Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
2023/24 · HB022624 · Anders Ygeman (S); Åsa Eriksson (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Kalle Olsson (S); Jessica Rodén (S); Zara Leghissa (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 8 Migration
2024/25 · HC023025 · Anders Ygeman (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Åsa Eriksson (S); Jessica Rodén (S); Arber Gashi (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.022 · ämneslikhet 0.653. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
2 möjliga matchningar · 9 yrkanden i A · 18 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.768 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell 1 i motionen.
Yrkande A9 och B18 · textlikhet 0.945A: Avslag · B: Avslag
A9
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
B18
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar i arbetet med att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
7 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka den ekonomiska familjepolitiken och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en extra utbetalning av barnbidraget under 2024 och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja underhållsstödet tillfälligt med 500 kronor under sex månader från och med den 1 januari 2024 och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överlåtelse av föräldrapenning endast ska omfatta ensamstående föräldrar och att överlåtelsetiden begränsas till 60 dagar och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget i syfte att ersätta det med ett mer träffsäkert familjepolitiskt stöd och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning och tillkännager detta för regeringen.
16 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kontrollen av A1-intygen och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna intentionerna i bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka resurserna för att stärka insatserna för ett effektivare mottagande och återvändandearbete och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa regeringens förslag till kraftigt höjda återvandringsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för kommuner och regioner med anledning av förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att korta handläggningstiderna hos Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informationsplikten inte ska gälla i verksamheter där det finns en rätt till utbildning eller hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informationsplikten i övrigt bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2418 ord · B 5498 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2624
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en mer jämställd och individualiserad föräldraförsäkring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att stärka den ekonomiska familjepolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en extra utbetalning av barnbidraget under 2024 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja underhållsstödet tillfälligt med 500 kronor under sex månader från och med den 1
januari 2024 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överlåtelse av föräldrapenning endast ska omfatta ensamstående föräldrar och att överlåtelsetiden begränsas till 60 dagar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över flerbarnstillägget i syfte att ersätta det med ett mer träffsäkert familjepolitiskt stöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusen kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
33
074 824
3
050 000
1:2
Föräldraförsäkring
50
521 438
±0
1:3
Underhållsstöd
2
798 382
500 000
1:4
Adoptionsbidrag
14 784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
097 900
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
5
234 340
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
8
971 900
±0
1:8
Bostadsbidrag
4
357 164
±0
Summa
106 070 732
3
550 000
En generell välfärd som omfattar alla familjer
Sverige är ett av de länder i världen där barn har de bästa förutsättningarna att växa upp. Vi har en lång historia av att genom familjepolitiken förenkla vardagspusslet för barn
familjer, utjämna ekonomiska villkor, förbättra levnadsförhållanden för barnhushållen och bekämpa barnfattigdomen. Utgångspunkten för den socialdemokratiska familje
politiken är att alla barn ska få en bra start i livet, utvecklas och kunna förverkliga sina drömmar även om alla föds med olika förutsättningar.
När vi nu går in i en sämre ekonomisk konjunktur måste vi ha uppmärksamhet på att detta drabbar många barnfamiljer. Tyvärr leder regeringens passivitet när det gäller att stötta Sveriges familjer ekonomiskt till ett Sverige som både blir fattigare och farligare.
Resultatet av passiviteten blir att fler barn tvingas växa upp i fattigdom. När fler föräldrar
hamnar i ekonomisk utsatthet ökar barnfattigdomen. Det bästa sättet att bekämpa barn
fattigdom är att se till att föräldrarna ges möjlighet att arbeta. Men den ekonomiska
familjepolitikens utjämnande effekt är också nödvändig för att öka jämlikheten, förbättra
jämställdheten och minska barnfattigdomen.
Den svenska välfärdsmodellen med generell välfärd, ett jämställt föräldraskap och barnperspektivet är grundläggande för den socialdemokratiska familjepolitiken. Alla barn ska kunna växa upp under trygga förhållanden och det är samhällets ansvar att kompensera för ojämlika förutsättningar i livets början.
Stötta krisens utsatta barnfamiljer
Vi befinner oss i ett svårt ekonomiskt läge. Rysslands olagliga invasion av Ukraina har inneburit en ökad ekonomisk osäkerhet i hela världen, och i Sverige ser vi tydligt inflationens effekter på bred front samtidigt som vi tydligt går in i en lågkonjunktur. Prisökningarna äter sig in i människors plånböcker, vid bensinmacken och vid kassan i matbutiken. Svenska familjer ska inte behöva bära den kostnaden eller otryggheten ensamma. Barn ska aldrig behöva betala priset vid en ekonomisk kris. Därför finns all anledning att stötta särskilt ekonomiskt utsatta barnfamiljer.
Barn- och familjeersättningarna bidrar gemensamt till att stärka barnfamiljernas ekonomiska situation. Samtidigt vet vi att många barnfamiljer, särskilt ensamstående
med flera barn, har det ekonomiskt tufft och är i en utsatt situation. Med dagens inflation
kan en LO-familj gå back tusentals kronor varje månad. Civilsamhället larmar om familjer som inte har råd med vinterstövlar och jackor inför vinterns inträde. Regeringen har stått lamslagen men vi socialdemokrater vet att det är fullt möjligt att både bekämpa inflation och samtidigt stå på barnfamiljernas sida. För låginkomstfamiljer har barn- och familjeersättningarna stor betydelse – särskilt betydelsefulla är barnbidraget, bostads
bidraget och underhållsstödet.
Barnbidraget går till alla barn, oberoende av föräldrarnas inkomster. Det är därmed en del av det generella välfärdssystemet. För första gången sedan 2006 höjdes
barn
bidraget 2018 med 200 kronor mer. Höjningen gjorde skillnad men Sveriges barnfamiljer
står nu inför nya utmaningar och kostnadshöjningar. Ytterligare satsningar behövs. I en barnfamilj finns många olika behov att möta. Inte minst inför vinterhalvårets inträde. Vi socialdemokrater föreslog redan vid två tillfällen under förra riksdagsåret en tillfällig höjning av barnbidraget. Även under kommande år kommer de ekonomiska utmaning
arna för barnfamiljerna att vara stora. Socialdemokraterna föreslår därför att ett extra barnbidrag betalas ut under 2024.
Bostadsbidraget
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen har höjt inkomstgränserna i bostads
bidraget till barnfamiljer och med anledning av coronapandemin har barnfamiljer som har bostadsbidrag ett automatiskt ekonomiskt tillfälligt tillskott. Förstärkningarna inom bostadsbidraget är en direkt ekonomisk förbättring för många av de mest utsatta barn
familjerna.
De satsningar som under den socialdemokratiska regeringen gjorts för barnfamiljer med låg ekonomisk standard är av stor betydelse för att bekämpa barnfattigdom, men ytterligare satsningar behövs. Arbetet med att stärka den ekonomiska familjepolitiken, stötta barnfamiljer som lever i ekonomisk utsatthet och minska inkomstskillnaderna mellan ensamstående med och utan barn behöver fortsätta. Därför har exempelvis inkomstgränserna i bostadsbidraget och nivåerna i både barnbidraget och underhålls
stödet höjts, men ytterligare åtgärder behöver genomföras.
Boendekostnaden är den största enskilda utgiftsposten för många hushåll och för att minska risken att barnfamiljer inte kan betala sina boendekostnader är det lämpligt att under en begränsad tid förlänga det förstärkta bostadsbidraget till barnfamiljer med ett tilläggsbidrag, som infördes av den socialdemokratiska regeringen. Stödet innebär en tillfällig höjning av bostadsbidraget med ett belopp som sedan 1
juli 2023 motsvarar 40 procent av storleken på det preliminära bostadsbidraget utan att en särskild ansökan krävs. Vi stödjer därför regeringens förslag om att förlänga höjningen t.o.m. juni 2024.
Höjt underhållsstöd
Socialdemokraterna föreslår att det genomförs insatser för att stärka barnfamiljernas ekonomi och för att skydda barnen genom krisen. Situationen är särskilt utmanande för många ensamstående föräldrar – framför allt för ensamstående mammor. Socialdemo
kraterna föreslår därför att underhållsstödet tillfälligt höjs med 500 kronor under sex månader från och med den 1
januari 2024.
En mer jämställd föräldraförsäkring
I Sverige har vi med stor sannolikhet världens mest generösa föräldraförsäkring. En
generös föräldraförsäkring som skapar förutsättningar för och ställer krav på ett jämställt
nyttjande av försäkringen bidrar till en mer jämställd arbetsmarknad och samhälle i stort. Det är viktigt för svensk ekonomi. Barn behöver en nära relation till båda sina föräldrar. Därför är det viktigt med ett jämställt uttag av föräldraförsäkringen. Det är fortfarande en majoritet av kvinnorna som tar huvudansvaret för hem och familj. Bristen på jämställdhet blir tydligare när man får barn. Kvinnor tar ut 70 procent av föräldra
ledigheten. Och det är oftast kvinnorna som arbetar deltid när barnen är små. Detta leder till att kvinnorna får bära tyngden av en sämre karriär, sämre löneutveckling och sämre pension. Majoriteten av landets fattigpensionärer är kvinnor. Detta är inte hållbart.
Föräldraförsäkringen är idag individuell med möjlighet att avstå dagar till den andra föräldern. Sedan den
1 januari 2016 är 90 dagar reserverade för respektive förälder. Dessa dagar kan inte överlåtas från den ene föräldern till den andre. Vi behöver göra mer för att kvinnor inte ska drabbas hårt ekonomiskt för varje barn och för att föräldra
försäkringen ska nyttjas mer jämställt. För att öka barnens rätt till sina föräldrar och för
att uppmuntra ett mer jämställt uttag av föräldradagar bör föräldraförsäkringen ytterligare
individualiseras och delas i tre delar. Utöver det bör även en successiv höjning av taket i den tillfälliga föräldrapenningen genomföras.
Möjlighet att överlåta föräldrapenning
Regeringen lägger i budgetpropositionen ett förslag om att överlåta föräldrapenning med ikraftträdande från och med 1
juli 2024. Vi socialdemokrater är alltid villiga att se över förslag som kan förenkla livspusslet för barnfamiljer.
Vi är dock, i likhet med flera remissinstanser, oroliga för risken att regeringens förslag till överlåtelse av föräldra
penningdagar kraftigt skulle försämra möjligheten att nå målet om jämställt föräldra
skap när flera än barnets föräldrar får tillgång till föräldraförsäkringen.
Ytterligare en risk är att föräldraförsäkringen i förlängningen kommersialiseras och nyttjas av barn
flickor samt risken för att föräldraförsäkringen utvecklas till ett så kallat nanny-system.
Vi vill därför, i likhet med remissinstansen Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet, föreslå
att möjligheten att överlåta dagar enbart ska omfatta ensamstående föräldrar.
När man utvärderat en sådan reform för denna grupp kan man överväga att utvidga reformen. En begränsad utbyggnad, menar vi, skulle minska risken för att föräldraskapet blir mer ojämställt samt för en tilltagande kommersialisering av försäk
ringen. Ensamstående är dessutom den grupp som mest behöver hjälp med livspusslet och som nu skulle få chansen att testa detta nya system. Vi föreslår också i likhet med utredningen
Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn – en ny modell för föräldraförsäkringen
(SOU 2017:101) att endast 60 dagar ska kunna användas – inte 90 dagar som regeringen själva föreslår i propositionen.
Se över
flerbarnstillägget
Flera utredningar samt Riksrevisionen har påpekat att flerbarnstillägget med dagens utformning inte är tillräckligt ekonomiskt träffsäkert. Det är även ett bidrag som trappas upp ju fler barn du skaffar, vilket kan skapa felaktiga incitament och medverka till ökad segregation som försenar föräldrarnas inträde på arbetsmarknaden eller i studier. Ett avskaffande av flerbarnstillägget skulle således frigöra betydande summor till mer träff
säkra satsningar som säkerställer att barnfattigdomen inte ökar och dessutom förbättra möjligheterna till en god integration – inte minst för kvinnor. Detta bör tillkännages regeringen.
Modernisera och förenkla reglerna för tillfällig föräldrapenning
En statlig utredning,
Rätt och lätt – ett förbättrat regelverk för VAB
(SOU 2022:31), har lämnat ett antal förslag för att modernisera, renodla och förenkla regelverket och göra det mer lättöverskådligt, framför allt för föräldrar, att minska utrymmet för fusk och fel
aktiga utbetalningar samt att stärka möjligheterna till kontroll. Remissinstanserna har
varit till övervägande del positiva och förslagen ligger väl i linje med hur vi socialdemo
krater
anser att reglerna bör reformeras.
I ett delbetänkande,
VAB för vårdåtgärder i skolan
(SOU 2021:41), föreslår utred
aren att det ska införas en ny ersättning för föräldrar till barn med sjukdom eller funk
tionsnedsättning som, när det behövs, ger rätt till tillfällig föräldrapenning. Det kan till exempel gälla när föräldern måste gå från jobbet för att medverka i introduktion av barnets behov av hjälp med vård- eller behandlingsåtgärder i förskola, skola, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet. Även detta förslag ligger väl i linje med hur vi
socialdemokrater anser att reglerna bör reformeras. Förslagen från båda dessa utrednings
betänkanden
bör kunna ligga till grund för en proposition, vilket bör tillkännages regeringen.
Minskad skuldsättning och ökad träffsäkerhet i bostadsbidrag och underhållsstöd
Nuvarande utformning av regelverket för bostadsbidrag leder till betydande problem med skuldsättning. Det beror i hög grad på att bidraget betalas ut som preliminärt bidrag baserat på inkomsterna och att bostadsbidraget bestäms slutgiltigt först när Skatteverket beslutat om slutlig skatt. Många familjer blir därför återbetalningsskyldiga. Skulder på grund av bostadsbidrag är de sammanlagt största skulderna som enskilda har till Försäk
ringskassan. Betalningsskyldighet i underhållsstöd bygger i stället på inkomster som hämtas från en två år gammal inkomst enligt ett beslut om slutlig skatt. Inkomsterna som den bidragsskyldiga har när underhållsstödet ska betalas kan vara betydligt lägre. För en del bidragsskyldiga leder det till att den inkomst som de har i dag inte räcker till för att betala de krav som riktas mot dem. Ofta uppstår därför en skuld. Bidragsskyldiga som har inkomster som inte sänkts betydligt jämfört med för två år sedan betalar inte heller alltid de betalningsbelopp som räknats fram. Mindre än 60 procent av det som Försäkringskassan kräver in blir betalt till myndigheten. Många skulder lämnas över till Kronofogden.
Genom införandet av arbetsgivardeklarationer på individnivå för hela arbetsmarknaden
år 2019 finns nu goda möjligheter att få tillförlitlig information om de allra flesta personers inkomst av tjänst månad för månad i nära anslutning till att lönen betalats ut.
En statlig utredning (BUMS) har i betänkandet
Träffsäkert – införande av månadsuppgifter i bostadsbidraget och underhållsstödet
bland annat, mot bakgrund av problemen med skuldsättning och träffsäkerhet, att den bidragsgrundande inkomsten i bostadsbidraget och den betalningsgrundande inkomsten i underhållsstödet som huvud
regel ska baseras på aktuella historiska inkomster som hämtas från uppgifter ur
arbets
givardeklarationerna när det är möjligt. Utredningens förslag har remitterats och förslagen
bör därför kunna genomföras utan dröjsmål. Regeringen skriver i budgetpropositionen att man har ambitionen att kunna gå över till att vid beräkning av både bostadsbidrag och underhållsstöd kunna använda så kallade månadsuppgifter från 2026. Vi menar att en sådan övergång borde kunna genomföras mycket snabbare, senast år 2025. Detta bör tillkännages för regeringen.
Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet
och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten.
Den förra socialdemokratiska regeringen har skärpt bidragsbrottslagen och gett Försäkringskassan ett särskilt uppdrag att samordna flera myndigheter för att öka kontrollen över våra utbetalningar. I BP22 aviserades inrättandet av en ny myndighet
som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem så att vi upptäcker strukturellt
fusk. Den nuvarande regeringen har fortsatt det arbetet och den nya Utbetalnings
myndigheten kommer att inleda sin verksamhet den 1
januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem
(SOU 2023:52) den 6
september 2023. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland annat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbets
förmedlingen. Regeringen bör utan dröjsmål bereda dessa förslag vidare för beslut i riksdagen. Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det men inte de som försöker sko sig på andra.
Anders Ygeman (S)
Åsa Eriksson (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Kalle Olsson (S)
Jessica Rodén (S)
Zara Leghissa (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3025
av Anders Ygeman m.fl. (S)
Utgiftsområde 8 Migration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell
1 i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att etablera en arbetsmarknadsprövning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förstärka kontrollen av A1-intygen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehållstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla EBO och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna intentionerna i bosättningslagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att intensifiera arbetet med återvändande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka resurserna för att stärka insatserna för ett effektivare mottagande och återvändandearbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avvisa regeringens förslag till kraftigt höjda återvandringsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att etablera bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för kommuner och regioner med anledning av förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att korta handläggningstiderna hos Migrationsverket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om begreppet bristande vandel i lagstiftning som rör migration och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informationsplikten inte ska gälla i verksamheter där det finns en rätt till utbildning eller hälso- och sjukvård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att informationsplikten i övrigt bör ses över och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa fusket och införa ett tydligare ansvar i arbetet med att förebygga välfärdsbrott och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 8 Migration
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
5
298
736
100 000
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
4
133 000
±0
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
280
013
–100 000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
915
179
±0
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
170
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
264
602
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
325
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
550
000
±0
Summa
11
937
532
±0
En stram och långsiktigt hållbar migration
Den socialdemokratiskt ledda regeringen ärvde 2014 en liberal migrationslagstiftning som gjorde att Sverige tog emot fler människor på flykt under 2015 och 2016 än vad vår kapacitet och möjlighet till integration klarade av. Därför lade den S
‑
ledda regeringen om migrationspolitiken till att bli en av de stramaste i EU. Med ny migrations
lagstiftning på plats där tillfälliga uppehållstillstånd är huvudregel och en bosättningslag som fördelar det svenska mottagandet jämnare över hela landet har ett paradigmskifte skett. Sverige har nu en långsiktigt hållbar migrationslagstiftning, som upprätthåller asylrätten och främjar integration. De senaste åren har antalet asylsökande varit på historiskt låga nivåer och Sveriges andel av det totala antalet asylsökande till EU har minskat från 12 procent till under tre procent under de senaste fem åren. Med undantag för flyktingvågen på grund av Rysslands olagliga krig i Ukraina, som lett till ett ökat antal flyktingar därifrån, har antalet flyktingar i övrigt fortsatt att vara lågt. En utveckling som ska ses mot bakgrund av att EU-länder i södra och centrala Europa har fått se ett betydande inflöde av flyktingar från Afghanistan, Pakistan, Mellanöstern och Nordafrika där det totala antalet flyktingar under 2023 nådde en ny rekordnivå. I ljuset av detta är det tydligt att den omläggning av migrationspolitiken som den social
demokratiskt ledda regeringen gjorde efter 2015 har fått effekt. Antalet asylsökande till Sverige är nu på en rimlig nivå och ytterligare åtgärder på migrationsområdet bör inrikta sig på att förbättra andra delar, såsom arbetskraftsinvandringen, och få till stånd ett bättre och mer effektivt mottagande till en rimlig kostnad.
För att uppnå målet om en långsiktigt hållbar migration till Sverige, ett värdigt mottagande och en bra integration krävs ett kontrollerat mottagande av asylsökande och personer med tillfälligt skydd
.
Ansvaret för att värna människors rätt att söka skydd från krig och förföljelse, är mycket ojämnt fördelat inom EU. Vissa länder får ta ett mycket stort ansvar medan andra länder fortsätter att ta ett betydligt mindre ansvar. Därför har vi stått upp för införandet av en ny asyl- och migrationspakt inom EU med syftet att skapa mer ordning och reda i migrationspolitiken i Europa. Det är genom ett Europa som håller ihop som vi kan få en långsiktigt hållbar och stram migrationspolitik som samtidigt värnar människors rätt att söka asyl. Vår förhoppning är att den beslutade asyl- och migrationspakten ska bidra till detta när den har blivit implementerad fullt ut.
Det internationella kvotflyktingssystemet är en humanitär angelägenhet för hela världen. Sverige bör, liksom övriga länder inom EU, ta sitt internationella ansvar för att detta system ska kunna upprätthållas.
Återupprätta arbetet med att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen – inför ett nytt effektivt system för arbetsmarknadsprövning
Moderaterna införde 2008 världens mest marknadsliberala lagar för arbetskrafts
invandringen. Det har gynnat oseriösa företag, blivit en inkomstkälla för kriminella nätverk och bidragit till att personer som fått skydd i Sverige inte har kommit i arbete. Den förra socialdemokratiska regeringen tog flera viktiga initiativ för att bättre reglera och strama upp arbetskraftsinvandringen, bland annat genom:
krav på bindande anställningsavtal för att beviljas ett arbetstillstånd,
krav på företagen att anmäla till ansvarig myndighet om man försämrar avtalsvillkoren,
skärpta kontroller av arbetstillstånd,
fördubblade straffavgifter för företag som fuskar med arbetstillstånden och utökade möjligheter för polisen att genomföra arbetsplatsinspektioner,
försörjningskrav vid anhöriginvandring,
beslutat om proposition för höjt lönegolv vid arbetskraftsinvandring – vilken riksdagen antog den 30 november 2022, samt
tillsatte en utredning om behovsprövad arbetskraftsinvandring (arbetsmarknadsprövning) och avskaffat spårbyte.
Det påbörjade reformarbetet på detta område behöver fortsätta med fler åtgärder. Socialdemokraterna menar att den viktigaste reformen inom migrationsområdet handlar om att städa upp efter Moderaternas avreglering av arbetskraftsinvandringen som infördes 2008. Avregleringarna har lett till att nästan en kvarts miljon arbetstillstånd beviljats, varav merparten varit till yrken utan krav på högre utbildning eller där det råder brist på arbetskraft.
Mer behöver också göras för att komma tillrätta med den allmänna löne- och villkorsdumpningen som sker inom många yrkesgrupper. 2023 och 2024 har i stor utsträckning varit förlorade år i arbetet för att bekämpa arbetslivskriminalitet och utnyttjande av invandrad arbetskraft. Det försörjningskrav motsvarande 80 procent av medianlönen som infördes i november 2023 är nödvändigt i det kortare perspektivet, men inte tillräckligt för att på lång sikt få ordning på EU:s mest liberala regelverk för arbetskraftsinvandring.
Vi behöver fortsätta skärpa och förbättra regelverket för arbetskraftsinvandring genom att skyndsamt etablera en arbetsmarknadsprövning och införa skärpta sanktioner mot arbetsgivare som bryter mot regelverken. Syftet är att komma till rätta med missbruket av det befintliga systemet för arbetskraftsinvandring och utnyttjandet av utländska arbetstagare, bland annat genom att skapa ett nytt system som fokuserar på att möta de behov av arbetskraft som finns på den svenska arbetsmarknaden. Utredningen
En behovsprövad arbetskraftsinvandring
(Ju
2022:11) har lagt flera förslag med ökade krav. Det är bra att utredaren har föreslagit att systemet med så kallat spårbyte ska avskaffas och att man helt exkluderar vissa yrkesgrupper från möjligheten att beviljas arbetstillstånd som arbetskraftsinvandrare. Förslagen om att höja avgiften för arbets
givare om regelverket överträds är också nödvändiga. På samma sätt är det bra att kraven på arbetsgivare ökar, bland annat genom skyldigheten att anmäla till Migrations
verket om anställningen upphör eller aldrig tillträds. Dessa förslag bidrar till att bryta och försvåra arbetskriminaliteten och utnyttjandet av utländsk arbetskraft.
Regeringen har även föreslagit att de nuvarande kraven höjs till 100 procent av medianlönen, samtidigt som man föreslår undantag för ett antal olika branscher. Vi socialdemokrater har inte tagit slutlig ställning till utredningens förslag då vi avvaktar regeringens slutliga förslag. Om det blir aktuellt att införa undantag för vissa branscher/yrken bör en utgångspunkt vara att lönen ska uppgå till den lägsta månadslön som följer av svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen. Man bör också överväga att göra denna lagstiftning dispositiv, det vill säga förhandlingsbar mellan arbetsmarknadens parter.
Då det är angeläget att vi får ett tydligare regelverk för arbetskraftsinvandring på plats för att minska den oseriösa arbetskraftsinvandringen, bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen. Bristen på konkreta förslag från regeringen gör att mandat
periodens första två år måste betraktas som förlorade år i kampen mot oseriösa arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad.
Förlängningen av utredningstiden har lett till att mycket lite har hänt med reglerna på detta område sedan regeringsskiftet 2022. Därför är det desto mer angeläget att regeringen skyndsamt återkommer till riksdagen med förslag som återställer ordningen på svensk arbetsmarknad och förhindrar lönedumpning och utnyttjande av arbetskraft.
Fram till dess att nya regler träder i kraft kommer arbetskraftsinvandringen till Sverige ligga kvar på en hög nivå. Socialdemokraterna vill återgå till den strategi för att bekämpa fusket och utnyttjandet som gällde före valet 2022. Vi vill:
att arbetskraftsinvandring bara ska tillåtas när det inte går att hitta rätt personer i Sverige
att jobb som kräver kort eller ingen utbildning alls i första hand ska gå till arbetslösa personer som redan bor i Sverige
att man återinför en arbetsmarknadsprövning för arbetskraftsinvandrare. Vi vill komma till rätta med problemen med utländska arbetstagare som utnyttjas på svensk arbetsmarknad och stoppa lönedumpningen. Ett första steg skulle kunna vara att använda den nya lagen och införa lönegolv.
öka trycket på oseriösa arbetsgivare och införa tuffare förhandskontroller av företag som ansöker om tillstånd för arbetskraftsinvandring. Arbetstagare som utnyttjas eller drabbas av arbetsgivare som missköter sig ska ha rätt till skadestånd.
I det så kallade Tidöavtalet uttrycker regeringen och Sverigedemokraterna höjda ambitioner för att begränsa arbetskraftsinvandringen. Till en del överensstämmer det med den socialdemokratiska regeringens påbörjade arbete med att strama upp regel
verket och begränsa möjligheten för oseriösa arbetsgivare som med dåliga villkor utnyttjar arbetskraft från tredje land. Tyvärr är de åtgärder som regeringen vidtagit otillräckliga för att ta tillbaka kontrollen över arbetskraftsinvandringen på längre sikt. Den genomförda höjningen av försörjningskraven för arbetskraftsinvandrare har lett till en begränsad minskning av antalet arbetskraftsinvandrare. Några andra åtgärder för att minska antalet arbetskraftsinvandrare och låta svenska jobb i första hand gå till dem som bor i Sverige har regeringen ännu inte presenterat.
Då det är angeläget att vi får ett tydligare regelverk för arbetskraftsinvandring på plats för att minska den oseriösa arbetskraftsinvandringen, bör regeringen skyndsamt återkomma till riksdagen. Bristen på konkreta förslag från regeringen gör att mandat
periodens första två år måste betraktas som förlorade år i kampen mot oseriösa arbetsvillkor på svensk arbetsmarknad.
Förstärk kontrollen av A1-intygen
Regeringen gav i februari 2022 Försäkringskassan i uppdrag att redovisa hur man inom myndigheten arbetar med att kontrollera A1-intyg – det intyg som används inom EU/EES för att visa vilket lands socialförsäkringssystem en individ tillhör. Uppdraget var en del i regeringens satsning för att motverka arbetskriminalitet. Redovisningen visade att mer behöver göras för att stärka kontrollen av A1-intyg. Det är inte rimligt att det idag inte motkontrolleras var sociala avgifter erläggs för en individ eller om det överhuvudtaget erläggs avgifter. Det är alldeles för lätt för en oseriös aktör att konkurrera genom att inte betala avgifter. Bristen på kontroller drabbar idag såväl seriösa företag och enskilda anställda som vårt gemensamma välfärdssystem. Regeringen bör ge Försäkringskassan i uppdrag att införa nödvändiga kontrollsystem för att förhindra fusk och utnyttjande från utländska arbetsgivare i deras användning av A1-intyg.
Uppdraget till Försäkringskassan gällande hantering av A1-intyg måste tydliggöras. Idag har Försäkringskassan endast uppdraget att samla in och arkivera A1-intygen, vilket inte räcker. Det behövs en mer noggrann kontroll av intygen där man säkerställer om de inskickade intygen är äkta samt utfärdade av korrekt myndighet utifrån korrekta uppgifter. Det görs inte idag. Det behövs rutiner för vem som hanterar kontakten med myndigheter i andra länder och det behövs rutiner för hur fackliga organisationer ska agera när man hittar falska A1-intyg. Vilken myndighet kan man vända sig till, och vad blir konsekvensen av att ha lämnat in falska intyg?
Det behövs också en sökbar databas, liknande den för utstationering. När fackliga företrädare får del av ett A1-intyg, måste de kunna kontrollera så att intyget även är inskickat till Försäkringskassan. Fackliga företrädare misstänker ofta att A1-intyg endast har tagits fram för att visa upp för facket, då ingen myndighet idag har någon kontroll
funktion.
Det behövs även en länk mellan Arbetsmiljöverkets utstationeringsregister och Försäkringskassans A1-register. Idag finns inget sätt att kontrollera vilka personer som är utstationerade, arbetsgivaren ska betala arbetsgivaravgifter för i Sverige. Med en koppling här emellan, skulle detta kunna bli möjligt. Huvudregeln är att arbetsgivar
avgifter ska betalas i det land man arbetar, undantaget är att de betalas i hemlandet. I verkligheten är det precis tvärt om. Extremt få betalar sociala avgifter i Sverige, och ingen vet om detta är rätt. Endast utstationering i kombination med A1-intyg ger rätt till att betala sociala avgifter i hemlandet. Med dagens system saknar ansvariga myndig
heter möjlighet till överblick eller faktisk kontroll av de faktiska förutsättningarna. Detta är en oacceptabel situation och regeringen bör skyndsamt ta initiativ för att åtgärda detta.
Språk- och samhällskunskapskrav för att få permanent uppehållstillstånd
Vi vill införa språk- och samhällskunskapskrav för att få ett permanent uppehålls
tillstånd. Den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatte en särskild utredare för att lämna förslag som innebär att det ska ställas krav på kunskaper i svenska och samhälls
kunskap för att beviljas permanent uppehållstillstånd. Utredaren skulle bland annat föreslå
hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras och föreslå vilka undantag som ska kunna göras från kraven
.
Utredningen presenterade i betänkandet
Kunskapskrav för permanent uppehålls
tillstånd
(SOU 2023:25) förslag på hur språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd ska utformas och kontrolleras samt förslag på vilka undantag som ska kunna göras från kraven. Utredningen har därefter remissbehandlats. Vi är positiva till utredningens förslag och vi anser att regeringen bör kunna gå vidare med förslagen och återkomma till riksdagen med en proposition.
Avveckla EBO
Ordningen med EBO infördes 1994 genom lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande med flera. Syftet med
reformen var bland annat att mottagandet skulle präglas av valfrihet och ökat eget ansvarstagande. EBO under asyltiden har sedan det infördes berörts i flera utredningar. I betänkandet
Sverige, framtiden och mångfalden
(SOU 1996:55), konstaterades att de negativa effekterna av det egna boendet översteg de positiva. För att komma tillrätta med de negativa konsekvenserna av eget boende föreslogs i betänkandet
Etablering i Sverige – möjligheter och ansvar för individ och samhälle
(SOU 2003:75) bland annat att den särskilda bostadsersättningen för dem som valde att bo i eget boende skulle tas bort. I enlighet med utredningens förslag begränsades därför ersättningen år 2005.
Vi socialdemokrater vill avveckla EBO och har under många år varit pådrivande för att denna boendeform för asylsökande ska avvecklas. Tidigare har detta inte varit möjligt då motståndet i riksdagen varit för stort. I början av 2020 begränsade den socialdemokratiskt ledda regeringen möjligheten för asylsökande att bo i eget boende, så kallat EBO, i områden med socioekonomiska utmaningar. Ändringarna har dock hittills haft begränsad effekt. I september 2021 tillsattes också en utredning som bland annat har i uppdrag att föreslå hur en skyldighet för asylsökande att bo på så kallade mottagningscenter under den första tiden i Sverige kan utformas. Utredningen lämnade hösten 2022 sitt delbetänkande
En ny ordning för asylsökandes boende
(SOU 2022:64). Den 3 oktober 2024 beslutade regeringen om en lagrådsremiss med förslag från delbetänkandet. Regeringen bedömer själv att förändringen endast kommer innebära att uppemot hälften av de asylsökande kommer att välja att bo på Migrationsverkets boenden. Vi menar att det förslaget inte är tillräckligt och det innebär heller ingen avveckling av EBO. Regeringen bör istället överväga förslag som innebär att i princip alla asylsökande ska bo på ett mottagningscenter under utredningstiden. Här bör exempelvis övervägas starkare ekonomiska incitament. Om det inte räcker bör man vara öppen för att lagstifta om obligatoriskt boende på Migrationsverkets asylcenter. Detta bör tillkännages regeringen.
Värna intentionerna med bosättningslagen
Lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning (bosättningslagen) som trädde i kraft den 1 mars 2016 innebär att kommunerna är skyldiga att efter anvisning ta emot nyanlända för bosättning i kommunen. Riksrevisionen presenterade i december 2021 en granskning av bosättningslagen och gör den samlade bedömningen att intentionerna om ett snabbare och jämnare fördelat mottagande mellan kommuner samt en bättre etablering av nyanlända på arbets
marknaden har uppnåtts. Vi står fortsatt upp för bosättningslagen, som fördelar mottagandet jämnt mellan kommunerna i landet, men är även öppna för att förändringar och förbättringar av lagen kan behöva göras över tid, så länge det bidrar till ett rättvist mottagande av nyanlända i hela Sverige.
Fler som har fått avlägsnandebeslut ska återvända
Förtroendet för migrationspolitiken och det svenska mottagandet är beroende av att de som får skydd i Sverige ska stanna och bli en del av samhället och de som får ett avslag ska lämna landet.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen vidtog ett flertal åtgärder för att öka återvändandet av personer med avlägsnandebeslut. Polisen och Migrationsverket har fått i uppdrag att verkställa fler beslut om av- och utvisning och kapaciteten för förvar har mer än fördubblats sedan 2014. Ett återvändandemål antogs också av den socialdemokratiska regeringen som innebar att återvändandet skulle öka med 50 procent 2023 jämfört med år 2021. Den socialdemokratiska regeringen beslutade även att upprätta återvändandecenter för asylsökande som fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd.
Sedan 2014 har cirka 100
000 personer som inte haft rätt att vistas i landet återvänt. Under 2021 låg Sverige över genomsnittet i EU och hade både fler till antalet och andelen återvändande än exempelvis Danmark.
Vi behöver intensifiera arbetet med återvändande av dem som har ett avlägsnandebeslut. Detta är en förutsättning för att bevara legitimiteten i migrationspolitiken och för att stärka förutsättningarna för integration för dem som får uppehållstillstånd i Sverige. En särskild utredare fick av S
‑
regeringen i uppdrag att se över delar av regelverket kopplat till återvändande och föreslå åtgärder i syfte att stärka återvändandeverksamheten för den som har ett verkställbart beslut om avvisning eller utvisning. Utredaren fick bland annat i uppdrag att utreda om det ska införas en möjlighet att med hjälp av tvång testa en person för covid-19 och allmänfarliga eller samhällsfarliga sjukdomar för att kunna verkställa ett avlägsnandebeslut, ta ställning till om Polismyndigheten och Säkerhetspolisen behöver ytterligare befogenheter i arbetet med verkställighet, ta ställning till om preskriptions
tiden för avlägsnandebeslut ska förlängas samt ta ställning till om Migrationsverket ska kunna lagra och söka på biometri i fler fall än i dag. Utredningen fick i augusti 2023 tilläggsdirektiv av regeringen om översyn av regelverket för inre utlänningskontroll, ändringar i preskriptionstid för avlägsnandebeslut och ökad användning av DNA-analyser m.m. Det är bra med ytterligare utredningsuppdrag, men det är otillfreds
ställande att tilläggsdirektiven nu försenar utredningen med upp till ett år och att den nu ska slutredovisas under hösten 2024. Riksdagen kommer nu först som tidigast att kunna behandla regeringsförslag på detta område under 2025.
Regeringen har under sina två första år försökt sätta bilden av att man har höjt ambitionsnivåerna inom migrationspolitiken. Detta har dock inte märkts av när det gäller målsättningarna för berörda myndigheters verksamheter. Regeringen har exempelvis valt att ta bort den tidigare regeringens uppsatta mål för återvändande
verksamheten. Därmed saknar berörda myndigheter tydliga mål att arbeta mot. Vi socialdemokrater anser att det bör finnas fler tydliga målsättningar för återvändande
verksamheten, i likhet med den förra regeringens mål om att öka återvändandet för dem som har fått avslagsbeslut med 50 procent under åren 2021–23. För insatser för ett effektivare mottagande och återvändandearbete ökar vi anslaget 1:1 Migrationsverket med 100 miljoner kronor för 2025.
Återvandringsbidrag
Regeringen aviserar i budgetpropositionen en stor satsning på ett kraftigt höjt återvandringsbidrag under 2026. Den exakta utformningen avser man att återkomma till under kommande år och man avsätter 105 miljoner kronor under 2025 till förberedelser för inrättande av en nationell samordnare och förberedelser inför införandet samt för informationsinsatser. Socialdemokraterna är för att det ska finnas ett återvandrings
bidrag för den som invandrat till Sverige och önskar återvandra till sitt ursprungsland. Vi är heller inte främmande för att bidraget framöver kan höjas för att underlätta återvandringen. Regeringens utredare har bedömt att större höjningar av dagens ekonomiska bidrag till återvandring bör ses som riskabla och därför undvikas. Bland annat pekas på möjliga risker för integrationen och för att målgruppen kan känna sig oönskad i Sverige. De få internationella erfarenheter som finns från höga återvandrings
bidrag visar också att dessa inte är särskilt effektiva då de ofta når andra målgrupper än den avsedda. Sammanfattningsvis tycker vi att det är förvånande att regeringen lägger flera miljarder på att förmå människor som har rätt att bo i vårt land, att lämna landet, istället för att öka ansträngningarna för att personer som faktiskt inte har rätt att stanna i Sverige, ska lämna landet. Socialdemokraterna avvisar därför merparten av satsningen på återvandringsbidrag och minskar anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder med 100 miljoner kronor för år 2025.
Bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer
Ett väl fungerande återvändande är en förutsättning för en långsiktigt hållbar migrationspolitik. En förutsättning för ett effektivt återvändandearbete är att det etableras bättre samarbeten om återtagande med tredjeländer liksom att antalet förvarsplatser ökar. Det är ett strukturellt arbete som kräver en rad olika insatser och som behöver fortsätta under kommande år. Det är bra att regeringen ger tilläggsdirektiv till utredningen, såsom möjligheter till förbättrade inre utlänningskontroller, mer effektivt användande av biometriska uppgifter, preskriptionstider och möjligheter att använda DNA-analyser i syfte att stärka återvändandeverksamheten. Att möjliggöra återvändande på ett rättssäkert sätt är bra och att i det sammanhanget reda ut gränserna för detta är inget vi motsätter oss.
Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att i viss utsträckning kunna villkora bistånd med vissa krav på att man tar emot sina egna medborgare. Men det är också viktigt att Sverige bedriver ett aktivt arbete i samarbete med de länder som ska återta sin medborgare.
Vi välkomnar att det återvändandeavtal som tecknats med Irak gällande möjligheten att utvisa med tvång nu ger resultat. Att EU gemensamt kan agera i likhet med det tecknade avtalet under den förra socialdemokratiska regeringen, är bra och viktigt för ett fungerande återvändande för dem som saknar asylskäl.
Däremot saknar vi mer åtgärder på plats. Regeringens hållning att enbart fokusera på att straffa länder med bland annat minskat utvecklingsbistånd är kontraproduktiv. Vi behöver lära av de länder som har varit lyckosamma med åtgärder på plats i landet, som exempelvis Norge. De har ett system med sambandspersoner på plats som bidrar till att förbättra kommunikationen och öka förståelsen för den norska politiken. Det handlar om att vi ska kunna se ”båda sidor” – att vilja arbeta tillsammans med mottagarländerna och inte hota oss fram.
Ett ordnat mottagande av ukrainare på flykt undan Putins krig
Rysslands illegala invasion av Ukraina innebar den största flyktingkrisen sedan andra världskriget i Europa. Sverige tog tidigt fram en plan för kontrollerat mottagande och tillfälligt skydd samt lagstiftning för jämnare fördelning av mottagandet i hela landet. Trots över två års krig är det få bedömare som tror på ett omedelbart eldupphör under den närmaste tiden. Då kriget väntas fortsätta att pågå under lång tid, behöver EU och Sverige förbereda sig för att de ukrainska flyktingarna kommer att stanna här under en betydligt längre tid än vad som tidigare antagits. Det kommer i sin tur kräva en översyn av vilka anpassningar som behövs för att de ukrainska flyktingarnas vistelse och tillfälliga skydd i Sverige blir så bra som möjligt, både för flyktingarna och för det svenska samhället. Över två år har nu gått sedan masskyddsdirektivet aktiverades och flyktingarna från Ukraina började komma till Sverige efter att Ryssland inlett sin olagliga krigföring i Ukraina. Det har under en längre tid varit uppenbart att de ukrainska flyktingarna måste ges förbättrad tillgång till utbildning, försörjning och stöd för att komma ut i arbete. Att regeringen först sommaren 2024 lämnar en proposition som syftar till att förbättra levnadsvillkoren för utlänningar med tillfälligt skydd – de som vistas här enligt EU masskyddsdirektiv – är efterlängtat men senkommet. Vår bedömning är att dessa förslag hade kunnat lämnas tidigare om beredningen av dessa förslag hade prioriterats av regeringen. Då hade det varit möjligt att redan för ett år sedan erbjuda de ukrainska flyktingarna bättre etableringsinsatser, sjukvård och tandvård. Vi behöver också förbereda oss för vad som kan hända därefter. Vår uppfattning är att de förslag som regeringen lagt under 2024 inte är tillräckliga för att lösa alla de behov som kan uppkomma för dem med tillfälligt uppehållstillstånd som vistas i Sverige under de närmaste åren. Regeringen behöver se över behoven ytterligare och göra fler förberedelser samt utreda konsekvenserna av olika scenarier. Det är viktigt att vi har ordning och reda i mottagandet och då bör det finnas goda planerings
förutsättningar för såväl myndigheter som kommuner och regioner. Därför bör regeringen göra en översyn av vilka åtgärder och stöd som kan komma att bli nödvändiga för att förbättra levnadsvillkoren och ge rimliga förutsättningar för ukrainska flyktingar i Sverige.
Ekonomiska och verksamhetsmässiga konsekvenser för kommuner och regioner med anledning av förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd
Vi har i beredningen av regeringens proposition
Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd
(2023/24:151) noterat att bland andra flera kommuner samt Sveriges Kommuner och Regioner har avstyrkt regeringens förslag när det gäller de bosättningsbaserade förmånerna, då de kan bidra till negativa ekonomiska konsekvenser för enskilda. När stöd från de statliga stödsystemen inte kan påräknas, är det också mycket troligt att det leder till ett ökat behov av ekonomiskt bistånd från kommunerna. Sveriges Kommuner och Regioner har i en skrivelse till regeringen (2024/00894) påtalat de ökade kostnader som regeringens förslag innebär för kommunerna och begär därför att den statliga ersättningen för insatser för vissa utlänningar ändras. Det är viktigt att regeringen tar på allvar den oro för ökade kostnader som kommer till uttryck i remissvaren och i SKR:s skrivelse och tillmötesgår kraven på kompensation.
Korta handläggningstiderna hos Migrationsverket
I BP2024 fick de flesta myndigheter ett generellt sparkrav vilket innebar att akuta neddragningar fick genomföras. För Migrationsverket innebar detta att 40 miljoner försvann. Personalneddragningarna har bland annat fått effekten att handläggnings
tiderna har förlängts kraftigt för olika typer av medborgarskapsärenden. Långa handläggningstider skapar stora problem för alla de enskilda individer som får vänta på beslut. Inför kommande år ökar regeringen anslagen till Migrationsverket. Men regeringens ryckiga politik skapar stora problem och ger inte myndigheten rimliga förutsättningar att klara sina uppgifter. Det gäller inte minst arbetet med att minska handläggningstiderna för bland annat medborgarskapsärenden som blivit alltför långa. Det är angeläget att regeringen nu fokuserar på att minska handläggningstiderna hos Migrationsverket.
Nej till återinförande av begreppet ”bristande vandel” i svensk migrationslagstiftning
Regeringen har meddelat att man avser att utreda förutsättningarna för att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar från Sverige på grund av bristande vandel. Med bristande vandel avser man förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet. Begreppet bristande vandel fasades ut ur utlänningslagen 1989 med motiveringarna att de inte längre användes i den praktiska tillämpningen och att begreppet ansågs obsolet. Vi anser, mer än 30 år senare, att begreppet fortsatt bör anses som förlegat och inte längre bör tillämpas i modern rättstillämpning. En stram migrationslagstiftning gynnas inte av inslag som är tveksamma ur rättssäkerhets
synpunkt och som bygger på skiftande moraluppfattningar om vad som ska anses lämpligt eller olämpligt.
När människor tvingas, luras eller hotas i syfte att utnyttjas på olika sätt, till exempel för sexuella ändamål, innebär det en grov kränkning av de mänskliga rättigheterna. Det var därför som sexköpslagen infördes, och den har varit framgångsrik mot bland annat sextrafficking. Trots det hamnar varje år ett antal traffickingoffer i Sverige för att ”säljas för sexuella ändamål”. Vi motsätter oss att prostituerade brottsutsatta likställs med brottslingar såsom gängkriminella. Vi står upp för rättsstatens principer och kvinnors rättigheter.
Vi avvisar därför sådana förslag som har sin grund i tveksamma moraliska värderingar om levnadssätt eller regelefterlevnad. I utlänningslagen och i andra lagar som rör migration bör det vara tydligt att det är brottsliga handlingar som kan leda till att man inte beviljas uppehållstillstånd eller kan utvisas ur landet. Regeringen har hittills inte lagt något utredningsförslag, men vi utgår från att ett sådant förslag fortfarande kan bli aktuellt på det migrationspolitiska området.
Utökat informationsutbyte mellan myndigheter
Den tidigare socialdemokratiska regeringen arbetade aktivt med åtgärder för att motarbeta skuggsamhället och för att återvändandet av personer som inte fått sin asylansökan beviljad ska öka. Fler än 94
000 före detta asylsökande lämnade landet under åren 2014–2022 och Sveriges andel återvändanden låg efter genomförda åtgärder över genomsnittet i EU. År 2022 hade dessutom kapaciteten för förvar fördubblats sedan 2016. Den socialdemokratiska regeringen arbetade vidare aktivt för att ursprungs
länder ska ta emot sina medborgare och för ett mer effektivt återvändande. I arbetet för att få till stånd avtal och överenskommelser utesluts varken att handel, visering eller bistånd används som verktyg. Polismyndigheten har fått utökade möjligheter att utföra arbetsplatskontroller och fler verktyg att använda vid inre utlänningskontroll, såsom ansiktsigenkänning och fingeravtryck för identifiering.
Statliga och kommunala myndigheter samt de som jämställs med myndigheter enligt offentlighets- och sekretesslagen bör ges förutsättningar att utbyta sekretessbelagda uppgifter i större utsträckning än i dag. Det finns ett omotiverat glapp mellan de undersökta statliga myndigheternas uppdrag och de rättsliga förutsättningarna för att genomföra det. Förslag om möjligheter att utöka informationsutbytet presenterades i departementsskrivelsen
Utökat informationsutbyte
(Ds
2022:13). Vi socialdemokrater anser att informationsutbytet bör öka och att förslagen i departementsskrivelsen i allt väsentligt bör kunna genomföras.
Nej till angiverilagar i välfärden
I augusti 2023 beslutade regeringen om att ge
Utredningen om stärkt återvändande
verksamhet
tilläggsdirektiv, enligt vilka utredningen ska utreda en utvidgad informa
tionsplikt i ärenden gällande återvändande. I direktivet anges att ”det befintliga uppdraget ska därför ändras på så sätt att utredaren, utan att på förhand utesluta några verksamheter från informationsplikten, ska bedöma hur regleringen ska utformas och vilka situationer som ska undantas”. Utredningsuppdraget ska redovisas senast den 29 november 2024.
Socialdemokraterna är motståndare till ett angiverisamhälle där lärare och vård
personal tvingas lägga tid på angiveri istället för på sina jobb. Vi är därför också emot att införa en plikt för anställda i staten och i kommuners och regioners verksamheter att anmäla om en person vistas i Sverige utan tillstånd. En sådan lag riskerar dessutom att förstärka den mycket ansträngda personalsituationen när anställda söker sig till andra yrken på grund av att man inte vill ägna sig åt angiveri på arbetsplatsen.
Vi socialdemokrater avvisar därför de planer som kommer till uttryck i regeringens direktiv till
Utredningen om stärkt återvändandeverksamhet
. Vi anser att välfärdens anställda – inom sjukvården och utbildningsväsendet – ska undantas från informationsplikten.
Stoppa fusket och inför ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott
Våra gemensamma skattemedel ska gå till människor som har rätt till ekonomisk trygghet och till att stärka vår gemensamma välfärd – inte till den organiserade brottsligheten.
I regeringsställning genomförde vi socialdemokrater ett antal åtgärder för att komma åt fusk och förebygga välfärdsbrott. Bland annat skärptes bidragsbrottslagen, Försäkringskassan gavs uppdrag att öka kontrollen samt inte minst inleddes arbetet med inrättandet av den nya Utbetalningsmyndigheten, en myndighet som ska säkerställa utbetalningar från våra välfärdssystem. Utbetalningsmyndigheten inledde sin verksamhet den 1 januari 2024. Förra regeringen tillsatte även en bidragsbrottsutredning med uppgift att bland annat analysera hur förmågan att förebygga och bekämpa bidragsbrott kan stärkas. Utredningen lämnade sitt betänkande
Ett stärkt och samlat skydd av välfärdssystem
(SOU 2023:52) den 6 september 2023. Utredningen har därefter remissbehandlats. Socialdemokraterna ser positivt på utredningens förslag som bland anat innebär ett tydligare ansvar för att förebygga välfärdsbrott för Försäkrings
kassan, Pensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket och Arbetsförmedlingen.
Det är angeläget att regeringen utan dröjsmål bereder dessa förslag och återkommer till riksdagen med en proposition.
Det är angeläget för att säkerställa att de människor som har rätt till stöd från trygghetssystemen får det, men inte de som försöker sko sig på andra.
Anders Ygeman (S)
Ola Möller (S)
Sanne Lennström (S)
Åsa Eriksson (S)
Jessica Rodén (S)
Arber Gashi (S)