Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
2022/23 · HA022052 · Teresa Carvalho (S); Johanna Haraldsson (S); Serkan Köse (S); Paula Holmqvist (S); Jamal El-Haj (S); Sofia Amloh (S); Jim Svensk Larm (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
2023/24 · HB022621 · Teresa Carvalho (S); Serkan Köse (S); Johanna Haraldsson (S); Sofia Amloh (S); Adrian Magnusson (S); Jim Svensk Larm (S); Jonathan Svensson (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.007 · ämneslikhet 0.730. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 23 yrkanden i A · 11 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.745 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabellen i motionen.
22 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en aktiv arbetsmarknadspolitik som både erbjuder stöd och ställer krav på den arbetssökande och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen mer handlingsfrihet att erbjuda arbetssökande de individanpassade åtgärder som bäst leder till – eller i riktning mot – en varaktig anställning och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra extratjänsterna och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får effektivt och individanpassat stöd att komma i arbete eller utbildning och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförandet av utbildningskontrakt för unga och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av en insats lik den tidigare 90-dagarsgarantin i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att ha god fysisk närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att Arbetsförmedlingen ska stärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 100 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen om husligt arbete och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de olika subventionerade anställningarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsmiljöverket 100 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor och tillkännager detta för regeringen.
A16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett förtydligande av arbetsmiljölagen avseende frihet från våld och trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
A17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillgången till företagshälsovård och tillkännager detta för regeringen.
A18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regionala skyddsombud tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal och tillkännager detta för regeringen.
A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tillgång till arbetskläder och arbetsskor och tillkännager detta för regeringen.
A20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett förtydligande av plattformsföretagens arbetsmiljöansvar och tillkännager detta för regeringen.
A21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
A22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred översyn i syfte att stoppa arbetslivskriminalitet inom lönegarantin och tillkännager detta för regeringen.
A23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförd arbetsmarknadsprövning i samband med arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
10 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att kvinno- och tjejjourer ges möjlighet till en långsiktig och varaktig försörjning och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad etablering för utrikes födda kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka målgruppen för etableringsprogrammet i enlighet med vad som föreslås i SOU 2023:24 och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att individualisera etableringstillägget och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nyanlända invandrares etablering och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra 170 miljoner till Socialstyrelsen att fördela till kommuner med utsatta områden i syfte att hindra att unga hamnar i gängkriminalitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa EBO-lagen och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtagandet av en generalplan i syfte att långsiktigt bekämpa segregationens orsaker och konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa alla former av diskriminering och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 4580 ord · B 2647 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2052
av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en aktiv arbetsmarknadspolitik som både erbjuder stöd och ställer krav på den arbetssökande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen mer handlingsfrihet att erbjuda arbetssökande de individanpassade åtgärder som bäst leder till – eller i riktning mot – en varaktig anställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra extratjänsterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att personer med funktionsnedsättning får effektivt och individanpassat stöd att komma i arbete eller utbildning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförandet av utbildningskontrakt för unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för införandet av en insats lik den tidigare 90-dagarsgarantin i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Arbetsförmedlingen förutsättningar att ha god fysisk närvaro i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att Arbetsförmedlingen ska stärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag 100 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om arbetslöshetsförsäkringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av lagen om husligt arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att krav på kollektivavtal ska omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de olika subventionerade anställningarna, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra Arbetsmiljöverket 100 miljoner kronor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män oavsett yrke, bransch eller sektor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett förtydligande av arbetsmiljölagen avseende frihet från våld och trakasserier i arbetslivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa tillgången till företagshälsovård och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge regionala skyddsombud tillträdesrätt till alla arbetsställen där det finns kollektivavtal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en jämställd tillgång till arbetskläder och arbetsskor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett förtydligande av plattformsföretagens arbetsmiljöansvar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa arbetslivskriminalitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en bred översyn i syfte att stoppa arbetslivskriminalitet inom lönegarantin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för återinförd arbetsmarknadsprövning i samband med arbetskraftsinvandring och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Anslagsförslag
2023
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
591
264
100
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
38
432
392
±0
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
926
037
2
535
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
830
367
±0
1:5
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
131
059
±0
1:6
Europeiska socialfonden m.m. för perioden 2014–2020
2
414
000
±0
1:7
Europeiska socialfonden plus m.m. för perioden 2021–2027
550
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
43
666
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
81
327
±0
1:10
Bidrag till administration av grundbeloppet
59
956
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
1
678
000
±0
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
8
129
311
−1
100
000
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
1
119
813
95
000
1:15
Omställnings- och kompetensstöd genom den offentliga omställningsorganisationen
1
000
000
±0
2:1
Arbetsmiljöverket
819
020
100
000
2:2
Arbetsdomstolen
35
798
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
33
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
57
683
±0
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
49
968
±0
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
±0
Summa
90
103
686
1
730
000
Aktiv arbetsmarknadspolitik
Vi socialdemokrater har en övergripande syn på arbetsmarknadspolitiken som utgår från målet om full sysselsättning. Med det menas att arbetsmarknadspolitiken ska utformas utefter målsättningen att alla som kan jobba ska jobba. Våra bevekelsegrunder för detta är flera, och omfattar både samhälleliga perspektiv och individperspektiv. För den enskilde är arbetet först och främst en förutsättning för den egna försörjningen och i förlängningen det som ger oss friheten att leva vårt liv på det sätt vi själv väljer. Med jobbet följer också ofta en yrkesstolthet och en känsla av att vara behövd, och för många av oss fyller samvaron med arbetskollegorna också en viktig social funktion.
Om man lyfter blicken och ser det sammanlagda värdet av våra gemensamma jobbansträngningar kan vi lätt konstatera att allt det som gör Sverige till Sverige – och då inte minst vår välfärd – är helt beroende av att så många som möjligt varje morgon ställer klockan för att ta sig till jobbet. Det är frukterna av vårt gemensamma arbete som möjliggör en bra och jämlik skola för våra barn, en god omsorg om våra äldre samt en offentligt finansierad hälso- och sjukvård i världsklass.
För att nå full sysselsättning behöver Sverige en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetssökande har olika behov, och därför behöver det finnas en bred uppsättning arbetsmarknadspolitiska verktyg som kan användas utefter den specifika individens förutsättningar – däribland subventionerade anställningar, matchningsstöd, arbets
marknadsutbildning, praktik och arbetslivsinriktad rehabilitering. För att få människor som står långt ifrån arbetsmarknaden närmare arbetsmarknaden kan det ofta behövas en kedja av insatser där man kombinerar olika åtgärder. I detta arbete är samverkan mellan kommuner och Arbetsförmedlingen ofta en viktig faktor för att individen ska få bästa möjliga förutsättningar att närma sig arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen är statens arbetsmarknadspolitiska expertmyndighet och bör i större utsträckning än idag ges förutsättningar att välja arbetsmarknadspolitiska insatser utefter den enskilde arbetssökandes behov.
Arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken går hand i hand. Det behövs mer utbildning i arbetsmarknadspolitiken och vice versa. Att vi har ett väl fungerande regul
järt utbildningssystem, ända från grundskola till universitet – och allt däremellan – är en förutsättning för att vi ska klara dagens och morgondagens kompetensförsörjning. De korta yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningarna är en elementär del av utbildnings
floran.
Vi vill dock understryka att det svenska samhällskontraktet inte enbart ska innehålla rättigheter. I kombination med ett starkt stöd ska den aktiva arbetsmarknadspolitiken även innefatta tydliga krav och förväntningar på den som söker arbete. Den som saknar nödvändig utbildning eller pratar otillräcklig svenska ska ta del av det stöd som erbjuds, och olika individersättningar bör i huvudsak vara villkorade med krav på aktivt deltagande.
Återinför extratjänsterna
Att få fler människor i arbete är en av politikens viktigaste uppgifter. Att ha ett jobb att gå till ger den enskilde egen försörjning, ett sammanhang och friheten att bestämma över sitt eget liv. Vid sidan av detta är det också en helt central del i att bryta den segre
gation som ligger till grund för mycket av den kriminalitet och den splittring som idag finns på många håll i vårt land.
Givet hur situationen på arbetsmarknaden ser ut är det i synnerhet viktigt att få fler utrikes födda kvinnor att gå från utanförskap till arbete. En åtgärd som har varit betyd
elsefull i detta avseende är extratjänsterna. Genom dem har kommuner, regioner och privata utförare inom välfärden fått möjlighet att anställa en person som står långt ifrån arbetsmarknaden till en låg kostnad. För den enskilde har extratjänsterna inneburit både arbetslivserfarenhet och en meningsfull sysselsättning.
I och med sin gemensamma budgetreservation för år 2022 slopade Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna finansieringen till extratjänsterna. Detta innebar ett hårt slag mot inte minst utrikes födda kvinnor och gruppens chanser att komma in i det svenska samhället. Vi anser att Sverige behöver fortsatta krafttag mot segregationen och vill därför återinföra extratjänsterna. För detta föreslår vi att anslaget 1:3 Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser tillförs en miljard kronor.
Arbetsmarknad för alla
Den svenska arbetsmarknaden ska vara trygg och öppen för alla i arbetsför ålder – såväl unga som äldre. Vår utgångspunkt är att varje människa är en tillgång vars erfarenheter och kunskaper bör tas tillvara.
Det behövs ett starkare och mer individanpassat stöd för att människor med svag ställning på arbetsmarknaden ska komma i arbete eller utbildning – inte minst när det gäller personer med olika funktionsnedsättningar. Arbetsförmedlingen bör alltjämt ha den sammanhållande rollen kring individernas insatser, och samverkan med bland andra kommuner, utbildningssamordnare, socialtjänst och sjukvård behöver förbättras. Målet ska vara att varje individ ska få det stöd och de insatser som krävs för komma i arbete eller utbildning – utan att hamna mellan några stolar under resans gång.
Gällande ungas etablering på arbetsmarknaden så behöver samverkan mellan Arbetsförmedlingen, kommuner och arbetsgivare förbättras även där. Ambitionen måste vara att ingen ung ska börja sitt vuxenliv som arbetslös. Unga som inte har fullföljt sin gymnasieutbildning bör i första hand uppmuntras till att fullfölja denna. Vidare har vi också för avsikt att verka för att återinföra utbildningskontrakt samt att det införs en bortre gräns för hur länge unga vuxna får vara arbetslösa innan någon form av insats genomförs.
Arbetsförmedlingens lokala närvaro i hela landet
Arbetsförmedlingens uppdrag är att se till att den aktiva arbetsmarknadspolitiken finns och fungerar i hela landet. Oavsett om man bor i Norrköping, Ystad eller Övertorneå ska Arbetsförmedlingen, antingen genom egna kontor, medverkan på servicekontor eller i samverkan med kommuner, finnas där för att stötta och stödja den som behöver ett arbete.
Arbetsförmedlingens fysiska närvaro är oerhört viktig för att människor med olika behov ska få det stöd de behöver för att komma i arbete. Närvaron är också en förutsätt
ning i upprätthållandet av ändamålsenliga arbetsgivarkontakter och samverkan med kommunerna. Arbetsförmedlingen måste kort och gott finnas till hands och vara en aktiv och sammanhållande aktör i arbetet med att åstadkomma en bättre fungerande arbetsmarknad i hela landet.
Arbetsförmedlingen fick under den föregående socialdemokratiska regeringen uppdraget att förstärka sin närvaro i områden med socioekonomiska utmaningar där människor gått länge utan jobb. Detta uppdrag bör ligga fast. Med stärkt kapacitet och en bättre samverkan med kommuner och idéburen sektor ska Arbetsförmedlingen se till att fler tar sig vidare till jobb och egen försörjning.
Permanenta nivåerna i arbetslöshetsförsäkringen
Arbetslöshetsförsäkringen är en viktig omställningsförsäkring vars grundläggande funktion är att se till att den som förlorar jobbet inte också blir fattig. Vid sidan av att vara en trygghet i vardagen motverkar den också att löner pressas neråt och spelar en viktig roll i att stabilisera samhällsekonomin i kriser. Vår ambition som socialdemo
krater är att Sverige ska ha en välfärd i absolut världsklass, och i detta ingår en stark arbetslöshetsförsäkring.
Att vi har en trygg arbetslöshetsförsäkring är en fråga om anständighet. Alla människor kan någon gång drabbas av arbetslöshet, vilket för individen kan ge upphov till omfattande ångest och stress. Arbetslöshetsförsäkringen ska finnas där för att lindra en del av oron. När tillvaron sätts i gungning av att mamma eller pappa blir av med jobbet ska barnen inte behöva ta smällen genom att gå till skolan med trasiga vinterskor.
Det första den förra moderatledda alliansregeringen gjorde när de tillträdde 2006 var att chockhöja avgifterna till arbetslöshetsförsäkringen och försämra villkoren. I och med detta ingrepp föll medlemskapet i a-kassan från 80 procent av arbetskraften till 66 procent, vilket inte kan beskrivas som annat än ett slag i magen på svenska löntagare.
I kontrast till detta har vi socialdemokrater sedan vi tillträdde i regering 2014 gjort flera förstärkningar och förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen. År 2015 höjdes både den inkomstrelaterade ersättningen och grundersättningen, vilket var den första höjningen sedan 2002. Åren därpå förbättrade vi reglerna för deltidsarbetslösa och minskade antalet karensdagar.
Under coronapandemin drev den socialdemokratiskt ledda regeringen igenom förbättringar av arbetslöshetsförsäkringen som syftade till att fler löntagare skulle få ut 80 procent av lönen – förstärkningar som vi sedermera gick till val på att bibehålla. Vi vill både ha kvar de höjda taknivåerna inom inkomstbortfallsförsäkringen samt den höjda grundersättningen i försäkringen. Att permanent höja nivåerna på detta sätt kommer innebära att fler som jobbat omfattas av den trygghet som arbetslöshets
försäkringen ger.
Vidare vill vi verka för att arbetslöshetsförsäkringen ska bli bättre anpassad till dagens arbetsmarknad. Fler ska kunna kvalificera sig och anslutningsgraden bör öka. Därtill bör regelverken utformas på ett sånt sätt att de fungerar bättre även för exempelvis frilansare och andra som har varierade inkomster och arbetstider.
Trygghet på arbetsmarknaden
Den svenska arbetsmarknadspolitiken ska se till att värna behoven av både trygghet och tillväxt. För att detta ska fungera även framgent måste det råda balans mellan arbets
marknadens parter som ger vanliga löntagare goda förutsättningar att leva trygga, fria och friska liv – samtidigt som företag, branscher och sektorer ges möjligheter att växa och utvecklas i en allt mer globaliserad och konkurrensutsatt värld.
Svensk arbetsmarknad präglas sedan länge av en tradition av samförstånd. Arbets
marknadens parters gemensamma intressen och kompromissorienterade inställning har skapat en trygg arbetsmarknad med få konfliktdagar jämfört med andra länder. Medlingsinstitutets statisk gör gällande att vi har väsentligt lägre antal förlorade dagar till följd av konflikt jämfört med våra nordiska grannländer.
[1]
Om detta måste vi slå vakt. Vi socialdemokrater kommer aldrig att vika en tum när det handlar om att försvara den svenska modellen.
Reformen för LAS, trygghet och omställning som trädde i kraft den 1 oktober 2022 visar på kraften och vitaliteten i den svenska arbetsmarknadsmodellen. Överenskom
melsen som ligger till grund för det nya huvudavtalet och reformerna skapar med sin helhet en balans mellan arbetsmarknadens parter som i det långa loppet är till fördel för båda sidor. För arbetstagarsidan innebär reformen först och främst väsentligt bättre möjligheter till omskolning eller vidareutbildning under hela arbetslivet, tack vare det nya omställningsstudiestöd som ger alla med minst åtta års arbetslivserfarenhet möjlig
het att studera i upp till ett år med 80 procent av sin lön. Förändringarna medför också att allmän visstid avskaffas och ersätts med särskild visstid där övergången till tills
vidareanställning sker mycket snabbare – tiden halveras, och genom ett nytt omställ
nings- och kompetensstöd får även de anställda som inte omfattas av kollektivavtal rätt till omställningsstöd när anställningen är på väg att upphöra.
Uppgörelsen är enkelt sammanfattat ett styrkeprov för den svenska modellen, och vi socialdemokrater kommer mycket noggrant att efterse att den partsöverenskomna helhet som utgör reformens fundament respekteras.
Vi vill också adressera den problematik som kringgärdar lagen om husligt arbete. Vissa förbättringar har emellertid skett i och med att Sverige år 2018 ratificerade ILO:s konvention om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbete, men för att gå till botten med problemen som alltjämt föreligger förordar vi en översyn av lagen med målet att ge arbetstagare som jobbar hemma hos andra samma villkor avseende arbetstider, arbets
miljö och arbetsrätt som andra yrkesgrupper. Detta är en viktig fråga inte minst för landets otaliga personliga assistenter.
Vidare anser vi att krav på kollektivavtal bör omfatta alla arbetsgivare som anställer arbetstagare inom ramen för de subventionerade anställningarna.
Arbetsmiljö
Ingen ska behöva dö på eller av sitt arbete. Varje gång det sker bör betraktas som en tragedi för både de inblandade och för samhället. I det moderna arbetslivet måste ambitionen vara att alla ska ha en trygg och säker arbetsmiljö där man inte riskerar att bli sjuk, skadad eller än värre – sätta livet till.
Varje år dör 40–50 personer i Sverige på sitt arbete. En stor del av de bakom
liggande riskerna och orsakerna skulle sannolikt kunna förebyggas genom ett noggrant och systematiskt arbetsmiljöarbete. Ett väl fungerande samarbete mellan arbetsgivare och lokala eller regionala skyddsombud är oerhört viktigt.
Ambitionerna för arbetsmiljöpolitiken behöver höjas. Resurserna till Arbetsmiljö
verket behöver fortsätta att öka, inte minst för att de ska ha möjlighet att anställa fler arbetsmiljöinspektörer. Målet bör vara att på sikt uppfylla ILO:s rekommendation om en inspektör per 10
000 arbetstagare. Stärkt kunskap och forskning kring arbetsmiljö är en annan viktig pusselbit. Sverige ska ligga i framkant när det gäller arbetsmiljöarbetet.
Vår ambition är också att arbetsmiljöreglerna ska ge samma skydd för kvinnor och män, oavsett yrke, bransch eller sektor. Arbetsmiljölagen trädde i kraft under 70-talet då fler hade manuella arbeten, fasta anställningar och en större del av arbetskraften var män, vilket har resulterat i att arbetsmiljöregelverket till övervägande del har syftat till att reglera den fysiska arbetsmiljön. Vi anser emellertid att tydliga och ändamålsenliga regler vad gäller det organisatoriska och psykosociala bör vara av lika central betydelse. Det bör övervägas huruvida möjligheterna att meddela sanktionsavgifter bör utvidgas till att även omfatta överträdelser mot systematiskt arbetsmiljöarbete och organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö.
Frågan om genomförande av ILO:s konvention om avskaffande av våld och trakasse
rier
i arbetslivet
[2]
(ILO 190) är en annan viktig och aktuell fråga som rör arbetsmiljö
politiken. En särskild utredare har bland annat föreslagit att det ska införas ett förtydlig
ande i arbetsmiljölagen om att arbetsmiljön, så långt som möjligt, ska vara fri från våld och trakasserier. Vi ser positivt på utredningsförslagen och avser verka i riktning för att konventionen ska ratificeras.
Vi vill också verka för att förbättra tillgången till företagshälsovård. Arbetsmiljö
lagen bör ändras på ett sätt där det är tydligt att arbetsgivaren behöver säkerställa tillgången till företagshälsovård för alla anställda.
Utökad tillträdesrätt för regionala skyddsombud
Det systematiska arbetsmiljöarbetet är helt centralt för att åstadkomma en säker, trygg och trivsam arbetsmiljö på svenska arbetsplatser. Ett effektivt och bra arbetsmiljöarbete handlar i hög grad om att upptäcka och åtgärda brister innan de orsakar någon form av olycka eller ohälsa. Alla företag med fem anställda eller fler ska ha minst ett skydds
ombud. I de fall som det saknas en lokal skyddsorganisation har de regionala skyddsom
buden livsviktig betydelse i att upptäcka och påvisa arbetsmiljöbrister. Det kan dels handla om att åtgärda rent livsfarliga brister såsom avsaknad av adekvat skyddsut
rustning, men också frågor som rör den mer organisatoriska och psykosociala arbets
miljön såsom stress, dålig schemaläggning eller mobbning.
Den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen lade förslag som syftade till att utvidga tillträdesrätten för regionala skyddsombud så att de skulle ges rätt att verka på alla arbetsplatser med kollektivavtal. Detta till skillnad från idag – då det är ett krav att arbetsplatsen måste ha fackligt anslutna bland de anställda. I den senaste statliga utredningen på temat (SOU 2022:47) föreslås att de regionala skyddsombuden ska få tillträdesrätt till alla arbetsplatser med kollektivavtal. Vi socialdemokrater är alltjämt övertygade om att detta är helt rätt väg att gå för att skapa bättre förutsättningar för ett bra arbetsmiljöarbete på fler svenska arbetsplatser – och på så vis ytterst förbygga att fler ska behöva dö eller bli sjuka av eller på sitt arbete.
Stärka kvinnors rätt till god arbetsmiljö
För att säkra morgondagens välfärd behöver fler kunna orka arbeta ett helt arbetsliv med hälsan intakt. En förutsättning för att vi ska hålla oss vid god fysisk och psykisk vigör är att vi har en trygg, säker och trivsam arbetsmiljö. En viktig arbetsmiljöfråga för inte minst många kvinnor inom offentlig sektorn är tillgången till arbetskläder och arbets
skor. I de kvinnodominerade yrkena är nämligen tillgången till arbetskläder och arbets
skor som kan förebygga belastningsskador inte lika självklar som inom andra branscher och sektorer. Detta vill vi ändra på. Vi vill stärka kvinnors villkor på arbetsmarknaden, och en del i detta är att göra tillgången till arbetskläder och arbetsskor jämställd.
Förtydliga arbetsmiljöansvaret för plattformsföretag
Vi ser mer än gärna att det växer fram fler jobb inom alla sektorer i Sverige, men det får inte ske på bekostnad av schysta löner och arbetsvillkor. Alla som jobbar i Sverige har också rätt till en trygg och säker arbetsmiljö.
Dessa föresatser har på senare år kommit att utmanas i allt högre grad, inte minst i och med framväxten av plattformsföretagen som idag kan smita undan sitt ansvar för arbetsmiljön genom att gömma sig bakom en mobilapplikation. Genom att hävda att man blott utgör en tjänsteförmedling – dvs. kopplar samman köpare och säljare – kan man komma undan att ta något ansvar för under vilka villkor själva tjänsten utförs.
Resultatet av detta är inte sällan att människor med usel lön och undermålig arbetsutrustning får finna sig i en tillvaro utan de grundläggande skyddsnät som den svenska modellen bör garantera. Så här kan vi inte ha det. Det måste vara tydligt och förutsägbart vem som har ansvar för arbetsmiljön, och därför bör den som anlitar egen
företagare, frilansare, plattformsarbetare eller underentreprenörer i vissa fall få bära det ansvaret.
Fortsatta krafttag mot arbetslivskriminalitet
Arbetslivskriminalitet är ett tämligen utbrett fenomen i Sverige. Det handlar om kriminella företag som bygger sin verksamhet och skaffar sig konkurrensfördelar genom svartjobb, illegal arbetskraft, skenanställningar, människohandel, usel arbets
miljö och olika bidragsbrott. Vår övergripande uppfattning kring detta är att det ska vara svårt att fuska, enkelt att åka fast och kännbart att bli straffad.
Genom de alltför liberala regler för arbetskraftsinvandring som Moderaterna gett upphov till har Sverige i praktiken haft dörren på vid gavel för detta ovälkomna feno
men. Multikriminella aktörer har kunnat utnyttja arbetstagare på ett ofta fullkomligt hänsynslöst sätt samtidigt som seriösa och skötsamma företag har fått sin verksamhet hotad till följd av orimlig och orättvis lågpriskonkurrens.
För att få ordning på problemen med arbetslivskriminalitet behöver vi först och främst skärpa upp kraven för arbetskraftsinvandring. Det myndighetsgemensamma fokuset på att bekämpa förekomsten av arbetslivskriminalitet bör ligga fast, och Arbetsmiljöverket bör ges fortsatt goda förutsättningar att samordna det arbetet. Den föregående socialdemokratiska regeringen tog initiativ till att få på plats regionala centra mot arbetslivskriminalitet som fungerar som nav för planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter riktade mot att bekämpa arbetslivskriminaliteten. Satsningen på dessa bör fortsätta. Många aktörer pekar också på behovet av bättre sekretessregler som en viktig del för att effektivare kunna bekämpa arbetslivskriminaliteten. En utredning som dels tagit sikte på detta (Fi2021/02442) har tillsatts och har lämnat sitt slutbetänkande under året. Vår ambition är att verka för ett regelverk som ger myndigheter, kommuner och andra relevanta aktörer goda förut
sättningar att bekämpa arbetlivskriminaliteten samtidigt som den personliga integriteten värnas.
Den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen tillsatte också en delegation mot arbetslivskriminalitet med representation från bland andra arbetsmarknadens parter som har till uppdrag att öka kunskapen om arbetslivskriminaliteten samt stödja de aktörer som bekämpar densamma. Delegationen jobbar fram till februari 2025 och vi socialdemokrater ämnar noggrant följa huruvida delegationens arbete och slutsatser tas tillvara.
Vidare anser vi att den nationella strategin mot arbetslivskriminalitet innehållandes 45 åtgärder som togs fram av den föregående socialdemokratiska regeringen fortsatt bör peka ut riktningen för det arbete som bedrivs på området.
[3]
Åtgärderna syftar enkelt sammanfattat till att trycka tillbaka kriminaliteten och städa upp på svensk arbets
marknad och delas upp under följande sju områden:
Minska utrymmet för kriminella aktörer på arbetsmarknaden
Effektivare tillsyn och kontroll
Mer kännbara sanktioner
Bättre samarbete mellan myndigheter, kommuner och arbetsmarknadens parter
Bättre information och ökad kunskap
Bättre registerförfattningar och sekretessbestämmelser
Utvecklat internationellt samarbete och EU-samarbete
Stoppa arbetslivskriminalitet inom lönegarantin
Lönegarantin är ett viktigt skydd för arbetstagare vars arbetsgivare försätts i konkurs eller rekonstruktion. Inte minst i nuvarande osäkra ekonomiska läge med en stundande lågkonjunktur som riskerar att medföra fler konkurser och rekonstruktioner fyller lönegarantin en central roll.
Riksrevisionens granskning av lönegarantin från tidigare i år visar dock att det finns tydliga indikationer på ett relativt omfattande missbruk av den. Riksrevisionen har i rapporten bedömt att cirka 6–9 procent av utgifterna för lönegarantin i konkurser för 2020 kan kopplas till misstänkt missbruk, vilket motsvarar 100–150 miljoner kronor ett genomsnittligt år. Det är naturligtvis helt oacceptabelt att lönegarantin utnyttjas på detta sätt som en del av den organiserade arbetslivskriminaliteten.
Den tidigare S-ledda regeringen beslutade den 15 oktober 2021 om ett uppdrag åt Skatteverket att utreda och lämna förslag på åtgärder som krävs för att hindra felaktiga utbetalningar som upptäcks i samband med handläggning och kontroll av lönegarantiärenden samt lämna nödvändiga författningsförslag. I skälen för beslut angav
regeringen att Skatteverket borde ta över ansvaret för hantering av lönegarantins utbetal
ningsverksamhet. Den 3 juni redovisade Skatteverket regeringsuppdraget genom promemorian Lönegaranti till Regeringskansliet. I promemorian föreslås författnings
ändringar som behöver genomföras för att ansvaret för utbetalning av garantibelopp överförs från länsstyrelserna till Skatteverket. Vidare föreslås att Skatteverket ska kontrollera att en arbetstagare har rätt till garantibelopp, att införa utökade möjligheter att lämna uppgifter mellan aktörerna i lönegarantiärenden och att det införs en skyld
ighet att lämna uppgifter som behövs för att utreda och rätta ett beslut om lönegaranti. Härutöver föreslås bl.a. att överprövningsförfarandet ändras och att det införs en över
klaganderätt för Skatteverket. Skatteverket bedömer att det finns behov av utredning av ytterligare områden av lönegarantisystemet och att dessa områden sammanfaller med de som Riksrevisionen pekar på i sin granskning av lönegarantisystemet.
Som den tidigare S-ledda regeringen konstaterade i uppdraget till Skatteverket bör Skatteverket ta över ansvaret för hanteringen av lönegarantins utbetalningsverksamhet. Både Riksrevisionen och Skatteverket pekar på flera ytterligare områden i lönegaranti
systemet som de bedömer behöver ses över, det gäller bl.a. förfarandet för ansökan om ersättning och beslutanderätten. Den tidigare S-ledda regeringen har också i skrivelse 2021/22:285 Riksrevisionens rapport om den statliga lönegarantin framfört till riksdagen att en bredare översyn krävs. Vi socialdemokrater anser därför att en bred översyn av lönegarantin bör göras för att stoppa arbetslivskriminalitet inom lönegarantin.
Arbetskraftinvandring – återinför arbetsmarknadsprövning
Sverige har alltjämt ett för liberalt regelverk för arbetskraftsinvandring. Den okontrollerade ordning som gällt de senaste cirka tio åren är i huvudsak ett resultat av Moderaternas politiska vilja och ansträngningar. Vi socialdemokrater anser att arbetskraftinvandringen behöver skärpas.
Arbetskraftinvandring ska bara vara möjligt i de fall det inte går att hitta någon i Sverige som kan ta jobbet. Vi anser i grunden att det är en rimlig ordning att de jobb som finns i första hand bör gå till människor som redan finns i Sverige och idag saknar arbete.
