Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Textöverlapp · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.791 · ämneslikhet 0.992. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 2 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.841A: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa absolut skuldpreskription för privata skulder i enlighet med vad som anförts i motionen och tillkännager detta för regeringen.
B1
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa absolut skuldpreskription för privata skulder och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A2 och B2 · textlikhet 0.811A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra avräkningsordningen hos Kronofogden i enlighet med vad som anförts i motionen och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra avräkningsordningen hos Kronofogden och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 372 ord · B 376 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1117
av Boriana Åberg (M)
Absolut skuldpreskription
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa absolut skuldpreskription för privata skulder i enlighet med vad som anförts i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra avräkningsordningen hos Kronofogden i enlighet med vad som anförts i motionen och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Årligen hamnar ett stort antal människor i Sverige i skuldfällan, inte sällan orsakat av lättvindigt beviljade krediter. 2022 ansökte 25
658 av dessa personer om skuldsanering. Enligt statistik från Kronofogden blir cirka hälften av alla sådana ansökningar beviljade. Resterande får ingen hjälp utan hamnar i en skuldsituation de inte kan ta sig ur, vilket leder till många mänskliga tragedier. Dessa personer är utestängda från möjligheterna att få kredit, köpa eller hyra en bostad eller skaffa sig ett mobilabonnemang – hinder som dessutom i förlängningen försvårar för dessa människor att skaffa sig ett nytt jobb och förbättra sin inkomst. Man hamnar helt enkelt i en negativ spiral som inte går att bryta.
Ett sätt att minska problemet med de livslånga skuldsättningarna är att införa absolut skuldpreskription. Idag är reglerna sådana att preskriptionstiderna för civila skulder med lätthet kan avbrytas genom att den som bevakar en fordran skickar brev till gäldenären med jämna mellanrum. Därigenom bryts preskriptionstiden, och skulden förlängs. Resultatet blir att skulderna följer med den skuldsatte i graven. Detta kan jämföras med skatteskulder till staten som i normalfallet preskriberas efter 5
år.
Ett regelverk som medger en absolut skuldpreskription efter exempelvis 15 år skulle ha åtminstone två positiva effekter. Dels skulle de som beviljar krediter tvingas göra noggrannare kreditprövningar, varigenom många människor aldrig ens skulle hamna i skuldfällan, dels skulle det reducera behovet av skuldsanering, som i dag tar i anspråk en stor del av Kronofogdemyndighetens resurser, som istället skulle kunna användas för bekämpning av grov brottslighet, något som det i dag inte finns tillräckliga resurser för.
Avräkningsordningen hos Kronofogden bör ses över så att betalningen först räknas av mot kapitalskulden efter utökningskostnader. I dagsläget avräknas dessa först mot räntan, vilket innebär att den skuldsattes skulder fortsätter att öka.
Boriana Åberg (M)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2548
av Boriana Åberg (M)
Absolut skuldpreskription
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att införa absolut skuldpreskription för privata skulder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att ändra avräkningsordningen hos Kronofogden och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Årligen hamnar ett stort antal människor i Sverige i skuldfällan, inte sällan orsakat av lättvindigt beviljade krediter. Vid årsskiftet 2023/24 fanns 417
248 personer registrerade hos Kronofogden. Under 2023 ansökte 31
396 personer om skuldsanering, en ökning med 22 procent jämfört med samma tid föregående år. Enligt statistik från Kronofogden blir cirka hälften av alla sådana ansökningar beviljade. Resterande får ingen hjälp utan hamnar i en skuldsituation de inte kan ta sig ur, vilket leder till många mänskliga tragedier. Dessa personer är utestängda från möjligheterna att få kredit, köpa eller hyra en bostad eller skaffa sig ett mobilabonnemang – hinder som dessutom i förlängningen försvårar för dessa människor att skaffa sig ett nytt jobb och förbättra sin inkomst. Man hamnar helt enkelt i en
negativ spiral som inte går att bryta.
Ett sätt att minska problemet med de livslånga skuldsättningarna är att införa absolut skuldpreskription. Idag är reglerna sådana att preskriptionstiderna för civila skulder med lätthet kan avbrytas genom att den som bevakar en fordran skickar brev till gäldenären med jämna mellanrum. Därigenom bryts preskriptionstiden, och skulden förlängs. Resultatet blir att skulderna följer med den skuldsatte i graven. Detta kan jämföras med skatteskulder till staten som i normalfallet preskriberas efter 5
år.
Ett regelverk som medger en absolut skuldpreskription efter exempelvis 15 år skulle ha åtminstone två positiva effekter. Dels skulle de som beviljar krediter tvingas göra noggrannare kreditprövningar, varigenom många människor aldrig ens skulle hamna i skuldfällan, dels skulle det reducera behovet av skuldsanering, som i dag tar i anspråk en stor del av Kronofogdemyndighetens resurser, som istället skulle kunna användas för bekämpning av grov brottslighet, något som det i dag inte finns tillräckliga resurser för.
Avräkningsordningen hos Kronofogden bör ses över så att betalningen först räknas av mot kapitalskulden efter utökningskostnader. I dagsläget avräknas dessa först mot räntan, vilket innebär att den skuldsattes skulder fortsätter att öka.
Boriana Åberg (M)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag