilda.
2.1.9
Skatteförslag för billig el
För att hålla tillbaka prisökningarna på fjärrvärme bör insatser som stärker kundernas ställning och ytterst prisreglering kombineras med sänkt elskatt på kraftverkens värmepumpar för fjärrvärme. Därför föreslår vi att skatten på el till storskaliga värmepumpar i fjärrvärme sänks till EU:s miniminivå. Socialdemokraterna anser att Sverige behöver mer billig el – inte mindre. Därför avvisar vi också regeringens försämring av avdraget för installation av solceller, som minskar förutsägbarheten och långsiktigheten för såväl hushåll som företag.
2.1.10
Snabbhetsbonus för vindkraft
På kort och medellång sikt kommer landbaserad vindkraft att vara helt nödvändig för att producera mer billig el för svenska hushåll och svensk industri. Idag stoppas många vindparker av kommunala veton, ofta sent i processen. Vi socialdemokrater satsar därför 100 miljoner kronor på en snabbhetsbonus som kan sökas av Sveriges kommuner. Bonusen betalas ut till kommuner som tidigare lagt in sitt veto mot en vindpark men nu ändrar sig vid en ny ansökan. På så sätt kan vi få igång nya projekt som är långt gångna och snabbt kan börja producera ny el. Därtill vill vi se att kommuner blir kompenserade för att bygga vindkraft, att vetot tidigareläggs i processen och att givna tillstånd gäller över längre tid.
2.1.11
Energieffektivisering för lägre elräkningar
Svenska folket ska skyddas mot höga elpriser. Socialdemokraterna vill därför att 460 miljoner kronor satsas på energieffektivisering av flerbostadshus. Med bostadshus som använder mindre el får konsumenter lägre elräkningar och mer el frigörs till industri och företag. Därtill lägger vi ytterligare 100 miljoner kronor på insatser som gör det möjligt för fastighetsföretag och bostadsrättsföreningar att styra sin förbrukning för att undvika effekttoppar och delta på Svenska kraftnäts stödmarknader. Vi har tidigare föreslagit att rotavdraget reformeras så att de som väljer att genomföra energibesparande åtgärder får en högre subvention.
2.1.12
Svensk industri ska vara världsledande
Svensk industri ska vara världsledande och visa vägen i omställningen. Industriklivet har varit en framgångsrik satsning för att locka fler industrietableringar till Sverige och därigenom ge fler människor bra och trygga jobb i svensk industri. Socialdemokraterna föreslår att Industriklivet ska förstärkas med ytterligare en halv miljard, för fler industrijobb och högre tillväxt. Vi vill även förstärka Klimatklivet efter regeringens stora nedskärningar.
Sverige behöver fortsatt vara ett innovationsland i framkant. Därför föreslår vi ytterligare en halv miljard kronor till satsningar på forskning, utöver vad som ligger i regeringens forskningsproposition. Vi vill bland annat ge mer stöd till Vinnova för fortsatt forskning, däribland 50 miljoner kronor för forskning inom digitalisering och AI.
2.1.13
Tågen ska gå i tid och vägarna fungera
Sverige är ett avlångt land och vi är beroende av fungerande vägar och järnvägar. Både för att kunna transportera varor, arbetspendla och resa. Tågen måste gå i tid. Att resa med tåg får inte bli synonymt med strul och förseningar. Vägarna måste vara välskötta och potthål måste lagas. För att rusta upp svensk väg och järnväg föreslår vi att ytterligare en halv miljard satsas. Vi föreslår även 300 miljoner kronor i sjöfartsstöd för att flytta transporter till sjötransport. På så sätt kan vi stärka svensk sjöfart och vår beredskap till sjöss, samtidigt som vi gör vår godstrafik mer hållbar.
Regeringens första två år har kantats av en försämrad tillgång till tåg och flyg, med inställda linjer runt om i Sverige. När nattåg slutar gå och viktiga flyglinjer dras in måste staten utvärdera vad som utgör kritisk kommunikation. Det är viktigt både för enskilda resenärer och för Sveriges beredskap. Därför föreslår Socialdemokraterna 300 miljoner kronor för att kunna upphandla trafik och hålla ihop Sverige.
2.1.14
Bygg hela Sverige
Sverige har inte råd att låta bostadsbyggandet kollapsa. Det är avgörande för såväl vår tillväxt som för att lösa bostadsbristen. Utbildningsplatser måste mötas med fler studentbostäder med en rimlig hyresnivå. De nya industrietableringarna innebär ett nytt behov av bostäder i kommuner som fram till nyligen inte haft någon större befolkningsökning.
Regeringens åtgärder för bostadsbyggande är helt otillräckliga när Sverige har den värsta byggkrisen sen 90-talet och byggsektorn fortsatt tynger BNP-tillväxten. Vi socialdemokrater föreslår därför att det införs en statlig byggstimulans i form av ett produktionsstöd riktat till mindre orter med stora industrietableringar samt till ungdoms- och studentbostäder. Vi vill även se statliga byggkrediter för bostadsbyggande. Våra förslag omfattar mer än 8
miljarder kronor för att få igång bostadsbyggandet.
2.2
Stoppa gängen och bryt segregationen
Sverige befinner sig i en långvarig kris. Gängkriminaliteten skördar liv och hotar vår tillit och sammanhållning. Det är uppenbart att ingen regering har klarat av att vända utvecklingen. Vi socialdemokrater gjorde inte tillräckligt under vår tid vid makten och SD-regeringen, som i valrörelsen utlovade en rivstart mot gängen, har inte lyckats vända utvecklingen.
Tvärtom fortsätter skjutningarna att plåga Sverige. Våldet kryper ner i åldrarna. Satsningar på hela rättskedjan är helt nödvändiga, men långt ifrån tillräckligt. Vad som krävs är akuta åtgärder för att bryta nyrekryteringen och stoppa skjutningarna. Vi behöver punktmarkera varenda ung kille på glid och införa ungdomskriminalitetsnämnder för de unga som begår brott. Vi behöver göra det möjligt att använda hemliga tvångsmedel mot barn under 15 år som misstänks för grova brott för att hindra dem från att dras in i grov brottslighet. Vi behöver agera kraftfullt för att stoppa våldet här och nu.
Vi måste också stärka skolan. Särskilt skolor i utsatta områden behöver få de resurser som krävs för att möta varje elev utifrån dennes förutsättningar. Fler unga killar behöver välja skolbänken framför snabba klipp och kriminalitet. För det krävs fler lärare och fler elevassistenter och andra trygga vuxna i skolan. Därför föreslår vi socialdemokrater en miljardsatsning på skolan som skulle motsvara ytterligare en lärare i klassrummet i en hel årskurs. Det skulle minska stöket och ge varje barn det stöd och den hjälp det behöver.
För att få stopp på våldet och bryta nyrekryteringen behöver hela samhället mobiliseras. Rättskedjan, socialtjänsten, kommunen, skolan, idrottsföreningar och vuxna. Sverige behöver göra upp med decennier av försummelse av utsatta förorts
­
områden där gängkulturen kunnat växa sig stark. Vi måste arbeta intensivt med ungdomar på väg in i brottslighet, men även fler vuxna behöver komma i arbete och försörja sig. Alltför många hamnar i dag i arbetslöshet och utanförskap – inte sällan på grund av bristfälliga språkkunskaper.
Resurserna till polisen och hela rättskedjan har ökat kraftfullt de senaste åren. Det arbetet måste fortsätta. Flödet av pengar, vapen och narkotika till gängen måste strypas. Deras materiella och ekonomiska livsnerv ska knäckas. Arbetslivskriminaliteten, som kan ge stora intäkter till de kriminella gängen, måste pressas tillbaka. Fler kontroller behöver göras. Oseriösa företagare ska få kännbara konsekvenser. Varje gram narkotika som stoppas vid gränsen innebär en förlorad intäkt för gängen. Varje vapen som stoppas vid gränsen kan innebära en förhindrad skjutning.
På längre sikt krävs en plan som sträcker sig över alla politikområden och flera mandatperioder. En plan som stärker polisen, höjer straffen och stryper gängens pengar. Som säkrar stram migration, bryter segregationen och stoppar nyrekryteringen av barn och unga till gängen.
2.2.1
Punktmarkera unga på glid
För att bryta nyrekryteringen och få stopp på gängvåldet här och nu föreslår vi en satsning om 1,5 miljarder kronor för punktmarkering av unga i kriminalitet eller på väg in i kriminalitet. När en ung person hamnar på glid är det viktigt att gå in med alla nödvändiga resurser för att vända utvecklingen. Med vår satsning skulle berörda ungdomar få en följeslagare dygnet runt eller elektronisk bevakning med fotboja.
2.2.2
Akuta åtgärder vid gängkriminalitet
Varje nytt sprängdåd skapar stort lidande och oro. Hela hus och kvarter sätts i skräck när de drabbas. Människors hem har blivit obeboeliga och alltför ofta upplever de drabbade att de står helt ensamma, utan information, stöd eller trygghet. Samhället måste stå på de drabbades sida. De som drabbas av gängens sprängdåd måste få akut hjälp. Därför måste en skyddsmekanism införas, som träder in så fort det skett ett våldsdåd i ett bostadsområde. En ”task force” ska ha till uppgift att vara en samman
­
hållande länk för de som drabbas och säkerställa att till exempel kommunen, Brottsofferjouren och berörda försäkringsbolag snabbt kopplas in. Vi satsar 100 miljoner på ett sådant arbete.
2.2.3
Konstruktiv fritid för barn och unga
När barn och unga saknar meningsfulla aktiviteter riskerar det att leda till social utsatthet. I förlängningen riskerar unga att hamna i klorna på kriminella gäng. Vi ska inte ha ett samhälle där barn förpassas till gator och torg efter skoldagens slut där de kan plockas upp av kriminella gäng. Alla barn ska få möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid, oavsett storlek på föräldrarnas plånbok.
I vårt budgetalternativ föreslår vi därför en rad satsningar på sport och kultur för unga. Vi föreslår totalt 645 miljoner kronor i stöd till idrottsverksamheten, uppdelat på 100 miljoner kronor till idrott i utsatta områden, 245 miljoner kronor i allmänna stöd till barn och unga, 100 miljoner kronor till barn och unga inom parasporten och 200 miljoner kronor till en ledarsatsning för unga inom idrotten. Vi föreslår också en satsning på över 175 miljoner kronor för att utveckla Kulturskolan runt om i Sverige så att vi kan nå fler barn, särskilt i utsatta områden. Dessutom föreslår vi 75 miljoner kronor för utbildning av fritidsledare. Fritidsledare spelar en otroligt viktig roll för att skapa meningsfulla aktiviteter och stötta ungdomar på deras väg mot vuxenlivet. Särskilt i utsatta områden är fritidsgårdar med en attraktiv verksamhet av god kvalitet oerhört viktiga för barn och unga.
2.2.4
Jämlik och rättvis kunskapsskola
Kunskapsresultaten i svensk skola måste förbättras. Alltför många barn får inte en ärlig chans i dag – skolsegregationen och stöket i skolorna gör att många får vikande studieresultat och får leva med konsekvenserna under många år. Mer resurser behöver vigas till de skolor och kommuner som har de tuffaste förutsättningarna. Det är ofta dessa skolor som står i frontlinjen för att ta tag i killar på glid och bryta nyrekryteringen.
Vi socialdemokrater föreslår därför en satsning på tre miljarder till skolan, särskilt riktad mot de skolor som har de tuffaste utmaningarna. Det är en kraftfull satsning som motsvarar ytterligare en lärare eller pedagog i varje klass i årskurs ett. Vårt förslag skulle garantera ordningen i klassrummen och ge varje barn det stöd och den hjälp det behöver.
Socialdemokraterna föreslår också en satsning på över 200 miljoner kronor för att förbättra skolan för elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). Det kan handla om att fler får tillgång till mindre undervisningsgrupper men också om mer generella och skolövergripande åtgärder. I samverkan med skolor ska skolmyndig
­
heterna ta fram ”best practice” för att stötta elever med NPF och implementera dessa runt om i Sveriges skolor.
2.2.5
Språklyft i förskolor och satsning på skolor och förskolor i utsatta områden
I Sverige ska barn ges goda förutsättningar att lyckas i skolan, men ändå ser vi att barn ges ojämlika villkor redan från skolstart. Bristande kunskaper i svenska språket försvårar inlärningen och förståelsen även i andra ämnen och i senare årskurser. För att motverka segregationen och möjliggöra en bra skolstart för alla barn måste förskolans språkutvecklande arbete förstärkas, i synnerhet i förskolor i utsatta områden. Därför föreslår Socialdemokraterna en särskild satsning på språkutveckling och höjd kvalitet i de förskolor i landet som behöver det mest.
2.2.6
Åtgärder mot utanförskap och etablering för fler
Arbete spelar en viktig roll för att bryta segregation. Alla som kan arbeta ska göra det. För att stärka integrationen och öka deltagandet på arbetsmarknaden föreslår vi att 111 miljoner anslås för att utvidga målgruppen för etableringsprogrammet i enlighet med förslaget i utredningen Etablering för fler. Vi skjuter även till 92 miljoner för att bryta nyrekryteringen till gängen i utsatta områden.
2.2.7
Kom åt gängtopparna med RICO-lagstiftning
Den grova gängkriminaliteten och den organiserade brottsligheten gör Sverige farligare och hotar samhällsgemenskapen. För att komma åt detta behöver samhället tänka nytt och ha ett helt nytt angreppssätt; därför vill vi socialdemokrater att en svensk RICO-lagstiftning utreds.
RICO-lagstiftning har använts framgångsrikt i USA:s kamp mot just organiserad brottslighet och här kan Sverige dra lärdomar. Det handlar bland annat om att gripa och åtala ledarna och beslagta deras tillgångar samt om att ge förutsättningar för alla inblandade myndigheter att delta och samarbeta effektivt i arbetet.
2.2.8
Stryp gängens finansiering
De kriminellas verksamhet breder ut sig och blir alltmer organiserad. Personer med kopplingar till organiserad brottslighet driver idag vårdcentraler, tjänar miljarder på bedrägerier och nästlar sig in i allt från kommuner till byggbranschen. Arbetslivs
­
kriminaliteten omsätter miljarder och är ett hot mot människors liv och hälsa. Polisen uppskattar att den kriminella ekonomin omsätter mellan 100 och 150 miljarder kronor per år. Vi vill att Bolagsverkets anslag förstärks med 30 miljoner, bland annat för att motverka att företag används som brottsverktyg.
2.2.9
Bekämpa våldsbejakande extremism
Säkerhetspolisen måste ha de bästa verktygen för att kunna upptäcka, förhindra och bekämpa terrorismen. Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE, har ansvaret för att utveckla det förebyggande arbetet på nationell, regional och lokal nivå. I tider när extremismen ökar blir CVE:s arbete än mer angeläget. Vi avsätter därför ytterligare 40 miljoner kronor för säkerställa att CVE har tillräckliga resurser och kan agera för att hindra till exempel unga på väg in i extremism och som stöd vid till exempel skolattacker.
2.2.10
För varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen
För att kunna pressa tillbaka gängen och knäcka kriminaliteten behöver vi både se hela problemet och ha hela lösningen. Socialdemokraterna vill därför att för varje ytterligare krona som satsas på polisen ska minst en krona satsas på att stoppa nyrekryteringen till gängen. I Socialdemokraternas budgetmotion för 2025 ser vi till att det uppfylls genom satsningar på punktmarkering av unga, en mer rättvis skola och en satsning riktad till utsatta förskolor. Totalt vill vi socialdemokrater satsa nästan sex miljarder kronor mer än regeringen på att bryta nyrekryteringen.
2.3
Samhället ska fungera och finnas där för dig
Kostnadskrisen har slagit med full kraft mot skolan, äldreomsorgen och sjukvården. De massiva underskotten, som är en följd av SD-regeringens svältkur, innebär nedskär
­
ningar, uppsägningar och nedläggning av verksamheter.
Regionerna behöver säga upp sjuksköterskor och undersköterskor. Personalen behöver springa ännu snabbare. Köerna blir längre och patienterna blir lidande. Vi står inför en nedskärningshöst. Varslen i vård och omsorg är de högsta på över ett decennium, och i många regioner slår de rekord. Tusentals riskerar att förlora jobb. Operationer har ställts in och anställda får inte sin semester. Läkare har till och med varnat för att besparingarna har orsakat dödsfall.
Kommunerna tvingas att välja mellan att säga upp lärare eller socialsekreterare. Skolan, som redan är hårt ansträngd, kommer att få ännu färre vuxna i klassrummet och på skolgården. Socialtjänsten, hårt belastad och i frontlinjen i kampen mot nyrekryte
­
ringen till gängen, kommer att få det svårare att klara sitt uppdrag. I detta läge väljer Sverigedemokraterna och regeringen att skära ner ytterligare på finansieringen till svensk välfärd. Finansieringen till sjukvården stryps. Regioner och kommuner får inte mer generella statsbidrag nästa år.
Samtidigt gör marknadiseringen av skolan, sjukvården och äldreomsorgen Sverige svagare. Skattepengar rinner iväg till stora vinstutdelningar och styrningen blir svårare och mer kostsam. Tillgången till samhällsservice brister för dem som bor på lands
­
bygden och i förorten. Det är den krassa verkligheten – det är resultatet av Jimmie Åkessons och Ulf Kristerssons politiska prioriteringar.
SD-regeringen är oförmögen att hitta ens den mest grundläggande finansiering till vår gemensamma välfärd, men den klarar av att låna miljarder till skattesänkningar åt de allra rikaste. Det här är inte vad Sverige behöver. I en tid då kommuner och regioner går på knäna och en överväldigande del av väljarna vill se satsningar på välfärden är skatte
­
sänkningar för höginkomsttagare fel väg att gå. I det här läget krävs en politik som både kompenserar för de ökande prisökningarna och som höjer ambitionsnivån för svensk välfärd. Kommuner och regioner behöver tillskott här och nu, men de behöver också få långsiktiga besked om sin finansiering. Bara så kan de arbeta med egen personal och bryta beroendet av stafettläkare.
Samtidigt står välfärden inför stora rekryteringsbehov. En nyckel för att klara detta är att investera i fler utbildningsplatser – men också att förbättra arbetsvillkoren så att fler både vill och orkar arbeta i svensk välfärd. I det pressade ekonomiska läget måste varje skattekrona i välfärden användas till att höja kvaliteten och behålla personalen.
Sveriges välfärd är något vi ska kunna vara stolta över. Vi vill att skolan ska ge alla barn lika möjligheter oavsett bakgrund och att sjukvården ska ta hand om alla oavsett storlek på plånbok. Men för att lyckas med sitt uppdrag behöver välfärden en regering som prioriterar den. Vi behöver ge sjukvården och skolan de resurser de behöver. Och vi behöver ta tillbaka den demokratiska kontrollen över välfärden. Så skapar vi ett samhälle och en välfärd som finns där för dig.
2.3.1
Generella statsbidrag
Välfärden har fått betala priset för kostnadskrisen med urholkade anslag och budgetar som inte går ihop. Som en följd ser vi nu de högsta varslen inom vård och omsorg på över tio år. Att regeringen då väljer att inte ge några tillskott till de generella stats
­
bidragen är en orimlig prioritering. Resultatet blir färre lärare i klassrummen och längre väntetider till sjukvården.
Vi socialdemokrater vill stötta välfärden genom kostnadskrisen och vi föreslår därför ett tillskott med generella statsbidrag på 6
miljarder kronor till kommuner och regioner. Satsningen är en del av vårt systemskifte där vi vill se en bottenplatta för svensk väl
­
färd. De generella statsbidragen ska räknas upp med inflationen varje år. Bara så kan vi ge svensk sjukvård, skola och omsorg den långsiktighet som krävs för att satsa på personalen och ta tag i de stora problem som finns idag.
2.3.2
Personalsatsning i välfärden för kortare köer
Personalen i välfärden är några av de som fått betala priset för SD-regeringens passivitet. Runt om i landet varslas sjuksköterskor och lärare, och de som blir kvar får springa snabbare. Extra utsatt är sjukvården där vi ser rekordstora varsel i flera regioner. Därför lägger Socialdemokraterna tre miljarder i en personalsatsning för att korta vårdköerna. Bara genom att satsa på personalen kan vi ta oss ur sjukvårdskrisen och stärka välfärden på lång sikt. Vi gör även personalsatsningar i andra delar av välfärden, bland annat genom att stärka barnomsorgen på obekväm arbetstid.
2.3.3
Stärkt sjukvård i tider av kris och krig
I oroliga tider är det viktigt att sjukvården är dimensionerad för kriser. Försvars
­
beredningen pekar på behovet av att det byggs särskilda beredskapssjukhus som kan öka antalet vårdplatser och hantera trauma och krigsskador. Det är nödvändigt för vår civila beredskap och bidrar även till vår kompetens i Natosamarbetet.
Det är viktigt med en hög beredskap i hela landet, men i första hand bör ett arbete ske på geografiskt viktiga platser. Socialdemokraterna anser att Gotland och Norrland, specifikt Norrbotten, är prioriterade regioner. Vi ser att arbetet med att bygga bered
­
skapssjukhus bör börja på Gotland på grund av regionens känsliga läge i Östersjön. Beredskapssjukhusen ska bekostas inom anslagen för civilt försvar och bör i fredstid användas för reguljär medicinsk verksamhet.
2.3.4
Nej till dyrare tandvård för unga
I budgeten för 2025 försämrar SD-regeringen kraftigt tandvården utan att några förbättringar finns på plats. Från årsskiftet kommer ungdomar mellan 19 och 23 år inte längre att få kostnadsfri tandvård, samtidigt som det förhöjda tandvårdsbidraget för personer upp till 29 år tas bort. Vi motsätter oss en övergripande försämring av tandvården och går därför emot regeringens nedskärning. Vi föreslår istället att 576 miljoner kronor avsätts för att unga fortsatt ska ha råd att gå till tandläkaren.
2.3.5
Insatser för vaccinberedskap
För att avlasta den akuta sjukvården är det viktigt med en stark folkhälsa. Samtidigt kan vaccin vara dyra, särskilt för dem med minst resurser. Socialdemokraterna föreslår därför ökade insatser för vaccinberedskap.
2.3.6
Utbildning för att fler ska kunna ta lediga jobb
För att rusta Sverige starkare behöver platserna på vuxenutbildningen öka. Både bristen på resurser och regeringens ryckighet har skapat stora problem med att få fram yrkesutbildade som kan ta lediga jobb. Det livslånga lärandet är en grundbult för en stark arbetsmarknad – särskilt när vi står mitt i en tuff lågkonjunktur med rekordhög arbetslöshet.
Socialdemokraterna föreslår därför en rejäl satsning på 650 miljoner inom vuxen
­
utbildningen nästa år. Av dessa föreslås 500 miljoner gå till fler utbildningsplatser, 100 miljoner till investeringsstöd för lärmiljöer och 50 miljoner till lärcenter.
För att fler ska rustas för jobb behöver vi också stärka yrkesutbildningen. Vi föreslår att 100 miljoner anslås till Myndigheten för yrkeshögskolan samt att en satsning på investeringstunga yrkesutbildningar genomförs.
2.4
Ytterligare åtgärder för ett starkare Sverige
2.4.1
Bistånd
Människorna i behov av humanitära insatser ökar och miljontals människor är på flykt. Förutom de övergrepp och krigsförbrytelser som det ukrainska folket utsätts för av ryska trupper drabbas även redan utsatta fattiga människor i bl.a. Afrika hårt av effekterna av Rysslands invasion av Ukraina. Priserna stiger och fattigdomen ökar. Sverige kan inte, som regeringen gör, dra sig undan i detta omvärldsläge. Att skära ner i biståndet, som regeringen fortsätter att göra, ger inte en tryggare värld eller ett tryggare Sverige. Tvärtom. Vi socialdemokrater vill, i motsats till regeringen, öka biståndet stegvis de kommande åren tills enprocentsmålet uppnås och anser att biståndet bör förstärkas med 1
miljard mer än regeringens förslag 2025.
2.4.2
Mediestöd
Att kunna ta del av fri och oberoende journalistik är en förutsättning för att delta i det demokratiska samtalet, bilda sig en välgrundad uppfattning och kunna ta del av ansvarsutkrävning och granskning av makten. En stark, självständig och livskraftig mediesektor i hela landet är kort sagt en grundbult i vår demokrati. På många håll i landet är de ekonomiska förutsättningarna för att bedriva journalistik utmanande och därför är det bra att det nya mediestödet har kommit på plats. Samtidigt ser vi att de risker vi varnade för när stödet infördes nu ser ut att ha blivit verklighet. Betoningen på den geografiska spridningen har lett till att mediemångfalden på nationell nivå har prioriterats ner och flera medier som tidigare fått stöd nu har blivit utan. Vi motsätter oss den neddragning av stödet som regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2025 och föreslår därför att ytterligare 50 miljoner kronor läggs på mediestöd.
2.4.3
Säkerhetshöjande åtgärder för civilsamhället
Många civilsamhällesorganisationer upplever en ökad hotbild mot deras verksamhet, lokaler och företrädare. Inte minst religiösa samfund är utsatta för hot och våld och det finns uppgifter om församlingar som lägger så mycket som 25 procent av sin budget på säkerhetsåtgärder. Vi ser att ett ekonomiskt tillskott är nödvändigt och föreslår ytterligare 26 miljoner kronor 2025 för ändamålet samt att de som mottar pengarna får större utrymme att styra över hur de används.
2.4.4
Nationella minoriteter och mänskliga rättigheter
De nationella minoritetsspråken och kulturerna måste bevaras, utvecklas och överföras till framtida generationer. Vi föreslår därför en förstärkning av anslaget för nationella minoriteter på 10 miljoner kronor för 2025. Vi föreslår 31 miljoner till språkcenter för minoritetsspråken samt 18 miljoner till Institutet för mänskliga rättigheter.
2.4.5
Hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser
För att fler hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser ska kunna genomföras föreslår vi att ytterligare 5
miljoner anslås till detta under 2025.
2.4.6
En levande kultur i hela Sverige
Sverige har en stolt tradition av levande regional kulturverksamhet. Lokala museer, teatrar, folkhögskolor och bygdegårdar utgör en integral del av svensk kultur – och så ska det fortsätta vara. När SD-regeringen åsidosätter regional kultur skulle Social
­
demokraterna istället skjuta till mer resurser. Vi skulle tillföra 200 miljoner kronor i breda anslag till regional kulturverksamhet. Dessutom föreslår vi 50 miljoner kronor i satsningar på allmänna samlingslokaler runt om i Sverige. Samlingslokalerna, ofta föreningsdrivna, har en avgörande roll för vårt civilsamhälles förutsättningar att verka, inte minst på landsbygden där de är mötesplatser för föreningslivet och en förutsättning för att konst och kultur ska finnas tillgänglig i hela landet. Vi föreslår också ytterligare medel för att värna de svenska kulturarven. De ska inte bara bevaras utan också kommuniceras och vara en del av samhällets utveckling, exempelvis som besöksmål.
2.4.7
Ett Sverige rustat mot extremväder
Värmeböljor, skyfall och andra oväntade händelser har påmint oss om klimatets allt mer påtagliga påverkan på vår vardag. Vi har sett hur vädret kan ställa till det – över
­
svämningar som skapar kaos, bränder som hotar och snabba temperaturväxlingar som rubbar vår vardag. Ras, skred, erosion och översvämningar förväntas bli vanligare till följd av mer extremväder och i synnerhet fler kraftiga skyfall. Sverige har hittills haft svårt att ta höjd för de risker och kostnader som det förändrade klimatet för med sig. Det hjälper inte att regeringens och Sverigedemokraternas budget ökar utsläppen och dessutom drar ned på resurser för klimatanpassning. Det är en farlig politik för Sverige som kommer att bli dyr för de svenska hushållen framöver. För att bidra till ett tryggt och välfungerande samhälle föreslår vi att 100 miljoner till klimatanpassningsåtgärder prioriteras samt att 10 miljoner anslås till åtgärder för livsmedels- och dricksvatten
­
beredskap.
2.4.8
Satsningar för svensk natur
Svensk skog är en ryggrad för vår ekonomi. I Sverige tar vi hand om vår skog – vi brukar den på ett hållbart sätt och vi vårdar den skog som av olika skäl är skyddad. Om man som markägare skyddar sin skog ska man få ersättning för det. Regeringen däremot drar ned på pengarna till skogsägare som vill bevara skyddsvärd skog samt på insatser för friluftsliv i naturreservat och nationalparker. Det är under all kritik. Vi social
­
demokrater vill därför tillföra en halv miljard till skydd av, och åtgärder för, värdefull natur.
Vi föreslår även att Naturvårdsverket, som har stora utmaningar med att fullgöra sitt uppdrag sedan myndighetens resurser kapats av regeringen, förstärks med 50 miljoner 2025. För att stärka arbetet med miljöövervakning, ett viktigt område som regeringen väljer att prioritera bort, föreslår vi att 10 miljoner anslås. För att stärka arbetet med en förbättrad havs- och vattenmiljö, bland annat genom att införa kameraövervakning på fiskefartyg, föreslår vi att 40 miljoner anslås.
2.4.9
Fri entré till statens museer
Reformen med fri entré till de statliga museerna möjliggjorde för många fler att ta del av vårt gemensamma kulturarv. Alla svenskar betalar genom sin skatt för att de statliga museerna ska kunna fullgöra sitt uppdrag och därför är det viktigt att alla har möjlighet att ta del av museernas verksamhet. Statens museer får inte bli en plats bara för de redan invigda och fri entré är grunden för ett breddat besöksdeltagande. Därför vill vi satsa 100 miljoner kronor för 2025 på att återinföra fri entré till statliga museer. Det är en liten summa i förhållande till de totala kostnaderna för statens museer och det sänker trösklarna så att alla oavsett inkomst kan få ta del av vårt gemensamma kulturarv.
2.4.10
Statsbidrag till studieförbunden
SD-regeringens ideologiskt motiverade slakt av anslagen till studieförbunden är ett allvarligt hot mot bildningen och gemenskapen i Sverige. Studieförbunden spelar en mycket viktig roll för det livslånga lärandet, för föreningsdemokratin och för civil
­
samhället. Socialdemokraterna föreslår därför att statsbidraget till studieförbunden förstärks med 350 miljoner 2025.
2.4.11
Beivra brott mot sanktioner mot Ryssland
EU:s sanktionspaket mot Ryssland är en viktig del i att markera mot landets oacceptabla anfallskrig i Ukraina och isolera den ryska ekonomin. Sanktionspaketen beslutas på EU-nivå men vi socialdemokrater avsätter ytterligare pengar i den nationella budgeten för att försäkra att sanktionerna efterlevs.
3
Skatteförslag och finansiering
Sverige står inför stora utmaningar. Det ställer stora krav på det offentliga – på förmågan att prioritera och på förmågan att presentera en trovärdig finansiering. Varje åtgärd i Socialdemokraternas budgetmotion är finansierad. En ansvarsfull ekonomisk politik är den bästa skyddsvallen för välfärden och hushållens ekonomi – särskilt i utmanande ekonomiska tider.
SD-regeringen däremot har valt sin skattepolitiska linje – att sänka skatten för de som redan har mest, samtidigt som vanligt folk blir fattigare och välfärden går på knäna. Redan i sin första statsbudget sänkte regeringen skatterna för höginkomsttagare med 13 miljarder kronor. I budgeten 2024 infördes ett ”lyxrot” där de med höga inkomster får skatteavdrag för att byta marmorskiva i köket. I årets budget väljer regeringen att genomföra en exklusiv skattesänkning för de som tjänar över 65
000 kronor. Samtidigt befinner sig skolan och sjukvården i en allt djupare kostnadskris, orsakad av SD-regeringens prioriteringar.
Det står klart att välfärden och tryggheten behöver mer resurser – inte mindre. Insatserna för att bryta nyrekryteringen till kriminella gäng behöver stärkas. Vi behöver fler lärare, poliser och sjuksköterskor – inte färre. Det kräver en stabil finansiering.
Sverige kommer inte att stärkas av att de som redan har mest får ännu mer på bekostnad av vanligt folk. Därför avvisar vi regeringens förslag om att slopa avtrapp
­
ningen i jobbskatteavdraget. Samtidigt innebär kostnadskrisen fortsatt enorma påfrest
­
ningar för svenska hushåll. Regeringen har valt att lämna vanligt folk i sticket när de bränner miljarder på skattesänkningar för de allra rikaste.
Därför ger vi vanligt folk en rättvis skattesänkning under nästa år, samtidigt som vi föreslår att barnbidraget höjs med 200 kronor och bostadstillägget för barnfamiljer permanentas. Den rättvisa skattesänkningen riktas mot låg- och medelinkomsttagare och omfattar fler än regeringens och Sverigedemokraternas jobbskatteavdrag. Vår rättvisa skattesänkning träffar bredare; de som uppbär a
‑
kassa, är sjukskrivna eller har sjuk- och aktivitetsersättning omfattas också. När SD-regeringen nu utökar funkisskatten vill vi socialdemokrater avskaffa den.
Kraftigt ökade försvarsutgifter kommer att belasta statens finanser en tid framöver. Samtidigt som vi stärker totalförsvaret kan vi inte belasta hushållens redan tuffa ekonomi. Förstärkningen av försvaret ska bäras av dem som har bäst ekonomiska förutsättningar. Därför vill vi utreda och införa en ny beredskapsskatt. Vidare är behovet av en omfattande översyn av skattesystemet stort. Särskilt angeläget är en översyn av beskattningen av kapital, däribland de så kallade 3:12-reglerna. Lågt hängande frukter är takbeloppet och en justerad skattesats inom gränsbeloppet.
Sverige ska byggas starkare och bättre. För att inte undergräva det Sverige som generationer före oss har skapat behöver vi en stabil och långsiktig finansiering av våra gemensamma åtaganden.
3.1
Skatteförslag i budgetmotionen för 2025
3.1.1
En rättvis skattesänkning för vanligt folk
För att underlätta för vanligt folk med vanliga inkomster föreslår Socialdemokraterna en rättvis skattesänkning 2025. Skattereduktionen ska omfatta fler förvärvsinkomster än regeringens och Sverigedemokraternas förslag så att fler svenskar som drabbas av kostnadskrisen ska få lindring. Det är också orättfärdigt att SD-regeringens förslag utökar de orättvisa skatteklyftorna mellan de som har arbetsinkomster och de som av olika skäl inte kan arbeta. Det är en politik som splittrar Sverige.
Skattereduktionen uppgår till 1
680 kronor per år för inkomster under gränsen för statlig inkomstskatt. Även förvärvsinkomster som a
‑
kassa, sjukförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning omfattas av Socialdemokraternas förslag.
3.1.2
Avskaffa funkisskatten
Samhällsgemenskapen och rättvisan i Sverige behöver öka. SD-regeringens ekonomiska politik ökar splittringen och klyftorna mellan människor i vårt land. När Sverige
­
demokraterna och regeringspartierna justerade den S-ledda regeringens budget för 2022 återinförde de funkisskatten – det vill säga en skatteklyfta mellan dem som arbetar och dem som inte kan arbeta, bland annat på grund av kroniska sjukdomar. Denna orättvisa har bibehållits och förstärkts i SD-regeringens budgetar för både 2024 och 2025. Det är orättfärdigt. Vi vill att skillnaden i beskattning av sjuk- och aktivitetsersättning i förhållande till arbetsinkomster tas bort i samtliga inkomstintervall.
3.1.3
Bankskatt på övervinster
Bankerna har gjort stora vinster när räntan varit hög och deras räntenettomarginaler har ökat kraftigt. Det är rimligt att de som tjänat på krisen, på bekostnad av vanligt folk, är med och bidrar till att bygga Sverige starkare. Vi föreslår därför en tillfällig skatt på bankernas övervinster som betalas tillbaka till hushåll och till välfärden. Bankskatten gäller den del av bankernas räntenetton, det vill säga den vinst som uppstår då ränte
­
intäkterna överstiger räntekostnaderna, som överstiger ett historiskt genomsnitt.
3.1.4
Skattefri grundnivå på ISK
Regeringen föreslår en ny beskattningsnivå på ISK. Vi är positiva till ett enkelt och förmånligt sparande för vanligt folk och tillstyrker därför regeringens förslag om en skattefri grundnivå för investeringssparkonto (ISK), kapitalförsäkringar och så kallade PEPP-produkter. Givet att kapitalet på ISK är mycket ojämnt fördelat och att mer än varannan svensk helt saknar sparande på ISK så anser vi att förslaget delvis ska finansieras inom systemet. Därför föreslår vi att en tredje beskattningsnivå införs för dem med störst kapitalinnehav i dessa sparformer.
3.1.5
Skatteförslag för billig el
För oss socialdemokrater är det viktigt att hålla tillbaka prisökningarna på elnäts
­
avgifterna och därför föreslår vi sänkt skatt på el till storskaliga värmepumpar i fjärr
­
värme till EU:s miniminivå. Vi avvisar även regeringens försämring av avdraget för installation av solceller.
3.2
Avvisade skatteförslag i budgetpropositionen för 2025*
Åtgärd
2025 (md kr)
Jobbskatteavdrag
–11,09
Slopad avtrappning i jobbskatteavdraget
–4,71
Sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller
0,1
Sänkt skatt på bensin och diesel
–3,17
*Vi föreslår även en förlängd infasning av avtrappningen av ränteavdraget för lån utan säkerhet. Vi föreslår att avtrappningen sker över en fyraårsperiod.
3.2.1
Avvisad skattesänkning för de allra rikaste
Regeringen föreslår att den avtrappning som görs vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget tas bort. Det här är en exklusiv skattesänkning för dem som tjänar över 65
000 kronor. Detta samtidigt som regeringen drar ner på finansieringen till välfärden mitt i en akut sjukvårdskris och väljer att försämra ekonomin för de barnfamiljer som har det allra tuffast. Det en orimlig prioritering. Därför föreslår vi att jobbskatteavdraget helt upphör vid inkomster över 1,2 miljoner kronor om året och avvisar regeringens orättvisa förslag om slopad avtrappning av jobbskatteavdraget, bland annat till förmån för en rättvis skattesänkning för vanligt folk, ett höjt barnbidrag med 200 kronor per månad och en permanent förstärkning av bostadstillägget för barnfamiljer.
3.2.2
Avvisad neddragning i fråga om installation av solceller
Regeringen föreslår sänkt subventionsgrad vid skattereduktion för installation av solceller. Sverige behöver mer billig el – inte mindre. Därför avvisar vi regeringens försämring, som minskar förutsägbarheten och långsiktigheten för såväl hushåll som företag.
3.2.3
Nej till regeringens bränslebluff
De senaste årens kostnadskris har gjort det dyrt för både bilägare och de som reser med kollektivtrafik. För att stötta de hushåll som är beroende av bilen föreslår vi en tankrabatt.
3.3
Övrig finansiering
Utöver de föreslagna inkomstförstärkningarna föreslår Socialdemokraterna att anslaget för Regeringskansliet ska minskas med 420 miljoner kronor för 2025.
Vi föreslår även att överkompensationen till fristående grundskolor ska gå tillbaka till eleverna. Det är dags att stoppa vinstjakten i skolan och välja människa före marknad.
Utöver detta föreslår vi ett antal omfördelningar inom och mellan utgiftsområden och anslag.
Bilaga 1
Reformtabell
Reformer totalt
47 077 300 000
Intäkter
52 355 000 000
Utökat sparande
5 277 700 000
Ekonomin ska växa och komma alla till del
Höjt barn- och studiebidrag
5 237 000 000
Höjt bostadstillägg för pensionärer
1 050 000 000
Stärkt stöd till utsatta barnfamiljer
906 000 000
Rättvis skattesänkning för vanligt folk
9 300 000 000
Avskaffa funkisskatten
290 000 000
Motverka överskuldsättning
100 000 000
Tankrabatt
2 500 000 000
Gratis kollektivtrafik för unga på sommaren
500 000 000
CSN-lån för körkort för personbil, lastbil och buss
75 000 000
Befolkningsmässigt mindre kommuner
300 000 000
Ökad service i glesbygd
120 000 000
Företagande i glesbygd
70 000 000
Avvisad neddragning på Statens servicecenter
50 000 000
Satsningar på allmänna samlingslokaler
50 000 000
Ökade anslag till forskning
500 000 000
Ökade anslag till Vinnova
50 000 000
Avvisad neddragning på universitet och högskolor
100 000 000
Omprioritering av arbetsmarknadspolitiska åtgärder
2 000 000 000
Miljardsatsning på arbetsmarknad
1 017 000 000
Ökade anslag till vuxenutbildningen
650 000 000
Satsningar på yrkeshögskolan
100 000 000
Rusta upp svenska vägar och järnväg
500 000 000
Satsning på upphandlad trafik
300 000 000
Hållbar godstrafik
300 000 000
Ökade anslag till Industriklivet
500 000 000
Ökade anslag till Klimatklivet
250 000 000
Åtgärder för energieffektivisering
560 000 000
Snabbhetsbonus för ny vindkraft
100 000 000
Sänkt skatt på fjärrvärme
316 000 000
Avvisad försämring för installation av solceller
100 000 000
Administration av statliga byggkrediter
50 000 000
Administration av statlig byggstimulans
50 000 000
Totalt
27 991 000 000
Stoppa gängen och bryt segregationen
Punktmarkera unga på glid
1 500 000 000
Skolsatsning motsvarande en ny lärare eller pedagog i varje klassrum i årskurs 1
3 000 000 000
Akuta åtgärder vid gängkriminalitet
100 000 000
Språkkrav i förskolan
80 000 000
Stöd till utsatta förskolor
200 000 000
Åtgärder mot utanförskap
92 000 000
Satsningar för elever med NPF
230 000 000
Ökad möjlighet till idrott för barn och unga
645 000 000
Ökade anslag till Kulturskolan
192 000 000
Utbildning av fritidsledare
75 000 000
Stärkt kultursamverkansmodell
200 000 000
Stöd till friluftsorganisationer
75 000 000
Ökade bidrag till kulturmiljövård
5 000 000
Alla barn ska ha råd med fritidsutrustning
4 000 000
Insatser mot våldsbejakande extremism
40 000 000
Stryp gängens pengar
130 000 000
Utred en svensk RICO-lagstiftning
5 000 000
Migrationsverket
100 000 000
Totalt
6 673 000 000
Samhället ska fungera och finnas där för dig
Bottenplatta för välfärden
6 000 000 000
Personalsatsning i sjukvården för att korta köerna
3 000 000 000
Nej till dyrare tandvård för unga
576 000 000
Förbättrade regelverk för sjuk- och aktivitetsersättning
234 300 000
En höjd vaccinberedskap
135 000 000
Mer resurser till barnomsorg på obekväm arbetstid
50 000 000
Totalt
9 995 300 000
Ytterligare åtgärder för ett starkare Sverige
Ökade anslag till biståndet
1 000 000 000
Ökade anslag till studieförbunden
350 000 000
Fri entré på statliga museer
100 000 000
Höjt mediestöd
50 000 000
Satsningar på säkerhetshöjande åtgärder inom civilsamhället
26 000 000
Stärk Institutet för mänskliga rättigheter
18 000 000
Åtgärder för nationella minoriteter
10 000 000
Medel till hågkomstresor
5 000 000
Ökade anslag till språkcenter för minoritetsstöd
31 000 000
Stärkt djurskydd
15 000 000
Åtgärder för livsmedels- och vattenberedskap
10 000 000
Ökade anslag till jordbruk i norra Sverige
60 000 000
Satsningar på klimatanpassning
100 000 000
Ökade anslag till vandringsleder
250 000 000
Kompensation till skogsägare
250 000 000
Ökade anslag till Naturvårdsverket
50 000 000
Stärkt miljöövervakning
30 000 000
Bättre havs- och vattenmiljö
40 000 000
Beivra brott mot sanktioner mot Ryssland
4 000 000
Ökat turismfrämjande
5 000 000
Ökad exportfrämjande verksamhet
7 000 000
Ökad investeringsfrämjande verksamhet
7 000 000
Totalt
2 418 000 000
Finansiering
Avvisad skattesänkning till förmån för en rättvis skattesänkning för vanligt folk
11 090 000 000
Tillfällig skatt på bankernas övervinster
16 000 000 000
Avvisad bränslebluff
3 170 000 000
Avvisad skattesänkning för de allra rikaste
4 710 000 000
Avskaffat jobbskatteavdrag vid årsinkomster över 1,2 miljoner
5 000 000 000
Skattefri grundnivå och en tredje beskattningsnivå för ISK
3 500 000 000
Stoppa överkompensationen i grundskolan
2 700 000 000
Omprioriteringar inom UO 1, 9, 14, 18, 20 & 24
6 185 000 000
Totalt
52 355 000 000
Bilaga 2
Förslag till utgiftsramar för 2025
Tusental kronor
Utgiftsområde
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1
Rikets styrelse
20
130
981
−280
000
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
21
734
078
50
000
3
Skatt, tull och exekution
14
812
398
±0
4
Rättsväsendet
86
791
679
145
000
5
Internationell samverkan
2
278
371
±0
6
Försvar och samhällets krisberedskap
169
680
344
±0
7
Internationellt bistånd
44
499
844
1
000
000
8
Migration
11
937
532
±0
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
120
254
872
363
000
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
123
058
927
234
300
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
62
890
360
1
050
000
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
104
531
449
5
369
000
13
Integration och jämställdhet
6
265
767
92
000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
93
539
399
1
017
000
15
Studiestöd
33
793
466
774
000
16
Utbildning och universitetsforskning
103
845
141
4
710
000
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16
861
894
1
696
000
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
3
240
094
510
000
19
Regional utveckling
4
294
201
2
620
000
20
Klimat, miljö och natur
16
438
897
1
300
000
21
Energi
6
631
297
100
000
22
Kommunikationer
94
447
432
1
675
000
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
21
697
804
155
000
24
Näringsliv
8
315
298
180
000
25
Allmänna bidrag till kommuner
173
107
254
8
126
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
28
755
200
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
47
761
911
±0
Summa utgiftsområden
1
441
595
890
30
886
300
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
−10
567
382
±0
Summa utgifter
1
431
028
508
30
886
300
Riksgäldskontorets nettoutlåning
−2
984
969
±0
Kassamässig korrigering
370
837
±0
Summa
1
428
414
376
30
886
300
Bilaga 3
Förslag till utgiftsramar för 2026 och 2027
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2026
2027
1
Rikets styrelse
−280
−280
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
50
50
3
Skatt, tull och exekution
±0
±0
4
Rättsväsendet
40
40
5
Internationell samverkan
±0
±0
6
Försvar och samhällets krisberedskap
±0
±0
7
Internationellt bistånd
2
000
4
000
8
Migration
±0
±0
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
363
363
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
234
234
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
1
050
1
050
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
5
369
5
369
13
Integration och jämställdhet
92
92
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
1
017
1
017
15
Studiestöd
774
774
16
Utbildning och universitetsforskning
4
710
4
710
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1
696
1
696
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
810
1
410
19
Regional utveckling
2
620
2
620
20
Klimat, miljö och natur
1
300
1
300
21
Energi
100
100
22
Kommunikationer
1
675
1
675
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
155
155
24
Näringsliv
180
180
25
Allmänna bidrag till kommuner
8
126
8
126
26
Statsskuldsräntor m.m.
