Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 22 Kommunikationer
2023/24 · HB022724 · Ulrika Heie (C); Anders Ådahl (C); Anders Karlsson (C)
Original hos RiksdagenB · med anledning av skr. 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037
2025/26 · HD024164 · Ulrika Heie (C); Anders Karlsson (C); Daniel Bäckström (C); Madeleine Atlas (C)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.001 · ämneslikhet 0.767. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 13 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabellen i motionen.
13 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver återkomma till riksdagen med fler förslag på projekt som kan genomföras med alternativ finansiering och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för de större stråk som behöver färdigställas för att öka kapaciteten på svensk järnväg och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för när underhållsskulden i järnvägsnätet ska vara hanterad och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta förtroendet för transportpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det när planer som denna tas fram också ska göras en gedigen konsekvensanalys som bl.a. tar upp hur hänsyn tas till hela landets behov och som tydligt belyser landsbygdsperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av intermodalitet och av att alla delar av transportsystemet samverkar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hamnstrategi och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska nå klimatmålet för transporter och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strategier för flygets och sjöfartens omställning och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeln behöver få en mer framträdande roll i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningen bör ges högre prioritet i kommande planer och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1800 ord · B 2297 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2724
av Ulrika Heie m.fl. (C)
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2024 inom utgiftsområde 22 Kommunikationer enligt förslaget i tabellen i motionen.
Motivering
1.1
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
En väl fungerande transport- och IT-infrastruktur är en förutsättning för att det ska gå att bo, leva och arbeta i hela landet. Att näringslivets godstransporter fungerar är på samma sätt viktigt för att möjliggöra företagsamhet och arbete i hela landet. Teknikutveckling, effektivisering, digitalisering, regelförenklingar och en omställning till elektrifierade transporter samt en ökad andel förnybara drivmedel bidrar till goda kommunikationer i hela landet utan att miljö- och klimatpåverkan ökar.
Centerpartiet är pådrivande för att Sverige till 2030 ska nå målet om en fossiloberoende
fordonsflotta och 70-procentiga utsläppsminskningar från inrikes transporter. I det arbetet har statens investeringar i infrastruktur en viktig roll att spela. Centerpartiet prioriterar att öka underhållet och utbyggnaden av järnvägen. Vi vill satsa på alternativa finansieringslösningar, göra satsningar på elektrifiering, förnybar energi och mer kollektivtrafik, ytterligare investeringar i it- och bredbandsutbyggnad samt förbättrad mobiltäckning. Det är de fem transportslagen tillsammans som skapar förutsättningar för transporteffektivitet och en smart omställning till klimatnytta.
Eftersom Centerpartiet värnar hela landets utveckling är det också av största vikt att de resurser som satsas på infrastruktur fördelas över hela landet.
Ökad mobilitet med minskad klimatpåverkan
Sveriges mål är att utsläppen från transportsektorn till år 2030 ska minska med 70 procent. Det är ett ambitiöst mål som innebär en enorm möjlighet att ta ledningen i den globala omställningen när smarta lösningar skapas av innovatörer med teknikskiften till det förnybara och ökad energi- och resurseffektivitet. Centerpartiet vill skärpa såväl den nationella politiken som EU-lagstiftningen på området.
Cykeln genererar inga utsläpp och tar mindre plats än bilen, samtidigt som cykling är bra för folkhälsan. Därför vill Centerpartiet öka framkomligheten med cykel genom att bygga fler lokala och regionala cykelbanor och så kallade cykelmotorvägar samt minska barriäreffekter från korsande spår och vägar. Det ska vara enkelt och tryggt att cykla såväl i stad som på landsbygd. Centerpartiet vill uppvärdera cykeltrafikens roll i transportplaneringen och vill därför införa cykel som ett nationellt transportslag.
Ett jämställt transportsystem
Centerpartiet anser att Sveriges transportsystem ska vara likvärdigt i förhållande till kvinnors respektive mäns olika behov. Transporter är en del av människors vardag och jämställda transporter handlar om att ge kvinnor och män lika förutsättningar till exempelvis arbetspendling, utbildningspendling och förskolehämtning. Centerpartiet vill även se en bättre jämlikhet inom transportpolitiken avseende funktionsvariationer.
Flyget är viktigt för tillgängligheten i vårt land
Sveriges stora avstånd – och nordliga geografiska läge – gör att vi är helt beroende av ett fungerande flyg och möjligheten för människor, näringsliv och myndigheter att lätt kunna ta sig till andra destinationer inom landet, och vidare ut i världen.
För Centerpartiet är det viktigt att också flyget blir en del av klimatomställningen. Det kräver insatser inom forskning och utveckling för att öka andelen förnybart bränsle. Centerpartiet vill också underlätta introduktionen av elflyg i Sverige. Miljö- och klimat
påverkan från flyget måste minska för att bidra till Sveriges nationella klimatmål och
internationella åtaganden utan att riskera tillgänglighetsmålet. En snabb teknikutveckling
sker just nu inom luftfarten, bland annat med fokus på el- och hybridflyg. Denna utveckling måste värnas och stödjas.
Effektivare regelsystem för vägföreningar
En väl fungerande infrastruktur är en grundläggande förutsättning för en levande landsbygd. De samfällt enskilda vägarna är en viktig del i detta, och inte minst den förvaltning som sker genom samfällighetsföreningar och vägföreningar. Sett till den sammanlagda vägsträckan är vägsamfälligheter efter det rena skogsvägnätet den vanligaste formen för vägförvaltning i Sverige. Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) har därför föreslagit regeringen att utreda förenklade och rättssäkra regler för ändring av inaktuella andelstal efter förebild från Finland. Centerpartiet driver också på för ökade underhållsresurser till denna typ av vägar.
Utveckla svensk sjöfart
Sverige har lång kust, stor hamnkapacitet med mer än ett 50-tal hamnar och utmärkta inre vattenvägar. Det gör att vi har goda möjligheter att utveckla sjöfarten ännu mer. Skandinavien och Sverige kan till viss del betraktas som en ö. Det innebär att sjöfarts
näringen är av central betydelse för vårt välstånd och vår handel. Den är en relativt miljövänlig transportform, med en stor potential att ytterligare minska sin miljö
påverkan. Svensk sjöfartstradition är förknippad med hög sjösäkerhet. Genom en stark svenskflaggad handelsflotta kan Sverige påverka utformningen av de internationella reglerna för sjöfarten.
Det nya järnvägsnätet
Möjligheten att välja tåget är viktig för att klara klimatomställningen. Järnvägen behöver därför bli ett alternativ i fler delar av landet. Det handlar dels om persontrafik, men också om godstransporter då järnvägarna är av fundamental betydelse för bas
industrin.
Samtidigt som fler delar av Sverige behöver ges tillgång till järnväg behöver kapaci
teten byggas ut, inte minst på de sträckor som just nu lider av överbelastning. Fler spår behöver kopplas samman för bättre flöden. Fler sträckor behöver förses med dubbel
spår. Nya järnvägslinjer behöver byggas samtidigt som befintliga spår elektrifieras eller övergår till att drivas med andra klimatsmarta lösningar, såsom vätgas. För att skapa tillräcklig kapacitet måste också arbetet med nya stambanor återupptas och intensifieras. Behovet av att frakta gods och människor med sjöfart behöver också belysas för att säkerställa tillräcklig kapacitet i transportsystemet.
Vi kan inte längre lappa och laga i ett omodernt järnvägsnät. Det behövs en verklig upprustning och nya spår som kommer hela Sverige till del. Järnvägssatsningarna är en
essentiell del av den plan för framtidens infrastruktur som måste tas fram och genom
föras. För de stora investeringarna av nationellt intresse behöver nya vägar för finansiering prövas.
Ett samlat grepp för posten inom ramen för Postfinansieringsutredningen
Sedan hösten 2020 har det skett en rad förändringar i det svenska postväsendet. Ett exempel är att Postnord inledde varannandagsutdelning i Skåne och kommer att rulla ut denna distributionsmodell över hela landet de kommande åren. Centerpartiet vill se en samlad hantering av hur posten och Postnord ska utvecklas framöver. Med anledning av utvecklingen på postmarknaden tillsatte regeringen Postfinansieringsutredningen (dir. 2020:101). Sedan dess har regeringen också beslutat om tilläggsdirektiv. Centerpartiet anser att utredningen bör få arbeta i lugn och ro, i syfte att undvika att privatpersoner och företagare oroas över om deras brev och paket kommer fram i tid när verksamheten reformeras på flera fronter.
Se över regler och lagar för A-traktorer
Den 15 juli år 2020 förenklades de tekniska kraven vid ombyggnation av en bil till A
‑
traktor. Förändringen genomfördes för att det skulle vara möjligt att också bygga om automatväxlade bilar till A
‑
traktorer. Tyvärr är regelefterlevnaden på sina håll brist
fällig. Detta kommer sig sannolikt av att regelverken är krångliga och att hastighets
gränsen på 30 km/h upplevs som obegriplig, när en EU-mopedbil får gå i 45 km/h. Att se över, förenkla och anpassa regelverket för fordon för ungdomar och göra regelverken för A
‑
traktorer och EU-mopeder mer enhetliga är angeläget.
Bredband skapar förutsättningar för tillväxt och trygghet
Globaliseringen och digitaliseringen av samhället för människor närmare varandra, och den digitala infrastrukturen är nödvändig för att det ska gå att arbeta och bo i hela landet. För Centerpartiet är IT ”det femte transportslaget” som vid sidan av väg, järn
väg, sjöfart och flyg möjliggör liv, arbete och boende i hela landet. Tack vare teknik
utvecklingen ökar användningsområden för telefoner och surfplattor. Ökad täckning och allt högre överföringshastighet efterfrågas för att möjliggöra att de internetbaserade tjänsterna ska kunna användas överallt. Framförallt i glesbefolkade områden kan trådlös infrastruktur bli ett mer ekonomiskt sätt att nå ut till alla bostäder och verksamhets
ställen i avvaktan på att fast fiber byggs ut. En väl utbyggd infrastruktur för mobil
telefoni- och bredbandstjänster är en förutsättning för fortsatta möjligheter för människor att bo kvar, driva företag, delta i undervisning, utöva kultur och sociala kontakter också på landsbygden.
Mobiltäckning på tåg behöver bli bättre
I dag har bara 65–70 procent av de trafikerade järnvägssträckorna god mobiluppkoppling
enligt Post- och telestyrelsen (PTS). Resenärer får därmed svårt att utnyttja restiden till jobb eller nöjen. Resultatet blir att många väljer bort tågen till förmån för flyg eller bil. Centerpartiet vill se flera åtgärder för ökad mobiltäckning i hela landet, för klimatet, jobbens och hela Sveriges bästa. I dag finns redan ett mobiltelesystem på plats längs järnvägen, som används för att lokförarna ska kunna kommunicera med trafikledningen. Centerpartiet föreslår att Trafikverket låter mobiloperatörerna använda den digitala
infrastruktur som redan finns på plats. På så sätt skulle mobiltäckningen kunna förstärkas
kraftigt.
Centerpartiet vill att det ska bli mer attraktivt att ta tåget. Alla ska kunna vara en del av klimatomställningen genom smarta val i vardagen. Bättre mobiltäckning på tågen är också en fråga om att kunna bo, leva och driva företag i hela landet.
Centerpartiets överväganden
Anslagsförslag 2024 för utgiftsområde 22 Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
36
867
072
±0
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
33
974
215
250
000
1:3
Trafikverket
1
487
566
−6
900
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
533
308
±0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
62
284
±0
1:6
Ersättning avseende icke statliga flygplatser
298
313
±0
1:7
Trafikavtal
958
000
100
000
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
86
797
−700
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
550
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
1
521
285
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
535
914
−16
000
1:13
Trafikanalys
72
828
−500
1:14
Trängselskatt i Göteborg
760
435
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
500
000
±0
1:16
Internationell tågtrafik
95
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
332
000
±0
1:18
Lån till körkort
51
466
±0
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
152
689
−400
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
131
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
67
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
365
414
300
000
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
171
784
−1
200
2:7
Digital förvaltning
213
894
±0
Summa
82
874
980
624
300
Centerpartiet föreslår ytterligare medel till underhåll av vägar under anslag 1:2, anslaget föreslås ökas med 250 miljoner kronor 2024, av samma anledning föreslås anslaget öka med 200 miljoner kronor 2025 och 2026.
Under 1:7 trafikavtal föreslås ytterligare 100 miljoner kronor för färjetrafik till Gotland, 2025 och 2026 föreslås satsningen uppgå till 120 miljoner kronor årligen.
Centerpartiet ser fördelar med regeringens förslag om övergång till efterskotts
betalningar av bredbandsstödet, men ser samtidigt att behovet av fortsatt bredbands
utbyggnad på landsbygden är stort. Därför föreslås ytterligare 300 miljoner kronor till bredband 2024 samt 200 miljoner kronor under 2025 och 2026. Centerpartiet är vidare kritiskt till budgetpropositionens förslag att dra in digitaliseringsmedel.
Därutöver föreslår Centerpartiet en sänkning av pris- och löneomräkningen, vilket påverkar de anslag som räknas upp med denna.
Ulrika Heie (C)
Anders Ådahl (C)
Anders Karlsson (C)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:4164
av Ulrika Heie m.fl. (C)
med anledning av skr. 2025/26:259 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2026–2037
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver återkomma till riksdagen med fler förslag på projekt som kan genomföras med alternativ finansiering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för de större stråk som behöver färdigställas för att öka kapaciteten på svensk järnväg och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen behöver presentera en plan för när underhållsskulden i järnvägsnätet ska vara hanterad och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en infrastrukturberedning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återupprätta förtroendet för transportpolitiken och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det när planer som denna tas fram också ska göras en gedigen konsekvensanalys som bl.a. tar upp hur hänsyn tas till hela landets behov och som tydligt belyser landsbygdsperspektivet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av intermodalitet och av att alla delar av transportsystemet samverkar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en hamnstrategi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska nå klimatmålet för transporter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om strategier för flygets och sjöfartens omställning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att cykeln behöver få en mer framträdande roll i infrastrukturplaneringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskningen bör ges högre prioritet i kommande planer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Den nationella planen för transportinfrastrukturen är ett viktigt dokument. Planen lägger grunden för hur vi rustar, bygger och planerar för framtiden. De satsningar som görs på infrastrukturen behöver avspegla det Sverige vi vill se framåt. För Centerpartiet är det en självklarhet att infrastrukturen ska bidra till att utsläppen går ned, att jobben blir fler och att hela Sverige fungerar.
Centerpartiet har länge drivit på för ett Sverigelyft, med massiva satsningar på infra
struktur de kommande decennierna. Dessa satsningar borde redan ha påbörjats, och mycket av det som regeringen inte mäktar med att hantera i den nationella plan man nu lagt fram hade vi redan kunnat vara på gång att göra om det funnits ett större fokus på framtiden och de investeringar som Sverige behöver. I stället har regeringen under mandatperioden hållit emot och bl.a. stoppat planerna på nya stambanor. Delar av dessa stambanor lyfts nu återigen in i planeringen. Men man tar inte tag i helheten, varför den
påtagliga kapacitetsbristen på svensk järnväg kvarstår. Förr eller senare kommer nya stam
banor att behöva byggas. Tyvärr kommer det då troligen att bli dyrare än vad det hade behövt vara eftersom regeringen avvisat den medfinansiering från EU som hade varit möjlig.
På samma sätt hade regeringen också kunnat få fler investeringar gjorda om man varit
mer aktiv med att driva på för alternativ finansiering av större projekt. För vissa insatser aviserar man nu i planen att alternativ finansiering ska till, men det är inte tillräckligt. Det råder ingen tvekan om att det finns viktiga projekt där intresset redan är stort för att bygga inte minst järnväg i samverkan med näringslivet. Tyvärr har alldeles för lite skett
i den frågan. Besked behöver komma kring den utredning som genomförts, och inspiration
kan hämtas från våra grannländer. Tempot behöver öka. Regeringen behöver skyndsamt göra ett omtag och återkomma till riksdagen med fler förslag på projekt som kan genomföras med alternativ finansiering.
Totalförsvarets behov är mot bakgrund av omvärldsläget och Sveriges Natomedlemskap
av största vikt. Vi noterar och välkomnar att regeringen i vissa delar gått fram med för
slag om investeringar i transportinfrastruktur som är prioriterade för det militära försvaret.
Av de 50 miljarderna till följd av den blocköverskridande överenskommelsen om för
svarets finansiering beräknas ca 30 gå till infrastrukturen. Dock läggs mycket av sats
ningarna på vägar och befintlig infrastruktur, och det behov av bl.a. fler fasta väst-östliga
förbindelser som pekats ut som nödvändiga för försvaret tar man inte fullt ut hänsyn till.
Regeringens huvudsakliga prioritering är vägarna. Det är bra att man i den nationella planen slår fast att den stora underhållsskulden i vägnätet ska byggas bort. Det kommer att öka såväl framkomligheten som trafiksäkerheten i stora delar av landet. Följden av
regeringens stora satsningar på att underhålla främst vägnätet får följden att de nya invester
ingarna
får stå tillbaka. Givetvis är inte statens tillgångar oändliga, och ska mer göras så
kommer det också att kosta mer. Men som vi redan tidigare framhållit från Centerpartiets
sida, när vi presenterat våra förslag om ett Sverigelyft, så behöver satsningarna öka och infrastrukturen prioriteras. Ökade investeringar skulle dessutom kunna leda till att vi kan färdigställa hela stråk i stället för att som regeringen fortsätta ”snuttifiera” invester
ingarna. Det säger sig självt att det är när hela Ostkustbanan moderniserats, när hela Norrbotniabanan byggts, när hela Västkustbanan åtgärdats, när hela den nya järnvägen
mellan Stockholm och Oslo är på plats – det är då den sortens järnvägar fullt ut levererar
i form av samhällsekonomisk nytta. De korta sträckor längs vissa av dessa och andra järnvägar som regeringen har med i planen kommer inte att bli lika lönsamma som om man hade sett till att ta ett helhetsgrepp. Självklart behöver prioriteringar göras, och det är ett digert arbete att planera för framtidens transportinfrastruktur, men vi hade väntat oss en mer framåtsyftande produkt från regeringen än den plan man nu redovisat. Vi är heller inte helt övertygade om att regeringen i sina redovisade satsningar i planen i alla delar gjort rätt prioriteringar. Vi menar framför allt att regeringen behöver presentera en plan för de större stråk som behöver färdigställas för att bygga ihop Sverige och öka kapaciteten på svensk järnväg.
På samma sätt bör man också, likt hur man tagit sig an
vägarna, presentera en plan för när underhållsskulden i järnvägsnätet ska vara hanterad
. För att klara allt detta är det, som nämnts, nödvändigt att där det är lämpligt också
överväga alternativ finansiering av investeringarna. Vi menar därtill att regeringen bör
hörsamma Centerpartiets förslag och tillsätta en infrastrukturberedning som likt Försvars
beredningen kan arbeta för en långsiktig och sammanhållen planering av de totala behoven av transportinfrastruktur.
En viktig uppgift för politiken måste vara att återupprätta förtroendet för transport
politiken. Den Sverigeförhandling som genomfördes och låg till grund för den av reger
ingen slopade satsningen på nya stambanor blev i slutändan ett gigantiskt svek från statens
sida. I flera kommuner följde man sina åtaganden och har bl.a. byggt bostäder vars värde
inte kan väntas vara detsamma som om den järnväg de skulle ligga i anslutning till hade
byggts. Också i denna nationella plan är det tydligt att regeringen varit mer frikostig med
sina löften om vad som ska åstadkommas än vad man nu avser att genomföra. Det på
verkar givetvis kommunsektorns och medborgarnas förtroende för staten. Det är nöd
vändigt att regeringen för dialog med de kommuner som på olika sätt drabbats av statens
svikna löften.
Av regeringens skrivelse framgår att man gör omprioriteringar som innebär att 10 projekt
får stå tillbaka till förmån för 27 nya. Noteras kan att endast 1
av dessa 27 nya projekt
som regeringen fogat till planen återfinns norr om Stockholm. Det understryker hur reger
ingen återigen misslyckas med att se till hela landets behov. Därtill kan man ifrågasätta prioriteringen mot bakgrund av totalförsvarets behov då norra Sverige på många sätt är i
stort behov av infrastruktur för försvarets och det civila försvarets behov. Till denna fråga
hör också länsplanerna. Under den senaste tioårsperioden kan det konstateras att dessa minskat som andel av de totala satsningarna på infrastrukturen. Det behöver i dialogen med kommuner och regioner skickas tydliga signaler om att det finns en helhetssyn.
Vi menar att när planer som denna tas fram ska det också genomföras en gedigen konsekvens
analys som bl.a. tar upp hur hänsyn tas till hela landets behov och som tydligt belyser landsbygdsperspektivet i planeringen. Långsiktiga lösningar för rimliga priser när det gäller trafiken till Gotland måste på plats. På samma sätt är det viktigt att säkerställa nattågstrafiken till Norrland.
Sammantaget måste alla delar av transportsystemet samverka. Det behövs intermodalitet
i systemet som gör att mer gods kan transporteras till hamn med järnväg. Sjöfarten spelar
en oerhört viktig roll för helheten, också för totalförsvaret. Det behövs redundans i hamn
kapaciteten, bl.a. för att Sverige ska klara vår försörjning vid höjd beredskap eller krig. Därför behövs en uttalad hamnstrategi inom ramen för den långsiktiga infrastruktur
planering
som måste till. Också flyget behöver bli en integrerad del i ett framtida transport
system med minskande utsläpp.
Ytterligare en brist i regeringens skrivelse, och ett exempel på ovanstående, är att man
inte i tillräcklig utsträckning tar höjd för de effekter som en färdig tunnelförbindelse under Fehmarn Bält kan väntas få. Vissa satsningar i södra Sverige görs, men det är väl
känt att det behövs fler insatser än de som här planeras. Ett omtalat exempel är förbindel
sen Helsingborg–Maria. Överlag är det svårt att se att den ökade trafik, inte minst när det gäller gods, som Fehmarn Bält-förbindelsen antas generera kommer ”få plats” i det svenska transportsystemet. Konstateras kan att man genom stora investeringar på kort tid kraftigt förstärkt det danska transportsystemet, och det gör att det är i Sverige som kapacitetsbristerna riskerar få de största konsekvenserna. Det är inte önskvärt att alla dessa ökande godsmängder och andra transporter som är att vänta ska vältras över på vägnätet.
Den grundläggande uppgiften för planeringen av transportinfrastrukturen är att se till så att människor och gods kan transporteras från punkt
A till punkt
B så effektivt som möjligt. Men transportsystemet är samtidigt en av nycklarna för att sänka utsläppen och klara den gröna omställningen. Det behövs högre ambitioner om vi ska klara detta. Ut
gångspunkten måste vara att Sverige ska nå klimatmålet för transporter. Regeringen måste förtydliga hur man avser att lösa den uppgiften.
På klimatområdet efterfrågar Centerpartiet alltjämt tydliga strategier för flygets och
sjöfartens omställning. Det handlar om att öka tillgången till svenskt och fossilfritt bränsle,
men även för flyget och sjöfarten behöver vi öka takten i elektrifieringen. Beroendet av importerat fossilt drivmedel är allt annat än riskfritt; den senaste tidens händelser har med all önskvärd tydlighet visat just detta. Sverige kan mer, och vi måste göra mer. För flygets del behövs också långsiktiga förutsättningar för att öka resandet inom den upp
handlade flygtrafiken. Av Trafikverkets tolv upphandlade linjer i inrikestrafiken är fem nu nedläggningshotade. Nedläggning skulle riskera att slå hårt mot bygder som redan har bristande kommunikationer. Elflyg på kortare sträckor kan fylla en viktig funktion och är ett bra exempel på hur vi kan utveckla förutsättningarna i hela landet.
För att återvända till vägnätet så är det positivt att anslagen till enskilda vägar ökat över
tid. Vi kan dock konstatera att ytterligare behov finns. Klimatförändringarna riskerar att
få allvarliga konsekvenser inte minst för det enskilda vägnätet. Vi har redan sett exempel
på det, bl.a. till följd av de allvarliga skyfallen i bl.a. Västernorrland häromåret. Detta understryker att den nationella planen behöver lägga större fokus på klimatåtgärder och hur staten kan bistå exempelvis vägföreningar som drabbas av kraftiga skyfall och liknande naturkatastrofer.
Såväl enskilda som statliga och kommunala vägar är flitigt använda av cyklister, och cykeln behöver få en mer framträdande roll i infrastrukturplaneringen. Behovet av fler lokala och regionala cykelbanor ökar. Det gynnar klimatet, miljön och hälsan samt minskar trängseln i våra städer. En stor del av de beslut som rör cykeltrafik sker lokalt
eller regionalt, men den nationella nivån måste aktivt föra dialog och skapa förutsättningar
för regionalt och kommunalt samarbete. Staten behöver dock vara aktiv också i byggandet
av cykelinfrastruktur och det behövs lagändringar så att friliggande cykelvägar kan byggas utan samband med en anslutande bilväg.
I den nationella planen är det tydligt att regeringen nedprioriterat forskningen. Enskilda
företrädare för regeringssidan har till och med ifrågasatt om forskningen på området är nödvändig eller ens önskvärd. Detta är naturligtvis allvarligt och det förstärker bilden av en regering som saknar visioner och som inte bygger och investerar för framtiden. En annan del av samma problematik är givetvis också att regeringen under mandatperioden valt att öka vårt beroende av fossila drivmedel, något som i sin tur också får säkerhets
politiska konsekvenser för Sverige. I kommande nationella planer behöver forskningen få en högre prioritering.
Sverige kan mer. Vi behöver ett sammanhållet transportsystem för framtiden. Väg, järnväg, sjöfart och luftfart med sänkta utsläpp behöver komplettera varandra och skapa goda transportmöjligheter för såväl människor som gods i hela landet. På så sätt kan
transportsystemet bidra till växande och stärkta arbetsmarknadsregioner, fler jobb, sänkta
utsläpp och ökad tillväxt i svensk ekonomi. För att minska behoven av flygresor behövs
också ett arbete för att bygga samman Sverige med våra grannländer. Det skulle dessutom
vara mycket viktigt för tillväxten i våra gränsregioner. Därtill skulle det på allvar bidra till de behov som finns ur ett totalförsvarsperspektiv. På det här området menar vi att regeringen har en läxa att göra. Samarbetet om infrastruktur inom Norden behöver bli starkare.
Ulrika Heie (C)
Anders Karlsson (C)
Daniel Bäckström (C)
Madeleine Atlas (C)