RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Europeisk federation

2023/24 · HB02292 · Joar Forssell (L)

Original hos Riksdagen

B · Ett federalt Europa

2025/26 · HD023488 · Joar Forssell (L)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.018 · ämneslikhet 0.769. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en framtida europeisk federation bör organiseras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av ett fördjupat europeiskt demokratiskt system och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 652 ord · B 237 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:292 av Joar Forssell (L) Europeisk federation Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en framtida europeisk federation bör organiseras och tillkännager detta för regeringen. Motivering Rysslands fullskaliga anfallskrig mot Ukraina tillsammans med en alltmer polariserad värld där demokratier står på ena sidan och auktoritära diktaturer på den andra gör att frågan om hur EU-samarbetet ska fördjupas är viktigare än någonsin. Av både politiska, demokratiska och ekonomiska skäl bör Sverige mot bakgrund av detta snarast ta steg mot ett långt mycket djupare EU-samarbete. EU-samarbetet har inneburit fred i Europa, det har gjort våra samhällen rikare och stärkt människors rättigheter. Efter brexitomröstningen trodde många att fler länder skulle följa Storbritannien och lämna unionen, men det vi sett är det motsatta. Stödet för vår europeiska union har aldrig varit så här starkt; samtidigt ser vi att nationalistiska krafter växer och att unionen behöver reformeras. Europa har historiskt präglats av krig och konflikter, men genom bildandet av unionen har våldet fått ett slut och de väpnade konflikterna lagts åt sidan. Konflikten inom unionen handlar numera om hur samarbetet ska formas för att möta den tid vi lever i. Genom EU:s fria rörlighet kan människor resa och arbeta i Europa, varor kan röra sig fritt och tjänster kan säljas över gränserna. När Storbritannien röstade för att lämna EU förutspådde många en dominoeffekt, men den har uteblivit och resultatet är i stället att stödet ökat och att fler än någonsin tror på vårt europeiska samarbete. Sam ­ tidigt är Europas befolkning kritisk till hur unionen fungerar i dag, och efterfrågar reformer för att stärka samarbetet. Dagens utmaningar är gränsöverskridande. Migration, brottslighet och klimatfrågan är tre områden där vi behöver ett fördjupat samarbete. EU behöver en gemensam yttre gräns och en ansvarstagande asylpolitik, vi behöver ett europeiskt FBI och ta fler gemensamma kliv för klimatarbetet. Detta är avgörande frågor, men de räcker inte. Ska EU uppnå sin fulla potential behöver vi se över unionens struktur och säkra att EU:s gemensamma beslutsfattande blir öppnare, mer förståeligt och mer demokratiskt. Dagens system med en otydlig och svårförstådd maktdelning fungerar inte. Det fungerar inte att enskilda regeringar kan blockera majoritetsbeslut, och det är inte rätt att EU-kommissionen i praktiken fortfarande utses av regeringar, och inte av Europas folkvalda parlament. Europa behöver därför gå mot att bli en europeisk federation där de gränsöver ­ skridande besluten fattas tillsammans. Det handlar inte om att skapa en europeisk superstat eller att ta makt från folket; det handlar snarare om att rätt beslut ska fattas på rätt nivå. Att förflytta viss makt från enskilda regeringar är därför inte en fråga om att minska människors inflytande; det handlar om att göra vår union mer demokratisk. Enskilda länders regeringar får mindre makt över det dagliga arbetet och i stället stärker vi EU-parlamentets inflytande och gör det till ett parlament med två kammare. Den första bör vara utsedd av medlemsländerna, och den andra direktvald av folket. Den första bör ansvara för de frågor vi bestämt att fatta beslut i gemensamt, den andra bör se till att den första inte tar sig för stora friheter. EU-kommissionen bör av demo ­ kratiska skäl inte utses av de olika medlemsländernas regeringar. Istället bör folkför ­ ankringen, möjligheten att utkräva ansvar och det demokratiska mandatet stärkas genom att kommissionen utses av parlamentet på liknande sätt som regeringen utses av riks ­ dagen. Då skulle EU:s medborgares viljor i högre grad återspeglas i kommissionens sammansättning och politik. I svåra tider behövs ett EU som prioriterar det allmänna välståndet över särintressen, och ett ledarskap som inte bara reagerar utan utvecklar. Det är dags att EU rör sig mot att bli en federation, men det kräver politiker som inte bara pratar om vikten av sam ­ arbete utan också utvecklar det samarbetet. För att detta ska bli möjligt måste ett ut ­ redningsarbete om en framtida federations organisation påbörjas snarast. Joar Forssell (L)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3488 av Joar Forssell (L) Ett federalt Europa Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda utformningen av ett fördjupat europeiskt demokratiskt system och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den geopolitiska omvärlden kräver att Europa inte bara samarbetar, utan bygger djupare institutionell integrering för att hantera gränsöverskridande utmaningar såsom säkerhet, klimat, ekonomi och migration. EU:s nuvarande beslutsstruktur är fragmenterad och demokratin i unionen kan stärkas genom institutionell reform. Målet är inte en superstat utan snarare en union där besluten fattas så nära medborgare som möjligt, men med gemensam styrka när det är nödvändigt. En europeisk federation är inte på något vis oförenligt med nationalstaten. Snarare kan den vara en form där makt flyttas för att stärka demokratisk kontroll och effektivitet på rätt nivå. Sverige behöver inta ledarskap i att utforma en sådan federation: med två ­ kammarsystem som säkerställer staters representation, parlamentarisk kontroll och en mer demokratiskt förankrad kommission. Det krävs en omfattande utredning kring hur en framtida europeisk federation bör organiseras, med tanke på maktdelning, ansvars ­ fördelning, institutionsstruktur och subsidiaritetsprincip. Särskild vikt bör läggas vid hur EU-kommissionen utses, hur beslutande institutioner balanseras och hur folkens inflytande kan stärkas. Detta bör bli en del av EU:s reformagenda och de nationella parlamenten ska ha en tydlig roll att bevaka och delta i processer kring överförd makt, demokratiskt ansvar och skydd för vår nationella integritet. Joar Forssell (L)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag