RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Öppen källkod

2023/24 · HB0239 · Mattias Bäckström Johansson (SD)

Original hos Riksdagen

B · Öppen källkod

2025/26 · HD02315 · Mattias Bäckström Johansson (SD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.057 · ämneslikhet 0.944. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 267 ord · B 386 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:39 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Öppen källkod Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Användandet av öppen källkod och öppna standarder inom det offentliga Sverige börjar nu ta allt mer fart och riktningen är tydligt utpekad genom exempelvis E-delegationen, som i sitt arbete skall ”sträva efter att offentlig förvaltning, i så stor utsträckning som möjligt, ska bygga sina lösningar på öppna standarder, använda sig av programvara som bygger på öppen källkod samt sträva efter lösningar som stegvis frigör förvaltningen från beroendet av enskilda plattformar och lösningar”. En sådan utveckling skulle inte bara medge möjliga kostnadsbesparingar, även om just möjligheten till kostnadsbesparingar är en av de största drivkrafterna för att välja öppen källkod, utan jämväl bättre möjlighet till tjänsteutveckling, förbättring av programvarans tillförlitlighet och ökar användarnas inflytande. Genom att använda öppna standarder, och inte slutna filformat/protokoll, blir man även mindre beroende av specifika leverantörer, samt slipper kräva att medborgare ska tvingas införskaffa licenser från vissa företag för att kunna kommunicera med den offentliga sektorn. Största hindret till en övergång är i regel den bekvämlighet som finns, då man sitter fast i ett stort beroende till enskilda leverantörer och licenskontrakt där en övergång är förenad med mycket arbete. En sådan förändring sker inte i en handvändning, men det är viktigt att bestämma i vilken riktning man vill gå och att ett principiellt ställnings ­ tagande görs som är vägledande kring användandet av öppen källkod samt öppna standarder. Mattias Bäckström Johansson (SD)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:315 av Mattias Bäckström Johansson (SD) Öppen källkod Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Öppen källkod och öppna standarder är avgörande för en modern, effektiv och medborgarcentrerad digital förvaltning. Genom att minska beroendet av enskilda leverantörer, sänka kostnader och möjliggöra innovation kan Sverige stärka sin konkurrenskraft. Trots framsteg, som Myndigheten för digital förvaltnings (Digg) arbete med interoperabla plattformar, ligger Sverige efter länder som Nederländerna och Spanien. Många svenska myndigheter använder däremot redan öppen källkod med framgång, exempelvis Försäkringskassan som driver krypterad kommunikation via Element, Arbetsförmedlingen som utvecklar verktyg under Apache 2.0-licensen, Gotlands kommun som sparar licenskostnader genom SUSE Linux och Rikspolisstyrelsen som minskar utgifterna med 200–300 miljoner kronor årligen via Linuxservrar. Myndig ­ heten för digital förvaltning främjar öppna standarder genom rekommendationer om Creative Commons-licenser och plattformar som E ‑ Delivery för ett säkert datautbyte. Dessa exempel visar hur öppen källkod stärker effektivitet och innovation, men användningen är fortfarande begränsad jämfört med proprietära lösningar. Ytterligare steg behöver tas för att driva på utvecklingen och maximera samhällsnyttan. En övergång till öppen källkod och öppna standarder erbjuder flera fördelar för offentlig sektor med potential till kostnadsbesparingar, men även kring innovation som drivs av återanvändbar kod. Öppna standarder som ODF och pdf/A eliminerar behovet av licenser för medborgare, till skillnad från proprietära format som Microsofts .docx, och minskar inlåsning till enskilda leverantörer, vilket Nederländernas fastighetsregister sparat 45 miljoner kronor på. Dessa fördelar gör öppen källkod till ett gott val för en medborgarvänlig förvaltning. Övergången till öppen källkod möter idag hinder som kräver strategiska insatser. Långa licenskontrakt med leverantörer som Microsoft och Oracle skapar inlåsning, vilket gör systembyten komplexa och kostsamma. Kompetensbrist är en flaskhals; 60 % av svenska kommuner saknar strategier för öppen källkod, och många anställda behöver utbildning för att hantera open source-lösningar. Juridiska risker, som copyleft-licenser i GPL som tvingar kod att förbli öppen, kan avskräcka samverkan med privata aktörer. Dessa utmaningar understryker behovet av en strukturerad övergång med tydliga riktlinjer och resurser. Med anledning av ovanstående bör riksdagen ställa sig bakom det som anförs i motionen om en övergång till öppen källkod och öppna standarder inom den offentliga sektorn och tillkännage detta för regeringen. Mattias Bäckström Johansson (SD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag