Jämförelse 7cadbdbe24486854dc2a9562 Underlagets kontrollsumma: 8e9f7dca7f7a2287efb31bd1f0215bb81d26d877d5e2aa375ad7484e030f451b Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC023064: Utgiftsområde 22 Kommunikationer === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc023064 Motion till riksdagen 2024/25:3064 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2025 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 41 028 989 18 300 000 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 302 196 5 000 000 1:3 Trafikverket 1 539 222 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 194 308 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 62 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 296 013 −175 000 1:7 Trafikavtal 1 006 000 247 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 89 741 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 950 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 1 723 381 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 660 987 ±0 1:13 Trafikanalys 75 745 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 745 253 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 550 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 95 000 ±0 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 379 000 ±0 1:18 Lån till körkort 31 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 247 926 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 5 000 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 58 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 819 014 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 270 297 ±0 2:7 Digital förvaltning 129 894 ±0 99:1 Investeringsstöd kollektivtrafik ±0 5 000 000 99:2 Sverigekort – billigare och enklare kollektivtrafik ±0 11 000 000 Summa 94 447 432 39 377 000 Miljöpartiets vision är att alla ska kunna resa på ett hållbart sätt till en låg kostnad i hela landet. Därför vill Miljöpartiet göra stora investeringar i infrastruktur för framtidens hållbara transporter. Vägtransporterna orsakar idag omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige och försämrar luftkvaliteten i städer och längs trafikleder. Barn och vuxna blir allvarligt sjuka av dålig luft och detta orsakar för tidig död för många människor. För att minska utsläppen från transporterna behöver vi arbeta med tre områden. Det handlar om att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och fossilfria bränslen. Vi behöver effektivisera transporterna och minska behovet av vägtransporter samt stimulera övergången till andra effektiva färdmedel. Vi kan minska behovet av transporter och förändra valet av färdmedel genom att planera samhället smartare. Detta kan ske såväl genom fysisk planering som med styrmedel som främjar ett hållbart transportsystem. Pandemin har gett en skjuts åt utvecklingen av digitala lösningar och lett till förändringar i människors beteenden. Styrmedel och politiska beslut ska driva på för mer energieffektiva lösningar och för att hållbar energi används för godstransporter och personresor. Vi välkomnar nya tekniska innovationer som kan minska utsläppen och förändra beteendemönster och vi vill att lagstiftningen ska ligga i framkant och anpassas till morgondagens transportsystem. Andelen elbilar i nybilsförsäljningen ökade tidigare mycket snabbt tack vare politiska reformer som elbilspremien och bonus malus-systemet. Regeringens beslut att ta bort klimatbonusen för elbilar skedde bokstavligen över en natt och har inneburit att omställ ­ ningen bromsat in kraftigt och minskat förtroendet för styrmedlet i sig. Sänkningen av bränsleskatter och höjd skatt på fossilfri el samt den oansvariga hanteringen av reduk ­ tionsplikten har ytterligare motverkat den snabba elektrifiering som transport ­ sektorn så väl behöver. För att nå utsläppsmålen för transportsektorn finns ett stort behov av att stötta – inte motverka – den pågående elektrifieringen. Elektrifieringen behöver gå betydligt fortare för att kunna kompensera tillräckligt mycket för de stora ökningar av utsläppen som regeringens politik medför. Den utvecklingen ser vi inte idag. Fossilfria transporter i hela landet Vårt samhälle är helt beroende av att transportera varor och människor, men samhället ska inte vara beroende av fossila bränslen. Vi behöver rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer transporter behöver ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Det som behöver transporteras på väg ska drivas av el och hållbara bränslen istället för bensin och diesel. Vi vill se nationella planer för utbyggnad av laddinfrastruktur, biogas och vätgas. Vi vill även se förbättrad tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för att boende ska kunna ladda hemma i såväl villa som bostadsrätt och hyresrätt. Samtidigt behöver vi vara öppna för att ny teknik kan innebära att nya drivlinor möjliggörs, men det är denna utveckling som i nuläget är möjlig att överblicka och en omställning som är långsiktigt rimlig att planera för. Internaliseringsgraden mellan olika trafikslag behöver öka och sträva mot att bli idealt lika, vilket innebär att transportköparen/resenären fullt ut betalar ett pris som inkluderar ersättning för de externa effekter transporten orsakar resten av samhället. Exempel på externa effekter är avgasutsläpp, slitage, partiklar, trafikolyckor, buller och trängsel som påverkar andra negativt både i och utanför trafiksystemet. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på järnvägen i Sverige. För att finansiera satsningar på framtidens järnvägsinfrastruktur som nya stambanor i södra Sverige, dubbelspår på nya Ostkustbanan, utbyggnad av Norrbotniabanan samt Oslo–Stockholm behöver anslaget 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur höjas med 18 miljarder kronor per år under 2025, 2026 respektive 2027. Mer pengar behövs till underhåll av järnväg genom att 5 miljarder kronor tillförs inom anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur per år under 2025, 2026 respektive 2027. Medel behövs både i närtid och långsiktigt för att komma ikapp järnvägsunderhållet och öka tillförlitligheten för järnvägen. För att järnvägsunderhållet ska bli effektivt och avsatta medel ska nå ut till underhållet av järnvägen behöver järnvägsunderhållet tas tillbaka i egen regi. Sjöfarten och våra hamnar behöver snabba på resan mot fossilfrihet. En grön hamn ­ strategi ska tas fram. Lättare att cykla och åka kollektivt Om vi ska nå våra klimat- och miljömål måste samhället bli mer transporteffektivt. Elbilar är ett bättre val än fossildrivna bilar, men i många situationer är det bästa alternativet att gå, cykla eller åka kollektivt när möjligheten finns. Vi vill sänka taxorna och bygga ut kollektivtrafik med hög kvalitet och stor kapacitet, bland annat genom spårtrafik och bussfiler i fler städer. Med tät och pålitlig kollektivtrafik och med moderna och säkra cykelbanor ger vi fler möjligheten att i vardagen välja smidiga och effektiva alternativ framför den privata bilen. Stadsmiljöavtalen ska behållas och utökas kraftigt för mer och bättre infrastruktur för cykel och kollektivtrafik samt effektiva varutransporter. Anslaget förstärks med ytterligare 300 miljoner kronor för år 2025 samt 600 miljoner kronor för 2026 respektive 2027 i anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Ett nytt anslag 99:1 Investeringsstöd kollektivtrafik införs för att bidra till att kollektivtrafikhuvudmännen kan investera för att utveckla sin regionala kollektivtrafik. Anslaget uppgår till 5 miljarder kronor för 2025, 2026 respektive 2027. Finansieringen av ett nationellt biljettsystem för kollektivtrafiken behöver återställas i syfte att få till ett flexibelt robust system som inte stannar vid länsgränsen. Vi vill införa en kollektivtrafikmyndighet för att mer effektivt än idag kunna arbeta med dessa frågor. Vi gör ett tillskott på 247 mnkr för år 2025 till anslag 1:7 Trafikavtal för att upprätt ­ hålla dagens tillgänglighet. För åren 2026 tillförs 347 miljoner kronor respektive 272 miljoner kronor för 2027. I detta anslag ingår även upphandlad trafik mellan Göteborg och Norrland och tåg Stockholm/Göteborg till Trondheim. I anslag 1:16 Internationell tågtrafik tillför vi 30 miljoner kronor för 2026 och 95 miljoner kronor till 2027 för att hålla anslaget oförändrat. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för tåg ut mot Europa. Det ska vara billigare att ta sig till jobbet med kollektivtrafik än bil och de senaste åren har priserna i kollektivtrafiken ökat mer än bränslepriserna. Ett Sverigekort ska införas som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet för 499 kronor per månad för vuxna och 250 kronor per månad för ungdomar, studenter och pensionärer. Sverigekortet beräknas kosta 11 miljarder respektive år för 2025–2027 i anslag 99:2. Det kommer behövas statlig medfinansiering för regionala investeringar. De statliga investeringarna i cykelinfrastruktur behöver öka och servicenära cykelinfrastruktur på landsbygden behöver tillskapas. Miljöpartiet höjer anslaget inom 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur till 18,3 miljarder kronor för 2025 och 18,6 miljarder för 2026 och 2027 för att möjliggöra fler nationella åtgärder som kommer regioner och kommuner till del inom järnväg, kollektivtrafik och cykel. En viktig del i detta är att höja anslagen för länsplanerna. Planera samhället hållbart Många grundläggande aspekter av vårt transportsystem grundläggs när vi bygger transportinfrastrukturen, men också när vi planerar bostäder och samhällsservice. Vi vill att hållbarhet ska inkluderas i mycket större utsträckning när samhället planeras. Där går det att göra en stor insats för att minska behovet av energi och transporter. Låga energi ­ behov och klimatmål ska premieras. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket, Boverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transportsnålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet. Det behövs ett vägtrafik ­ minskningsmål samt ett paket av åtgärder för att ge kommunerna fler verktyg för att kunna arbeta med detta mål. Ett vägtrafikminskningsmål behöver differentieras med olika målbilder beroende på storstad, större städer, tätort och landsbygd. Ett vägtrafik ­ minskningsmål kommer även att påverka den nationella infrastrukturplaneringen. För att uppnå detta behöver individens och transportköparens kostnader för vägtransporter fördelas rättvist mellan de regioner där alternativ till vägtrafik är väl utbyggt och de regioner där andra möjligheter i större utsträckning saknas. En minskad vägtrafik i storstäder och tätorter samt bibehållen och om möjligt minskad vägtrafik i glesbygd innebär som bärande grundprincip att det inte behövs fortsatt utbyggnad av vägnätet. Ny väginfrastruktur som är nödvändig utifrån nyetableringar av olika verksamheter kommer fortsatt vara i behov av anslag. Befintliga och kommande medel för väg inom anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur bör i ökad grad fokuseras till åtgärder för ökad trafiksäkerhet samt kunna flyttas över till anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur för väg och spår. I ett transport ­ effektivt samhälle är det av största vikt att befintlig infrastruktur för såväl väg som spår håller en hög standard och god trafiksäkerhet i hela landet. Trafikverket får i uppdrag att föreslå omfördelningar av medel inom anslag 1:1 till anslag 1:2 inom Nationell plan för transportsystemet. Även statlig medfinansiering av fyrstegsprincipens steg 1- och steg 2-åtgärder ska kunna ske via nationell plan genom anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur. Sammanslagningen av Banverket och Vägverket till Trafikverket har inte skapat den effektiva myndighet som var avsikten. Vi vill utreda hur en ny myndighetsstruktur ska utformas där Trafikverket delas upp i två myndigheter utifrån järnvägs- respektive vägansvar. Tillgången till grundläggande betaltjänster har försämrats enligt 15 av 21 länsstyrelser. Vi ser ett starkt behov av att stärka arbetet för att förbättra situationen på framförallt landsbygden och stärker anslaget 2:3 Grundläggande betaltjänster med 5 miljoner kronor för 2025, 2026 och 2027. Ett reformerat och rättvist reseavdrag Det reseavdrag som regeringen återinfört dras med omfattande fusk på flera miljarder kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden och riskerar att öka utsläppen från vägtrafiken och cementera orättvisorna mellan trafikslagen. Miljöpartiet vill införa den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutade om 2022. Skattereduktionen innebär ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas. Vi anser att det krävs en reform av reseavdraget. Som utgångspunkt ska en sådan reform vara kostnadsneutral. Flygets utsläpp ska minska För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen och på sikt elflyg och elektrobränslen för de flyg ­ resor som inte kan ersättas på annat sätt. Utbudet av förnyelsebara bränslen kommer sannolikt vara begränsat och tekniker kommer ta lång tid att utveckla och introducera brett på marknaden. Vi behöver därför även minska flygresorna, samt avveckla flyget på de sträckor där det finns hållbara alternativ som järnväg. Flygskatten behöver fördubblas och inte tas bort. Flyget ska betala för sina utsläpp enligt den princip som är väl etablerad om att förorenaren betalar. Bromma flygplats ska läggas ner. Anslaget 1:6 Ersättning avseende flygplatser minskas med 175 miljoner kronor för 2025, 2026 respektive 2027. Anslagen för flygtrafiktjänst och ersättning för beredskap behålls för 2025, 2026 respektive 2027. Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Elin Söderberg (MP) === HD023517: Utgiftsområde 22 Kommunikationer === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd023517 Motion till riksdagen 2025/26:3517 av Linus Lakso m.fl. (MP) Utgiftsområde 22 Kommunikationer Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 22 Kommunikationer Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur 46 386 804 18 000 000 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur 40 327 971 6 000 000 1:3 Trafikverket 6 531 201 ±0 1:4 Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål 353 808 ±0 1:5 Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur 85 284 ±0 1:6 Ersättning avseende flygplatser 662 013 −425 000 1:7 Trafikavtal 1 055 000 197 000 1:8 Viss internationell verksamhet 30 557 ±0 1:9 Statens väg- och transportforskningsinstitut 88 896 ±0 1:10 Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk 1 000 000 ±0 1:11 Trängselskatt i Stockholm 2 024 325 ±0 1:12 Transportstyrelsen 2 704 834 −10 000 1:13 Trafikanalys 80 268 ±0 1:14 Trängselskatt i Göteborg 939 330 ±0 1:15 Sjöfartsstöd 1 600 000 ±0 1:16 Internationell tågtrafik 65 000 30 000 1:17 Infrastruktur för flygtrafiktjänst 346 000 ±0 1:18 Lån till körkort 466 ±0 1:19 Obemannad luftfart 30 000 ±0 2:1 Post- och telestyrelsen 318 763 ±0 2:2 Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning 106 278 ±0 2:3 Grundläggande betaltjänster 25 037 ±0 2:4 Informationsteknik och telekommunikation 153 844 ±0 2:5 Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation 1 323 814 ±0 2:6 Myndigheten för digital förvaltning 295 385 ±0 2:7 Digital förvaltning 169 894 ±0 99:1 Sverigekortet ±0 11 100 000 99:2 Stadsmiljöavtal ±0 600 000 99:3 Investeringsstöd för kollektivtrafik ±0 4 000 000 Summa 106 704 772 39 492 000 Miljöpartiet vill att alla ska kunna resa hållbart och billigt i hela landet. Givet att vitt skilda förutsättningar råder i olika typer av storstäder, tätorter samt lands- och gles ­ bygder behöver politiken utformas efter devisen ”rätt lösning på rätt plats”. I städer och tätorter behöver biltrafiken minska och alternativ som kollektivtrafik, cykel och gång främjas. I lands- och glesbygder med långa avstånd där bilen är en förutsättning för att få ihop vardagen behöver fler ges möjlighet att byta eller konvertera till elbil eller bio ­ gasbil. Miljöpartiet vill genomföra stora investeringar i infrastruktur för framtidens hållbara transporter. Vi behöver rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer trans ­ porter behöver ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på järnvägen i Sverige. Vägtransporterna orsakar idag omkring en tredjedel av utsläppen av koldioxid inom Sverige och försämrar luftkvaliteten i städer och längs trafikleder. Barn och vuxna blir allvarligt sjuka av dålig luft och detta orsakar för tidig död för många människor. För att minska utsläppen från transporterna behöver vi arbeta med tre områden. Det handlar om att byta drivmedel från fossilt till i första hand el och fossilfria bränslen, effektivisera transporterna och minska behovet av vägtransporter samt stimulera övergången till andra effektiva färdmedel. Vi kan minska behovet av transporter och förändra valet av färdmedel genom att planera samhället smartare. Styrmedel och politiska beslut ska driva på för mer energieffektiva lösningar och för att hållbar energi används för gods ­ transporter och personresor. Vi välkomnar nya tekniska innovationer som kan minska utsläppen och förändra beteendemönster och vi vill att lagstiftningen ska ligga i fram ­ kant och anpassas till morgondagens transportsystem. Låt fossilbolagen betala för omställningen År 2027 ska Sverige implementera EU:s nya utsläppshandelssystem ETS2 för framförallt transportsektorn. Handelssystemet omfattar i huvudsak fossila drivmedel men även uppvärmning av fastigheter och mindre industrier. Enbart styrningen från ETS2 kommer inte att räcka för att Sverige ska klara varken nationella klimatmål eller klimatåtaganden gentemot EU, därför krävs även nationella styrmedel. Miljöpartiet föreslår att det införs ett svenskt handelssystem som kopierar utformningen av EU ETS2 men styr mot snabbare utsläppsminskningar i linje med Sveriges klimatmål. Intäkterna från det svenska handelssystemet ska gå tillbaka till hushållen i form av utdelning/transportstöd och omfattande elbilsstöd. I stora delar av landet är bilen helt nödvändig för att vardagen ska gå ihop, men för att klara klimatmålen behöver användningen av fossila drivmedel snabbt fasas ut. Därför måste alternativen till fossilbilen bli billigare och tillgängliga för fler. Regeringen har arbetat för det motsatta genom att slopa stöd till elektrifiering och sänka priset på fossila drivmedel. Det har låst fast svenska hushåll i fossilberoendet och riskerar att slå hårt mot hushållens ekonomi när priset på fossila drivmedel går upp i samband med att EU:s nya utsläppshandelssystem träder i kraft 2027. Bygg ut järnvägen – fler ska komma fram fortare Vi behöver kraftigt rusta och bygga ut järnvägen i hela landet. Mer transporter behöver ske på tåg och till sjöss istället för på väg. Miljöpartiet vill se en historisk satsning på järnvägen i Sverige. För att finansiera satsningar på framtidens järnvägsinfrastruktur som nya stambanor i södra Sverige med nav i Jönköping, dubbelspår på Nya Ostkust ­ banan, utbyggnad av Norrbotniabanan, Malmbanan samt Oslo–Stockholm behöver investeringarna i järnvägen höjas med 18 miljarder kronor per år under 2026 i anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur . Mer pengar behövs även till underhåll av järnväg genom en satsning på 6 miljarder kronor för 2026 i anslag 1:2 Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur . Medel behövs både i närtid och långsiktigt för att komma ikapp järnvägsunderhållet och öka tillförlitligheten för järnvägen. För att järn ­ vägsunderhållet ska bli effektivt och avsatta medel ska nå ut till underhållet av järn ­ vägen behöver järnvägsunderhållet tas tillbaka i egen regi. Idag ligger järnvägstrans ­ porterna betydligt närmare att stå för sina externa kostnader än vägtransporterna, framförallt inom godsleveranser. Exempel på externa effekter är avgasutsläpp, slitage, partiklar, trafikolyckor, buller och trängsel som påverkar andra negativt både i och utanför trafiksystemet. Miljöpartiet anser att alla trafikslag ska stå för sina externa kostnader och att styrmedel för detta behöver utvecklas där kilometerskatten för tunga fordon införs för att den tunga vägtrafiken ska bära sina kostnader. Sverigekortet – billigare och enklare att resa med kollektivtrafiken Det ska vara billigare att resa med kollektivtrafiken än med bilen. Men de senaste åren har priserna i kollektivtrafiken ökat mer än bränslepriserna. Vi föreslår att ett Sverige ­ kort införs som ger möjlighet till resor med lokal och regional kollektivtrafik i hela landet för 499 kronor per månad för vuxna och 250 kronor per månad för ungdomar, studenter och pensionärer. Sverigekortet beräknas kosta 11,1 miljarder kronor för 2026 i anslag 9:1 Sverigekortet . Stärk kollektivtrafiken Ett investeringsstöd för utveckling av kollektivtrafik införs för att bidra till att kollektiv ­ trafikhuvudmännen runt om i landet kan investera för att utveckla sin regionala kollektivtrafik. Satsningen är på 4 miljarder kronor för 2026 i anslag 99:3 Investerings ­ stöd för kollektivtrafik . Finansieringen av ett nationellt biljettsystem för kollektiv ­ trafiken behöver återställas i syfte att få till ett flexibelt robust system som inte stannar vid länsgränsen. Vi vill införa en kollektivtrafikmyndighet för att mer effektivt än idag kunna arbeta med dessa frågor. Stadsmiljöavtalen ska återinföras och utökas för mer och bättre infrastruktur för cykel och kollektivtrafik samt effektiva varutransporter. Miljöpartiet satsar 600 miljoner kronor för 2026 i anslag 99:2 Stadsmiljöavtal . Det finns flera viktiga regionala tåglinjer som är i behov av nationellt stöd. Vi gör ett tillskott på 197 miljoner kronor för år 2026 till anslag 1:7 Trafikavtal för att stärka till ­ gängligheten. Regeringen anslår inte de medel som Trafikverket anser behövs för att ens upprätthålla dagens tillgänglighet. Sedan tidigare har nattåg Göteborg–Norrland slutat rulla och nattåg till Trondheim kom aldrig igång eftersom att medel saknades. Även dessa linjer ingår i Miljöpartiets budget för 2026. Regeringen tar även bort medel för nattåg ut i Europa och Miljöpartiet tillför 30 miljoner kronor för 2026 i anslag 1:16 Internationell tågtrafik för att tågen ska fortsätta rulla. Det är viktigt att det finns goda förutsättningar för tåg ut mot Europa. Följande nu hotade linjer finns finansierade i Miljöpartiets budget för 2026: ‒ Tåg i Bergslagen ‒ Stångådalsbanan ‒ Norrtåg ‒ Samverkande inland (buss i de fyra nordligaste länen) ‒ Buss i norra Dalarna ‒ Nattåg Hamburg/Berlin Utöver dessa finansieras i Miljöpartiets budget för 2026 även den nedlagda nattågs ­ linjen Göteborg–Norrland samt den planerade nattågslinjen till Trondheim. Gör det lättare att cykla och åka kollektivt För att vi ska nå våra klimat- och miljömål måste samhället bli mer transporteffektivt. Elbilar är ett bättre val än fossildrivna bilar, men för många är det bästa alternativet att gå, cykla eller åka kollektivt när en resa väl behöver ske. Vi vill sänka taxorna och bygga ut kollektivtrafik med hög kvalitet och stor kapacitet, bland annat genom spår ­ trafik och bussfiler i fler städer. Med tät och pålitlig kollektivtrafik och med moderna och säkra cykelbanor ger vi fler möjligheten att i vardagen välja smidiga och effektiva alternativ framför bilen. Det kommer behövas statlig medfinansiering för regionala investeringar. De statliga investeringarna i cykelinfrastruktur behöver öka och service ­ nära cykelinfrastruktur på landsbygden behöver tillskapas. Miljöpartiet höjer som tidigare redovisat anslag 1:1 Utveckling av statens transportinfrastruktur med 18 miljarder kronor under 2026 för att möjliggöra fler nationella åtgärder som kommer regioner och kommuner till del inom, järnväg, kollektivtrafik och cykel. En viktig del i detta är höjda anslag för länsplanerna samt stadsmiljöavtal. Planera samhället hållbart Många aspekter av vårt transportsystem grundläggs när vi bygger transportinfrastruk ­ turen och planerar bostäder och samhällsservice. Vi vill ge ett särskilt uppdrag till Trafikverket, Boverket och andra berörda myndigheter att arbeta för ett mer transport ­ snålt samhälle samt att ta fram en plan för ökad transporteffektivitet. Det behövs ett vägtrafikminskningsmål samt ett paket av åtgärder för att ge kommunerna fler verktyg för att kunna arbeta med detta mål. Ett vägtrafikminskningsmål behöver differentieras med olika målbilder beroende på storstad, större städer, tätort och landsbygd. En minskad vägtrafik i storstäder och tätorter innebär som bärande grundprincip att det inte behövs en fortsatt utbyggnad av vägnätet. Ny väginfrastruktur som är nödvändig utifrån nyetableringar av olika verksamheter kommer fortsatt behöva byggas, men det behövs inte kapacitetshöjande väginvesteringar. Regeringens anslag för väginvesteringar bör i ökad grad fokusera på åtgärder för ökad trafiksäkerhet samt vid behov kunna flyttas till drift och underhåll av statliga väg och spår. I ett transporteffektivt samhälle är det av största vikt att befintlig infrastruktur för såväl väg som spår håller en hög standard och god trafiksäkerhet i hela landet. Även statlig medfinansiering av fyrstegsprincipens steg 1- och steg 2-åtgärder ska kunna ske via nationell plan. Sammanslagningen av Banverket och Vägverket till Trafikverket har inte skapat den effektiva myndighet som var avsikten. Vi vill att Trafikverket delas upp i två myndigheter utifrån järnvägs- respektive vägansvar. Ett reformerat och rättvist reseavdrag Det reseavdrag som regeringen valt att behålla dras med omfattande fusk på flera miljarder kronor, gynnar främst höginkomsttagare i storstadsområden, ökar utsläppen från vägtrafiken och cementerar orättvisorna mellan trafikslagen. Miljöpartiet vill införa den skattereduktion för arbetsresor som riksdagen beslutat om och som regeringen valt att inte införa. Detta skulle inneburit ett färdmedelsneutralt och mer rättvist system, där också de som pendlar på annat sätt såsom med kollektivtrafik omfattas. Vi anser att det krävs en kostnadsneutral reform av reseavdraget. Flygets utsläpp ska minska För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen och på sikt elflyg och elektrobränslen för de flyg ­ resor som inte kan ersättas på annat sätt. Utbudet på förnyelsebara bränslen kommer sannolikt vara begränsat och tekniker kommer ta lång tid att utveckla och introducera brett på marknaden. Förnyelsebara bränslen kommer att följa EU:s reduktionsplikts ­ nivåer som ligger på låga nivåer. Flyget behöver betala för sina utsläpp enligt den princip som är väl etablerad om att förorenaren betalar. Men arbetet går idag för lång ­ samt. Driftsbidraget i anslag 1:6 Ersättning avseende flygplatser sänks med 425 miljoner kronor för 2026. Det totala anslaget för ersättning avseende flygplatser i denna utgifts ­ områdesmotion är därmed 116 miljoner kronor högre än i Miljöpartiets budget för 2025. Regeringens höjda anslag för flygtrafiktjänst och ersättning för beredskap för flygplatser behålls, samtidigt som att vi bedömer att det finns ett antal flygplatser i norra delen av landet som är i behov av ökat stöd. Anslaget 1:12 Transportstyrelsen sänks med 10 miljoner kronor för de medel som avser aktivt arbete för fler direktlinjer till Arlanda. Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Amanda Palmstierna (MP)