RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · Frisläppande av Dawit Isaak

2023/24 · HB02340 · Magnus Oscarsson (KD)

Original hos Riksdagen

B · Frigivande av Dawit Isaak

2025/26 · HD022009 · Magnus Oscarsson (KD)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.

Ordlikhet 0.057 · ämneslikhet 0.945. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att aktivt kräva Dawit Isaaks frisläppande och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska arbeta för att Dawit Isaak frisläpps, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Hela texten jämförs: A 249 ord · B 166 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2023/24:340 av Magnus Oscarsson (KD) Frisläppande av Dawit Isaak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att aktivt kräva Dawit Isaaks frisläppande och tillkännager detta för regeringen. Motivering Nu har svensken Dawit Isaak suttit fängslad i 22 år i Eritrea. De eritreanska myndig ­ heternas officiella hållning är att Dawit sitter frihetsberövad på grund av brott mot landets säkerhet. Dawit Isaaks enda brott är journalistiskt arbete och demokratiska ideal. Någon rättegång har aldrig ägt rum och han är den enda svenska medborgaren som av Amnesty International utsetts till en samvetsfånge. Fallet har, av goda skäl, engagerat många i Sverige. Journalister som bevakar auktoritära regimer är frontsoldater i de mänskliga rättigheternas tjänst och när de råkar illa ut har vi ett ansvar att hjälpa dem. Sverige har politiskt satt tryck på Eritrea för att frigöra Dawit Isaak. År 2009 antog exempelvis Europaparlamentet en resolution som krävde Dawit Isaaks frigivning. Efter alla dessa år i fångenskap vet vi inte om Dawit Isaak är vid liv eller inte. I riksdagen råder det konsensus kring att Sverige fortsatt ska driva frågan om Dawit Isaaks frigivning. Men det är av största vikt att frågan hålls vid liv i den politiska sfären. Riksdagen bör också regelbundet uttala sin ståndpunkt i frågan. Vi får inte låta Dawit Isaaks fångenskap normaliseras. Varje dag som går när Dawit fortfarande är i fången ­ skap innebär ett fel som behöver uppmärksammas på högsta politiska nivå. Magnus Oscarsson (KD)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:2009 av Magnus Oscarsson (KD) Frigivande av Dawit Isaak Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige aktivt ska arbeta för att Dawit Isaak frisläpps, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Motivering Sedan 2001 sitter Dawit Isaak fängslad i Eritrea. Officiellt heter det att han sitter frihets ­ berövad på grund av brott mot rikets säkerhet. Den svenske medborgaren Dawit Isaaks enda brott är journalistiskt arbete och demokratiska ideal. Dawit kallas samvetsfånge eftersom han aldrig fått en rättvis rättegång och endast har utövat sin journalistiska yrkesroll och yttrandefrihet. Dawit greps efter att hans tidning, som för övrigt var landets första oberoende tidning , publicerat ett upprop om demokratiska reformer i Eritrea. Sedan dess har han hållits fängslad utan formell anklagelse eller rättegång. Ingen vet idag om Dawit Isaak fortfarande är vid liv efter alla dessa år i fångenskap. Sverige måste fortsätta att agera aktivt för att få till stånd ett frisläppande av Dawit. Magnus Oscarsson (KD)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag