Jämför sakliga förslag
A · med anledning av prop. 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning
2023/24 · HB022914 · Stina Larsson (C); Daniel Bäckström (C); Rickard Nordin (C); Anders Karlsson (C)
Original hos RiksdagenB · Cirkulär ekonomi och kemikalier
2024/25 · HC022519 · Stina Larsson (C); Helena Lindahl (C); Rickard Nordin (C); Anders Karlsson (C); Ulrika Heie (C); Elisabeth Thand Ringqvist (C); Anders Ådahl (C); Martin Ådahl (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.058 · ämneslikhet 0.633. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 20 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A2 och B20 · textlikhet 0.694A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ytterligare förslag i linje med de i motionen för att kapa ledtiderna i tillståndsprocesser ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
B20
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av fler förslag för att ytterligare kapa ledtiderna i tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp vilken effekt de nya förslagen får och tillkännager detta för regeringen.
19 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt mål om att Sverige ska ha en cirkulär ekonomi på plats till 2040 och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentlig upphandling som ett effektivt verktyg för en cirkulär omställning och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa en lag om offentlig avyttring och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret bör utvidgas och att kommunerna med insamlingsansvar för förpackningar från hushåll i samverkan med producenterna bör finna effektiva lösningar som gynnar en cirkulär ekonomi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en infrastruktur och innovation för en bred industriell textilåtervinning i Sverige kan främjas och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den svenska bioekonomin och därmed möjligheten att ersätta bl.a. mer fossil plast och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa det nationella målet för matsvinn och arbeta för att fler delar av livsmedelskedjan bidrar till att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att följa upp hur den nya lagstiftningen om att aktörer som erbjuder mat och dryck i engångsmatlådor också behöver erbjuda det i lådor och muggar som kan återanvändas fungerar och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se förbrukade varor som resurser och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur den gröna skatteväxlingen kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skatter för att de i högre grad ska styra mot hållbar konsumtion och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för donation av fler typer av varor och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett effektivt arbete mot miljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att tillämpa ett riskbaserat synsätt och göra en helhetsbedömning mellan målkonflikterna kring en giftfri miljö och resurseffektivitet och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svartlista företag som importerar produkter som ständigt visar sig bryta mot EU:s produktsäkerhetskrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hårdare krav på e ‑ handelsplattformar och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samordning mellan EU:s kemikaliemyndighet Echa och EU:s nya tullmyndighet och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för förenklad och effektiviserad miljöprövning och tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en proportionalitetsprincip för avslag i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 514 ord · B 3324 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2914
av Stina Larsson m.fl. (C)
med anledning av prop. 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp vilken effekt de nya förslagen får och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med ytterligare förslag i linje med de i motionen för att kapa ledtiderna i tillståndsprocesser ytterligare och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Tillståndsprocesser för industri och infrastruktur ska vara effektiva, förutsägbara, konsekventa, rättssäkra och leva upp till ambitiösa skydd för miljö och klimat. De förslag som ligger i proposition 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljö
prövning bygger på en utredning från tiden med förra regeringen och under samarbetet inom januariavtalet, JA. Förslagen i propositionen behöver genomföras, men det är långt ifrån tillräckligt. Vilken effekt dessa förslag har bör följas upp.
Regeringen har under mandatperioden tydligt visat att klimatet inte är en prioriterad fråga. Man har skurit ner på viktiga morötter och stöd som bidrar till omställningen, och
nu visar man också att de viktiga reformerna för att förenkla för de industrier och företag
som ställer om inte heller är en prioriterad fråga. Att riva hinder för den gröna industrin, de gröna näringarna och innovationer står högst upp på näringslivets agenda och borde göra så även för regeringen. Men det har tagit regeringen två år att ta fram denna proposition. Regeringen menar att frågan är prioriterad, men den har gjort väldigt lite för att göra miljöprövningen mer effektiv. Det behövs många fler åtgärder. Miljöbalken behöver reformeras för att kunna väga in en verksamhets klimatnytta genom en avvägningsregel för klimatnytta i miljöbalkens portalparagraf.
Statens arbete med näringslivet behöver strömlinjeformas med en enkel, tydlig och samlad väg in hos respektive länsstyrelse, och det bör ges uppdrag åt länsstyrelsen att samordna myndigheternas kompletteringskrav. Det är också nödvändigt att förbättra hanteringen av tillståndsärenden, och därför har Centerpartiet föreslagit att det ska tillsättas en tillståndsberedning som ska fungera likt Försvarsberedningen och jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maximalt ett år lösa de största problem som företagen upplever. Syftet med en parlamentarisk beredning är att säker
ställa att det finns god förankring och långsiktig majoritet för förslagen i riksdagen. Detta är helt nödvändigt både för att säkerställa att vi når de klimatmål som är förankrade i riksdagen och för att säkra Sveriges fortsatta hållbara tillväxt.
Företagens administrativa börda måste kapas. Man behöver också bl.a. förbättra samexistensen mellan gröna investeringar och Försvarsmaktens behov. Det finns också reformer som skulle gynna lokalsamhället, som att höja mineralersättningen och öka delen till lokalsamhället samt utreda regionaliserade skattebaser där intäkter som genereras från kraftproduktion eller utvinning i högre utsträckning kan stanna i de regioner där verksamheten äger rum.
Sammanfattningsvis utgör bristerna i lagstiftningen och hur den implementeras ett hot mot Sveriges arbetsmarknad, ekonomi och, kanske viktigast av allt, möjligheterna att motverka klimatförändringarna globalt. Regeringen bör därmed vidta fler åtgärder för en mer effektiv miljöprövning.
Stina Larsson (C)
Daniel Bäckström (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Karlsson (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:2519
av Stina Larsson m.fl. (C)
Cirkulär ekonomi och kemikalier
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett nationellt mål om att Sverige ska ha en cirkulär ekonomi på plats till 2040 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om offentlig upphandling som ett effektivt verktyg för en cirkulär omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheterna att införa en lag om offentlig avyttring och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att producentansvaret bör utvidgas och att kommunerna med insamlingsansvar för förpackningar från hushåll i samverkan med producenterna bör finna effektiva lösningar som gynnar en cirkulär ekonomi, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur en infrastruktur och innovation för en bred industriell textilåtervinning i Sverige kan främjas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka den svenska bioekonomin och därmed möjligheten att ersätta bl.a. mer fossil plast och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa det nationella målet för matsvinn och arbeta för att fler delar av livsmedelskedjan bidrar till att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att följa upp hur den nya lagstiftningen om att aktörer som erbjuder mat och dryck i engångsmatlådor också behöver erbjuda det i lådor och muggar som kan återanvändas fungerar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se förbrukade varor som resurser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hur den gröna skatteväxlingen kan utvecklas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en översyn av skatter för att de i högre grad ska styra mot hållbar konsumtion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att underlätta för donation av fler typer av varor och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett effektivt arbete mot miljöbrott och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att tillämpa ett riskbaserat synsätt och göra en helhetsbedömning mellan målkonflikterna kring en giftfri miljö och resurseffektivitet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att svartlista företag som importerar produkter som ständigt visar sig bryta mot EU:s produktsäkerhetskrav, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om hårdare krav på e
‑
handelsplattformar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samordning mellan EU:s kemikaliemyndighet Echa och EU:s nya tullmyndighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för förenklad och effektiviserad miljöprövning och tillståndsprocess och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en proportionalitetsprincip för avslag i miljötillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av fler förslag för att ytterligare kapa ledtiderna i tillståndsprocesser och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
För Centerpartiet är klimatet vår tids största ödesfråga. Utan en cirkulär ekonomi som bryter fossilberoendet kommer vi inte att kunna reducera vår klimatpåverkan i den utsträckning som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen och det ohållbara användandet av naturresurser. De linjära materialflöden vi byggt upp samhället kring måste brytas och ersättas med cirkulära kretslopp, där produkter används betydligt längre och där allt material kan recirkuleras för att bli insatsvaror i nya produktionsled. Insatser på detta område är också viktiga av konkurrensskäl för att näringslivet i Sverige ska ha goda förutsättningar framöver. Mer om vår politik inom miljö och klimat finns bland annat att läsa i vår partimotion ”Klimat, miljö och energi”.
För att den cirkulära omställningen ska lyckas krävs det att politiken sätter ambitiösa mål som såväl offentlig sektor som näringslivet tillsammans ska arbeta mot. Vi vill se att Sverige inför ett nationellt mål om att ha en cirkulär ekonomi på plats till år 2040, samma år som vi anser att Sverige ska nå klimatneutralitet. Ska vi om cirka tjugo år ta bort lika mycket koldioxid som vi producerar så måste vi vidta åtgärder bortom
punkt
källorna och transportsektorn. Utsläppen som uppstår genom jungfrulig brytning, fortsatt
linjära materialflöden och begränsad återvinning av bland annat kritiska material måste också reduceras. Det behövs tydliga etappmål på vägen till år 2040 samt att omställ
ningen utvärderas regelbundet och på ett effektivt sätt (yrkande
1).
Den offentliga sektorn har stora möjligheter att påverka klimatomställningen och miljöarbetet i en mer progressiv riktning. Varje år upphandlas varor och tjänster för hela 800 miljarder kronor. Samtidigt lämnar koldioxidutsläppen och resurseffektiviteten från offentlig sektor mycket att önska. Priset är i de flesta upphandlingar avgörande för utvärdering och tilldelning. Ord som cirkulär, återvinningsbarhet och återbrukbar återfinns sällan i upphandlingsunderlag och kravspecifikationer.
Offentlig upphandling behöver i högre utsträckning användas som ett effektivt verktyg för en cirkulär omställning
. Ett effektivt sätt är att införa ökande etappmål i syfte att öka andelen upphandlingar som ställer skarpa krav på cirkularitet och resurseffektivitet. Det gäller särskilt möbler, textilier och inredning i offentlig sektor där graden av produkter med återvunnet material är mycket låg. För att driva på denna utveckling vill vi sätta ett ambitiöst mål på exempelvis 20
% återvunnet i statens upphandlingar (yrkande
2).
Ytterligare en väg att driva på den cirkulära omställningen vore att införa en lag om offentlig avyttring. Myndigheter och kommuner har bland annat mycket möbler och elektronik som när de inte längre behövs i högre grad borde gå till återanvändning och återvinning. Det skulle kunna innebära att mycket mer material återanvänds. Det kan då
handla om exempelvis inredning eller elektronik. Centerpartiet vill därför att en utredning
tillsätts om hur en sådan lag skulle kunna utformas (yrkande
3).
Under 2022 antog regeringen en förordning och lagändring som innebär att insam
lingen av förpackningar från hushållet kommunaliseras. Att minska förpackningars miljöpåverkan och öka deras cirkularitet bör vara en prioriterad ambition och vi har tidigare velat att det befintliga producentansvarssystemet utvecklas i nära samarbete med återvinningsindustrin istället för att kommunalisera insamlingsansvaret. Nu är det ett faktum att insamlingsansvaret flyttas. Idag är en stor del av avfallsinsamlingen redan hos kommunerna och det blir enklare och mer logiskt för vanliga konsumenter att lämna
bland annat förpackningar och gamla kläder på samma ställe. Det är viktigt att kommun
erna
får ersättning för de extra kostnader som insamlingen medför. Om kommunerna ska samla in avfall sker det på uppdrag av producenterna och de ska därför ersättas för detta. Samtidigt är det viktigt att de system som utformas för kommunal insamling utformas i samarbete med producenterna och att de blir kostnadseffektiva med hög miljönytta som främjar cirkulära flöden och marknader och inte leder till onödiga kostnader som i förlängningen belastar alla hushåll (yrkande
4).
Att förlänga livslängden och hållbarheten på textilier innebär en stor miljö- och klimatnytta då det minskar beroendet av jungfruligt material och öppnar för att använda svensk skogsråvara i högre utsträckning. Genom ett producentansvar skulle mängden insamlad textil öka kraftigt och kan rentav leda till ett överskott av textilavfall i Sverige. Idag skickas mycket av den textil som inte går till förbränning till utlandet, vilket är en enorm resursförlust då den ofta förbränns eller hamnar på deponi där istället. En försvinnande liten andel av det exporterade återbrukas igen eller materialåtervinns. Centerpartiet vill istället att textiliernas livslängd förlängs, på plats här i Sverige. Det kan vi göra genom att stärka möjligheterna till en storskalig infrastruktur för sortering och fiberåtervinning, något som nästintill saknas helt idag, men som skulle gynna den växande svenska textiltillverkningen genom att ge den tillgång till återvunnen och giftfri insatsvara. Dessutom bör innovation inom orådet främjas (yrkande
5).
Den fossila plasten står samlat för en stor miljöpåverkan. En stor del av den fossila plast som tillverkas och importeras skulle med fördel kunna bytas ut mot biobaserade råvaror från den svenska skogen och restprodukter från skogsbruket kan också användas i nästa generations textil- och klädproduktion. Samtidigt är det viktigt att tillväxten i den brukade skogen fortsätter öka och att skogens biologiska mångfald stärks snarare än försvagas. Det finns idag ett flertal exempel på små entreprenörer som ligger långt fram i innovationen vad gäller biobaserade plaster och även textilier, något Centerpartiet välkomnar och vill se mer utav. Det finns också förslag kring hur denna bioekonomi kan stärkas i Bioekonomiutredningen (SOU 2023:84) (yrkande
6).
Att minska matsvinnet är bra för miljön på en mängd olika sätt. FN:s hållbarhetsmål för matavfall till 2030 innebär att matsvinnet ska halveras i butiks- och konsumentledet. Sveriges mål är att insatser ska vara på plats så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025. Vi anser att det behöver skärpas så att vi till år 2025 minskar matsvinnet med 30 procent och till år 2030 halverar matsvinnet i linje med åtagandet i Agenda 2030. För att kunna nå målen bör bland annat rapporteringskrav för livsmedelsbutiker till Naturvårdsverket införas för att få fram mer träffsäkra åtgärder. Även grossister bör omfattas på ett liknande sätt för att minska det samlade matsvinnet. Det får inte heller vara mer ekonomiskt lönsamt att kasta mat som skulle kunna ätas av människor. Ett innovativt sätt att undvika detta är att ansluta sig till de digitala plattformar som är på snabb framväxt och som har till syfte att på ett enkelt sätt erbjuda en andrahandsmarknad för mat som är på väg att gå ut. Vi vill också förenkla och stötta det pågående arbetet med digitala innovationer för att skapa andrahandsmarknader (yrkande
7).
Från den 1 januari 2024 kommer förbud mot engångsmuggar som innehåller mer än 15
% plast. Därutöver kommer aktörer som erbjuder mat och dryck i engångsmatlådor också behöva erbjuda det i lådor och muggar som kan återanvändas, vilket kommer ur EU-direktivet om engångsplast. I den senare delen behövs en livscykelanalys. Det kan nämligen bli kontraproduktivt och svårhanterligt för exempelvis snabbmatsställen. Det viktiga är att vi får bästa miljönytta av den nya lagstiftningen. Därför behöver effekterna av dessa nya lagar följas noga för att säkerställa miljöeffektiva system och minimera onödiga administrativa bördor (yrkande
8).
Centerpartiet vill införa en nollvision för avfall som en metod för att uppnå en hållbar konsumtion och produktion. Det innebär ett förhållningssätt som styr mot att produkter designas för att kunna återbrukas och återvinnas i sin helhet men också ett sätt att se på förbrukade varor som användbara resurser att bevara i kretsloppet snarare än avfall. För att förlänga resursers livslängd och värde vill vi också att EU tar fram en resurslagstiftning som komplement till dess avfallslagstiftning. Det är även av vikt att Sverige inom EU verkar för skärpta exportrestriktioner av avfall till länder utanför EU och OECD. Inom Europa har vi ofta goda förutsättningar att på ett mer miljömässigt sätt ta hand om det avfall vi genererar. Det minskar inte bara EU:s globala miljöpåverkan utan skapar också en värdefull tillgång av material som behövs i en modern, hög
tekno
logisk återvinningsindustri (yrkande
9).
Att beskatta utsläpp av växthusgaser och miljöförstöring är viktigt för att klara av klimatomställningen. För att stärka svensk konkurrenskraft och bidra till fler jobb är det samtidigt viktigt att detta kombineras med sänkta skatter på jobb och företagande. Centerpartiet vill fortsätta växla höjda skatter på miljöförstöring mot sänkta skatter på jobb och företagande. Därför vill vi fasa ut alla nedsättningar som i dag finns av koldioxidskatten, men inte på bekostnad av branschers konkurrenskraft. En utfasning behöver därför gå hand i hand med sänkta kostnader för branscher som påverkas, eller någon annan form av kompensation som hjälper till att ställa om. Det totala kostnads
trycket för branschen ska med andra ord inte höjas, men alla företag och branscher måste betala fullt pris för sina utsläpp (yrkande
10).
De nuvarande miljöskatterna behöver ses över i syfte att stärka miljöstyrningen och minska de delar som inte styr mot en mer miljövänlig konsumtion. De miljöskatter som i utvärderingar inte har någon, eller liten, miljöstyrande effekt bör antingen växlas mot bredare skattebaser eller göras om för att få en starkare miljö- och klimatstyrande effekt. Det bör även göras en grundlig översyn av skatter som kan motverka övergången till en mer cirkulär ekonomi och där vissa skatter som bland annat kring kemikalier kan behöva justeras för att uppnå bästa miljönytta. För att trygga konsumenten från skadliga ämnen i byggprodukter som används till golv, väggar och innertak bör det utredas om de bör omfattas av kemikalieskatt. Samtidigt finns det en problematik i en alltför strikt kemikalielagstiftning som inte tar hänsyn till andra viktiga miljöfaktorer, däribland resurseffektivitet och cirkulära materialflöden. Idag är lagstiftningen utformad som så att en hel del gamla produkter och vissa typer av avfall måste förbrännas om en hundra
procentig reningsgrad inte kan uppnås vid återvinning eller återtillverkning. Detta berör i särskilt hög utsträckning cirkuleringen av byggmaterial, möbler och golv (yrkande
11).
Donationer av varor som av olika skäl annars skulle kasseras, exempelvis varor som har gått ut ur sortimentet eller närmar sig utgångsdatum men fortfarande går att använda, bidrar till mindre miljöpåverkan och underlättar livet för de som har behov av dem. Detta behöver underlättas av regelverk kring skatter och moms och där det idag är otydligt när det gäller andra varor än matvaror. Regelverk behöver underlätta för donationer även för andra typer av varor (yrkande 12).
Det krävs fler åtgärder i arbetet mot miljöbrottslighet som samtidigt inte medför ett betungande regelverk som försvårar för seriösa aktörer att verka. Det är centralt att i högre grad kunna både förebygga och upptäcka miljöbrottslighet, och för det krävs bland annat större samverkan mellan myndigheter, en bättre process kring tillstånds
givning samt effektivare tillsyn på fältet. Den pågående Miljöstraffrättsutredningen har i uppdrag att utreda delar men det kan finnas ytterligare saker som behöver ses över (yrkande 13).
För att främja cirkulära materialflöden måste ett riskbaserat synsätt tillämpas och en helhetsbedömning mellan målkonflikterna kring en giftfri miljö och resurseffektivitet måste göras. Därför vill Centerpartiet se ett utredningsuppdrag till Kemikalie
inspek
tionen som syftar till att undersöka hur man kan uppdatera lagstiftningen för att väga målen om cirkulära resursflöden och en giftfri miljö mot varandra. Detta skulle gynna både miljön och flertalet återvinningsindustrier som i dagsläget blir tvungna att skicka uttjänta varor till förbränning trots att de skulle kunna återbrukas igen (yrkande
14).
I dag finns det inga kraftfulla sätt att sanktionera företag som upprepade gånger säljer olagliga varor via e
‑
handelsplattformar. De kan under ett kort tag bli avstängda men inte mycket mer. Centerpartiet vill ta tag i det här med hjälp av EU:s nya tullreform, som kommer skapa mycket bättre informationsinsamling om produkter som importeras till EU. Vi vill att företag som sålt varor med för höga halter av kemikalier som bryter mot EU:s regler under ett tag ska förbjudas att sälja sina varor i Europa och svartlistas på en EU-gemensam lista, och att e
‑
handelsplattformar tydligt ska visa att dessa företag upprepade tidigare gånger funnits bryta mot EU:s säkerhetskrav. Vi vill dessutom säkra att inga produkter som inte klarar gränsvärden för skadliga ämnen letar sig in på den inre marknaden. Om ett företag upprepade gånger bryter mot produktsäkerhetskrav vill vi ställa högre beviskrav på att deras produkter är säkra, ett system som inspireras av IUU Regulation (yrkande 15).
Vi måste ställa hårdare krav på e
‑
handelsplattformarna. I dagsläget är det omöjligt att veta om de produkter man som konsument köper följer EU:s alla kemikalieregler, vilket också Kemikalieinspektionens rapporter ständigt visar. I dag anses konsumenten vara importör vid direktimport, så allt ansvar ligger på oss. EU:s tullreform ändrar på detta, och istället blir e
‑
handelsplattformen ansvarig importör. Om produkter bryter mot EU:s säkerhetsregler är det därmed e
‑
handelsplattformen som är ansvarig, inte vi som konsumenter. Detta, tillsammans med de hårdare krav på e
‑
handelsplattformar som sätts upp i Digital Service Act, bör som ett första steg styra upp i djungeln som e
‑
handels
plattformar är. Om vi märker att detta inte är tillräckligt vill vi gå fram med ännu tuffare politik mot e
‑
handelsplattformar som inte sköter sig (yrkande 16).
När tullen och Kemikalieinspektionen genomför kontroller gemensamt på Arlanda får det väldigt bra resultat. Vi vill därför att EU:s kemikaliemyndighet och den snart nyinrättade tullmyndigheten har ett nära samarbete och informationsdelning, för att bättre kunna stoppa de olagliga och giftiga produkter som ofta direktimporteras via e
‑
handelsplattformar (yrkande 17).
Miljöprövning
Centerpartiet har som mål att tiden för tillståndsprocesser ska halveras. Det ska bli tydligare för sökanden vad som förväntas, hur lång tid processen kommer att ta och på vilka grunder beslut kommer att fattas. Samarbetet med myndigheter ska förbättras och regelverk förenklas. Kostnaderna ska sänkas för både näringslivet och skattebetalarna. Allt detta ska ske med bibehållen omsorg om miljö och klimat (yrkande 18).
Vi har de senaste åren sett ett antal avslag från domstolar på miljötillstånds
ansök
ningar på vad som i allmänhetens ögon kan anses vara petitesser. Företag som skickat samrådsinbjudningar till alla invånare istället för att skicka till enbart vissa specifikt. Konkurrenter som inte fått möjlighet att tycka till och andra saker som kan anses vara
detaljer. Att ansökan då avvisas och skickas tillbaka till bolaget efter flera år av för
bered
elser
och miljonbelopp på små formaliamissar gör också att domstols
proces
serna korkas igen, samtidigt som det blir dyrare och krångligare för företagen. Med målet att halvera tillståndsprocesserna är det därför viktigt att inte ha fler domstolsmål än nödvändigt. Det som kan anses vara petitesser bör därför inte fälla en hel tillståndsansökan på tusen
tals sidor. För att undvika det bör därför en proportionalitetsprincip införas. Är felaktig
heten av liten eller ringa betydelse bör tillstånd ändå kunna ges, istället för att den åter
förvisas till bolaget med alla förseningar det medför. Sådan återförvisning är sannolikt mycket samhällsekonomiskt kostsam och ett slöseri med samhällets tid och resurser,
samtidigt som konkurrenskraft och omställning hämmas. Riksdagen bör därför uppmana
regeringen att utreda och införa en sådan proportionalitetsprincip i miljö
tillstånds
hanteringen (yrkande 19).
Tillståndsprocesser för industri och infrastruktur ska vara effektiva, förutsägbara, konsekventa och rättssäkra och leva upp till ambitiösa skydd för miljö och klimat. De förslag som regeringen lade i sin proposition 2023/24:152 Steg på vägen mot en mer effektiv miljöprövning bygger på en utredning från tiden med förra regeringen och
under samarbetet inom januariavtalet, JA. Förslagen i propositionen behöver genomföras,
men det är långt ifrån tillräckligt. Det behövs många fler åtgärder. Miljöbalken behöver reformeras för att kunna väga in en verksamhets klimatnytta genom en avvägningsregel för klimatnytta i miljöbalkens portalparagraf. Statens arbete med näringslivet behöver också strömlinjeformas med en enkel, tydlig och samlad väg in hos respektive läns
styrelse, och det bör ges uppdrag åt länsstyrelsen att samordna myndigheternas kompletteringskrav. Det är också nödvändigt att förbättra hanteringen av tillstånds
ärenden, och därför har Centerpartiet föreslagit att det ska tillsättas en tillstånds
beredning som ska fungera likt Försvarsberedningen och jobba nära statsråd och expertmyndigheter för att under maximalt ett år lösa de största problem som företagen upplever. Företagens administrativa börda måste kapas. Man behöver också bl.a. förbättra samexistensen mellan gröna investeringar och Försvarsmaktens behov. Det finns också reformer som skulle gynna lokalsamhället, som att höja mineralersättningen och öka delen till lokalsamhället samt utreda regionaliserade skattebaser där intäkter som genereras från kraftproduktion eller utvinning i högre utsträckning kan stanna i de regioner där verksamheten äger rum (yrkande 20).
Stina Larsson (C)
Helena Lindahl (C)
Rickard Nordin (C)
Anders Karlsson (C)
Ulrika Heie (C)
Elisabeth Thand Ringqvist (C)
Anders Ådahl (C)
Martin Ådahl (C)