Arbetskraftsinvandringen resulterar dock i fler konsekvenser än att den tränger ut arbetslösa som redan finns i vårt land – det har också blivit en mekanism i gödandet av den utbredda arbetslivskriminaliteten. Vi kan aldrig acceptera att människor från andra länder utnyttjas i Sverige, emellanåt under rent horribla former. Vårt land kan inte heller vara en fristad för oseriösa och kriminella företagare vars girighet och fiffel riskerar att konkurrera ut seriösa och skötsamma företag.
En utredning har under 2022 tillsatts för att bland annat analysera och ta ställning till hur ett nytt och effektivt system för arbetsmarknadsprövning vid arbetskraftsinvandring kan utformas. Uppdraget ska redovisas senast den 31 juli 2023. När utredningen har presenterat sina förslag bör regeringen utan dröjsmål gå vidare och utarbeta ett lagförslag för behandling i riksdagen.
Teresa Carvalho (S)
Johanna Haraldsson (S)
Serkan Köse (S)
Paula Holmqvist (S)
Jamal El-Haj (S)
Sofia Amloh (S)
Jim Svensk Larm (S)
[1]
https://www.mi.se/medling-konflikt/konfliktstatistik/.
[2]
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/10/sou-202186/.
[3]
https://www.regeringen.se/informationsmaterial/2022/07/nationell-strategi-mot-arbetslivskriminalitet/.
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:2621
av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att kvinno- och tjejjourer ges möjlighet till en långsiktig och varaktig försörjning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbättrad etablering för utrikes födda kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka målgruppen för etableringsprogrammet i enlighet med vad som föreslås i SOU 2023:24 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att individualisera etableringstillägget och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nyanlända invandrares etablering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillföra 170 miljoner till Socialstyrelsen att fördela till kommuner med utsatta områden i syfte att hindra att unga hamnar i gängkriminalitet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa EBO-lagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om framtagandet av en generalplan i syfte att långsiktigt bekämpa segregationens orsaker och konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bekämpa alla former av diskriminering och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Anslagsförslag
2024
för utgiftsområde
13
Integration och jämställdhet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Integrationsåtgärder
103
125
±0
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
2
776
226
400
000
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
138
507
±0
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
110
919
±0
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
675
039
±0
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
73
409
±0
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
48
163
±0
4:1
Åtgärder mot utanförskap
93
000
170
000
Summa
4
018
388
570
000
Socialdemokraterna är ett feministiskt parti
Vi socialdemokrater vill ha ett samhälle utan över- och underordning, och vår grund
inställning är att bekämpa maktskillnader som begränsar den enskildes frihet. I vårt Sverige är begreppet om alla människors lika värde ristat i sten, och vi kommer aldrig att acceptera en ordning där människor tvingas leva underordnade andra. En människas kön, ålder, klass, religion, etnicitet eller sexuella läggning ska inte begränsa möjligheten att växa och utvecklas.
För att nå ett fullt ut jämställt samhälle krävs att de ekonomiska klyftorna i samhället
sluts och att alla människor har ett jobb eller meningsfull sysselsättning att gå till. Resul
tatet
av dagens ojämställda och uppdelade arbetsmarknad är att kvinnor har betydligt lägre livsinkomster än män. Män tjänar 6,3 miljoner mer än kvinnor under ett helt arbetsliv. Det skapar mindre frihet för kvinnor både under och efter arbetslivet. Att gå till ett arbete eller sysselsättning är något fint. Förutom att bidra ekonomiskt till vår gemensamma välfärd innebär ett arbete eller en sysselsättning en egen identitet och större självständighet.
Redan i förskoleålder befästs könsroller och normer för vad som anses vara ”manligt” och ”kvinnligt”. Detta styr sedan vilka utbildningar och yrken som väljs. En könssegregerad arbetsmarknad befäster också könsroller och stereotypa uppfattningar. Hela samhället förlorar på en ojämställd arbetsmarknad. Ojämställdheten i samhället påverkar och förstärker ojämställdheten på arbetsmarknaden.
Arbetsmiljön inom främst de kvinnodominerade sektorerna är ytterst bristfällig och som konsekvens tvingas kvinnor ofta gå ner i arbetstid, ha längre och återkommande sjukskrivningar samt gå i förtidspension. Arbetsgivarna måste ta ett större ansvar för att tillgodose en bra och trygg arbetsmiljö – inte minst utifrån ett perspektiv om psykisk hälsa och för att motverka stress. Ingen ska behöva dö, bli sjuk eller sjukskriven på grund av sitt arbete.
Nollvision för mäns våld mot kvinnor
Mäns våld mot kvinnor är ett stort samhällsproblem som kränker och begränsar vålds
utsattas grundläggande fri- och rättigheter. Våldet är utbrett och allvarligt och orsakar stort lidande. Det får livslånga konsekvenser för de som utsätts.
År 2022 dödades 10 kvinnor av en nuvarande eller före detta manlig partner. För varje dödsoffer utsätts tusentals flickor och kvinnor varje år för trakasserier, våld och sexualbrott. Inte sällan tvingas barn bevittna våldet, och kostnaderna för samhället är enorma. Situationen är oacceptabel och ovärdig ett av världens mest jämställda länder. Det här är ett samhällsproblem som förtjänar största möjliga politiska uppmärksamhet. Det är dags att skicka en tydlig signal till oss själva och alla andra – det är dags att införa en nollvision för mäns våld mot kvinnor.
Våld i nära relationer pågår ofta i det tysta. Det kan vara maken eller sambon som slår, och våldet utövas ofta i hemmet. En nollvision skulle kunna öka kännedomen om problemet och öppna upp det offentliga samtalet. Fler skulle våga prata om sina erfaren
heter, och förhoppningsvis skulle en nollvision på sikt förändra samtalstonen i både fikarum och skolor.
Regeringen och Sverigedemokraterna utreder nu huruvida det sjätte jämställdhets
politiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra bör ändras till att bli ”mer inkluderande”. Vi socialdemokrater anser att detta riskerar att skymma sikten för det överordnade problemet – nämligen just mäns våld mot kvinnor.
Det är viktigt att mer fokus läggs på det förebyggande och attitydförändrande arbetet – inte minst för att komma till rätta med hedersrelaterat våld och förtryck – och därför är
det av yttersta vikt att en nollvision för mäns våld mot kvinnor utformas och konkretiseras
inom det socialpolitiska området. Det uttryckliga syftet bör vara att höja den generella kunskapsnivån och samla samhällets samtliga sektorer i en kraftfull motattack. Mäns
våld mot kvinnor måste upphöra. En nollvision kan vara ett viktigt styrmedel i det arbetet.
Finansiering av kvinnojourer
De organisationer som arbetar för att skydda kvinnor som lämnar en våldsam relation måste ges rimliga möjligheter att utföra sitt viktiga arbete. Därför måste finansieringen till dessa verksamheter vara långsiktig och omfattande. Kvinno- och tjejjourernas viktiga arbete ska inte bedrivas i projektform.
Fler utrikesfödda kvinnor ska komma i arbete
Utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är alldeles för lågt. För oss socialdemokrater är det en grundläggande princip att främja jämlikhet och ekonomisk självständighet för alla kvinnor oavsett bakgrund – och därför vill vi trappa upp ambitionerna gällande arbetet att få fler kvinnor med utländsk bakgrund att göra samma självständighetsresa som svenska kvinnor en gång gjorde.
Att öka sysselsättningen bland utrikesfödda kvinnor är en av de enskilt viktigaste
ut
maningarna som ligger framför oss att lösa inom ramen för den svenska arbetsmarknads
politiken.
I Sverige är målsättningen att både kvinnor och män ska jobba och försörja sig själva och vara goda förebilder för sina barn. Vi kan aldrig någonsin acceptera att kvinnor låses fast i hemmen och på så sätt döms till att leva mindre fria liv än män. De gamla könsrollerna, och dess förtryckande föreställningar om könens egenskaper och begränsningar, har för länge sedan förpassats till historiens skräphög och bör där förbli. I Sverige ska kvinnor och män omfattas av samma rättigheter och skyldigheter och även mötas av samma höga förväntningar. Detta gäller naturligtvis även när det handlar om deltagandet på arbetsmarknaden.
Att utrikes födda kvinnor inte arbetar i lika stor utsträckning som kvinnor födda i Sverige beror på flera olika saker. Generellt lägre utbildningsnivå, mindre arbetslivs
erfarenhet och bristande språkkunskaper är några av orsakerna.
Den föregående socialdemokratiskt ledda regeringen tog flera viktiga initiativ för att öka utrikes födda kvinnors deltagande på arbetsmarknaden. Att slopa den tidigare alliansregeringens vårdnadsbidrag, som i praktiken utvecklades till att bli en ordentlig kvinnofälla, var ett betydelsefullt beslut. Införandet av extratjänsterna och begränsning
arna inom föräldraförsäkringen var andra viktiga åtgärder.
Utrikes födda kvinnors högre inträde på arbetsmarknaden innebär en stor potential för Sverige. Vi har därför för avsikt att fortsätta prioritera frågan högt och ser överlag positivt på förslagen från delbetänkandet av utredningen
Etablering för fler
(SOU 2023:24). Utredningen tittar bland annat på om målgruppen för Arbetsförmedlingens etableringsprogram bör utvidgas, hur ramtiden för etableringsprogrammet kan anpassas så att den inte begränsar möjligheten att ta del av insatser samt hur etableringsprogram
met kan göras mer flexibelt för nyanlända som står långt från arbetsmarknaden. Därtill vill vi också individualisera etableringstillägget, så att drivkrafterna att delta i etabler
ingen och att arbeta blir lika för kvinnor och män.
Det är också viktigt att dra lärdom av Arbetsförmedlingens slutsatser kring projektet Jämställd etablering vars effektutvärdering uppvisade bättre resultat än Arbetsförmed
lingens ordinarie stöd. Vi skjuter till pengar till myndigheten bland annat i syfte att utveckla detta.
Utrikes födda kvinnors ökade deltagande i arbetsmarknadsutbildning samt arbets
platsnära insatser bör prioriteras, vilket måste framgå tydligare i Arbetsförmedlingens regleringsbrev.
Nyanlända invandrares etablering
Vi anser att Sverige ska ha en fortsatt stram migrationspolitik. Paradigmskiftet som skedde på det här området i samband med flyktingkrisen 2015 skedde under vår tid i regeringsställning. Sverige ska ta sin del av ansvaret i EU – varken mer eller mindre – för att ge människor skydd undan krig och förtryck. Vi ska inte ta emot fler människor än vad vi har kapacitet att integrera i samhället.
När människor väl kommer till vårt land, och får uppehållstillstånd, måste ambitionen
vara att integrationen ska ske i en rasande takt. Det allra viktigaste är att människor så
snart som det någonsin är möjligt lär sig svenska och kommer i arbete. Detta är nycklarna
till att etablera sig i vårt samhälle, och hela den politiska incitamentsstrukturen bör därför styra i riktning mot att människor på snabbast möjliga sätt uppnår dessa mål. Skyndsam integration gagnar både individen och samhället. Men integration handlar
inte enbart om språk och jobb. Det handlar också om att förstå hur det svenska samhället
fungerar och vad som förväntas av den som kommer hit. Det är oerhört viktigt att samhällsorienteringen för nyanlända är välkomnande och inkluderande, men också tydlig och rak när det gäller grundläggande svenska värderingar och vad som förväntas av den enskilde.
Sveriges kommuner spelar en avgörande roll i integrationsarbetet. Under vår tid i regering kom bosättningslagen till för att alla kommuner skulle vara med och ta ansvar för de människor som kom till Sverige. Vi såg också till att kraftigt höja ersättningen till kommunerna samt få på plats utökade medel för nyanlända med särskilda behov. Vi skapade också ett nytt system för tidiga insatser för asylsökande genom förbättrade möjligheter till språkinsatser och tidig kompetenskartläggning samt riktade resurser till civila samhället. Vi anser att bosättningen även framgent bör styras till kommuner där det finns en god arbetsmarknad samt att EBO-lagen ska avskaffas.
Den moderatledda alliansregeringen införde en rättighet för nyanlända att ta del av insatser, vi socialdemokrater har tillfört en skyldighet att delta. De nuvarande reglerna innebär tydligare krav på nyanlända att ta del av insatser – precis som för andra arbets
sökande. Och från och med den 1 januari 2018 gäller också en utbildningsplikt för nyanlända, vilken gör gällande att den som bedöms vara i behov av utbildning för att komma i arbete ska anvisas att söka och ta del av utbildning, annars kan ersättningen dras in. Tillsammans med arbetsmarknadens parter skapade den socialdemokratiskt ledda regeringen också snabbspår till yrken med brist på arbetskraft med målet att bättre tillvarata nyanländas kompetenser.
Vi vänder oss mot regeringens nedmontering av den aktiva arbetsmarknadspolitiken och vill istället trappa upp insatserna för att fler ska få bättre stöd.
Medel till kommuner med högt flyktingmottagande
Många kommuner som har tagit ett stort ansvar för mottagandet av flyktingar brottas alltjämt med en tuff ekonomisk situation. Mot bakgrund av detta avvisar vi regeringens och Sverigedemokraternas oansvariga riktade besparing på detta område.
Vi måste bryta nyrekryteringen till gängen
Sverige har extrema problem med gängkriminalitet. Ständiga skjutningar, sprängningar och våldsdåd skapar slitningar och oro i samhället på ett sätt som vi inte sett förut. Motorn bakom denna utveckling är en växande miljö av kriminella nätverk vars hän
synslöshet och totala avsaknad av respekt för samhället och andra människor ständigt passerar nya gränser. Förr sköt gängkriminella varandra i benen för att manifestera våldskapital – nu sker rena avrättningar i stort sett varje vecka, inte sällan i form av beställningsmord. Vi har också under sett hur barn fallit offer för gängens mördande, och en annan ny och mycket oroväckande tendens är att nätverkskriminella har börjat angripa varandras anhöriga. Det här är en fullkomligt horribel utveckling. Hela samhället behöver kraftsamla på en helt ny nivå om vi ska lyckas vända på detta.
I det här arbetet är det viktigt med fortsatt skärpta straff och fler poliser. Men det är
också helt centralt att vi lägger mer pengar och engagemang på att bryta nyrekryteringen.
Den negativa spiralen kommer inte att brytas förrän samhället får kontroll på de unga killar som i vissa fall luras in i gängen, eller i andra fall självmant står och knackar på gängens dörr.
Mellan 2021–2023 har Socialstyrelsen på initiativ av vår regering fördelat ca 250 miljoner årligen till 28 kommuner med utsatta områden i syfte att minska risken att unga dras in i kriminalitet. Pengarna har bland annat använts till fler fältassistenter och förbättrad samverkan mellan socialtjänst, skola och polis. Socialstyrelsen kom under våren 2023 med en rapport som visade på att så gott som alla kommuner ansåg att pengarna hade gett effekt.
Regeringen lägger i sin budget 80 miljoner till detta ändamål. Det tycker vi social
demokrater är alldeles för lite. För att bryta oss ur den gängkris som Sverige befinner sig i behövs mer pengar till brottsförebyggande åtgärder – inte mindre. Därför satsar vi socialdemokrater 170 miljoner mer än regeringen på detta i vårt budgetalternativ.
Generalplan mot segregation
Flera allvarliga samhällsproblem härrör från den segregation som under de senaste årtiondena tillåtits bita sig fast i vårt land. I sak handlar det om att en alltför stor del av de människor som kommit till Sverige från andra länder inte i tillräcklig grad har kommit in i det svenska samhället. Orsakerna till segregationen är multifaktoriella och spänner i varierande grad över i stort sett alla politikområden.
En av de allra mest uppenbara bakomliggande förklaringarna till segregationsproble
men är att människor som har invandrat till Sverige inte i tillräckligt stor utsträckning har lyckats etablera sig på arbetsmarknaden. Alltför många har istället fastnat i arbets
löshet, bidragsberoende eller låglönejobb som är svåra att försörja sig på – i kombina
tion med att man ofta bor i stadsdelar där för få talar bra svenska. Andra betydande orsaker står att finna inom bland annat skol- och bostadspolitiken samt de ökade klyftorna.
För att ta itu med segregationsproblemen från roten anser vi socialdemokrater att det behövs en genomgripande politisk handlingsplan – med bred politisk förankring – som ger samtliga relevanta aktörer långsiktiga förutsättningar att i samverkan analysera, planera, agera och utvärdera de insatser som behöver genomföras för att effektivt bekämpa segregationen inom en överskådlig framtid.
Diskriminering
Ingen människa ska behöva bli diskriminerad i Sverige. Från samhällets och politikens sida ska alla former av diskriminering motarbetas kraftfullt. Vår övergripande hållning är att varje människa är unik, men människovärdet är lika. Alla människor har rätt att bli behandlade med respekt. Dessa är grundprinciper på vilka vi bygger våra politiska ställningstaganden.
Vad gäller diskrimineringsfrågornas mer praktiska dimensioner så ser vi positivt på
att Diskrimineringsombudsmannen har en ambition att driva fler diskrimineringsärenden
till Arbetsdomstolen. Att personer som har upplevt diskriminering får sin sak prövad är en förutsättning för ett effektivt och normerande antidiskrimineringsarbete.
I Diskrimineringsombudsmannens årsrapport framgår det att funktionsnedsättning som diskrimineringsgrund genererar störst andel anmälningar till myndigheten. Antalet har dessutom ökat kraftigt de senaste åren. Detta signalerar att politiken behöver höja ambitionerna.
Vid sidan av Diskrimineringsombudsmannen gör antidiskrimineringsbyråerna och andra civilsamhällesaktörer en viktig insats för att förebygga och motverka diskrimi
nering på samtliga grunder i olika delar av samhället.
Teresa Carvalho (S)
Serkan Köse (S)
Johanna Haraldsson (S)
Sofia Amloh (S)
Adrian Magnusson (S)
Jim Svensk Larm (S)
Jonathan Svensson (S)