Jämförelse 7b7a178b22fe21e7af5bd877 Underlagets kontrollsumma: 88e0bea0210df55bbb39a0ac6fcbdcab734a94e01e4a0121f0ed510bfd61edc3 Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HC021724: Uppmärksamma antisemitiska hatbrott === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021724 Motion till riksdagen 2024/25:1724 av Magnus Jacobsson (KD) Uppmärksamma antisemitiska hatbrott Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör vidta ytterligare åtgärder för att bekämpa antisemitism i Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Polismyndigheten tillsammans med andra rättsvårdande myndigheter ska underlätta för judar som utsätts för antisemitiska hatbrott att anmäla dessa och tillkännager detta för regeringen. Motivering Antisemitismen har ökat kraftigt i Europa och Sverige de senaste åren. Enligt EU:s strategi för att bekämpa antisemitism och främja judiskt liv (2021–2030) är antisemitism en farlig form av hat som hotar både judiska samhällen och det öppna och mångfaldiga samhället. Statistik visar att 79 procent av judarna i Europa inte rapporterade sin mest allvarliga antisemitiska incident till någon organisation. Strategin betonar att det är en nyckelfaktor att underlätta rapporteringen av antisemitism för att bättre kunna förstå och hantera omfattningen av problemet, och i strategin uppmuntras medlemsstaterna att förbättra sina rapporteringssystem och göra det enklare för offren att rapportera hatbrott. Den ökade otryggheten för den judiska befolkningen har blivit särskilt tydlig efter händelserna den 7 oktober 2023, då det eskalerande våldet och hoten mot judar skapat en atmosfär av rädsla och osäkerhet. Många judar överväger att emigrera på grund av bristande säkerhet och ökande antisemitism i Europa, vilket påminner om de skräm ­ mande nivåer av hat som observerades i 1930-talets Europa. Sverige måste därför agera kraftfullt för att garantera tryggheten för sina medborgare och motverka denna oro. Ett sätt att underlätta för personer som utsätts för antisemitiska hatbrott är att införa en anmälningsmöjlighet för hatbrott online hos polisen. Det skulle ha flera viktiga fördelar och vara ett betydande steg i att bekämpa antisemitism. Om man inför en särskild anmälningskanal för hatbrott skulle det troligtvis göra det enklare för svenska judar att rapportera dessa specifika brott. Ett aktivt arbete med judiska föreningar, församlingar samt andra judiska institutioner skulle kunna hjälpa utsatta judar i rättsprocessen, vilket skulle kunna bidra till att öka rapporterings ­ frekvensen och ge en mer korrekt bild av antisemitismens omfattning i Sverige. Det är av största vikt att polisen har kunskap och kompetens för att hantera den judiska utsattheten för hatbrott. För detta krävs mer specialiserad kompetens och resurser. Detta skulle leda till en mer fokuserad utredning och bättre stöd för brotts ­ offren, vilket i sin tur skulle öka förtroendet för rättssystemet och dess förmåga att bekämpa antisemitism. Vi skulle också få större kännedom om hur utbredd anti ­ semitismen är om fler vågar att anmäla. Tyvärr finns det mycket som tyder på att underrapporteringen av antisemitiska incidenter är ett stort problem och att det riskerar att dölja den verkliga omfattningen av antisemitismen i vårt samhälle. EU-kommissionens strategi uppmanar medlemsstaterna att skapa fler och bättre möjligheter för rapportering av antisemitism. Genom att under ­ lätta för judar att rapportera dessa brott kan vi bättre förstå problemets omfattning och därmed utveckla mer effektiva strategier för att bekämpa antisemitismen. En separat anmälningskanal för hatbrott kan vara ett kraftfullt ställningstagande för att visa att Sverige tar det judiska samhällets säkerhetsfrågor på största allvar. Det skulle också uppmuntra fler att rapportera incidenter och stärka samarbetet mellan myndig ­ heter och det judiska samhället. För att motverka antisemitismens tillväxt och stärka säkerheten för judiska med ­ borgare behöver Polismyndigheten tillsammans med andra rättsvårdande myndigheter bli bättre på, och öka sin förståelse för, bemötande och utredning av brott som är antisemitiska. Det skulle underlätta för judar som utsätts för antisemitiska hatbrott att anmäla dessa. Detta bör ske i nära samarbete med relevanta civilsamhällesorganisationer och representanter för den judiska befolkningen, för att säkerställa att systemet är anpassat efter deras behov och för att öka tilliten till rättssystemet. Genom att införa denna åtgärd skulle Sverige kunna bli en förebild i Europa och visa att vi är villiga att ta konkreta steg för att skydda våra medborgare