±0
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
32
081
34
681
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
32
081
34
681
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
32
081
34
681
Bilaga 4
Beräkningar av statens inkomster 2025
Tusental kronor
Inkomsttitel
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1100
Direkta skatter på arbete
786
951
393
11
210
000
1111
Statlig inkomstskatt
64
165
361
9
710
000
1115
Kommunal inkomstskatt
969
640
894
±0
1120
Allmän pensionsavgift
166
628
512
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−413
483
374
1
500
000
1200
Indirekta skatter på arbete
790
968
382
±0
1210
Arbetsgivaravgifter
771
132
212
±0
1240
Egenavgifter
11
730
609
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−53
234
021
±0
1270
Särskild löneskatt
67
582
104
±0
1280
Nedsättningar
−6
800
714
±0
1290
Tjänstegruppliv
558
192
±0
1300
Skatt på kapital
418
599
452
19
500
000
1310
Skatt på kapital, hushåll
92
143
300
3
500
000
1320
Skatt på företagsvinster
225
163
204
±0
1330
Kupongskatt
9
283
504
±0
1340
Avkastningsskatt
29
994
197
±0
1350
Fastighetsskatt
43
127
567
±0
1360
Stämpelskatt
12
906
739
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
5
980
941
16
000
000
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
728
287
523
2
754
000
1410
Mervärdesskatt
589
617
623
±0
1420
Skatt på alkohol och tobak
31
797
224
±0
1430
Energiskatt
44
545
424
−416
000
1440
Koldioxidskatt
24
533
370
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
7
469
767
3
170
000
1470
Skatt på vägtrafik
22
472
719
±0
1480
Övriga skatter
7
851
396
±0
1500
Skatt på import
7
933
347
±0
1600
Restförda och övriga skatter
10
709
603
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
−7
933
347
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
2
735
516
353
33
464
000
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−1
336
433
318
±0
Statens skatteintäkter
1
399
083
035
33
464
000
1900
Periodiseringar
3
062
709
±0
1000
Statens skatteinkomster
1
402
145
744
33
464
000
Övriga inkomster
−28
283
293
2
700
000
2000
Inkomster av statens verksamhet
47
836
598
2
700
000
3000
Inkomster av försåld egendom
5
000
000
±0
4000
Återbetalning av lån
562
931
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
23
921
000
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
48
770
245
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
−154
374
067
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
1
373
862
451
36
164
000
Bilaga 5
Beräkningar av statens inkomster 2026 och 2027
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Avvikelse från regeringen
2026
2027
1100
Direkta skatter på arbete
11
210
11
210
1111
Statlig inkomstskatt
9
710
9
710
1115
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
1120
Allmän pensionsavgift
±0
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
1
500
1
500
1200
Indirekta skatter på arbete
±0
±0
1210
Arbetsgivaravgifter
±0
±0
1240
Egenavgifter
±0
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
±0
±0
1270
Särskild löneskatt
±0
±0
1280
Nedsättningar
±0
±0
1290
Tjänstegruppliv
±0
±0
1300
Skatt på kapital
19
500
19
500
1310
Skatt på kapital, hushåll
3
500
3
500
1320
Skatt på företagsvinster
±0
±0
1330
Kupongskatt
±0
±0
1340
Avkastningsskatt
±0
±0
1350
Fastighetsskatt
±0
±0
1360
Stämpelskatt
±0
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
16
000
16
000
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
2
784
2
784
1410
Mervärdesskatt
±0
±0
1420
Skatt på alkohol och tobak
±0
±0
1430
Energiskatt
−416
−416
1440
Koldioxidskatt
±0
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
3
200
3
200
1470
Skatt på vägtrafik
±0
±0
1480
Övriga skatter
±0
±0
1500
Skatt på import
±0
±0
1600
Restförda och övriga skatter
±0
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
±0
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
33
494
33
494
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
±0
±0
Statens skatteintäkter
33
494
33
494
1900
Periodiseringar
±0
±0
1000
Statens skatteinkomster
33
494
33
494
Övriga inkomster
2
700
2
700
2000
Inkomster av statens verksamhet
2
700
2
700
3000
Inkomster av försåld egendom
±0
±0
4000
Återbetalning av lån
±0
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
±0
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
±0
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
±0
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
36
194
36
194
Bilaga 6
Offentliga finanser
Utgiftstak för staten
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Takbegränsade utgifter
30
886
32
081
34
681
Budgeteringsmarginal
−30
886
−32
081
−34
681
Utgiftstak för staten
±0
±0
±0
Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Kommunernas inkomster
14
935
14
935
14
935
Kommunal inkomstskatt
±0
±0
±0
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
8
126
8
126
8
126
därav ekonomiska regleringar
±0
±0
±0
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
6
809
6
809
6
809
Utgifter
14
935
14
935
14
935
Finansiellt sparande i kommunsektorn
±0
±0
±0
Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Offentlig sektors inkomster
36
164
36
194
36
194
Offentlig sektors utgifter
30
886
32
081
34
681
Finansiellt sparande i offentlig sektor
5 278
4
113
1
513
Staten
5
278
4
113
1
513
Ålderspensionssystemet
±0
±0
±0
Kommunsektorn
±0
±0
±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)
−1,25
%
−0,58
%
0,44
%
Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Inkomster i statens budget
36
164
36
194
36
194
därav inkomster av försåld egendom
±0
±0
±0
Utgifter i statens budget
30
886
32
081
34
681
därav statsskuldsräntor
±0
±0
±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
±0
Statens budgetsaldo
5
278
4
113
1
513
Inkomster i statens budget
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Direkta skatter på arbete
11
210
11
210
11
210
Indirekta skatter på arbete
±0
±0
±0
Skatt på kapital
19
500
19
500
19
500
Skatt på konsumtion och insatsvaror
2
754
2
784
2
784
Offentliga sektorns skatteintäkter
33
464
33
494
33
494
avgår skatter till andra sektorer
±0
±0
±0
Statens skatteintäkter
33
464
33
494
33
494
Periodiseringar
±0
±0
±0
Statens skatteinkomster
33
464
33
494
33
494
Övriga inkomster
2
700
2
700
2
700
Inkomster i statens budget
36
164
36
194
36
194
Bilaga 7
Utgiftsramar per utgiftsområde
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
1
Rikets styrelse
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
190
463
±0
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
114
343
±0
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
1
100
317
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
340
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
133
625
±0
2:5
Riksrevisionen
390
897
±0
3:1
Sametinget
70
721
±0
4:1
Regeringskansliet m.m.
10
431
470
−420
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
4
180
845
±0
6:1
Allmänna val och demokrati
198
640
31
000
6:2
Justitiekanslern
95
967
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
219
119
±0
6:4
Valmyndigheten
170
715
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
53
851
18
000
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
157
771
41
000
8:1
Mediestöd
991
119
50
000
8:2
Mediemyndigheten
88
182
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU
‑
information
33
736
±0
Summa
20
130
981
−280
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statskontoret
113
142
±0
1:2
Kammarkollegiet
165
671
±0
1:3
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
25
550
±0
1:4
Arbetsgivarpolitiska frågor
2
443
±0
1:5
Statliga tjänstepensioner m.m.
17
295
000
±0
1:6
Finanspolitiska rådet
12
133
±0
1:7
Konjunkturinstitutet
74
837
±0
1:8
Ekonomistyrningsverket
224
363
±0
1:9
Statistiska centralbyrån
687
238
±0
1:10
Bidragsfastigheter
440
000
±0
1:11
Finansinspektionen
846
586
±0
1:12
Riksgäldskontoret
392
878
±0
1:13
Bokföringsnämnden
14
752
±0
1:14
Vissa garanti- och medlemsavgifter
170
458
±0
1:15
Statens servicecenter
937
147
50
000
1:16
Finansmarknadsforskning
30
753
±0
1:17
Upphandlingsmyndigheten
103
508
±0
1:18
Utbetalningsmyndigheten
197
619
±0
Summa
21
734
078
50
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
3
Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skatteverket
9
184
087
±0
1:2
Tullverket
3
174
486
±0
1:3
Kronofogdemyndigheten
2
453
825
±0
Summa
14
812
398
±0
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
4
Rättsväsendet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Polismyndigheten
45
211
735
±0
1:2
Säkerhetspolisen
2
757
388
±0
1:3
Åklagarmyndigheten
2
788
478
±0
1:4
Ekobrottsmyndigheten
1
139
882
±0
1:5
Sveriges Domstolar
8
178
880
±0
1:6
Kriminalvården
20
432
298
±0
1:7
Brottsförebyggande rådet
308
695
40
000
1:8
Rättsmedicinalverket
664
682
±0
1:9
Brottsoffermyndigheten
62
700
±0
1:10
Ersättning för skador på grund av brott
221
953
±0
1:11
Rättsliga biträden m.m.
4
305
857
±0
1:12
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
90
987
±0
1:13
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
19
174
±0
1:14
Bidrag till brottsförebyggande arbete
138
157
±0
1:15
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
42
660
±0
1:16
Domarnämnden
12
153
±0
1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
416
000
±0
99:1
Akuta åtgärder vid gängkriminalitet
±0
100
000
99:2
Utreda RICO
±0
5
000
Summa
86
791
679
145
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
5
Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1
449
774
±0
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
185
456
±0
1:3
Inspektionen för strategiska produkter
163
083
±0
1:4
Svenska institutet
136
287
±0
1:5
Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
343
771
±0
Summa
2
278
371
±0
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
6
Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
66
245
663
±0
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
2
799
759
±0
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
59
558
871
±0
1:4
Forskning och teknikutveckling
1
251
905
±0
1:5
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
15
522
±0
1:6
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
450
310
±0
1:7
Officersutbildning m.m.
351
266
±0
1:8
Försvarets radioanstalt
2
859
348
±0
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
572
134
±0
1:10
Nämnder m.m.
8
786
±0
1:11
Försvarets materielverk
3
963
946
±0
1:12
Försvarsunderrättelsedomstolen
11
786
±0
1:13
Myndigheten för totalförsvarsanalys
85
518
±0
1:14
Stöd till Ukraina
22
740
000
±0
2:1
Kustbevakningen
1
890
822
±0
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
506
850
±0
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
27
580
±0
2:4
Krisberedskap
2
391
608
±0
2:5
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
444
671
±0
2:6
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
2
030
260
±0
2:7
Statens haverikommission
65
802
±0
2:8
Myndigheten för psykologiskt försvar
156
248
±0
2:9
Rakel Generation 2
668
481
±0
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
583
208
±0
Summa
169
680
344
±0
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
7
Internationellt bistånd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Biståndsverksamhet
42
420
943
1
000
000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1
772
698
±0
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
18
142
±0
1:4
Folke Bernadotteakademin
213
219
±0
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
50
000
±0
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
24
842
±0
Summa
44
499
844
1
000
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
8
Migration
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
5
298
736
100
000
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
4
133
000
±0
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
280
013
−100
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
915
179
±0
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
170
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
264
602
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
325
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
550
000
±0
Summa
11
937
532
±0
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Socialstyrelsen
880
788
±0
1:2
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
97
461
±0
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
199
704
±0
1:4
Tandvårdsförmåner
8
479
684
±0
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
41
087
000
±0
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
11
201
986
3
000
000
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
779
592
±0
1:8
Bidrag till psykiatri
3
620
393
±0
1:9
Läkemedelsverket
203
110
±0
1:10
E-hälsomyndigheten
264
925
±0
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
7
480
000
−2
000
000
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
904
853
±0
1:13
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
44
404
±0
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
1
732
500
±0
2:1
Folkhälsomyndigheten
561
718
±0
2:2
Insatser för vaccinberedskap
120
500
135
000
2:3
Bidrag till WHO
46
665
±0
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
127
502
±0
2:5
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
92
796
±0
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
792
000
−792
000
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
100
000
±0
3:1
Myndigheten för delaktighet
71
441
±0
3:2
Bidrag till funktionshindersorganisationer
208
742
±0
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
41
891
±0
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
819
714
±0
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
263
237
±0
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
26
922
874
±0
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
6
623
990
±0
4:6
Statens institutionsstyrelse
2
391
439
±0
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
3
043
801
±0
5:1
Barnombudsmannen
28
460
±0
5:2
Barnets rättigheter
82
261
±0
6:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning
57
938
±0
6:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
881
503
20
000
Summa
120
254
872
363
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
53
898
438
±0
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
51
651
800
234
300
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
471
000
±0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
322
000
±0
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
36
988
±0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
436
700
±0
1:7
Ersättning för höga sjuklönekostnader
1
413
652
±0
2:1
Försäkringskassan
10
750
646
±0
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
77
703
±0
Summa
123
058
927
234
300
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Garantipension till ålderspension
32
273
200
±0
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
7
753
500
±0
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
14
409
300
1
050
000
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1
530
000
±0
1:5
Inkomstpensionstillägg
6
093
000
±0
2:1
Pensionsmyndigheten
831
360
±0
Summa
62
890
360
1
050
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
32
048
147
4
463
000
1:2
Föräldraförsäkring
50
765
281
±0
1:3
Underhållsstöd
2
753
953
±0
1:4
Adoptionsbidrag
14
784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
123
300
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
6
637
908
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
7
747
900
±0
1:8
Bostadsbidrag
3
440
176
906
000
Summa
104
531
449
5
369
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
13
Integration och jämställdhet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Integrationsåtgärder
98
925
±0
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
4
964
625
±0
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
142
746
±0
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
105
919
±0
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
571
039
±0
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
166
350
±0
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
48
163
±0
4:1
Åtgärder mot utanförskap
168
000
92
000
Summa
6
265
767
92
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
514
359
300
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
44
161
580
±0
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
995
286
2
451
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
822
749
±0
1:5
Nystartsjobb och etableringsjobb
4
064
871
−2
000
000
1:6
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
129
937
±0
1:7
Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
1
584
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
50
001
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
85
031
±0
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
65
122
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
2
250
000
±0
1:13
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
1
480
936
111
000
1:14
Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
3
091
000
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
920
884
100
000
2:2
Arbetsdomstolen
37
924
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
43
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
68
110
25
000
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
53
584
±0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
30
000
Summa
93
539
399
1
017
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
15
Studiestöd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4
544
297
±0
1:2
Studiemedel
20
438
576
774
000
1:3
Omställningsstudiestöd
4
877
000
±0
1:4
Statens utgifter för räntor på studielån
2
319
551
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
63
150
±0
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27
000
±0
1:7
Studiestartsstöd
300
000
±0
1:8
Centrala studiestödsnämnden
1
204
748
±0
1:9
Överklagandenämnden för studiestöd
19
144
±0
Summa
33
793
466
774
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens skolverk
1
342
316
±0
1:2
Statens skolinspektion
629
618
±0
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
894
119
±0
1:4
Sameskolstyrelsen
64
440
±0
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
6
094
885
200
000
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
269
837
±0
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
4
560
000
330
000
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
204
720
±0
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
118
582
±0
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1
097
526
±0
1:11
Skolforskningsinstitutet
47
007
±0
1:12
Praktiknära skolforskning
36
043
±0
1:13
Bidrag till lärarlöner
4
875
000
±0
1:14
Särskilda insatser inom skolområdet
163
418
30
000
1:15
Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
8
243
000
3
000
000
1:16
Bidrag till vissa studier
17
525
±0
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
4
156
422
650
000
1:18
Myndigheten för yrkeshögskolan
171
383
±0
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
4
010
383
100
000
2:1
Universitetskanslersämbetet
173
554
±0
2:2
Universitets- och högskolerådet
227
348
±0
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
182
340
6
500
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
535
797
±0
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
533
879
4
900
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
642
263
±0
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
510
004
6
600
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
882
329
±0
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
069
522
11
200
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
920
621
±0
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
680
969
9
600
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
329
980
±0
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
860
065
4
900
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
149
738
±0
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
849
860
±0
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
888
686
±0
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
415
763
16
000
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
011
242
±0
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
815
936
±0
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
467
765
±0
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
818
759
1
800
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
307
884
±0
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
274
706
8
600
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
420
989
±0
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
956
771
600
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
347
661
±0
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
671
582
7
400
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
309
992
±0
2:29
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
139
603
3
500
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
323
684
±0
2:31
Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
738
969
2
000
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
304
899
±0
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
310
692
±0
2:34
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
118
379
±0
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
232
369
±0
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
60
094
±0
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
131
673
±0
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
37
689
±0
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
605
687
1
400
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
114
574
±0
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
513
824
4
300
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
118
193
±0
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
560
129
2
400
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
125
498
±0
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
493
750
1
500
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
111
415
±0
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
481
860
2
500
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
107
351
±0
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
381
919
600
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
71
916
±0
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
454
954
1
700
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
101
197
±0
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
195
309
±0
2:54
Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå
24
000
±0
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
75
800
±0
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
14
079
±0
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
154
795
±0
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå
24
146
±0
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
505
232
900
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
135
511
±0
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
47
430
±0
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
46
185
±0
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
4
210
776
1
100
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
1
332
722
200
000
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
703
061
±0
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
2
983
963
±0
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
70
980
±0
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
8
439
046
100
000
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420
061
±0
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
209
513
±0
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1
345
356
±0
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
54
314
±0
3:6
Institutet för rymdfysik
64
659
±0
3:7
Kungl. biblioteket
464
751
±0
3:8
Polarforskningssekretariatet
70
712
±0
3:9
Sunet
49
183
±0
3:10
Överklagandenämnden för etikprövning
5
700
±0
3:11
Etikprövningsmyndigheten
57
418
±0
3:12
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
11
750
±0
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
80
695
±0
3:14
Gentekniknämnden
5
045
±0
4:1
Internationella program
81
589
±0
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
32
186
±0
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
11
684
±0
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
24
943
±0
Summa
103
845
141
4
710
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
76
668
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
454
582
192
000
1:3
Skapande skola
226
464
±0
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
45
153
±0
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
753
±0
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
689
455
200
000
1:7
Myndigheten för kulturanalys
20
318
±0
2:1
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
1
134
044
±0
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
249
098
±0
2:3
Statens musikverk
105
775
±0
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
203
678
±0
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
150
931
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
76
566
±0
4:1
Statens konstråd
12
096
±0
4:2
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
518
±0
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
11
947
±0
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
45
608
±0
5:1
Konstnärsnämnden
24
829
±0
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
558
530
±0
6:1
Riksarkivet
509
579
±0
7:1
Riksantikvarieämbetet
325
784
±0
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
299
782
5
000
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
490
000
±0
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
±0
8:1
Centrala museer: Myndigheter
1
556
061
100
000
8:2
Centrala museer: Stiftelser
275
714
±0
8:3
Bidrag till vissa museer
79
218
±0
8:4
Forum för levande historia
64
036
±0
8:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
9:1
Myndigheten för stöd till trossamfund
19
032
±0
9:2
Stöd till trossamfund
82
700
±0
10:1
Filmstöd
554
444
±0
11:1
Sändningar av TV Finland
9
574
±0
11:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
531
±0
11:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
733
±0
11:4
Stöd till taltidningar
43
406
±0
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
66
805
±0
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
290
680
±0
12:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
2
000
±0
13:1
Stöd till idrotten
2
126
811
645
000
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
50
000
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
104
785
75
000
13:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
13:5
Insatser för den ideella sektorn
273
758
±0
14:1
Statsbidrag till studieförbund
1
641
023
350
000
14:2
Statsbidrag till folkhögskolor
2
446
760
75
000
14:3
Bidrag till tolkutbildning
57
331
±0
14:4
Särskilt utbildningsstöd
227
158
±0
15:1
Spelinspektionen
97
932
±0
99:1
Nationell samordning av utlåning av fritidsutrustning till barn och unga
±0
4
000
Summa
16
861
894
1
696
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Bostadspolitisk utveckling
253
000
−150
000
1:2
Omstrukturering av kommunala bostadsföretag
12
500
±0
1:3
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
43
000
±0
1:4
Boverket
302
277
100
000
1:5
Statens geotekniska institut
57
752
±0
1:6
Lantmäteriet
871
006
±0
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
40
000
460
000
1:8
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
1
370
000
±0
2:1
Konsumentverket
183
226
±0
2:2
Allmänna reklamationsnämnden
66
392
±0
2:3
Fastighetsmäklarinspektionen
36
258
±0
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
1
559
15
000
2:5
Bidrag till miljömärkning av produkter
3
124
±0
99:1
Kommunal konsumentvägledning
±0
85
000
Summa
3
240
094
510
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
2
012
337
120
000
1:2
Transportbidrag
549
864
±0
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027
1
732
000
±0
99:1
En tankrabatt för vanligt folk
±0
2
500
000
Summa
4
294
201
2
620
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
20
Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
651
691
50
000
1:2
Miljöövervakning m.m.
388
714
30
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
352
035
250
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
1
064
318
−250
000
1:5
Miljöforskning
93
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
306
833
±0
1:7
Avgifter till internationella organisationer
337
431
±0
1:8
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn
100
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
308
632
±0
1:10
Klimatanpassning
89
500
100
000
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
326
565
40
000
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
263
450
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
52
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
185
500
250
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
360
516
±0
1:16
Klimatinvesteringar
3
495
000
250
000
1:17
Klimatpremier
2
313
000
±0
1:18
Industriklivet
1
345
000
500
000
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
15
000
±0
1:21
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden
10
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
137
079
±0
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
127
408
80
000
Summa
16
438
897
1
300
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
21
Energi
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens energimyndighet
585
557
±0
1:2
Insatser för energieffektivisering
415
000
100
000
1:3
Energiforskning
1
647
723
−100
000
1:4
Energimarknadsinspektionen
234
039
±0
1:5
Energiplanering
790
000
±0
1:6
Avgifter till internationella organisationer
33
328
±0
1:7
Elsäkerhetsverket
79
650
±0
1:8
Laddinfrastruktur
930
000
±0
1:9
Biogasstöd
985
000
±0
1:10
Energiberedskap
198
000
±0
1:11
Elberedskap
733
000
±0
99:1
Snabbhetsbonus vindkraft
±0
100
000
Summa
6
631
297
100
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
41
028
989
±0
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
40
302
196
500
000
1:3
Trafikverket
1
539
222
±0
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
194
308
±0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
62
284
±0
1:6
Ersättning avseende flygplatser
296
013
±0
1:7
Trafikavtal
1
006
000
300
000
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
89
741
±0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
950
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1
723
381
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
660
987
500
000
1:13
Trafikanalys
75
745
±0
1:14
Trängselskatt i Göteborg
745
253
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
550
000
300
000
1:16
Internationell tågtrafik
95
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
379
000
±0
1:18
Lån till körkort
31
466
75
000
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
247
926
±0
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
106
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
58
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
819
014
±0
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
270
297
±0
2:7
Digital förvaltning
129
894
±0
Summa
94
447
432
1
675
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
584
367
±0
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
±0
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
227
537
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
156
088
±0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
15
000
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
860
851
±0
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
21
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
7
661
258
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
169
000
±0
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
230
300
±0
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
942
500
±0
1:14
Livsmedelsverket
527
849
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
246
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
57
413
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
198
387
130
000
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
773
062
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
34
830
±0
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
135
915
±0
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
342
374
±0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
818
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Slakterikontroll
165
137
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
356
000
10
000
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
96
857
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
260
000
±0
Summa
21
697
804
155
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
24
Näringsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Verket för innovationssystem
286
870
±0
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3
410
855
150
000
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
881
268
±0
1:4
Tillväxtverket
426
447
−10
000
1:5
Näringslivsutveckling
254
042
−13
000
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
75
303
±0
1:7
Turismfrämjande
109
613
5
000
1:8
Sveriges geologiska undersökning
404
039
±0
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
923
±0
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
14
000
±0
1:11
Bolagsverket
152
881
30
000
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
12
327
±0
1:13
Konkurrensverket
216
726
±0
1:14
Konkurrensforskning
10
804
±0
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
39
910
±0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
68
850
±0
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
11
000
±0
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16
860
±0
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
18
000
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
269
472
±0
1:21
Patent- och registreringsverket
356
807
±0
1:22
Stöd vid korttidsarbete
365
000
±0
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet
36
259
±0
2:2
Kommerskollegium
115
250
4
000
2:3
Exportfrämjande verksamhet
484
367
7
000
2:4
Investeringsfrämjande
103
772
7
000
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
23
517
±0
2:6
Bidrag till standardiseringen
45
136
±0
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
100
000
±0
Summa
8
315
298
180
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
166
750
052
6
576
000
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
6
092
052
±0
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
7
150
±0
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda regioner
250
000
−250
000
1:5
Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn
8
000
±0
99:1
Punktmarkera unga på glid
±0
1
500
000
99:4
Bidrag till befolkningsmässigt mindre kommuner
±0
300
000
Summa
173
107
254
8
126
000
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Räntor på statsskulden
28
600
000
±0
1:2
Oförutsedda utgifter
10
000
±0
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
200
±0
Summa
28
755
200
±0
Anslagsförslag
2025
för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
47
761
911
±0
Summa
47
761
911
±0
Magdalena Andersson (S)
Mikael Damberg (S)
Lena Hallengren (S)
Johan Löfstrand (S)
Teresa Carvalho (S)
Peter Hultqvist (S)
Jennie Nilsson (S)
Ardalan Shekarabi (S)
Matilda Ernkrans (S)
Fredrik Olovsson (S)
Ida Karkiainen (S)
Niklas Karlsson (S)
Lawen Redar (S)
Anders Ygeman (S)
Anna-Caren Sätherberg (S)
Fredrik Lundh Sammeli (S)
Gunilla Svantorp (S)
Åsa Westlund (S)
Morgan Johansson (S)
Heléne Björklund (S)
Mattias Jonsson (S)