Jämför sakliga förslag
A · Gruv- och mineralpolitik
2023/24 · HB022633 · Fredrik Olovsson (S); Monica Haider (S); Mattias Jonsson (S); Marianne Fundahn (S); Isak From (S); Aida Birinxhiku (S); Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Original hos RiksdagenB · med anledning av prop. 2025/26:118 Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet
2025/26 · HD023912 · Fredrik Olovsson (S); Monica Haider (S); Mattias Jonsson (S); Marianne Fundahn (S); Isak From (S); Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.014 · ämneslikhet 0.566. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 11 yrkanden i A · 5 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A3 och B2 · textlikhet 0.654A: Avslag · B: Avslag
A3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara huvudregel vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen.
B2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
10 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en extern instans som godkänner miljökonsekvensbeskrivningen och om denna kan anses komplett innan miljöprövning inleds, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att s.k. Natura 2000-tillstånd ej ska vara förutsättning för meddelande av bearbetningskoncession enligt minerallagen och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lex Cementa med en permanent möjlighet för regeringen att kunna tillståndspröva samhällsviktig verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta rådgivande och lösningsorienterat och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovationskritiska metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritiska råmaterial och strategiska råmaterial samt basmetaller och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga ett snabbspår för brytning av kritiska jordartsmetaller och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera och inkludera prospektering och strategiska råmaterial i mineralstrategin och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de regelverk som reglerar återvinning och återanvändning av metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar ska komma hela landet till del och tillkännager detta för regeringen.
4 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om användning av kortast möjliga tidsfrister och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppgradering av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglerna för användning av kommunalt veto och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya regler för etablering av havsvindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1429 ord · B 992 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2633
av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
Gruv- och mineralpolitik
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en extern instans som godkänner miljökonsekvensbeskrivningen och om denna kan anses komplett innan miljöprövning inleds, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att s.k. Natura 2000-tillstånd ej ska vara förutsättning för meddelande av bearbetningskoncession enligt minerallagen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändringstillstånd ska vara huvudregel vid ändringsprövningar för miljötillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en lex Cementa med en permanent möjlighet för regeringen att kunna tillståndspröva samhällsviktig verksamhet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att myndigheter under en tillståndsprocess ska arbeta rådgivande och lösningsorienterat och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna för utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovationskritiska metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kritiska råmaterial och strategiska råmaterial samt basmetaller och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör överväga ett snabbspår för brytning av kritiska jordartsmetaller och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera och inkludera prospektering och strategiska råmaterial i mineralstrategin och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över de regelverk som reglerar återvinning och återanvändning av metaller och mineral och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar ska komma hela landet till del och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Koldioxidfri stålproduktion, batterifabriker, eldrivna tunga lastbilar och återvinning av gruvavfall skapar nu tusentals nya jobb i hela landet. Bra jobb, med svenska löner och kollektivavtal. Men för att klara klimatomställningen och öka den svenska
konkurrens
kraften behöver vi växla upp den gröna och digitala omställningen ännu mer. Vi behöver
storsatsa på grön teknik och elektrifiering och se till att de nya jobb som klimat
omställ
ningen skapar hamnar i Sverige och inte i andra länder. Det kräver metaller och mineral.
En elbil innehåller som exempel 3–4 gånger mer koppar än en bil med förbränningsmotor.
I dag kontrolleras en stor del av de kritiska metaller och mineral EU behöver av ett fåtal länder som genom sin kontroll kan påverka världsmarknadspriset. Vi har också sett rapporter om dåliga arbetsvillkor och barnarbete i gruvor i dessa länder.
Det finns gott om efterfrågade metaller som kobolt, grafit, nickel och koppar i Sverige. Metallerna finns både i marken och i gammalt gruvavfall. Bara LKAB kan producera motsvarande 30 procent av EU:s import av sällsynta jordartsmetaller från sitt
gamla gruvavfall. För Sverige innebär det en möjlighet att bidra med metaller och mineral
som framställs på ett mer hållbart, miljöanpassat och socialt ansvarsfullt sätt än i gruvor med stora miljöutsläpp och barnarbete. Men tillståndsprocesserna för att ta hand om detta är i dag krångliga och oförutsägbara och riskerar att ta lång tid.
Effektivare och snabbare tillståndsprocesser
Kontakter mellan företag och myndigheter behöver förenklas och hela arbetet bli mer lösningsorienterat. Vi behöver färre byråkratiska hinder som komplicerar tillstånds
processerna och gör dem långsamma. En instans som kan granska och bedöma om en miljökonsekvensbeskrivning är komplett bör införas så att miljöprövning i domstol kan påbörjas när fullgott underlag är tillgängligt.
Något som skapar osäkerhet i tillståndsprocesserna är när i prövningen om Natura 2000-tillstånd ska ske. Det finns en risk att det hämmar utvecklingen då stora resurser måste läggas i ett mycket tidigt skede och kan innebära att företag väljer bort invester
ingar i svensk gruvnäring. Därför vill vi införa en samlad prövning av tillstånd enligt miljöbalken och Natura 2000.
Många av Sveriges industrier som befinner sig i en omställning behöver förnya tillstånd för en verksamhet som inte släpper ut koldioxid. Något vi bedömer som centralt
för att effektivisera tillståndsprocesserna är Miljöprövningsutredningens förslag om att ändringstillstånd bör vara huvudregel och att fler verksamheter ska kunna ändra sina tillstånd på ett lättare sätt. Utredaren argumenterade kraftfullt för en ökad användning av ändringstillstånd och pekade även på att det med digitaliseringen finns bättre möjlig
heter att få en överblick över en verksamhets totala verkningar på miljön även vid fler
ändringstillstånd. Vi menar att det finns tillräckligt underlag för regeringsförslag i frågan
och ett förslag bör snarast läggas fram för beslut. Det är därför olyckligt att regeringen aviserat att frågan om ändringstillstånd ska utredas ytterligare.
Den socialdemokratiska regeringen gav ett tillfälligt tillstånd till Cementa för fortsatt brytning i Slite. För att undvika att Sverige hamnar i situationer där verksamheter som är samhällsviktiga ska en permanent möjlighet för regeringen att tillståndspröva sådan
verksamhet införas. Regeringen har ytterligare förstärkt behovet genom att neka tillstånd
till två andra företagsansökningar, i Norrbotten respektive Värmland.
En annan viktig del i en effektiv tillståndsgivning är bra samrådsprocesser mellan de som ansöker om tillstånd och myndigheterna. I dag finns det ibland brister såväl hos myndigheter som hos sökande företag som leder till att tillståndsgivningen drar ut på tiden.
Kritiska och strategiska råmaterial – viktiga för grön omställning
De flesta kritiska råmaterial och strategiska råmaterial är kopplade till s.k. bärande- eller huvudmetaller som nickel, zink, järn, guld och koppar. Att utvinna kritiska metaller som biprodukter är inte bara resurseffektivt, utan produktionen blir också mindre känslig för marknadsmanipulation och instabila marknader som ofta är förknippade med kritiska råmaterial och strategiska råmaterial.
Varje utvinning börjar med prospektering. Vi ser nu hur vi behöver öka intresset för ny prospektering i Sverige. Vikten av prospektering är avgörande för att trygga fram
tidens försörjning av kritiska och strategiska råmaterial. Här är SGU:s Malåkontor ett avgörande nav för svensk gruvnäring – framför allt för prospektering. Det är där den första kontakten med Sverige ofta sker för prospekteringsbolag. I Malå finns Sveriges borrkärnearkiv och kunskap från många års historiska prospekteringsinsatser. Det här är
verksamhet som skulle behöva stärkas upp, inte minst med ett ökande intresse för tryggad
försörjning av metall och mineral inom EU och i det rådande säkerhetspolitiska läget. Sverige kan och ska bidra till den ökade efterfrågan på kritiska metaller, både genom ökad gruvbrytning och förbättrade processer för återvinning. Utvinning av metaller och mineral från såväl primära som sekundära källor med särskilt fokus på innovations
kritiska metaller och mineral behöver öka och regeringen bör bl.a. låta utreda ett snabb
spår för brytning av kritiska jordartsmetaller.
EU-kommissionen har nu tagit fram den s.k. kritiska råmateriallistan så att den även omfattar strategiskt viktiga råmaterial. Förordningen som styr detta får dock inte försämra villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska. Det är viktigt att kontinuerligt utveckla listan och även inkludera basmetaller samt att förordningen förbättrar villkoren för utvinning, förädling och återvinning av andra råmaterial än de som klassificerats som kritiska eller strategiska.
Höga miljökrav och hänsyn till klimat- och samhällsnytta
Socialdemokraterna värnar självklart fortsatt höga svenska miljökrav. För en hållbar försörjning av metaller och mineral måste dock större hänsyn tas till klimatnyttan och dess samhällsnytta. En större andel av det värde som gruv- och mineralnäringen genererar bör komma hela landet till del. De regelverk som reglerar återvinning och återanvändning av metaller och mineral bör ses över.
Svensk gruv- och mineralnäring har stor betydelse både för Sverige som land, i det regionala och lokala perspektivet och för att klara den globala klimatkrisen. Kan vi bidra än mer med metaller och mineral producerade under goda arbetsvillkor och skydd för miljön, i stället för råvaror producerade med barnarbete och låga miljökrav, ska vi göra det. Men vi ska aldrig tumma på våra höga miljöambitioner – de är en konkurrens
fördel för Sverige och våra företag. Givet att gruv- och mineralfrågor får en allt större betydelse och att området är i förändring, inte minst på grund av ett ökat intresse från EU, bör den svenska mineralstrategin uppdateras. Det är av stor betydelse att regeringen på ett samlat sätt beskriver sin strategi för att ta vara på de goda svenska förutsättning
arna och värnar svenska nationella intressen i mineralpolitiken. Strategin bör även inkludera prospektering och strategiska råmaterial.
Fredrik Olovsson (S)
Monica Haider (S)
Mattias Jonsson (S)
Marianne Fundahn (S)
Isak From (S)
Aida Birinxhiku (S)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3912
av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
med anledning av prop. 2025/26:118 Tillståndsprövning enligt förnybartdirektivet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om användning av kortast möjliga tidsfrister och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ändringstillstånd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om uppgradering av vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om reglerna för användning av kommunalt veto och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nya regler för etablering av havsvindkraft och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Socialdemokraterna vill att Sverige fortsatt ska ha EU:s lägsta elpriser. Det kräver att alla konkurrenskraftiga fossilfria kraftslag släpps loss och att tillståndsprocesser är snabba och ändmålenliga. Långa och oförutsebara tillståndsprocesser är ett av de största hindren för en effektiv utbyggnad av ett fossilfritt energisystem. En snabbare och mer förutsägbar tillståndsprocess för förnybar energi, i enlighet med EU-rätten, är viktig för svensk konkurrenskraft och välfärd men också för säkerhet och beredskap. Det är därför positivt att EU vill snabba på tillståndsprocesserna för fossilfri energi genom att sätta upp tidsfrister och skapa kontaktpunkter samt att samhällets tillgång till mer billig fossilfri energi ges större tyngd i intresseavvägningarna i tillståndsprocesserna.
Regeringen har nu lämnat förslag på implementering av det reviderade förnybart
direktivet (RED III). Det bör noteras att införandet av förslagen redan är försenat. Direktivet skulle ha varit implementerat redan i mitten av 2025, och Sverige har fått motta ett överträdelseärende från EU. Trots det är flera förslag i propositionen bristfälliga.
Socialdemokraterna vill inledningsvis lyfta fram betydelsen av att de förändringar som nu införs samordnas med den omfattande reform i fråga om en ny miljöprövnings
myndighet och en ny miljötillståndsprocess som är under beredning. Vi har tidigare även lyft betydelsen av att Miljöprövningsutredningens förslag om ändringstillstånd som huvudregel införs, så att fler verksamheter kan ändra sina tillstånd på ett enklare sätt. Vi menar att det med den nu gällande lagtexten finns en uppenbar risk att förhållanden i stort sett vidmakthålls, dvs. myndigheternas bedömningar blir fortsatt styrande för när det är olämpligt att tillståndet begränsas till att enbart avse ändring av verksamheten.
Tidigare presenterade förslag om att införa en tidsfrist på två år som huvudregel för tillståndsprövningen av landbaserade anläggningar för förnybar elproduktion från komplett ansökan till beslut riskerade att inte medföra någon förbättring för vare sig vindkraft eller storskalig solkraft. Det gäller även för de ärenden som prövas av en
mark- och miljödomstol som första instans. De nu föreslagna tidsfristerna i proposi
tionen
är väsentligt längre än de tidsfrister som föreslagits av Miljöprövningsutredningen i SOU 2024:98, och det krävs därför en grundlig analys av vilka tidsfrister för olika delar av prövningen som skulle ge en mer effektiv prövningsprocess utan att riskera att leda till fler avvisningar och avslag.
Vi kan också konstatera att propositionen inte innehåller några tidsfrister vad gäller vindkraft; i stället föreslås att dessa ska regleras på förordningsnivå. Det är olyckligt eftersom korta och effektiva tidsfrister, som nu föreslås gälla för accelerationsområden, även för storskalig vind- och solkraft skulle kunna ge verklig effekt för utbyggnaden av förnybar energi. Det finns vad vi förstår inget i förnybartdirektivet som hindrar Sverige från att införa kortare och mer effektiva tidsfrister än de som föreslås i propositionen även för vindkraft och storskalig solkraft, oavsett om accelerationsområden pekas ut eller inte. Sammantaget finns det därför skäl för riksdagen att tillkännage för regeringen som sin mening att man bör använda kortast möjliga tidsfrister i det nu aktuella direktivet och Miljöprövningsutredningen.
För att ytterligare förbättra tillståndsprocessen för vindkraft vill vi också lyfta fram att ett kommunalt veto bör användas i enlighet med de regler som lagts fram två gånger för riksdagen (lagstiftningen återfinns i prop. 2021/22:2010) om ett tidigare kommunalt ställningstagande för vindkraft, men som avslagits av regeringspartierna med stöd av Sverigedemokraterna. Förslag med den inriktningen behöver nu skyndsamt genomföras.
Vi vill även se en ny modell för tillstånd för havsvind utifrån vad som redan har utretts. Utgångspunkten är att den svenska modellen mer ska likna den som används i
andra länder och bygga på att lämpliga områden, också med hänsyn till försvars
intressen,
pekas ut och att ett auktionsförfarande sedan tillämpas. Vi vill här poängtera att ett byte av modell inte får försena tillståndsgivningen för de projekt som redan, många sedan länge, ligger för beslut. Regeringen har här ett direkt ansvar att hantera de ansökningar som nu väntat länge på Regeringskansliet.
En annan fråga av stor betydelse är huruvida generationsväxling bör omfattas av begreppet uppgradering och följaktligen omfattas av förenklade tillståndsförfaranden med kortare tidsfrister. Förslaget i propositionen innebär att generationsväxling, där ett vindkraftverk ersätts med ett nytt och större, inte räknas som uppgradering utan ska prövas med en tidsfrist på upp till två år.
Att ersätta äldre befintliga anläggningar med låg produktion med nya med betydligt högre produktion genom generationsväxling är ett av de mest ändamålsenliga sätten att öka elproduktionen. Som ett exempel bedöms 15 gamla vindkraftverk som ersätts med 4
nya tillsammans kunna ge cirka fem gånger mer elproduktion än de 15 befintliga verken.
För att uppfylla direktivets krav på effektiv och samordnad prövning bör Sverige dessutom inrätta en enda kontaktpunkt som följer projektet från samråd till slutligt beslut. Förslaget om att kommuner och myndigheter som prövar ärenden som rör förnybar energi ska rapportera uppgifter om handläggningstider till den utsedda kontaktpunkten, som sedan redovisar den sammanställda statistiken, är positivt. Även handläggningstider för de ärenden där regeringen är tillståndsmyndighet bör ingå, eftersom den är tillståndsmyndighet för bl.a. ärenden om havsbaserad vindkraft i ekonomisk zon.
Vi bedömer också att den föreslagna utformningen av författningsförslaget om presumtionen av att förnybar elproduktion utgör ett allt överskuggande allmänintresse behöver justeras för att inte presumtionen ska brytas alltför ofta, särskilt för storskalig vindkraft.
Fredrik Olovsson (S)
Monica Haider (S)
Mattias Jonsson (S)
Marianne Fundahn (S)
Isak From (S)
Daniel Vencu Velasquez Castro (S)