och bekämpa antisemitism på ett effektivt sätt. Det är dags att Sverige tar ett mer aktivt steg för att bekämpa antisemitism och skydda alla sina medborgare från hatbrott. En separat satsning inom polisen för att öka kunskapen om den judiska gruppens utsatthet för hatbrott är ett konkret och viktigt steg i denna riktning. Regeringen gör en del för att motarbeta antisemitism men utifrån det nu aktuella läget måste det finnas ett större fokus på dessa hatbrott och en öppenhet för att vidta ytterligare åtgärder om det visar sig att det man redan gör inte leder till en tryggare situation för Sveriges alla judar. Magnus Jacobsson (KD) === HD021800: Krafttag mot antisemitism === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd021800 Motion till riksdagen 2025/26:1800 av Magnus Jacobsson (KD) Krafttag mot antisemitism Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utbildning om antisemitism och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Forum för levande historias uppdrag och tillkännager detta för regeringen. Motivering Efter Hamas vedervärdiga attack mot Israel 7 oktober 2023, samt det efterföljande kriget som allt vidare pågår, har flera grupperingar runt om i västvärlden gett uttryck för olika former av antisemitiska angrepp på judar av såväl verbal som fysisk karaktär. Antalet anmälda antisemitiska brott ökade femfaldigt under hösten 2023 enligt statistik från Brå i maj 2024, jämfört med samma period året innan, och det har funnits en förhöjd hotbild mot personer med judisk bakgrund och en ökning av hatbrott med antisemitiska motiv. Enligt Brårapporten om antisemitiska brott från 2025 ses barn och unga som en särskilt utsatt grupp, i skolan, på fritiden och online, men det syns även en ökad utsatthet bland judiska studenter och forskare på universitet. Vid universitet i USA och i Sverige har antisemitiska budskap förekommit vid demonstrationerna mot Israel och det har även funnits inslag av våld och verbala påhopp. En forskare vid Lunds universitet fick förra året sitt kontor vandaliserat och nedklottrat med antisemitiska budskap och personliga påhopp. Judiska studenter varnades för att delta på lektioner och vid aktiviteter med risk för säkerheten, och fick istället delta på distans (Judiska ungdomsförbundet, SvD, 29/5 -24). Utöver detta beslutade Göteborgs stad under sommaren 2024 att bojkotta varor från bland annat Israel. Detta kritiserades starkt av oppositionen och fick även kritik från stadsrevisionen (Aftonbladet 25/6 -24). Bojkotten hävdes av förvaltningsrätten hösten 2024 som då konstaterade att bojkotten varit olaglig (SVT, 16/4 -25). Judar har också förra året stoppats från att delta i aktiviteter vid universitet och handelsbojkotter har riktats gentemot judiska butiker. Allt detta känns igen från 1930-talets Tyskland. Efter andra världskriget lovade vi att detta aldrig skulle upprepas, ändå ser vi att samma gamla antisemitism dyker upp igen. I Umeå genomfördes en demonstration 18/7 -25 där man hängde upp dockor som föreställer judiska lägerfångar som avrättas. Även om syftet var att protestera gentemot kriget i Gaza är det uppenbart att judar i Sverige har tagit djupt illa vid sig. Det är även djupt opassande att aktivister protesterat mot kriget genom att demonstrera utanför den judiska skolan i Stockholm (SVT 19/9 -25). Utöver att vi nu ser öppen antisemitism på våra gator så får vi också signaler ifrån lärare som arbetar i invandrartäta områden om att det är svårt att undervisa om Förintelsen då eleverna helt enkelt inte accepterar den information som man får vilket i en del fall resulterat i att lärare inte mäktar med att ge den undervisning som man skall ge avseende andra världskriget. Vi måste motverka den antisemitism som tyvärr finns i MENA (Mellanöstern och Nordafrika), och som spridits till våra gator, torg och klassrum, och säkerställa att alla elever som går i svensk skola får en korrekt undervisning avseende Förintelsen och rörande antisemitism. Det är också viktigt att det finns adekvat studiematerial att tillgå, även på arabiska. Myndigheten Forum för levande historia har en lång erfarenhet av att informera om Förintelsen och bör få ett förtydligat uppdrag om att även informera om den arabiska nazismen och det muslimska brödraskapets koppling till Hitler. Om vi skall kunna motarbeta antisemitismen i Sverige måste alla som bor i landet också få möjlighet att ta till sig den forskning som finns inom området. Det är därför extra viktigt att Forum för levande historia också får möjlighet att översätta delar av myndighetens material till bland annat arabiska. Magnus Jacobsson (KD)