Jämförelse 7a2ca14b43224094cd86e00b Underlagets kontrollsumma: 80a1cccca16d9ae40cfaeef954bde5880654cd8f79868fdfb2bfdad792bfb95e Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB021533: Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021533 Motion till riksdagen 2023/24:1533 av Oliver Rosengren (M) Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd som en del av aktivitetskravet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Yrkesutbildning är en effektiv väg till arbete [1] . Med 444 000 arbetslösa, varav nästan 133 000 långtidsarbetslösa och bara 139 000 inskrivna i en insats samtidigt som det finns över 100 000 lediga jobb, är det tydligt att svensk arbetsmarknad lider av matchnings ­ problem. Vidare är bland dessa insatser den vanligaste aktiviteten ingen aktivitet. Ungefär 35 000 personer av de 139 000 personerna i insats har alltså ingen verkligt pågående insats. Samtidigt går bara några tusen en arbetsmarknadsutbildning [2] , trots att brist på rätt kompetens är ett av de vanligaste skälen till att företag har svårt att anställa. Kommunerna saknar idag möjlighet att anvisa personer som saknar utbildning till reguljär utbildning, även om det betraktas som nödvändigt eller betydelsefullt för att personen ska lämna försörjningsstödsberoende. Den statliga utbildningsplikten omfattar bara personer i etableringen och gäller bara upp till och med grundskolan. En utvidgad utbildningsplikt borde omfatta alla arbetslösa och ta sikte på gymnasie ­ examen. Det behöver dessutom ses över hur ett krav på att delta i exempelvis yrkesvux ska harmoniseras med ersättningssystemen, då personer som tar emot studiemedel i regel inte får försörjningsstöd. De som läser en yrkesutbildning genom Arbetsförmed ­ lingen har bidrag och behöver inte ta lån. Det skapar olika förutsättningar, som sett till statistik över könsfördelning mellan arbetsmarknadsutbildning och yrkesvux dessutom tenderar att försätta kvinnor i en situation med lån från att ha läst en vårdutbildning inom yrkesvux, men män utan efter en arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis industrin. Referenser Vikström, Johan och van den Berg, Gerard (2017). Långsiktiga effekter av arbetsmarknadsutbildning (IFAU 2017:17). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala. Sundén, Annika (2022). Yrkesutbildning löser matchningsproblemen . Landsorganisationen i Sverige (LO), Stockholm. Oliver Rosengren (M) [1] IFAU 2017:17. [2] Sundén (2022). === HC022420: Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022420 Motion till riksdagen 2024/25:2420 av Oliver Rosengren (M) Utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en utvidgad utbildningsplikt för arbetslösa med försörjningsstöd som del av aktivitetskravet och tillkännager detta för regeringen. Motivering Yrkesutbildning är en effektiv väg till arbete [1] . Med 360 195 arbetslösa [2] , varav 164 000 eller ca 39 procent av de arbetslösa är långtidsarbetslösa [3] och bara 164 248 inskrivna i en insats [4] samtidigt som det finns 150 000 lediga jobb [5] är det tydligt att svensk arbets ­ marknad lider av matchningsproblem och att insatserna för att förbättra matchningen är underutnyttjade. Bara några tusen går en arbetsmarknadsutbildning [6] , trots att brist på rätt kompetens är ett av de vanligaste skälen till att företag har svårt att anställa. Kommunerna saknar idag möjlighet att anvisa personer som saknar utbildning till reguljär utbildning, även om det betraktas som nödvändigt eller betydelsefullt för att de ska lämna försörjningsstödsberoende. Den statliga utbildningsplikten omfattar bara personer i etableringen och gäller bara upp till och med grundskola. En utvidgad utbildningsplikt borde omfatta alla arbetslösa och ta sikte på gymnasie ­ examen. Det behöver dessutom ses över hur ett krav att delta i exempelvis yrkesvux ska harmoniseras med ersättningssystemen, då personer som tar emot studiemedel i regel inte får försörjningsstöd. De som läser en yrkesutbildning genom Arbetsförmedlingen har bidrag och behöver inte ta lån. Det skapar olika förutsättningar, som sett till statistik över könsfördelning mellan arbetsmarknadsutbildning och yrkesvux dessutom tenderar att försätta kvinnor i en situation med lån från att ha läst en vårdutbildning inom yrkesvux men män utan efter en arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis industrin. Referenser Arbetsförmedlingen (2024). Statistik om arbetslöshet och arbetssökande. https://arbetsformedlingen.se/statistik/statistik-om-arbetsloshet-och-arbetssokande. Arbetsförmedlingen (2024). Statistik om insatser och program. https://arbetsformedlingen.se/statistik/statistik-om-insatser-och-program. Ekonomifakta (2024). Långtidsarbetslöshet. https://www.ekonomifakta.se/sakomraden/arbetsmarknad/arbetsloshet/langtidsarbetsloshet_1209195.html. SCB (2024). Tidsserie över antal lediga jobb. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/vakanser-och-arbetsloshet/konjunkturstatistik-over-vakanser-kv/pong/tabell-och-diagram/tidsserie-over-antal-lediga-jobb/. Sundén, Annika (2022). Yrkesutbildning löser matchningsproblemen . Landsorganisationen i Sverige (LO), Stockholm. Vikström, Johan och van den Berg, Gerard (2017). Långsiktiga effekter av arbetsmarknadsutbildning (IFAU 2017:17). Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, Uppsala. Oliver Rosengren (M) [1] IFAU 2017:17. [2] Arbetsförmedlingen (2024). [3] Ekonomifakta (2024). [4] Arbetsförmedlingen (2024). [5] SCB (2024). [6] Sundén (2022).