Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.485 · ämneslikhet 0.994. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd som del av aktivitetskravet och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd som del av aktivitetskravet och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 366 ord · B 368 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2024/25:2420
av Oliver Rosengren (M)
Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd som del av aktivitetskravet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Yrkesutbildning är en effektiv väg till arbete
[1]
. Med 360
195 arbetslösa
[2]
, varav 164
000 eller ca
39 procent av de arbetslösa är långtidsarbetslösa
[3]
och bara 164
248 inskrivna i en insats
[4]
samtidigt som det finns 150
000 lediga jobb
[5]
är det tydligt att svensk arbets
marknad lider av matchningsproblem och att insatserna för att förbättra matchningen är underutnyttjade. Bara några tusen går en arbetsmarknadsutbildning
[6]
, trots att brist på rätt kompetens är ett av de vanligaste skälen till att företag har svårt att anställa.
Kommunerna saknar idag möjlighet att anvisa personer som saknar utbildning till reguljär utbildning, även om det betraktas som nödvändigt eller betydelsefullt för att de ska lämna försörjningsstödsberoende. Den statliga utbildningsplikten omfattar bara personer i etableringen och gäller bara upp till och med grundskola.
En utvidgad utbildningsplikt borde omfatta alla arbetslösa och ta sikte på gymnasie
examen. Det behöver dessutom ses över hur ett krav att delta i exempelvis yrkesvux ska harmoniseras med ersättningssystemen, då personer som tar emot studiemedel i regel inte får försörjningsstöd. De som läser en yrkesutbildning genom Arbetsförmedlingen har bidrag och behöver inte ta lån. Det skapar olika förutsättningar, som sett till statistik över könsfördelning mellan arbetsmarknadsutbildning och yrkesvux dessutom tenderar
att försätta kvinnor i en situation med lån från att ha läst en vårdutbildning inom yrkesvux
men män utan efter en arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis industrin.
Referenser
Arbetsförmedlingen
(2024). Statistik om arbetslöshet och arbetssökande. https://arbetsformedlingen.se/statistik/statistik-om-arbetsloshet-och-arbetssokande.
Arbetsförmedlingen
(2024). Statistik om insatser och program. https://arbetsformedlingen.se/statistik/statistik-om-insatser-och-program.
Ekonomifakta
(2024). Långtidsarbetslöshet. https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/langtidsarbetsloshet_1209195.html.
SCB
(2024). Tidsserie över antal lediga jobb. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/vakanser-och-arbetsloshet/konjunkturstatistik-over-vakanser-kv/pong/tabell-och-diagram/tidsserie-over-antal-lediga-jobb/.
Sundén, Annika
(2022).
Yrkesutbildning löser matchningsproblemen
. Landsorganisationen i Sverige (LO), Stockholm.
Vikström, Johan och van den Berg, Gerard
(2017). Långsiktiga effekter av arbetsmarknadsutbildning (IFAU 2017:17). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala.
Oliver Rosengren (M)
[1]
IFAU 2017:17.
[2]
Arbetsförmedlingen (2024).
[3]
Ekonomifakta (2024).
[4]
Arbetsförmedlingen (2024).
[5]
SCB (2024).
[6]
Sundén (2022).
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2710
av Oliver Rosengren (M)
Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd som del av aktivitetskravet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Yrkesutbildning är en effektiv väg till arbete
[1]
. Med 373
311 arbetslösa
[2]
, varav 167
100 eller ca 44,77 procent är långtidsarbetslösa
[3]
och bara 164
147 inskrivna i en insats
[4]
samtidigt som det finns 124
300 lediga jobb
[5]
. Det är tydligt att svensk arbetsmarknad lider av matchningsproblem och att insatserna för att förbättra matchningen är under
utnyttjade. Bara några tusen går en arbetsmarknadsutbildning
[6]
, trots att brist på rätt kompetens är ett av de vanligaste skälen till att företag har svårt att anställa.
Kommunerna saknar idag möjlighet att anvisa personer som saknar utbildning till reguljär utbildning, även om det betraktas som nödvändigt eller betydelsefullt för att personen ska lämna försörjningsstödsberoende. Den statliga utbildningsplikten omfattar bara personer i etableringen och gäller bara upp till och med grundskola.
En utvidgad utbildningsplikt borde omfatta alla arbetslösa och ta sikte på gymnasie
examen. Det behöver dessutom ses över hur ett krav att delta i exempelvis yrkesvux ska harmoniseras med ersättningssystemen, då personer som tar emot studiemedel i regel inte får försörjningsstöd. De som läser yrkesutbildning genom Arbetsförmedlingen har bidrag, och behöver inte ta lån. Det skapar olika förutsättningar, som sett till statistik över könsfördelning mellan arbetsmarknadsutbildning och yrkesvux dessutom tenderar att försätta kvinnor i en situation med lån från att ha läst vårdutbildning inom yrkesvux, men män utan efter en arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis industrin.
Referenser
Arbetsförmedlingen (2025) Statistik om arbetslöshet och arbetssökande
https://arbetsformedlingen.se/statistik/statistik-om-arbetsloshet-och-arbetssokande
Arbetsförmedlingen (2025) Statistik om insatser och program
https://arbetsformedlingen.se/statistik/statistik-om-insatser-och-program
Ekonomifakta (2025) Långtidsarbetslöshet
https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/langtidsarbetsloshet_1209195.html
SCB (2025). 124
300 lediga jobb under fjärde kvartalet 2024
https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/efterfragan-pa-arbetskraft/lediga-jobb-och-rekryteringsbehov/pong/statistiknyhet/lediga-jobb-och-rekryteringsbehov-4e-kvartalet-2024/#:~:text=Under%20fj%C3%A4rde%20kvartalet
%202024%20uppgick%20det%20totala,beskriver%20efterfr%C3%A5gan%20p%C3%A5%20arbetskraft%20p%C3%A5%20den%20svenska
Sundén, Annika (2022).
Yrkesutbildning löser matchningsproblemen
. Landsorganisationen i Sverige (LO), Stockholm.
Vikström, Johan; van den Berg, Gerard (2017). Långsiktiga effekter av arbetsmarknads
utbildning (IFAU 2017:17). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala.
Oliver Rosengren (M)
[1]
IFAU 2017:17.
[2]
Arbetsförmedlingen (2025).
[3]
Ekonomifakta (2025).
[4]
Arbetsförmedlingen (2025).
[5]
SCB (2025).
[6]
Sundén (2022).
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag