Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2022/23:2107 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning enligt förslaget i tabell A i motionen. Motivering Tabell A Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Tusental kronor Ramanslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Statskontoret 108 272 ±0 1:2 Kammarkollegiet 118 318 ±0 1:3 Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter 23 050 ±0 1:4 Arbetsgivarpolitiska frågor 1 693 ±0 1:5 Statliga tjänstepensioner m.m. 15 206 904 ±0 1:6 Finanspolitiska rådet 11 035 ±0 1:7 Konjunkturinstitutet 78 255 ±0 1:8 Ekonomistyrningsverket 211 395 ±0 1:9 Statistiska centralbyrån 608 582 ±0 1:10 Bidragsfastigheter 290 000 ±0 1:11 Finansinspektionen 788 347 ±0 1:12 Riksgäldskontoret 364 014 15 000 1:13 Bokföringsnämnden 14 138 ±0 1:14 Vissa garanti- och medlemsavgifter 110 116 ±0 1:15 Statens servicecenter 915 068 ±0 1:16 Finansmarknadsforskning 59 953 ±0 1:17 Upphandlingsmyndigheten 112 259 ±0 Summa 19 021 399 15 000 Med anledning av den gröna industriboomen, där flera större företagsetableringar och företagsexpansioner pågår och planeras i Norrbottens och Västerbottens län, behöver stora insatser för ett hållbart samhällsbyggande göras på kort tid för att möjliggöra denna utveckling. Rådet för hållbara städer har en viktig roll i detta arbete och ett stort fokus behöver finnas på hur berörda kommuner på bästa sätt kan stärkas i sitt arbete med att skapa hållbara och goda livsmiljöer där människor vill leva, bo och arbeta. Tillfällig guldrusch i en landsdel när en grön industri etableras får inte leda till att de människor som redan bor på platsen inte har råd att flytta eller att det skapas omfattande spekulation på bostäder på en liten ort. Vi vill införa statliga garantier så att tillfälliga bostäder kan tas fram snabbt där utbildning och etablering leder till dramatisk ökning av bostadsbehov i närheten av gröna industrietableringar. Det räcker inte med bostäder – samhället behöver planera även för platser för idrott, rekreation och kultur. Bra förskola, skola, fritid och natur är värden som gör att människor inte bara tillfälligt jobbar på utan även kan tänka sig att flytta till en ort. Vi vill därför ge Riksgälden i uppdrag att införa statliga boendegarantier, med särskilt fokus på hållbar samhällsbyggnad i norra Sverige, för att stötta människors möjligheter att vara en del i den gröna guldruschen. Vi vill också att det införs ett startlån för förstagångsköpare. De som idag står längst ifrån bostadsmarknaden och ett tryggt boende är de med lägre inkomster, men det vi bygger mest är bostäder som de med minst egen ekonomisk kraft inte har möjlighet att efterfråga. Vi behöver se över och stärka finansieringsförutsättningarna även för dem som inte har en fet plånbok, så att fler kommer in på den köpta bostadsmarknaden. Agenda 2030 Sverige är på många sätt på god väg att uppnå de mål som uppställs i Agenda 2030. Därför är regeringens avisering om prioriteringar den kommande mandatperioden ett stort bakslag. Regeringens nuvarande prioriteringar i enlighet med de gemensamma samarbetsprojekt som nu ska utgöra inriktningen för Sveriges arbete med Agenda 2030 gör det omöjligt för Sverige bland annat att uppnå miljö- och klimatmålen och kommer leda till ökad polarisering och ökade ekonomiska orättvisor. Hållbarhetsmålen i Agenda 2030 ska vara vägledande för politiken. Det är mål vi satt upp tillsammans och som vi måste öka ansträngningarna för att nå. Detta gör vi bland annat genom att stärka förutsättningarna för det regionala och lokala hållbarhets ­ arbetet samt stärka samarbetet med kommuner och regioner, civilsamhället och närings ­ livet. Länsstyrelsens roll måste bli tydligare. Om vi ska lyckas med omställningen måste alla vara delaktiga. Men agendan ska inte bara uppfyllas i Sverige utan i hela världen. Därför är det viktigt att behålla och utveckla den feministiska utrikes- och utvecklings ­ politiken samt att fortsätta leva upp till våra åtaganden internationellt inom FN och andra multilaterala forum. Janine Alm Ericson (MP) Nicklas Attefjord (MP) Marielle Lahti (MP) Katarina Luhr (MP)

Motion till riksdagen 2025/26:3522 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) Utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om indexering av statsbidragen till kommunsektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Många kommuner och regioner har försatts i en tuff ekonomisk situation de senaste åren när stora skattesänkningar prioriterats framför att värna välfärden. Det har tvingat fram nedskärningar i vård, skola, omsorg och kollektivtrafik. Miljöpartiet föreslår därför en förstärkning av de generella statsbidragen inom anslag 1:1 med 2,5 miljarder kronor för att stärka förutsättningarna för kommuner och regioner att utveckla välfärds ­ verksamheterna. Miljöpartiet anser att det behövs ett skifte i den ekonomiska styrningen av välfärden. Med dagens system så minskar statens reella bidrag till välfärden automatiskt i takt med inflationen. Vi vill se ett system där de generella statsbidragen till kommuner och regioner ökar med kostnadsökningarna. Det skulle innebära ett stopp för de automatiska nedskärningarna i välfärden. En sådan reform skulle ge kommuner och regioner förutsättningar att planera sina verksamheter mer långsiktigt och att över tid stärka kvaliteten i välfärden. Anslag 1:1 påverkas även av att man på detta anslag genomför ekonomiska regleringar för övriga förslag som påverkar kommunsektorns ekonomi, exempelvis förslag som påverkar kommunsektorns skatteinkomster eller utgifter. Miljöpartiets ekonomiska politik innebär sammantaget en kraftfull förstärkning av kommunsektorns ekonomi. Tabell 1 Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 25 Allmänna bidrag till kommuner Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Kommunalekonomisk utjämning 174 096 852 −3 000 000 1:2 Utjämningsbidrag för LSS-kostnader 6 364 352 ±0 1:3 Bidrag till kommunalekonomiska organisationer 8 650 ±0 1:4 Tillfälligt stöd till enskilda regioner 250 000 ±0 1:5 Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn 3 500 ±0 Summa 180 723 354 −3 000 000 Janine Alm Ericson (MP) Annika Hirvonen (MP) Leila Ali Elmi (MP) Malte Tängmark Roos (MP) Nils Seye Larsen (MP)