Jämför sakliga förslag

A · Kooperativa hyresrättsföreningars rätt att äga dotterbolag

2023/24 · HB021591 · Louise Thunström (S); Azadeh Rojhan (S)

B · Kooperativa hyresrätter

2024/25 · HC022473 · Louise Thunström (S); Azadeh Rojhan (S); Fredrik Lundh Sammeli (S); Anna Wallentheim (S); Lars Mejern Larsson (S); Kalle Olsson (S); Johan Andersson (S); Monica Haider (S); Heléne Björklund (S)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.009 · ämneslikhet 0.759. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkanden saknar motsvarighet

1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur lagen om ekonomiska föreningar kan ändras så att kooperativa hyresrättsföreningar av viss storlek (antal lägenheter, omsättning alternativt balansomslutning) har möjlighet att äga samt bedriva verksamhet i dotterbolag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och belysa villkoren för den kooperativa hyresrätten utifrån dagens samhällsutmaningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 495 ord · B 1062 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:1591 av Louise Thunström och Azadeh Rojhan (båda S) Kooperativa hyresrättsföreningars rätt att äga dotterbolag Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur lagen om ekonomiska föreningar kan ändras så att kooperativa hyresrättsföreningar av viss storlek (antal lägenheter, omsättning alternativt balansomslutning) har möjlighet att äga samt bedriva verksamhet i dotterbolag, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Kooperativa hyresrätter är en unik upplåtelseform, som fungerar som ett mellanting mellan bostadsrätt och traditionell hyresrätt. Den kooperativa hyresrätten är en socialt och ekonomiskt hållbar boendeform. Kooperativa hyresrätter bidrar till större variation på bostadsmarknaden. Det är viktigt att olika upplåtelseformer finns på bostadsmarknaden, inte bara hyres- och bostadsrätt. Kooperativa hyresrättsföreningar återinvesterar det årliga resultatet i verksamheten, vilket medför att de kan bygga såväl i låg- som högkonjunktur, vilket inte alltid är möjligt för alla bostadsaktörer. Det är därför angeläget för samhället att värna kooperativa hyresrättsföreningar. I dagsläget förhindrar nuvarande lagstiftning kooperativa hyresrättsföreningar att äga dotterbolag. Det hindrar upplåtelseformen kooperativ hyresrätt från att utvecklas och det hindrar en nödvändig variation på bostadsmarknaden. Det hindrar även tillväxten för SKB, Stockholms Kooperativa Bostadsförening, som är Sveriges största kooperativa hyresrättsförening med 91 000 köande och boende medlemmar. Och detta i en region med stort behov av nya bostäder. Här behöver man se över lagen om ekonomisk förening och ändra så att kooperativa hyresrättsföreningar av en viss storlek (antal lägenheter, omsättning alternativt balans omslutning) har möjlighet att äga och bedriva verksamhet i dotterbolag. En kooperativ hyresrättsförening är en särskild form av ekonomisk förening med ändamål att upplåta bostadslägenheter med hyresrätt till sina medlemmar. Enligt 1 kapitlet § 1 i lag om ekonomiska föreningar står det att en ekonomisk föreningsverksamhet får bedrivas: i ett dotterföretag till föreningen i ett av föreningen delägt företag, om även övriga delägare är ekonomiska föreningar eller motsvarande utländska juridiska personer med hemvist inom Europeiska ekono miska samarbetsområdet, eller i ett helägt dotterföretag till ett sådant företag som avses i 2. (lag 2016:108) Men bestämmelsen är inte tillämplig på kooperativa hyresrättsföreningar (se prop. 2015/16:4 s. 187). En kooperativ hyresrättsförening får inte förlägga sin verksamhet i ett annat företag. Samma sak gäller också för bostadsrättsföreningar. Lagstiftaren har antag ligen tänkt på små kooperativa hyresrättsföreningar sett ur ett perspektiv för att skydda konsumenten. För en förening i SKB:s storlek är detta ett stort problem. Nuvarande lagstiftning hindrar alltså större kooperativa hyresrättsföreningars tillväxt och därmed samhällets mångfald på bostadsmarknaden. En konsekvens av nuvarande lagstiftning är att kooperativa hyresrättsföreningar inte kan förvärva fastigheter paketerade i bolagsform (i praktiken genomförs de flesta fastig hetsaffärer i paketerad form, det vill säga förvärv av bolagets aktier). Kooperativa hyres rättsföreningar kan inte heller bedriva delar av verksamheten i bolagsform vilket ökar riskexponering och begränsar allmän affärsutveckling. Kooperativa hyresrättsföreningar såsom SKB borde precis som andra företag kunna driva en sund, långsiktig affärsverksamhet och konkurrera på lika villkor som gör nytta både för medlemmar och för samhället. Louise Thunström (S) Azadeh Rojhan (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2024/25:2473 av Louise Thunström m.fl. (S) Kooperativa hyresrätter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över och belysa villkoren för den kooperativa hyresrätten utifrån dagens samhällsutmaningar och tillkännager detta för regeringen. Motivering Svensk bostadsmarknad står inför stora utmaningar. Nyproduktionen av bostäder har minskat samtidigt som byggkostnaderna stadigt ökar. Ökade amorteringskrav och hårdare kreditgranskningar från bankerna gör det allt svårare att köpa bostadsrätter. Alltför höga presumtionshyror och höga inkomsttrösklar gör det omöjligt för det stora flertalet hushåll som i dag är i behov av ny bostad att hyra en lägenhet. Bankernas kreditrestriktioner riktar sig även mot fastighetsägarna, som får allt svårare att få tillräckliga banklån för byggandet av hyresrätter. Med en kraftigt ökad nyproduktion av kooperativa hyresrätter skulle en bättre balans mellan fastighetslån och bostadslån kunna uppnås. Fler hushåll skulle få åtkomst till nyproducerade lägenheter och, med föreningarnas egna ansvar för fastighetsförvaltningen och hyressättningen, få en gynnsammare hyresutveckling än inom hyresrätten. En ytterligare utmaning är det fortsatta ombyggnadsbehovet av miljonprogrammet. Allt fler allmännyttiga bostadsbolag saknar kapital för att kunna genomföra hållbara ombyggnadsprogram och väljer istället att sälja ut delar av beståndet till privata intressen, ofta med följd av höga hyreshöjningar och oönskad omflyttning. Med de senaste årens utveckling kommer det snart att saknas ett hyresbestånd med hyresnivåer som även låginkomsttagare har möjlighet att betala. Till detta kommer ett växande problem med trångboddhet och andrahands uthyrningar i dessa områden. Forskningen är inte enig om vilka åtgärder som är nödvändiga för att bryta negativa grannskapseffekter i segregerade bostadsområden. För att i grunden kunna stimulera positiva sociala nätverk och normer, minska negativ konkurrens och exkludering och förbättra den egna närmiljön kommer strukturella förändringar i områdena att bli nödvändiga. En sådan avgörande förändring är att ge de boende ökat ansvar för sin egen vardag och närmiljö genom ombildning till kooperativ hyresrätt. Dessa nödvändiga förändringar av bostadsmarknaden måste ske med utgångspunkt i att såväl det befintliga som det nytillkommande bostadsbeståndet utvecklas till ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara bostäder och bostadsmiljöer, där de framtida upplåtelseformerna kommer att spela en allt större roll för att möta dessa utmaningar på de boendes villkor. Hyres-, bostads- och äganderätten kommer trots reformer inte att kunna fylla alla dessa behov utan behöver kompletteras med en reformerad kooperativ hyresrätt. Samtidigt behöver finansieringsförutsättningarna för kooperativa hyresrättsföreningar förbättras. Redan i propositionen (SOU 2000:95) om kooperativ hyresrätt anges att ”någon form av ekonomisk stimulans torde krävas” om kooperativ hyresrätt ska förekomma i större omfattning. Ett tydligt ägardirektiv till SBAB med uppdrag att prioritera finansiering av nyproduktion och ombildning till kooperativ hyresrätt skulle vara en väg, i kombination med Boverkets kreditgarantier. Bostadsmarknaden är med den utveckling vi beskrivit på väg att bli en marknad för rika. Unga, vanliga löntagare får allt svårare att komma in på bostadsmarknaden då hyresrätterna blir färre i takt med att många kommuner säljer ut sina allmännyttiga bostäder och bostadsrätterna blir allt dyrare och mer kapitalkrävande. Samtidigt blir det allt svårare att bygga hyresrätter i landets minsta och medelstora kommuner. Den kooperativa hyresrättens mer balanserade och spekulationsfria omfördelning av lån mellan medlemmen och föreningen/fastighetsägaren framstår som allt mer angelägen. Den kooperativa hyresrätten permanentades av riksdagen 2002 som den fjärde upplåtelseformen i Sverige. Det har nu gått 22 år sedan lagstiftningen trädde ikraft, med en idag ny bostadspolitisk verklighet. Vissa villkor för den kooperativa hyresrättens förutsättningar att fungera så bra som möjligt behöver därför reformeras. Upplåtelseformens grundläggande värden är dock viktiga att hålla fast vid. Kooperativ hyresrätt är en upplåtelseform som kan beskrivas som en mellanform mellan hyresrätt och bostadsrätt. Kooperativ hyresrätt utvecklar den vanliga hyresrätten samtidigt som den ger nya möjligheter i nyproduktionen och bidrar till ökad boendedemokrati. I en kooperativ hyresrätt hyr hyresgästen sin lägenhet på ungefär samma villkor som gäller för en vanlig hyreslägenhet. Skillnaden är att hyresgästen hyr av en ekonomisk förening, en kooperativ hyresrättsförening. Medlemmarna i föreningen betalar då dels medlemsinsatser, dels upplåtelseinsatser. Medlemsinsatserna uppgår vanligtvis till symboliska belopp medan de spekulationsfria upplåtelseinsatserna varierar betydligt. En nivå som riksdagen inte förutsåg vid införandet av kooperativ hyresrätt utan som drivits upp av de allt mer ökande byggkostnaderna under de senaste åren. Boverket har visat att det finns ett stort potentiellt intresse för den kooperativa hyresrätten som upplåtelseform. Samtidigt råder utbredd kunskapsbrist hos såväl myndigheter som allmänheten och fastighetsägare, något som i sin tur leder till att alltför få ges reella förutsättningar att kunna uttrycka en klar efterfrågan. Hyresgäster som ställs inför utförsäljnings- eller ombildningssituationer ges i praktiken ingen möjlighet att pröva den kooperativa hyresrätten som ett alternativ. Bristen på information och rådgivning gör även att upplåtelseformen osynliggörs i samhällsdebatten och därmed blir negativt särbehandlad jämfört med övriga upplåtelseformer. Sabo, Sveriges 2 Allmännyttiga Bostadsföretag, har gjort en kartläggning av befintliga kooperativa hyresrättsföreningar och med vilka bevekelse grunder de kommit till. Men det finns i dag ingen myndighet som har ett uttalat uppdrag att bistå med information, statistik eller annan relevant kunskap om den kooperativa hyresrätten. SCB:s statistik över bostadsbeståndet särredovisar inte kooperativa hyres rätter som egen upplåtelseform, för att ta ett exempel. En kooperativ hyresrätt ger de boende förutsättningarna som behövs för att besluta över hyresnivå och hur fastighets förvaltning ska gå till. Det stärker både eget engagemang och ansvarstagande. Hyresgästerna själva bestämmer vilken hyra som ska tas ut, grundat på föreningens kostnader. Ju mer man hushållar med vatten och värme och sköter utemiljö, städning och reparationer själva, desto lägre blir boendekostnaden. Detta är något som boende i traditionell hyresrätt ofta är missnöjda med att de saknar inflytande över. Både bostads rätten och den kooperativa hyresrätten är ekonomiska föreningar av särskilt slag. Det finns dock en avgörande skillnad mellan bostadsrätt och kooperativ hyresrätt. I bostadsrätten finns en fast koppling mellan medlemmens andel i föreningen och nyttjanderätten. Detta gör att man kan köpa och sälja nyttjanderätten i föreningen. I den kooperativa hyresrätten finns ingen fast koppling mellan medlemmens andel i föreningen och nyttjanderätten. Detta medför att nyttjanderätten inte heller kan köpas och säljas. Ett spekulationsfritt boende kan bidra till en väl fungerande bostadsmarknad och fler jobb. Vi föreslår därför att det skyndsamt görs en översyn för att se över och belysa villkoren för den kooperativa hyresrätten utifrån dagens samhällsutmaningar samt reformera och lägga förslag för att anpassa gällande rätt. Louise Thunström (S) Azadeh Rojhan (S) Fredrik Lundh Sammeli (S) Anna Wallentheim (S) Lars Mejern Larsson (S) Kalle Olsson (S) Johan Andersson (S) Monica Haider (S) Heléne Björklund (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag