Jämför sakliga förslag

Motion till riksdagen 2024/25:2138 av Anna-Caren Sätherberg och Kalle Olsson (båda S) Infrastruktur i Jämtlands län Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för åtgärdsbehovet av infrastruktur och upphandlad trafik i Jämtlands län och tillkännager detta för regeringen. Motivering Jämtland Härjedalen planerar för flertalet stora industrietableringar de kommande åren. Näringslivet gör stora investeringar och besöksnäringen slår nya rekord. Det handlar om flera tusen nya arbetstillfällen fram till 2035. Att länet kan erbjuda invånarna attraktiva livsmiljöer med möjligheter till ett rikt friluftsliv är en bidragande anledning till att fler väljer att bosätta sig här. Länet har en låg arbetslöshet, vilket innebär att kompetensförsörjningen kommer att bli en utmaning. Möjligheterna till arbetspendling kommer att bli en avgörande faktor för att klara kompetensbehoven. Hela länet har naturvärden och produktion som bidrar till Sveriges totala konkurrens ­ kraft. Skogsnäringen är länets största basnäring, där Jämtland är det län i Sverige som har flest sysselsatta inom skogsbruket. De gröna näringarna, där även jordbruk ingår, omsätter sammanlagt 9 miljarder kronor årligen, vilket förutsätter ett stabilt transport ­ system och vägnät med god bärighet för såväl transport av råvara som insatsmedel. Enligt Skogsforsk påbörjas nära 90 procent av virkestransporterna vid en enskild väg. Utan god tillgänglighet på de enskilda vägarna skulle det vara omöjligt att få ut biomassan ur skogen på ett kostnadseffektivt sätt. Ur ett beredskapsperspektiv är de enskilda vägarna helt avgörande för bibehållen livsmedelsförsörjning i en kris. Länet är attraktivt och besöksnäringen är en nästan lika stor basnäring som skogs ­ näringen och omsätter ca 6,6 miljarder kronor om året (2023) samt genererar 8 500 helårsarbeten (2023). Varje vecka under högsäsong transporterar sig till antalet personer en mindre stad med besökare till och från Åre, Vemdalen och Funäsfjällen och till detta ska också räknas alla som reser till eget fritidsboende i länet. Jämtland är utpekad i Försvarsberedningens rapport från 2023 som ett strategiskt betydelsefullt område för försvaret. Med den närhet som Jämtland har till Norge och Atlanten i väster gör det väst-östliga stråket med järnväg och europaväg mellan Trondheim och Östersund till en viktig transportväg för militära transporter. Med Meråkerbanans elektrifiering, som beräknas stå klar 2025, kommer sannolikt antalet transporter på järnvägsstråket att öka, inte minst av militären i och med Sveriges inträde i Nato och av att Tröndelag är en stor arbetsmarknadsregion där också nya stora industrietableringar planeras. Jämtlands län är det län som har störst andel av befolkningen boende i glesbygds ­ områden. Omkring en tredjedel av befolkningen bor i glesbygdsområden. Befolknings ­ strukturen ställer således krav på ett vitt förgrenat och fungerande vägnät i länets alla delar. Stora mängder gods och människor transporteras dagligen i järnvägsstråken i hela vårt avlånga land. På Norra stambanan transporteras redan idag stora mängder gods och människor. Mer kommer det att bli med de stora industrietableringarna i norr, men också utifrån ökande godsflöden och persontransporter från Jämtland och Norge. Inlandsbanan har en bra geografi för långväga godstransporter i nord-sydlig riktning. Förvaltarna av banan (kommunerna) har länge kämpat med små ekonomiska förutsätt ­ ningar för driften av banan. Försvarsmakten visar nu intresse för användning av banan för transporter av militärt material. Detta är bra, men det behövs investeringar på banan. Inlandsbanan skulle kunna utgöra en redundans till andra banor. Jämtlands län är på gång, men infrastrukturen håller inte måttet. Enligt en nyligen gjord undersökning från organisationen Transportföretagen har Jämtland de sämsta vägarna i landet. De stora bristerna i vägsystemet behöver åtgärder och standard ­ höjningar. För Jämtland Härjedalen betyder flyget mycket för tillgängligheten till och från länet och för den regionala utvecklingen. Länet samarbetar med Norge för utvecklande av gränsöverskridande elflyg. Staten kan bidra till utvecklingen genom att öppna för elflyg på upphandlade flyglinjer inom landet. En fortsatt satsning och upphandling av nattågen till Jämtlands län är av största vikt. Nyckeln till fortsatt framgång avseende länets attraktivitet och hållbara befolknings ­ tillväxt är tillgängligheten till övriga Sverige. Anna-Caren Sätherberg (S) Kalle Olsson (S)

Motion till riksdagen 2025/26:2677 av Anna-Caren Sätherberg och Lena Bäckelin (båda S) Jämtlands länstransportplan Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för en översyn av fördelningsmodellen mellan länstransportplanerna och tillkännager detta för regeringen. Motivering Det statliga vägnätet i Jämtlands län är mycket omfattande; de drygt 600 milen statlig väg kan delas in i två grupper, de nationella vägarna och de övriga statliga vägarna. Särskilt viktiga stråk för länet är E14 som, i likhet med E45, är en nationell stamväg finansierad via nationell plan och en viktig förbindelse Sundsvall–Östersund–Trondheim. E14 är en del av Mittnordenstråket som därutöver innefattar Mittbanan och dess förlängning i Norge, Meråkerbanan. Den pågående elektrifieringen av Meråker ­ banan väntas ytterligare öka Mittbanans betydelse, avseende både gods- och person ­ trafik. Inlandsbanan är en annan viktig pulsåder med stor potential, inte minst när det gäller att föra över gods från väg till järnväg. Trafikföretagens senaste rapport visar att andelen statliga vägar i mycket dåligt skick i Jämtlands län har ökat från 20,1 procent till 20,5 procent på bara ett år. Detta sker samtidigt som andelen minskar i många andra län. Regeringen har avsatt 354 miljarder kronor till vägunderhåll fram till år 2037, men Jämtlands del av satsningen är begränsad. Den höjning som aviserats för länet motsvarar 20 procent mer i anslag, vilket i praktiken innebär cirka 120 miljoner kronor. Det räcker knappt för att täcka index ­ uppräkningar och är långt ifrån tillräckligt för att möta det stora underhållsbehov som finns. Jämtland är det län som har störst andel av befolkningen boende i glesbygdsområden. Omkring en tredjedel av befolkningen bor i glesbygdsområden. Befolkningsstrukturen ställer således krav på ett vitt förgrenat och fungerande vägnät i länets alla delar. Med nuvarande anslagsnivåer finns en uppenbar risk att nuvarande standard på det finmaskiga vägnätet på sikt kommer att försämras och att hastigheterna sänks längs de större vägstråken. Förutom ett omfattande och finmaskigt vägnät och en befolkning utspridd över ett stort område, tolv procent av landets yta, bidrar turism och tunga transporter från skogsnäringen till stora underhållsbehov för vägnätet. Årligen avverkas cirka 8 miljoner kubikmeter timmer i Jämtlands län, motsvarande ungefär 7 miljoner ton, varav cirka 75 procent vidareförädlas utanför länet. Skogsnäringen är således helt beroende av bärkraftiga vägar för att möjliggöra effektiva transporter till och från skogsindustrierna både inom och utanför länet. Både det allmänna och det enskilda vägnätet måste därför ha full bärighet under hela året. Besöksnäringen i Jämtlands län står för en betydande andel av näringens totala omsättning i Sverige. Omsättningen i länet uppgick 2022 till 6,57 miljarder kronor. I länet finns ett tjugotal större eller mindre destinationer, varav merparten är helt beroende av väl fungerande vägtransporter. Exempelvis reser över 90 procent av besökarna till västra Härjedalen med bil. I Åre samhälle med cirka 3 000 folkbokförda invånare bor det under högsäsong cirka 30 000 personer, som dessutom byts ut varje vecka. Vikten av att upprätthålla vägkvaliteten i Jämtlands län har blivit ännu mer påtaglig sedan Sverige gick med i Nato. Jämtland har en strategisk roll som ett transitområde för militära transporter, och vägarna i länet är avgörande för att säkerställa rörlighet och logistik. Om vägkvaliteten inte upprätthålls riskeras inte bara civil trafik och regional utveckling, utan också Sveriges förmåga att leva upp till sina åtaganden inom Nato. Det är därför av yttersta vikt att vägnätet i Jämtland inte bara underhålls, utan också förstärks för att möta de krav som ställs i detta nya säkerhetspolitiska läge. Tågförbindelser är en annan viktig del av infrastrukturen som inte får förbises. Tåget är inte bara ett miljövänligt transportmedel, utan också en kritisk länk för både invånare och besökare i Jämtlands län. När nattåget mellan Göteborg och Jämtland lades ner fick det tydliga konsekvenser för regionens tillgänglighet och attraktivitet. Likaså är nattåget mellan Stockholm och Åre/Duved nu hotat. Dessa förändringar riskerar att försvaga Jämtlands läns kontakter med övriga Sverige och minska både invånarnas rörlighet och regionens attraktionskraft. För att säkerställa att Jämtland förblir tillgängligt och enkelt att nå från resten av Sverige är det avgörande att tågen fortsätter att gå. Både fördelningsmodellen gällande länstransportplanerna och prioriteringen av medel för investeringar och underhåll via den nationella planen behöver ses över. Den springande punkten är att den faktiska trafikmängden, där bland annat besöksnäringen och transporterna från skogsnäringen tydligare vägs in, måste tillmätas större vikt. Anna-Caren Sätherberg (S) Lena Bäckelin (S)