Jämför sakliga förslag
A · Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2022/23 · HA022072 · Anna-Caren Sätherberg (S); Joakim Järrebring (S); Malin Larsson (S); Tomas Kronståhl (S); Jytte Guteland (S); Johan Löfstrand (S); Sofia Skönnbrink (S)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2024/25 · HC023108 · Anna-Caren Sätherberg (S); Joakim Järrebring (S); Johan Löfstrand (S); Jytte Guteland (S); Malin Larsson (S); Sofia Skönnbrink (S); Tomas Kronståhl (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.026 · ämneslikhet 0.930. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
9 möjliga matchningar · 16 yrkanden i A · 77 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Olika tal eller årtal
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.970 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag
A1
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
B1
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
Yrkande A2 och B5 · textlikhet 0.656A: Avslag · B: Avslag
A2
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion och tillkännager detta för regeringen.
B5
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att det svenska jordbruket ges rätt förutsättningar för att ställa om till ett socialt hållbart och miljömässigt konkurrenskraftigt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A3 och B14 · textlikhet 0.856A: Avslag · B: Avslag
A3
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen.
B14
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar jordbruks- och livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A6 och B69 · textlikhet 0.636A: Avslag · B: Avslag
A6
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
B69
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla skogens roll i klimatarbetet och dess bidrag till en växande bioekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A7 och B73 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A7
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
B73
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A10 och B51 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag
A10
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.
B51
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A11 och B52 · textlikhet 0.998A: Avslag · B: Avslag
A11
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
B52
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A13 och B62 · textlikhet 0.890A: Ingen säker koppling till officiellt yrkande · B: Avslag
A13
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170– 270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls och tillkännager detta för regeringen.
Kammarens beslut
Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget
B62
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–270 individer, samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls, och tillkännager detta för regeringen.
Yrkande A16 och B9 · textlikhet 0.473A: Avslag · B: Bifall
A16
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska och europeiska djurskyddet och tillkännager detta för regeringen.
B9
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska beteskravet och tillkännager detta för regeringen.
7 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade medel till Skogsstyrelsen för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att kunna tillgodose behovet av rent vatten och en robust och stark livsmedelskedja även i kris och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stark beredskap i händelse av krig och kris och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jaktens roll i viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
A14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsplanen för skarv bör revideras och tillkännager detta för regeringen.
A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på en livskraftig rennäring är en grundförutsättning för samisk kultur och för att Sverige ska nå sina miljökvalitetsmål och tillkännager detta för regeringen.
68 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja jordbruket i norra Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmåga genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta generationsväxlingar och förbättra kompetensförsörjningen inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattebefrielsen för biogas bör återinföras och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning och innovation inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara fäbodbruket och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utvärdera virtuella stängsels påverkan på djurvälfärden och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att påskynda lagstiftningsförslaget i EU om nya genomiska tekniker och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den inhemska odlingen av proteingrödor för både djurfoder och humankonsumtion och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inrätta en matpriskommission i syfte att hålla nere matpriser för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på ökad transparens om livsmedelsföretagens kostnader och vinster och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör prioritera att EU-medel från regionalstödet används för att säkra livsmedelsbutiker och service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka konkurrensen i livsmedelskedjans grossistled och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla nyetableringar av matbutiker t.ex. genom att begränsa konkurrenshämmande avtal och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att märkningen av mat i butik bör förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra förbud mot otillbörlig användning av marknadsmakt och tillkännager detta för regeringen.
B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restauranger och tillkännager detta för regeringen.
B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid upphandling av utländska, animaliska livsmedel göra det obligatoriskt att ställa krav på att produktionen har skett i enlighet med svensk standard och tillkännager detta för regeringen.
B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda och underlätta regelverket för primärproducenter vad gäller hemslakt och försäljning av kött från den egna gården direkt till konsument och tillkännager detta för regeringen.
B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kontrollmyndighetens rådgivning till små företag vad gäller livsmedelslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka försörjningsförmågan i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka Sveriges beredskap när det gäller livsmedel, insatsvaror, vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser och tillkännager detta för regeringen.
B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera vår dricksvatteninfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett ökat samarbete mellan branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vad gäller livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap och tillkännager detta för regeringen.
B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.
B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn rörande hundaveln i Sverige för att säkerställa att den är förenlig med djurskyddslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett striktare regelverk med förbud mot import och uppfödning av varghybrider och tillkännager detta för regeringen.
B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan länsstyrelsen och Polismyndigheten vad gäller lagen om tillsyn över hundar och katter samt utöka deras befogenheter att agera skyndsamt vid omhändertaganden av djur och tillkännager detta för regeringen.
B35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att införa ett nationellt ärendehanteringssystem för samtliga länsstyrelser kopplat till lagen om tillsyn över hundar och katter och tillkännager detta för regeringen.
B36. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka myndighetssamverkan samt stärka kontroll och registrering för att bekämpa den illegala hundsmugglingen och tillkännager detta för regeringen.
B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka antalet småskaliga gårdsslakterier och tillkännager detta för regeringen.
B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit där de gör mest nytta och tillkännager detta för regeringen.
B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kamerabevakning ska införas på slakterier som ett komplement till fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för digital, veterinär besiktning i fråga om småskalig gårdsslakt och tillkännager detta för regeringen.
B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för mer forskning gällande smärtfria metoder för bedövning vid slakt av djur, främst fågel, gris och fisk, och tillkännager detta för regeringen.
B42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera arbetet på Sveriges 3R-center och tillkännager detta för regeringen.
B43. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även sjötransport av djur inom EU ska begränsas i tid så att en god djurvälfärd kan upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.
B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en skärpning av EU:s djurskyddslagstiftning så att den motsvarar svensk standard och tillkännager detta för regeringen.
B45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera en fortsatt låg antibiotikaanvändning i den svenska djuruppfödningen och tillkännager detta för regeringen.
B46. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU ska förbjuda behandling med antibiotika av hela djurgrupper i enlighet med svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
B47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra veterinärbolagens ansvar med krav på ökad pristransparens och tillkännager detta för regeringen.
B48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på bättre jämförelseverktyg mellan försäkringsbolag och tillkännager detta för regeringen.
B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna till regelverk liknande de i Tyskland och Frankrike för att begränsa vinstintresset i djursjukvården och återföra makten till veterinärerna och tillkännager detta för regeringen.
B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en veterinärberedskap dygnet runt, året runt i hela landet bl.a. genom att ställa ökade krav på privata aktörer för jour och beredskap och tillkännager detta för regeringen.
B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid vindkraftsetableringar till havs ska hänsyn tas till yrkesfisket och tillkännager detta för regeringen.
B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pausa det storskaliga pelagiska fisket till dess att vi ser en tydlig återhämtning av sill och strömming i Östersjön vars storlek möjliggör fiske för humankonsumtion och tillkännager detta för regeringen.
B55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda känsliga områden från bottentrålning och stimulera mindre miljöpåverkande fiskeredskap och tillkännager detta för regeringen.
B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbeta med övriga länder för att permanent flytta ut trålgränsen i Östersjön till förmån för humankonsumtionsfiske och tillkännager detta för regeringen.
B57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU skärper sina krav för ålfiske och att det även inkluderar länder som fiskar efter s.k. glasål och tillkännager detta för regeringen.
B58. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skärpta kontroller och straff vid avsiktlig felrapportering av fiskefångster och tillkännager detta för regeringen.
B59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samförvaltning av alla vilda klövdjur och tillkännager detta för regeringen.
B60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare och markägare bör vara representerade i lika antal samt att det bör utses en oberoende ordförande i ÄFO och ÄFG och tillkännager detta för regeringen.
B61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff vid medveten överskjutning av tilldelat vilt och tillkännager detta för regeringen.
B63. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om skyddsjakt efter varg måste effektiviseras exempelvis när husdjur eller tamboskap är hotade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
B65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska vildsvinsstammen och tillkännager detta för regeringen.
B66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, jägarorganisationerna och civilsamhället bör främjas i syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest och tillkännager detta för regeringen.
B67. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en effektiv förvaltning av skarv med exempelvis licensjakt på skarv och oljering av skarvägg i syfte att kraftigt minska skarvpopulationen och tillkännager detta för regeringen.
B68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en etisk förvaltning av säl där EU även ska tillåta handel med sälprodukter och tillkännager detta för regeringen.
B70. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara på mer grot från skogen utan att störa den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
B71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna målen om ett hållbart brukande av och ökad tillväxt i skogen och tillkännager detta för regeringen.
B72. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning, innovation, kompetensförsörjning och jämställdhet inom skogsnäringen och tillkännager detta för regeringen.
B74. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ständigt utveckla effektiva och hållbara skogsbruksmetoder och tillkännager detta för regeringen.
B75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skogsstyrelsens uppdrag att klimatanpassa skogen och bekämpa granbarkborre, törskate och andra skogsskadegörare och tillkännager detta för regeringen.
B76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder och skydd av värdefull skog och tillkännager detta för regeringen.
B77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en livskraftig rennäring och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 7326 ord · B 10927 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:2072
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2023 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utökade medel till Skogsstyrelsen för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogens bidrag till en växande bioekonomi bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det är en viktig del i uppbyggnaden av ett robust totalförsvar att kunna tillgodose behovet av rent vatten och en robust och stark livsmedelskedja även i kris och krig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av en stark beredskap i händelse av krig och kris och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om jaktens roll i viltförvaltningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–
270 individer samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förvaltningsplanen för skarv bör revideras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsningar på en livskraftig rennäring är en grundförutsättning för samisk kultur och för att Sverige ska nå sina miljökvalitetsmål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska och europeiska djurskyddet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Anslagsförslag 2023 för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
533
764
50
000
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
50
000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
171
348
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
116
041
15
000
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
740
665
±0
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
15
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
5
637
032
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
149
000
±0
1:12
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk
27
200
±0
1:13
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk
109
000
±0
1:14
Livsmedelsverket
327
670
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
204
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
46
913
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
2
068
306
±0
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
468
013
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
92
330
±0
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
125
915
10
000
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
160
339
±0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
738
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Nedsättning av slakteriavgifter
81
837
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
21
000
5
000
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
53
000
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
115
000
±0
1:30
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
000
000
±0
1:31
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
538
900
±0
Summa
19
373
352
130
000
Hela landet ska byggas
Staten har ett grundläggande ansvar att skapa goda förutsättningar att leva och utvecklas i hela Sverige. Klyftorna mellan stad och land måste minska och jämlikenheten mellan landsbygder och städer behöver öka. För detta krävs ett starkt samhälle som är mer närvarande i form av en stark välfärd, likvärdig skola och myndighetsnärvaro som kan skapa trygghet och goda utvecklingsmöjligheter. Jämlikheten och tilltron till staten raseras när det samtidigt tillåts råda lärarbrist i små glesbygdskommuner, medan flera ytterligare vinstdrivande friskolor etablerar sig i storstäderna. På samma sätt blir det ett växande demokratiskt problem när privatiseringar och marknadskrafter tillåts skapa en orättvis tillgång på allt från apotek till bilprovning och paketutdelning. Känslan av två olika Sverige förstärks nu ytterligare av ökande energikostnader och bränslepriser, som slår extra hårt mot människor som är beroende av bilen.
I ljuset av det allvarliga säkerhetspolitiska läge Sverige befinner sig i behöver livs
medelsförsörjningen stärkas och bli mer robust. Sverige ska i alla lägen kunna försörja sina invånare med mat och rent vatten och det ska vara enkelt att välja svensk mat i affären och på restaurangen. En växande svensk livsmedelsproduktion skapar dessutom nya jobb, innovationer och miljö- och klimatvinster.
Jobben ska också bli fler genom att potentialen i den gröna industriella revolutionen
tas till vara. Sverige har unika förutsättningar att vara en ledande nation i den omställning
bort från fossilberoendet som väntar under de kommande decennierna. Inte minst skogen
är en fantastisk resurs för att ersätta fossila råvaror och minska utsläppen. Skogspolitiken
ska fortsatt bygga på ett stort och tydligt ansvar hos skogsägare och frivillighet ska vara grunden i arbetet med att skydda skog med höga naturvärden. Sverige behöver också ta fram en strategi för hela bioekonomis utveckling och potential.
Politiken behöver också säkerställa en hållbar förvaltning av vilt och fisk. Rovdjurs
politiken ska utgå från rovdjurens påverkan på människor och näringar och respektera Sveriges internationella åtaganden om gynnsam bevarandestatus. Fiskeripolitiken ska vara hållbar och bidra till att vi har bestånd som överlever och kan fiskas. En stark djurvälfärd är viktigt i sig och dessutom en svensk konkurrensfördel. Därför ska den låga antibiotikaanvändningen värnas och tillgången till veterinär stärkas i hela landet. Landsbygdernas utveckling kräver därutöver fortsatta kraftiga satsningar på bland annat vägar och järnvägar, bredband och ny laddinfrastruktur.
Ett fossilfritt jordbruk
Ett konkurrenskraftigt svenskt jordbruk är viktigt ur många aspekter. Det skapar god och hälsosam mat, jobb och öppna landskap runt om i Sverige. Men det handlar också om vår beredskap. De gröna näringarna behövs mer än någonsin för att klara klimat
omställningen och för att stärka Sveriges livsmedelsförsörjning och beredskap. Efter Rysslands invasion av Ukraina är det tydligt att Sverige och EU behöver kunna säkra sin egen livsmedelsproduktion även vid ansträngda förhållanden, kriser och ytterst krig. Grunden för en stärkt livsmedelsberedskap är vårt jordbruk och vår livsmedelsproduk
tion. EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik (CAP) har fokus på miljö och hållbarhet
och att vi får konkurrenskraftiga företag som kan se till att vi har svenskt mat på tallriken.
Den förra socialdemokratiska regeringen fattade beslut om förslag till Sveriges strategiska plan för jordbrukspolitiken för perioden 2023 till 2027. Totalt omfattar den strategiska planen drygt 60 miljarder kronor, där cirka 45 miljarder kronor utgör medel från EU och cirka 15 miljarder kronor är svensk finansiering. Regeringen satsade också cirka 4,3 miljarder kronor på nationella insatser för jordbruket, miljön och utvecklingen av Sveriges landsbygder för åren 2023–2027. Däri ingår stöd till unga lantbrukare som ett sätt att underlätta för generationsväxlingen och få fram nya svenska lantbruksföretag samt för en förbättrad djurvälfärd.
Jordbruket har drabbats av stora kostnadsökningar sedan Rysslands invasion av Ukraina. För att säkra livsmedelsproduktionen gick den socialdemokratiska regeringen, tillsammans med Centerpartiet, under våren 2022 fram med stödpaket på över tre miljarder kronor till primärproduktionen. Med anledning av Rysslands oprovocerade och oförsvarliga invasion av Ukraina har kostnaderna för insatsvaror inom jordbruket ökat kraftigt. Därför har den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterat flera krispaket på drygt två miljarder kronor till jordbruket och 40 miljoner kronor till yrkes
fisket. Vi har också föreslagit en retroaktiv skattenedsättning för diesel som används i jord-, skogs- och vattenbruk med 800 miljoner kronor och utökat Norrlandsstödet med 50 miljoner kronor. Den socialdemokratiska regeringen har även fattat nödvändiga beslut som att tillåta odling på trädesareal, utan att rätten till stöd går förlorad. Det är viktiga åtgärder för att säkra produktionen här och nu. Men mer behövs. För att jord
bruket fortsatt ska kunna producera maten vi äter krävs att vi bryter osunda beroenden av skurkstater och fossila insatsvaror. Det är viktigt att jordbruket precis som alla andra sektorer gör vad det kan för att minska användningen av fossila insatsvaror.
Det svenska lantbruket har stora möjligheter att bidra till produktion av biodriv
medel och bioenergi. I regeringsställning har socialdemokraterna infört stöd till biogas
produktion och en klimatbonus för jord- och skogsbrukets arbetsmaskiner. Man har också tillsatt en utredning för att ta fram förslag till en bioekonomistrategi. Sverige behöver producera mer biodrivmedel och använda råvaror mer effektivt för att inte slösa bort den potential som finns. Bioekonomistrategin ska i första hand fokusera på ökad biobaserad industriell produktion och förädling. För att kunna åstadkomma en snabb utfasning av fossila bränslen inom transportsektorn krävs en god tillgång till förnybara alternativ, konstaterar regeringen och lyfter sedan fram att Sverige har en outnyttjad potential i restprodukter från jord- och skogsbruket. Det svenska jordbruket behöver rätt förutsättningar för att ställa om till en hållbar och konkurrenskraftig produktion. Vidare
står jordbruket inför stora utmaningar med generationsskiften. Att lönsamheten i primär
produktionen
ökar är ytterligare en förutsättning för att unga ska vilja och kunna gå in i dessa näringar, men fortsatta åtgärder för att underlätta för unga jordbrukare att gå in i dessa näringar är nödvändiga.
Ökad robusthet i livsmedelskedjan
Genom livsmedelsstrategin, och dess resurser, som sjösattes 2017, har vi för första gången en samlad strategi för att öka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Den senaste
utvärderingen av strategin visar på flera positiva trender, bland annat ökade lönsamheten
i tre av livsmedelskedjans fyra led innan pandemin slog till. Samtidigt är det uppenbart att omvärlden förändras och att Livsmedelsstrategin behöver uppdateras för att vara relevant i det säkerhetspolitiska läge vi befinner oss. För att få en robust och motstånds
kraftig svensk livsmedelskedja och en ökad svensk produktion och försörjningsförmåga så måste livsmedelsföretag verka under rätt förutsättningar. De senaste två åren har livs
medelskedjan satts på prov, först genom pandemin och nu genom kriget i Ukraina och efterföljande sanktioner. Dessa omvärldsfaktorer synliggör vikten av att ytterligare förstärka svensk livsmedelsproduktion, inte minst primärproduktionen. För att få en robust och motståndskraftig svensk livsmedelskedja och en ökad svensk produktion så måste livsmedelsföretag verka under rätt förutsättningar. Redan innan Ryssland
invade
rade Ukraina var delar av sektorn hårt utsatt, med ökade priser på insatsvaror för primär
produktionen
och en pandemi som gjort djupa sår i restaurang- och besöksnäringen.
Vi behöver nu en rejäl kraftsamling för att den svenska livsmedelssektorn ska kunna göra den förflyttning som behövs och på så sätt stärka Sverige. Inte bara för att över
leva, sett till dagens osäkerhet och eskalerande kostnader, utan för att kunna leda den hållbara utvecklingen på ett lönsamt sätt och stärka konkurrenskraften på lång sikt. Livsmedelskedjan består av privata aktörer, där varje aktör i varje led måste ta ansvar
för att livsmedelskedjan ska fungera och vara robust. Det innebär att såväl stora grossist
handlare,
livsmedelsföretag och små och medelstora lantbrukare inom primärsektorn är viktiga. Vi behöver nyttja livsmedelsstrategin som en möjliggörare att stärka Sverige genom ökad livsmedelsproduktion som kan förbättra Sveriges beredskap. För att stärka Sverige genom livsmedelsproduktionen behöver livsmedelsstrategin, som innehåller konkreta satsningar inom flera områden, på längre sikt uppdateras. Hittills har den tidigare socialdemokratiska regeringen satsat på följande områden:
Kompetensförsörjningen i hela landet
Under kris och beredskap så måste livsmedelskedjans företag och personal säkerställa livsmedelsförsörjningen. Här är både bransch och myndigheter eniga om att situationen nu är ohållbar och att gemensamma satsningar på kompetensförsörjning i hela landet är avgörande för att bygga konkurrenskraftiga företag.
Innovation
För att nå målen i livsmedelsstrategin och möjliggöra att svenska företag tar ledningen i hållbarhetsomställningen av livsmedelssystemet behöver svenska entreprenörer och företagare ha de bästa förutsättningarna för att leda utvecklingen vad gäller innovativ produktion, förädling, process eller introduktion av ny mat. Genom fler satsningar som involverar offentliga och privata aktörer kan vi gemensamt skapa förutsättningar för en ökad innovationshöjd i den svenska livsmedelskedjan.
Regelförenkling
Det är viktigt att myndigheter med uppdrag kring regelförenkling samverkar med branschen, utgår från företagsperspektivet i sin tillämpning och ges rätt förutsättningar att leverera på sina uppdrag och därmed göra det enklare för företagen, inte mer komplicerat. Genom samordningsuppdraget som den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit Tillväxtverket har vi kommit en bit på väg, men en ytterligare tydlig satsning behövs för att vi ska få till en konkret förändring.
Export
En konkurrenskraftig livsmedelsindustri är beroende av exporten för att kunna vara lönsam. Ett sätt att skapa möjligheter för ökad export är genom att öppna fler marknader för svensk export, det så kallade marknadstillträdesarbetet. Både myndigheter och bransch lyfter såväl arbetssätt, administrativ börda och tidsåtgång som hinder för att detta arbete ska flyta på i önskad takt.
Växtförädlingens roll i det svenska jordbruket
Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 möjliggör framtagande av grödor för en hållbar livsmedelsproduktion och främjar utvecklingen av ett hållbart jord- och skogsbruk. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man lyssnar på och utgår ifrån vetenskapen och forskningen i frågor gällande kloning eller genmodifierade (GMO) produkter och behandlingar. Gentekniken ska vara etiskt försvarbar och det måste vara en säker användning av gentekniken så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas.
Vi tror också att detta är en viktig fråga att diskutera framåt och som kan leda till förbättrad livsmedelsförsörjning i världen, bättre produkter som är producerade mer hållbart och ny behandling av sjukdomar. Exempelvis kan vi med genmodifierade grödor möjliggöra ökad motståndskraft mot vissa sjukdomar och att man i framtiden slipper använda gödnings- och bekämpningsmedel. Vi kan också med hjälp av genterapi behandla sjukdomar som vi inte tidigare kunnat behandla. Vi ser det som mer etiskt försvarbart när man använder tekniker som ”klipper bort” gener, som CRISPR-Cas9-tekniken som vann nobelpriset i kemi 2020, än att lägga till gener i grödor. Vi social
demokrater tycker att det är viktigt att alltid väga risk mot nytta och att hänsyn tas till försiktighetsprincipen när man fattar beslut om huruvida GMO ska användas eller inte.
Nedsättning av slakteriavgifter
På regeringens uppdrag har Livsmedelsverket under perioden 2018–2020 arbetat för att effektivisera och modernisera den offentliga kontrollen på slakterier och vilthanterings
anläggningar. Från och med 2020 tillämpas en ny modell för styrning av kontrollen som ger bättre förutsättningar för uppföljning av verksamheten. Åtgärder har genomförts för att förenkla och standardisera kontrollarbetet på slakterierna, t.ex. genom att testa nya arbetssätt i slakten, nya kontrollmetoder samt att utveckla digitala stödverktyg. En särskild satsning för att underlätta för små slakterier och vilthanteringsanläggningar i glesbygden har gjorts. Vetenskapliga studier som genomförts i samarbete med SLU och publicerades hösten 2020 visade att tillförlitligheten vid distansbesiktning med hjälp av digitala verktyg är god. Det finns idag ett behov av flera små och mobila slakterier. Slakt direkt på gården ger den bästa djurvälfärden genom att de stressfyllda momenten vid slakttransporter och vistelse på slakteriet försvinner.
Skogen – vårt gröna guld
Den svenska skogen är vårt gröna guld som skapar jobb och hållbar tillväxt i hela landet. Men den svenska skogen har också ett unikt naturvärde och ska därför förvaltas i balans mellan naturvård och skogsbruk. Skogen spelar också en central roll i klimat
omställningen genom att ersätta fossila produkter och som kolsänka samtidigt som den skapar framtidens jobb. Skogens alla värden – jobb, biologisk mångfald, kulturmiljö, friluftsliv, naturturism, renskötsel, jakt, fiske och besöksnäring bör komma samhället till del i största möjliga mån. Klimatförändringarna utgör ett hot mot det svenska
skogs
bruket och dess brukningsmetoder. Den svenska skogen kommer sannolikt växa snabbare
på grund av ett varmare klimat, men samtidigt ökar riskerna för skador. Genom att anpassa skogsbruket för att klara ett förändrat klimat förbättras möjligheterna för skogen att stå emot exempelvis stormar, insektsangrepp och svampangrepp och risken för körskador motverkas. Skogen påverkas av klimatförändringarna på flera sätt, men kan också spela en viktig roll för att minska klimatförändringarna.
Vi socialdemokrater erkänner skogens sociala värde som den ger till hela landet. Den tidigare socialdemokratiska regeringen satsade resurser på upprustning av leder så att fler tar sig ut i de svenska skogarna för rekreation, svamp- och bärplockning och dubblerade stödet till friluftsorganisationer. Denna satsning röstades bort av partier som ingår i det nuvarande regeringsunderlaget. Den tidigare socialdemokratiska regeringen presenterade en proposition om stärkt äganderätt, flexibla skyddsformer och ökade
incitament för naturvården i skogen med frivillighet som grund. Propositionen innehåller
åtgärder för att stärka äganderätten vid formellt skydd av skog, att klimatanpassning och den biologiska mångfalden ökar i produktionsskogen. Vi anser att Sverige ska ha en växande skogsnäring och ökad hållbar skoglig tillväxt som tillsammans med resurs
effektivitet och ökad cirkularitet ger god och säkerställd tillgång till biomassa från den svenska skogen.
I skogen har vi förnybar råvara som kan stärka Sverige och minska EU:s osunda
beroende av fossil energi och kritiska insatsvaror. Vi är kritiska till regeringens avisering
om att minska reduktionsplikten till EU:s miniminivåer. Den planerade sänkningen innebär ökade utsläpp med cirka fem miljoner ton per år och att Sverige inte klarar av att nå uppsatta klimatmål. Det kan i sin tur leda till krav från EU på Sverige att bevara svensk skog, det vill säga minska avverkningen, för att uppfylla kraven om ökad kolsänka som binder koldioxiden. Det skulle få stora konsekvenser för skogsnäringen i form av färre jobb men också minskade möjligheter till att använda biobränsle och biobaserat material för att ersätta fossila produkter. Vi är kritiska till att beslutet inte föregåtts av en konsekvensanalys av hur den svenska skogsnäringen påverkas.
Ett aktivt skogsbruk som är klimatsmart och miljömässigt hållbart samtidigt som det skapar jobb och hållbar tillväxt i hela Sverige bygger vår nya växande bioekonomi. Bioenergin är en möjliggörare i den förnybara omställningen. Nya förnybara lösningar ska utvecklas för att bryta oljeberoendet. Förädlingsgraden ska öka och fler hus ska byggas i svenskt trä. Med ökad inhemsk produktion av flytande biodrivmedel kan vi stärka vår försörjningsförmåga och energisäkerhet. Skogens värdekedja har stor betydelse för sysselsättningen i Sverige. Av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde svarar skogsindustrin för 9–12 procent. Skogs
programmets inriktning på utveckling och ökad samsyn runt skog och skogsbruk främjar möjligheterna till ökad sysselsättning. Ökad hållbar tillväxt i skogen ger förutsättningar för en växande bioekonomi, som ger sysselsättning över hela landet. Äganderätten i skogen är grunden för att i ökad utsträckning kunna ta tillvara skogens potential för ekonomi, klimat och miljö. Frivillighet ska vara grunden vid skydd av skog, och det är av stor vikt att regeringen säkerställer ersättning till de skogsägare som har rätt till det.
Det nationella skogsprogrammet mot 2030
Arbetet med det nationella skogsprogrammet och dess vision för jobb och hållbar
till
växt i hela landet samt för utveckling av en växande bioekonomi bör utvecklas i enlighet
med prop. 2021/22:58. Ett nationellt skogsprogram ger långsiktiga spelregler för en bransch med stor potential att växa. Det har tagits fram i bred enighet mellan politiska partier, branscher och intresseorganisationer. Så kan ett starkt samhälle säkra vår livs
miljö, jobb och välfärd. I prop. 2021/22:58 som lämnades till riksdagen i november 2021 bedömde den tidigare socialdemokratiska regeringen att visionen för skogsprogrammet fortsatt ska gälla och sträcka sig fram till 2030, det vill säga samma målår som Agenda 2030. Den tidigare socialdemokratiska regeringen bedömer även i propositionen att nationella skogsprogrammet bör utvecklas för att ytterligare främja en växande skogs
näring och ett hållbart skogsbruk. Programmet bör bygga på skogspolitikens jämställda mål om produktion och miljö.
Vi socialdemokrater vill se en jämställd skogssektor. Jämställdhet är inte bara ett egenvärde – en inströmning av kompetenta och engagerade kvinnor och män till våra skogliga arbetsplatser är en direkt förutsättning för kompetensförsörjningen och branschens överlevnad. Behoven av en fortsatt effektiv arena för dialog och samverkan runt skogsfrågor både nationellt, regionalt och internationellt ökar. Det nationella skogsprogrammet utgör en plattform för dialog mellan skogens intressenter, myndig
heter och regeringen. Programmet är en tydlig arena för diskussioner om frågor centrala för sektorn och ambitionen med den breda och inkluderande ansatsen har varit bra för processen. Begreppet nationellt skogsprogram är internationellt etablerat, och skogs
program är ett centralt verktyg i arbetet för ett hållbart brukande och bevarande av skog.
Skogsstyrelsen har i uppdrag att stödja processen med det nationella skogsprogrammet
(N2019/03247/SMF, N2019/00843/SMF) och har en nuvarande finansiering 2020–2022 som motsvarar 26 + 22 + 22 miljoner kronor dessa tre år. Skogsstyrelsens arbete ger skogsprogrammet stabilitet och långsiktighet. I arbetet ingår olika aktiviteter i skogs
programmets årscykel som årskonferens, seminarier, projekt och att fördela medel till regionala skogsprogram/strategier.
Som en del i skogsprogrammet bedrev den tidigare socialdemokratiska regeringen ett aktivt internationellt arbete, bland annat inom EU. Flera högaktuella frågor och förslag runt skog finns inom EU och internationellt bl.a. behövs ökad dialog och policy
utveckling. I mars 2022 har den tidigare socialdemokratiska regeringens förslag i skogspropositionen behandlats av riksdagen. Propositionen innehåller flera förslag till olika uppdrag. Medel för skogsprogrammets fortsättning är dock så omfattande att det inte är möjligt att genomföra inom ram. Skogsstyrelsen fördelar medel och ger stöd till bl.a. regionala skogsprogram och strategier, uppdrag, arrangerar aktiviteter i skogs
programmets årscykel med årskonferens och seminarier m.m. Även internationella aktiviteter ingår i arbetet. En bättre dialogprocess och en bred ansats för nationella skogsprogrammet bedöms ha långsiktiga positiva effekter för miljön och för skogens sociala värden, då de behandlas integrerat med skogsproduktion och andra frågor. Den ökade hållbara skogstillväxt som eftersträvas, med ökade möjlighet till substitution av
fossila råvaror, kan indirekt bidra till minskad klimatpåverkan. Skydd av skog, förbättrad
miljöhänsyn samt ett mer effektivt naturvårdsarbete ger förutsättningar för förbättrade
livsmiljöer för biologisk mångfald. Sammantaget bidrar förslagen positivt till skogsvårds
lagens
miljömål och flera av riksdagens miljökvalitetsmål, liksom internationella åtaganden.
Rådgivning
Skogens motståndskraft behöver stärkas. I enlighet med prop. 2021/22:58 behöver kunskap om skogsskötsel för ökad kvalitet och lönsamhet i skogsbruket spridas för att bidra till en ökad hållbar tillväxt och hållbart brukande i skogen. Den svenska skogs
politiken bygger i stor utsträckning på frihet under ansvar där ekonomiska styrmedel såsom subventionerad skogsproduktion inte används. Därför är rådgivning ett viktigt verktyg för att öka aktiviteten i skogen och därmed tillväxten/produktionen.
Kampanjen bör enligt propositionen innefatta rådgivning om naturvårdande skötsel, användning av alternativa brukningsmetoder, såsom hyggesfritt skogsbruk, hållbar skogsgödsling, effektivare miljöhänsyn och klimatanpassning i skogsbruket. Vidare bör skogsskötsel för bättre balans mellan klövvilt och fodermängder ges stort utrymme i rådgivningskampanjen.
Naturnära jobb
Kompetensbristen i de gröna näringarna kan lindras med Naturnära jobb som även bidrar
med att stärka natur- och skogsvården samt främja friluftsliv, kulturmiljö, rekreation och turism, vilket ger ett mervärde för många människor. Naturnära jobb är ett arbets
marknadsprojekt i samarbete mellan Skogsstyrelsen, Arbetsförmedlingen, Naturvårds
verket, SGU och länsstyrelserna. Skogsstyrelsen samordnar och anställer arbetssökande i arbetslag, koordinerar arbetet och anställer arbetsledare. Naturvårdsverket samordnar länsstyrelsernas arbete genom att bland annat underlätta för erfarenhetsutbyte och bidra med vägledning. Länsstyrelserna i sin tur tillhandahåller och samordnar de arbetsupp
gifter arbetslagen utför, såsom naturvårdande skötsel, strandstädning, bekämpning av granbarkborre och invasiva arter samt restaurering och röjning av leder och rastplatser i naturreservat.
SGU samordnar arbetsuppgifter inom sitt ansvarsområde såsom källinventering och röjning vid geologiska sevärdheter. Uppbyggnad av den lokala organisationen för Naturnära jobb genomfördes under sommaren 2020 och var igång på 32 orter i slutet av augusti samma år. Enligt utvärdering från 2022 har arbetsuppgifter genomförts på en areal om 5
490 hektar samt en sträcka på 445
km under perioden den 1 oktober 2020 till den 31 december 2021.
Artskyddet
Det har uppstått en osäkerhet kring vad som är tillräcklig hänsyn i samband med skogs
bruk för arter som är skyddade enligt artskyddsförordningen. Det är en problematisk situation då den skapar oro och osäkerhet för skogsägare och myndigheter. Det får nega
tiva konsekvenser för skogsbruket och skogsägare får svårt att planera sin verksamhet. Bakgrunden är inte förändringar i svensk lagstiftning utan nya rättsfall som tolkar EU
‑
reglerna om artskydd som gällt under en längre tid i Sverige och EU. Problematiken
är samtidigt inte ny utan har uppmärksammats av skogsägare, myndigheter och domstolar
sedan en tid tillbaka. Vi socialdemokrater anser att det ska vara möjligt att uppnå såväl målen för skogspolitiken som riksdagens miljömål om Levande skogar och Ett rikt växt- och djurliv, och att samtidigt leva upp till våra EU-rättsliga åtaganden.
Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen beslutade den 20 maj 2020 att ge en särskild utredare i uppdrag att se över artskyddsförordningen (2007:845) och ta ställning till om ändringar i miljöbalkens ersättningsbestämmelser eller andra delar av balken är nödvändiga för att översynens syfte ska kunna nås. Artskyddsutredningen lämnade sitt betänkande Skydd av arter – vårt gemensamma ansvar (SOU 2021:51) till regeringen i juni 2021. Betänkandet innehöll bland annat förslag om att myndigheterna ska ta fram information om fridlysta arter, råd och riktlinjer för hänsynskrävande miljöer samt besluta om s.k. livsmiljöunderlag.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har även vidtagit åtgärder för att trygga skogsbruket. Man har bland annat aviserat en översyn av miljöbalken samt ändrat i artskyddsförordningen som avser hur artskyddsbestämmelserna i fågeldirektivet och art- och habitatdirektivet ska införlivas i förordningen. Man har också givit naturvårdsverket i uppdrag att ta fram förebyggande strategier och arbetssätt, riktlinjer och vägledningar för artskydd i skogen. Skogsstyrelsen behöver medel för utökad tillsyn kopplat till artskyddsförordningen och rättsutvecklingen på området. Det kan handla om att granska befintliga fynduppgifter av fridlysta arter eller nyinkomna fynduppgifter från tredje part, förelägga markägare om fördjupade undersökningar eller inhämtande av artuppgifter, stämma av bedömningar med länsstyrelsen, bedöma underlag om hänsyn till fridlysta arter, förelägga om försiktighetsåtgärder eller förbjuda åtgärder. I vissa fall krävs fält
besök för detta. Rättsutvecklingen inom artskyddet är sådan att det ställs krav på Skogs
styrelsen som inte längre är möjliga att hantera genom prioriteringar av tillsynen.
Avverkningsanmälningar enligt skogsvårdslagen har hittills sällan krävt fördjupade utredningar och beslut. Rättsutvecklingen innebär att Skogsstyrelsen i samtliga anmäl
ningar om avverkning enligt skogsvårdslagen, som också gäller som en anmälan om samråd enligt miljöbalken, är skyldig att göra en bedömning av åtgärdens påverkan på skyddade arter utifrån miljöbalken. Denna bedömning, oavsett om det resulterar i ett beslut eller inte från myndigheten, kan sedan överklagas av miljöorganisationer. Antalet inkommande synpunkter, underlag och överklaganden är högt och tar stora resurser i anspråk. Därför är det av största prioritet att Skogsstyrelsen säkras medel för ersättning till markägare som nekas avverkning eller får krav på långtgående hänsyn utifrån bestämmelserna om artskydd. Om Skogsstyrelsen fattar beslut med stöd av 12 kap. 6
§ miljöbalken, med så långtgående krav på hänsyn att pågående markanvändning avsevärt försvåras, så kan markägare ha rätt till ersättning.
Sveriges vatten- och livsmedelsberedskap
Coronapandemin och inte minst Rysslands illegala invasion av Ukraina har belyst vikten av att Sverige har en god beredskap och robust livsmedelsförsörjning i händelse av kris. Den 18 maj 2022 lanserade den tidigare socialdemokratiska regeringen en myndighetsreform för civilt försvar och i syfte att stärka landets motståndskraft under fredstida krissituationer, höjd beredskap och krig. Regeringen inrättade då beredskaps
sektorer och Livsmedelsverket utsågs till sektorsansvarig myndighet. I sektorn Livs
medelsförsörjning och dricksvatten ingår utöver Livsmedelsverket också Jordbruks
verket, Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), Naturvårdsverket och länsstyrel
serna. Livsmedelsverket ska samordna och driva på beredskapsarbetet i hela livsmedels
sektorn. Sedan tidigare samordnar Livsmedelsverket kris- och beredskapsplanering för dricksvattenförsörjning och för livsmedelsförsörjning i ledet efter primärproduktion. Som en del i detta arbete har olika typer av kunskapsunderlag, stöd och verktyg tagits fram. Jordbruksverket är ansvarig myndighet när det gäller kriser som kan drabba jordbruket, vilket kan handla om allt från djursjukdomar till radioaktivt nedfall.
En förstärkt livsmedelsberedskap behövs för att trygga försörjningen i händelse av någon säkerhetspolitisk kris. Som ett led i arbetet att stärka det civila försvaret och livs
medelsberedskapen har den förra regeringen tillsatt en särskild utredare som ska föreslå en utvecklad inriktning för Sveriges livsmedelsberedskap. En fråga som har återkommit i fråga om livsmedelsberedskap är behovet av statliga beredskapslager. Utöver lager
hållning som metod, behöver förmågan hos näringslivets aktörer att motstå störningar öka. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Statskontoret i uppdrag att analysera kommuners och regioners nuvarande förutsättningar att säkerställa livs
medelsberedskap inom sina verksamhetsansvar. Statskontoret ska lämna en
muntlig delredovisning senast den 31 maj 2023 och slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet
senast den 3 oktober 2023. Utöver det har den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatt en utredning om att stärka den offentliga kontrollen för att upptäcka och mot
verka fusk i den jordbruksbaserade livsmedelskedjan, eftersom fuskkontrollen skiljer sig på många sätt från vanlig kontroll och kräver större resurser och annan typ av kompetens från myndigheterna. Uppdraget ska redovisas senast den 29 februari 2024.
Ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd
En effektivt genomförd fiskeriförvaltning och efterlevnad av dess regler innebär positiva
effekter på såväl bevarande som nyttjande av fiskresursen och därmed möjligheter att producera mer livsmedel. För att säkerställa ett långsiktigt hållbart nyttjande av fisk
bestånd och ekosystem kommer behovet av kontroll av fiskets bedrivande ytterligare öka. Med Sveriges hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och cirka
tvåhundra mil av kust med kringliggande hav finns goda förutsättningar för såväl fiskeri
näringen
som ett växande vattenbruk. Skiftande vatten‑ och naturtyper från norr till söder ger mycket goda möjligheter för fritidsfiske och fisketurism. Det finns en tydlig ambition i såväl Sverige som internationellt att satsa på en cirkulär blå ekonomi. Vatten
bruk är exempel på en viktig näringsgren med stor tillväxtpotential.
För närvarande pågår dessutom en översyn av EU:s kontrollförordning och revider
ingen kan med största sannolikhet antas öka fiskerikontrollens omfattning och därmed krav på Havs- och vattenmyndigheten. Miljöövervakningen i kustvatten och utsjö
områden ger viktiga underlag till uppföljning av de nationella miljömålen. Data ska även bidra till uppföljning av storskaliga förändringar, vara underlag för åtgärder och för långsiktigt hållbar förvaltning av biologisk mångfald, vatten- och fiskeresurser.
En god havsmiljö med fiskekvoter på långsiktigt hållbara nivåer är förutsättningar för en livskraftig fiskeri- och beredningsnäring. Under senare år har det blivit uppenbart att marina resurser är viktiga för att stärka Sverige och för Sveriges beredskap. Covid-19-pandemin och krisen i Ukraina har visat vikten av att stärka de blå näringarna för att kunna öka livsmedelsförsörjningen både i Sverige och globalt.
Fisket och de blå värdekedjorna är viktiga för Sverige. De är viktiga för tillväxten och för landsbygdsutvecklingen och de spelar också en avgörande roll i den gröna omställningen. Vi socialdemokrater vill främja och utveckla den svenska fiskeri
näringen på både kort och lång sikt, skapa tillväxt och sysselsättning och bidra till en hållbar utveckling i hela landet genom bland annat hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden. En levande fiskenäring förutsätter ett stärkt havsmiljöarbete för att minska övergödningen, låta fiskebestånden återhämta sig och stärka Östersjön som ett levande hav. Den social
demokratiska regeringen arbetade aktivt med att stärka förutsättningarna för fisket, genom bland annat en utflytt av trålgränsen på prov, satsningar på rent hav-projekt samt satsningarna inom ramen för Havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet som bidrar till långsiktigt goda fiskbestånd.
Socialdemokraterna värnar det småskaliga kustnära fisket. Frågan om trålgränsen är viktig, inte minst i ambitionen att värna en hållbar fiskeförvaltning. Vi socialdemokrater ser det som mycket angeläget att trålgränsen flyttas ut för industriellt fiske, men att det också är viktigt att förändringar sker med stöd i vetenskapliga underlag och i samverkan med berörda länder. Den tidigare socialdemokratiska regeringen har givit Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att genomföra ett tidsbegränsat vetenskapligt projekt som motsvarar en utflyttning av trålgränsen för fartyg som fiskar efter pelagiska arter i Östersjön, i syfte att utvärdera effekterna på sill- och strömmingsbeståndens biomassa samt deras storleks-, bestånds- och åldersstruktur.
Det vilar ett stort ansvar på den nya högerkonservativa regeringen att fortsätta verka för den utveckling som den socialdemokratiska regeringen har inlett och att värna om miljöarbetet så att Östersjön åter kan bli ett levande och välmående hav.
Jakt och rovdjur
Sverige ska vara ett föregångsland i att förvalta våra naturresurser och viltstammar på ett etiskt hållbart sätt. De ideella insatserna inom ramen för det allmänna uppdraget måste tillvaratas och utvecklas. Konflikterna kring jakten på rovdjur måste upphöra och ordning och reda skapas i förvaltningen av dessa. Älgförvaltningen ska skapa en livs
kraftig stam med hög kvalitet och i balans med betet. Den ska nu utvärderas och vi ska undersöka om vi ska gå mot en samlad klövdjursförvaltning. Starka krafter vill använda frågan om rovdjur för att dra isär Sverige. Det accepterar vi inte, utan vi vill hitta lösningar som leder till att människor kan leva och verka på landsbygden samtidigt som vi bevarar en biologisk mångfald.
Skyddsjakt och licensjakt är viktiga verktyg i förvaltningen. Besluten ska fattas regionalt, vara utformade så att de följer EU-rätten och fattas i god tid så att det finns utrymme för överklaganden. Den socialdemokratiska regeringen fattade flera viktiga beslut för att stärka jakten och viltbeståndet, bland annat ändrades Naturvårdsverkets instruktion för att myndigheten ska främja brukandet av vilt som resurs samt gavs myndigheten uppdrag att utreda behov av författningsändringar i syfte att skydda uppgifter kopplade till jakt och jägare.
Jakten är en viktig del i många människors liv. Den stärker landsbygden och håller människor samman. Sverige är ett avlångt land och där viltet och jakten skiljer sig åt. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att vi värnar det lokala och vill att beslut gällande en hållbar och etisk jakt ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vi ser länsstyrelserna och viltförvaltningsdelegationerna som viktiga och vill att deras arbete och mandat utvecklas. Vi vill göra en översyn av älgjakten och en samlad klövdjurs
förvaltning.
Vargen påverkar i vissa fall människor som bor och verkar på landsbygden. Social
demokraterna tar människors oro på stort allvar. Samtidigt måste Sverige fortsatt leva upp till EU:s art- och habitatdirektiv om gynnsam bevarandestatus för att skydda hotade
arter. Varg, björn, järv, lodjur och kungsörn ska uppnå och bibehålla gynnsam bevarande
status,
men utan att tamdjurshållning påtagligt försvåras och socioekonomisk hänsyn ska tas.
Dock ser vi hur vargstammen ökar varje år och enligt oss socialdemokrater är dagens
population på över 460 individer för stor. För att den ska vara förutsägbar behöver den kraftigt minskas. Därför har vi givit Naturvårdverket i uppdrag att titta på hur vi kan nå riksdagens beslutade mål om ett intervall på 170–270 vargar samtidigt som vi bibehåller en gynnsam bevarandestatus. Det kan exempelvis handla om att förbättra vargens genetiska status så att vi kan få ner antalet vargar. Skyddsjakten är i förvaltningen av varg ett viktigt instrument och ska ses över. Vi socialdemokrater vill göra det enklare att förvalta vargen och drev frågan i EU om att flytta vargen från bilaga 4 till bilaga 5 i art- och habitatdirektivet.
Dagens kostnader för vildsvinsskador på grödor är inte acceptabla. Det gäller numera även de skador som framför allt stora horder av dovhjortar orsakar. En ökad möjlighet att vidta förebyggande åtgärder mot viltskador eller få ersättning för skador innebär positiva effekter på såväl bevarande av viltet som möjligheten att producera mer livsmedel. Den tidigare socialdemokratiska regeringen ändrade jaktförordningen för att hitta effektivare metoder för att bedriva jakt på framförallt vildsvin och gav berörda myndigheter i uppdrag att förenkla hantering och försäljning av vildsvinskött. I april 2020 delade regeringen ut ett så kallat vildsvinspaket med flera uppdrag till Jordbruks
verket, Livsmedelsverket, länsstyrelserna och Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA. Syftet är att ge konsumenterna större tillgång till och utbud av vildsvin som livsmedel genom att förenkla för jägare att kunna sälja vildsvin direkt till konsumenter och detalj
handlare.
Under de senaste decennierna har skarvens utbredningsområde utökats i Sverige och Europa, till följd av en kraftig populationstillväxt. Skarvpopulationen påverkar fisket negativt, genom att skarvar angriper fångst och skadar redskap. Socialdemokraterna vill verka för en kraftig minskning av antalet skarvar.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen har också givit Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera förvaltningsplanen för jakt på olika sälarter. Sälpopulationen har haft en mycket stark tillväxt de senaste åren och bedöms nu ha gynnsam bevarandestatus enligt art- och habitatdirektivet. Till exempel beräknas
antalet gråsälar i Östersjön för närvarande uppgå till mellan 38
000 och 50
000 individer.
Sälar tar fisk direkt ur fiskenäten och förstör fiskeredskap samtidigt som sälmask har negativ påverkan på torskbeståndens kondition och levnadsvillkor. Gråsälens beståndstillväxt medför konsekvenser för torskbestånden och kustfisket. Sälen kan som resurs användas på många sätt. Både som föda men också som sälolja, vilket har både bruksvärde och dokumenterad medicinsk användning. Traditionellt har byggnader i skärgården varit målade med målarfärg med sälolja som bas. Hela havets ekosystem måste fungera och förvaltning av säl och skarv ska ingå i en ekosystembaserad havsförvaltning.
En livskraftig rennäring
Vi socialdemokrater anser att en livskraftig rennäring och andra samiska näringar är en grundförutsättning för en levande samisk kultur. Renskötseln rymmer samernas unika livsmönster som urbefolkning. Det gäller för alla samer, också för dem som inte har förmånen att vara renskötare. Ur renskötseln stammar också slöjden, viktiga delar av språket, och nära kopplat till renskötseln finns också de för samerna så viktiga näring
arna jakt och fiske. Renskötseln är nomadiserande, genomförs i stor samklang med naturen, och kräver därför en unik tillgång till land och vatten. Det fordrar med nöd
vändighet att den är reglerad. Renskötseln är också viktig för att Sverige ska nå miljö
kvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö. Även klimatförändringar och extremväder har en betydande påverkan på rennäringens verksamhet. Att framställa underlag för mark
användningen, till exempel renbruksplaner, är en av de viktigaste åtgärderna för att minimera intressemotsättningar i renskötselområdet.
Ett förstärkt djurskydd
Alla Sveriges tamdjur, sällskapsdjur och produktionsdjur ska hållas och skötas i en god djurmiljö och på ett sådant sätt att deras hälsa och välmående främjas. Djurskydds
kontrollen ska vara rättssäker, likvärdig och effektiv så att vi kan känna oss trygga med att våra djur behandlas väl. Den tidigare socialdemokratiskt ledda regeringen införde en modern djurskyddslag som ger ökade krav på djurägare och slår fast att djur ska få bete sig naturligt. Ett starkt djurskydd gör djuren friskare och istället för att proppa dem fulla med antibiotika hålls djuren i lantbruket friska genom förebyggande åtgärder. Använd
ningen av antibiotika ökar globalt och är ett växande problem som kan leda till allvarlig
spridning av multiresistenta bakterier. Samtidigt som vi ställer höga krav på våra svenska
bönder vill vi även ha höga krav på maten som vi ger våra barn och äldre i skolan och i äldreomsorgen. Vi vill göra det obligatoriskt att, vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel, ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige. Den offentliga sektorn ska vara bäst i klassen och svenska bönder ska prioriteras.
Det svenska djurskyddet i lantbruket ger svensk mat en konkurrensfördel. Hit hör bland annat beteskravet som innebär viktiga djurvälfärdsfördelar. Förutom att djuren får utlopp för sitt naturliga beteende får de även motion. Kor som går ut och betar på sommaren blir också friskare än de som står inne. För att stärka djurskyddet ytterligare har den tidigare socialdemokratiska regeringen tillsatt en utredning som ska analysera hur kamerabevakning skulle kunna användas för att stärka djurskyddet för de djur som
hanteras på slakterier och föreslå hur ett krav på kamerabevakning skulle kunna utformas.
Den tidigare regeringen har också beslutat om att kattägare ska vara tvungna att märka
och registrera sina katter på samma sätt som i det nuvarande systemet med märkning och registrering av hundar. Syftet med förslaget, att tydliggöra ansvaret för katter, är att få ned antalet djur som saknar ett hem och i förlängningen få ned antalet djur som lider. Utöver ovanstående har den tidigare socialdemokratiska regeringen även beslutat att minkuppfödningen ska granskas vidare.
Nästa år ska EU-kommissionen presentera sitt förslag till förstärkningar av djur
skyddslagstiftningar inom EU. Det ger Sverige en stor möjlighet att vara med och stärka
djurskyddet och djurvälfärden inom hela unionen. Det behövs skärpta regler, bland annat
när det kommer till transport av djur. Vi har föreslagit en maximal tidsgräns på åtta timmar för transport av tamdjur och en tidsgräns på 24 timmar för sjöfartstransporter av djur. Inget djur ska behöva utsättas för det lidande och den stress som långa transporter kan innebära.
Veterinärbristen i Sverige
Tillgången till en god djursjukvård är viktig både för djur och djurägare. Vi måste därför komma tillrätta med veterinärsbristen. De bemanningssvårigheter som finns inom djurens hälso- och sjukvård ser vi socialdemokrater mycket allvarligt på.
Framåt handlar det om att fler veterinärer behöver utbildas. Här har den tidigare socialdemokratiska regeringen gjort en riktad satsning på SLU för att utöka utbildnings
platserna för att bli veterinär och djursjukskötare. Det handlar om en satsning på 37,5 miljoner 2022 som succesivt ökar till 71 miljoner per år från 2027. Här är målet att ytterligare 40 veterinärer och 20 djursjukskötare ska utbildas varje år. Dessutom fattade regeringen beslut om att tillsätta en stor utredning av hela veterinärmarknaden. I det ingår att titta på frågan om personalförsörjning och bedöma behovet av antalet utbild
ningsplatser både på kort och lång sikt.
Den utredning som arbetar har som uppgift att undersöka vilka åtgärder som behöver vidtas för att säkerställa en hållbar och långsiktigt välfungerande hälso- och sjukvård för djur i hela landet. Syftet är att vi ska få till ett system som fungerar på lång sikt. I det ingår resurs- och jourfrågan.
Anslagsförändringar
Under anslag 1:1 Skogsstyrelsen avsätter Socialdemokraterna 50 miljoner kronor och under anslag 1:2 Insatser för skogsbruket avsätter Socialdemokraterna ytterligare 50 miljoner under 2023. Satsningarna motiveras delvis utifrån Skogsstyrelsens behov av kraftigt ökade resurser för tillsyn på grund av rättsutvecklingen. Avverkningsärenden kommer framöver att leda till en större resursinsats från Skogsstyrelsen. Kunskaps
kravet samt sannolikt ökad administration kommer att öka kostnaderna rejält för skogs
ägarna. Därutöver kan en ökad mängd förbud leda till väsentligt större kostnader för ersättning till markägare. Det sistnämnda beror på hur pågående rättsprocesser och politiska processer landar i rätt till ersättning, inte minst kopplat till artskyddsärenden. Satsningarna omfattar också Skogsstyrelsens övriga verksamhetsområde med natur- och kulturmiljövårdsåtgärder inom skogsbruket och åtgärder för att anlägga och vårda skog, samt kunskapsspridning och rådgivning om ökad tillväxt i våra skogar. Skogsstyrelsens uppdrag att arbeta för enklare vägar till jobb och samarbeta för att tillvarata den jobbpotential som finns inom de gröna näringarna i hela landet genom naturnära jobb. Under anslag 1:4 Bidrag till veterinär fältverksamhet tillför vi 15 miljoner kronor för att minska veterinärkostnaderna för företag med avlägset belägen djurhållning avseende livsmedelsproducerande djur. Det är viktigt utifrån djurvälfärden och för en robust livsmedelskedja. Under anslag 1:22 Främjande av rennäringen m.m. tillför vi 10 miljoner kronor för att rennäring ska klara sina kostnader. Mot bakgrund av pandemin och Rysslands illegala krigföring i Ukraina ser vi socialdemokrater ett behov av att stärka Sveriges beredskap på livsmedels- och dricksvattenområde. Därför tillför vi under anslag 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet 5
miljoner kronor. Sammanlagt satsar vi 130 miljoner kronor mer än den högerkonserva
tiva regeringen på utgiftsområde 23.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Joakim Järrebring (S)
Malin Larsson (S)
Tomas Kronståhl (S)
Jytte Guteland (S)
Johan Löfstrand (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3108
av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S)
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel enligt förslaget i tabellen i motionen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja mindre och glest befolkade kommuners näringslivsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja jordbruket i norra Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges jordbruk och därmed försörjningsförmåga genom EU:s gemensamma jordbrukspolitik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att det svenska jordbruket ges rätt förutsättningar för att ställa om till ett socialt hållbart och miljömässigt konkurrenskraftigt jordbruk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att underlätta generationsväxlingar och förbättra kompetensförsörjningen inom jordbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skattebefrielsen för biogas bör återinföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning och innovation inom de gröna näringarna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna och utveckla det svenska beteskravet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bevara fäbodbruket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utvärdera virtuella stängsels påverkan på djurvälfärden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att påskynda lagstiftningsförslaget i EU om nya genomiska tekniker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka den inhemska odlingen av proteingrödor för både djurfoder och humankonsumtion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att livsmedelsstrategin bör uppdateras i samarbete med relevanta aktörer på längre sikt med satsningar på nya områden som adresserar jordbruks- och livsmedelssektorns behov och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att inrätta en matpriskommission i syfte att hålla nere matpriser för konsumenterna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på ökad transparens om livsmedelsföretagens kostnader och vinster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör prioritera att EU-medel från regionalstödet används för att säkra livsmedelsbutiker och service på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka konkurrensen i livsmedelskedjans grossistled och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förenkla nyetableringar av matbutiker t.ex. genom att begränsa konkurrenshämmande avtal och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att märkningen av mat i butik bör förtydligas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra förbud mot otillbörlig användning av marknadsmakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör säkerställa obligatorisk ursprungsmärkning av kött på restauranger och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid upphandling av utländska, animaliska livsmedel göra det obligatoriskt att ställa krav på att produktionen har skett i enlighet med svensk standard och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om möjligheten att utreda och underlätta regelverket för primärproducenter vad gäller hemslakt och försäljning av kött från den egna gården direkt till konsument och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen i hela landet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kontrollmyndighetens rådgivning till små företag vad gäller livsmedelslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka försörjningsförmågan i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att öka Sveriges beredskap när det gäller livsmedel, insatsvaror, vattenreningsutrustning och andra essentiella resurser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att modernisera vår dricksvatteninfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ett ökat samarbete mellan branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vad gäller livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska matsvinnet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör göra en översyn rörande hundaveln i Sverige för att säkerställa att den är förenlig med djurskyddslagstiftningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett striktare regelverk med förbud mot import och uppfödning av varghybrider och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att skapa en tydligare ansvarsfördelning mellan länsstyrelsen och Polismyndigheten vad gäller lagen om tillsyn över hundar och katter samt utöka deras befogenheter att agera skyndsamt vid omhändertaganden av djur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att införa ett nationellt ärendehanteringssystem för samtliga länsstyrelser kopplat till lagen om tillsyn över hundar och katter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utöka myndighetssamverkan samt stärka kontroll och registrering för att bekämpa den illegala hundsmugglingen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att öka antalet småskaliga gårdsslakterier och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit där de gör mest nytta och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kamerabevakning ska införas på slakterier som ett komplement till fysiska besök från kontrollmyndigheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för digital, veterinär besiktning i fråga om småskalig gårdsslakt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för mer forskning gällande smärtfria metoder för bedövning vid slakt av djur, främst fågel, gris och fisk, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera arbetet på Sveriges 3R-center och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även sjötransport av djur inom EU ska begränsas i tid så att en god djurvälfärd kan upprätthållas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en skärpning av EU:s djurskyddslagstiftning så att den motsvarar svensk standard och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera en fortsatt låg antibiotikaanvändning i den svenska djuruppfödningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU ska förbjuda behandling med antibiotika av hela djurgrupper i enlighet med svensk lagstiftning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tydliggöra veterinärbolagens ansvar med krav på ökad pristransparens och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ställa krav på bättre jämförelseverktyg mellan försäkringsbolag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda möjligheterna till regelverk liknande de i Tyskland och Frankrike för att begränsa vinstintresset i djursjukvården och återföra makten till veterinärerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa en veterinärberedskap dygnet runt, året runt i hela landet bl.a. genom att ställa ökade krav på privata aktörer för jour och beredskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att värna fiskets utveckling och de blå värdekedjorna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en hållbar fiskuppfödning med höga miljökrav som kan skydda vilda bestånd av fisk och skapa jobb på landsbygden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid vindkraftsetableringar till havs ska hänsyn tas till yrkesfisket och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pausa det storskaliga pelagiska fisket till dess att vi ser en tydlig återhämtning av sill och strömming i Östersjön vars storlek möjliggör fiske för humankonsumtion och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skydda känsliga områden från bottentrålning och stimulera mindre miljöpåverkande fiskeredskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samarbeta med övriga länder för att permanent flytta ut trålgränsen i Östersjön till förmån för humankonsumtionsfiske och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU skärper sina krav för ålfiske och att det även inkluderar länder som fiskar efter s.k. glasål och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa skärpta kontroller och straff vid avsiktlig felrapportering av fiskefångster och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om samförvaltning av alla vilda klövdjur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att jägare och markägare bör vara representerade i lika antal samt att det bör utses en oberoende ordförande i ÄFO och ÄFG och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om skärpta straff vid medveten överskjutning av tilldelat vilt och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att antalet vargar i Sverige ska ned till 170–270 individer, samtidigt som gynnsam bevarandestatus bibehålls, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att beslut om skyddsjakt efter varg måste effektiviseras exempelvis när husdjur eller tamboskap är hotade, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inom EU bör verka för att flytta vargen från bilaga
4 till bilaga
5 i art- och habitatdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska vildsvinsstammen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, jägarorganisationerna och civilsamhället bör främjas i syfte att upptäcka och åtgärda utbrott av svinpest och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en effektiv förvaltning av skarv med exempelvis licensjakt på skarv och oljering av skarvägg i syfte att kraftigt minska skarvpopulationen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en etisk förvaltning av säl där EU även ska tillåta handel med sälprodukter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla skogens roll i klimatarbetet och dess bidrag till en växande bioekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta vara på mer grot från skogen utan att störa den biologiska mångfalden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att värna målen om ett hållbart brukande av och ökad tillväxt i skogen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att stärka forskning, innovation, kompetensförsörjning och jämställdhet inom skogsnäringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att finansiering av rådgivning för ökad tillväxt i skogen bör värnas och stärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ständigt utveckla effektiva och hållbara skogsbruksmetoder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Skogsstyrelsens uppdrag att klimatanpassa skogen och bekämpa granbarkborre, törskate och andra skogsskadegörare och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av åtgärder och skydd av värdefull skog och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av en livskraftig rennäring och tillkännager detta för regeringen.
Anslagsförändringar, sammanfattning
Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel tillförs totalt 155
mnkr mer än regeringens förslag.
Anslag 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder tillförs 15
mnkr till Sveriges 3R-center.
Anslag 1:17 Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur tillförs 130
mnkr, varav 70
mnkr till statsbidrag för näringsutveckling i glest befolkade kommuner och 60
mnkr till jordbruksstöd i norra Sverige.
Anslag 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet tillförs 10
mnkr, för samarbete mellan myndigheter, organisationer och forskningsinstitut om livsmedels- och dricksvattenberedskap.
Anslagsförslag för 2025
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
584
367
±0
1:2
Insatser för skogsbruket
594
373
±0
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
227
537
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
156
088
±0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
15
000
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
67
778
±0
1:8
Statens jordbruksverk
860
851
±0
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
21
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
7
661
258
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
169
000
±0
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
2
230
300
±0
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
1
942
500
±0
1:14
Livsmedelsverket
527
849
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
246
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
57
413
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
1
198
387
130 000
1:18
Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
773
062
±0
1:19
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
34
830
±0
1:20
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:21
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:22
Främjande av rennäringen m.m.
135
915
±0
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
2
342
374
±0
1:24
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
818
664
±0
1:25
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:26
Slakterikontroll
165
137
±0
1:27
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
356
000
10
000
1:28
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
96
857
±0
1:29
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
260
000
±0
Summa
21
697
804
155
000
Hela landet ska byggas
För att bygga ett sammanhållet Sverige är det av yttersta vikt att staten aktivt verkar för att minska klyftorna mellan stad och land. Vi behöver skapa likvärdiga livsvillkor överallt – från städerna till de mest avlägsna delarna av vårt land. Det innebär att välfärden ska vara stark och skolorna likvärdiga, och att myndigheternas närvaro bör öka för att säkerställa trygghet och goda utvecklingsmöjligheter.
Vi kan inte acceptera en situation där små glesbygdskommuner lider av lärarbrist samtidigt som vinstdrivande friskolor överetablerats i storstäderna. Privatiseringar som leder till orättvisa i tillgången på allt från apotek till bilprovning är inte hållbara. Utmaningar som stigande energi- och bränslepriser, som särskilt drabbar dem som är beroende av bil, förstärker bilden av två skilda Sverige.
Med det allvarliga säkerhetspolitiska läge vi nu befinner oss i måste vi också garantera en robust livsmedelsförsörjning. Alla svenskar ska ha enkel tillgång till svenskproducerad mat. Detta stärker inte bara vår nationella säkerhet utan genererar också jobb och innovation och bidrar positivt till klimatet.
Det är dags att vi fullt ut tar vara på potentialen av den gröna industriella revolutionen. Vårt land är unikt positionerat att leda denna omställning, särskilt med vår skog som en nyckelresurs för att minska beroendet av fossila bränslen. Samtidigt bör skogspolitiken bygga på ansvarstagande och frivillighet, med fokus på att skydda skogar med höga naturvärden. Den växande bioekonomin behöver också en genomtänkt strategi.
Vi måste också garantera en hållbar förvaltning av vilt och fisk. Rovdjurs- och fiskeripolitiken bör balansera mellan människans behov och ekologisk hållbarhet, samtidigt som vi uppfyller våra internationella åtaganden. Ett starkt djurskydd och en god djurvälfärd är inte bara etiskt viktigt utan även en konkurrensfördel för Sverige. Därför måste vi bevara vår låga antibiotikaanvändning i djurhållningen och öka tillgången på veterinärer i hela landet. För att uppnå en blomstrande landsbygd behöver vi också investera kraftigt i infrastrukturen som vägar, järnvägar, bredband och laddinfrastruktur.
En levande gles- och landsbygd
Näringslivet i små och glest befolkade kommuner står inför särskilda utmaningar som påverkar deras möjligheter att utvecklas. Det kan handla om befolkningsminskning, långa avstånd till kunder och leverantörer samt glesa servicestrukturer. För att möta dessa utmaningar införde den socialdemokratiskt ledda regeringen ett särskilt stats
bidrag om 70 miljoner kronor per år till Sveriges 39 minsta kommuner. Pengarna har haft stor betydelse för att utveckla näringslivet och stötta företagen. Kommunerna som tagit del av stödet, oavsett politiskt styre, vittnar om att det här har varit avgörande pengar för att över huvud taget kunna prioritera näringslivs- och företagsutveckling. Vi ser därför med oro på att regeringen nu har valt att dra tillbaka stödet. Vi vill att stödet på 70 miljoner kronor ska finnas kvar för att främja näringslivsutvecklingen i gles- och landsbygd.
Livsmedelsförsörjningen i norra Sverige är idag otillräcklig. Livsmedelsverket har till och med larmat om att boende i norra Sverige kan tvingas att evakueras vid en eventuell kris. Det är helt oacceptabelt. För att stärka jordbruket i norr och samtidigt bidra till en fungerande beredskap vill vi höja stödet till mjölkbönder i norra Sverige med 60 miljoner kronor i förhållande till regeringens budget.
Ett fossilfritt och konkurrenskraftigt jordbruk
Det svenska jordbruket spelar en central roll, inte bara för att producera kvalitativ och näringsrik mat, utan även för att upprätthålla arbetsmöjligheter och skapa öppna landskap i hela landet. Dess betydelse har blivit än tydligare mot bakgrund av de gröna näringarnas roll i klimatomställningen och Sveriges behov av att säkra livsmedels
försörjningen. Vi ser därför ett uppenbart behov av att stärka jordbruket. Genom att vidta en rad kraftfulla åtgärder kan vi uppnå ett konkurrenskraftigt och klimatvänligt jordbruk för en trygg framtid.
Den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) inom EU spelar en viktig roll i Sveriges jordbruksarbete. CAP har till uppgift att stödja jordbruket och främja utvecklingen på landsbygden. Med en gemensam budget, förutsägbara regler och en sammanhållen struktur skapar den goda förutsättningar till ett konkurrenskraftigt, klimatvänligt och hållbart jordbruk såväl i Sverige som i övriga EU. Därigenom bidrar den också till vår försörjningsförmåga. I dessa orostider är det därför av särskilt stor betydelse att Sverige drar nytta av CAP för ett konkurrenskraftigt och hållbart jordbruk.
För att ställa om jordbruket mot en socialt hållbar och miljömässigt konkurrens
kraftig produktion behöver branschen ges rätt förutsättningar. Samarbete, investering och engagemang är nyckelord för att uppnå detta skifte. Inte minst krävs att fler unga får upp ögonen för jordbruk. Antalet yngre jordbrukare har minskat stadigt och prognosen framåt går i samma riktning. Det är därför avgörande att vi ger förutsättningar för att jordbruken ska kunna utvecklas och bli fler. Vi måste också säkerställa kompetens
försörjningen. Idag är det svårt att hitta arbetskraft med rätt kompetens på rätt plats. Sverige ligger dessutom lågt i internationella jämförelser när det gäller högre utbildning som är relevant för jordbruksnäringen. Vi föreslår en utredning för att underlätta generationsväxlingar och stärka kompetensförsörjningen inom jordbruket.
Att ställa om jordbruket från fossilt till förnybart är nödvändigt för att möta klimat
utmaningen. Samtidigt visar den europeiska energikrisen på hur viktigt det är att ta vara på de energiresurser som finns inom unionens gränser. En viktig del är därför att öka vår inhemska produktion av biogas. Biogas producerad av avfall eller gödsel har extremt god klimatprestanda då produktionen dels minskar spontanrötning som emitterar metangas till atmosfären, dels ersätter fossila bränslen inom transportsektorn och industrin.
Under Socialdemokraternas ledning har stöd till biogasproduktion, klimatbonusar för jordbrukets maskiner och en utredning kring en bioekonomistrategi introducerats. Denna strategi syftar till att maximera användningen av biobaserade råvaror och påskynda övergången från fossila bränslen, särskilt inom transportsektorn.
När skattebefrielsen för biogas drogs tillbaka genom en dom från tribunalen den 21 december 2022 innebar det förödande konsekvenser. Med ökade kostnader för gasen har åkerierna som ställt om fått sämre förutsättningar och försäljningen av biogas har minskat kraftigt. Dessutom är det varken rimligt eller logiskt att belasta den förnybara biogasen med samma koldioxidskatt som fossilgas. Trots de allvarliga effekterna av förslaget har regeringen hanterat frågan mycket passivt och långsamt. Vi är djupt kritiska till detta.
För oss socialdemokrater är det självklart att jordbrukssektorn ska ges de rätta verktygen för att producera förnybar energi och samtidigt säkerställa ett mer hållbart jordbruk. Att omvandla gödsel till biogas är ett cirkulärt sätt att minska metangas
utsläppen från djurproduktionen genom att ta vara på resurser som annars skulle gå till spillo. Vår uppgift är att se till att jordbruket är både ekonomiskt och miljömässigt hållbart.
För att främja hållbar utveckling inom de gröna näringarna behövs ett ökat fokus på forskning och innovation, och jordbruket är inget undantag. Forskning och innovation är avgörande för att kunna ställa om till mer hållbara jordbrukssystem. Till exempel behöver vi minska användningen av kemiska bekämpningsmedel eftersom de försämrar jordhälsan och den biologiska mångfalden. Vi behöver också främja en mer cirkulär gödselanvändning för att motverka övergödningen i våra hav och vatten. Trots tydliga behov visar siffror från OECD att det satsas betydligt mindre pengar på forskning och innovation inom jordbruk och livsmedel jämfört med andra näringar. Den tidigare socialdemokratiska regeringen påbörjade initiativ som bland annat livsmedelsstrategin för att utveckla och stärka näringen. Det är nu viktigt att Sverige inte halkar efter. Därför vill vi se över möjligheterna att stärka forskning och innovation inom de gröna näringarna.
Vidare är det nödvändigt att forskning och innovation upplevs som relevant för lantbrukarna. Genom att öka samverkan mellan forskning och praktiskt lantbruk skapas bättre förutsättningar att utveckla genomförbara metoder som leder till framgångsrika resultat på gårdsnivå. Därför vill vi betona vikten av att ha med det värdefulla perspektivet från lantbrukarna i utvecklingen av kunskap och nya lösningar.
Säkerställandet av biologisk mångfald i Sverige är nära kopplat till upprätthållandet av ett levande och miljömässigt hållbart jordbruk. Betande djur håller landskapen öppna, vilket i sin tur skyddar många vilda växt- och djurarter från att förlora sina livsmiljöer. Beteskravet är även viktigt för djurens välmående. Förutom att djuren får utlopp för sitt naturliga beteende får de motion och en bättre hälsa. Dessutom bidrar beteskravet till en konkurrensfördel för svenska mejeriprodukter, särskilt eftersom efterfrågan på etiskt producerade varor ökar.
Vi ser ett behov av att modernisera regelverket för att underlätta för jordbrukarna, exempelvis när det gäller planeringen av betestiden. Men detta får aldrig ske på bekostnad av djurskyddet. Därför är vi djupt kritiska till resultatet av den utredning som regeringen tillsatt. Utredningen föreslår i sitt betänkande
Animalieproduktion med hög konkurrenskraft och gott djurskydd
(SOU 2024:56) att det svenska beteskravet för kor i lösdrift ska slopas. För oss socialdemokrater är det självklart att värna om betesrätten – det är en garanti för kornas rätt att beta och en viktig del av vår biologiska mångfald.
Fäbodbruket måste också värnas. Genom att hålla fäbodvallar vid liv med hjälp av en resurssnål småskalig djurhållning med betande djur skapar vi förutsättningar att bevara den biologiska mångfalden, värna vårt kulturarv och öka vår försörjningsgrad.
De senaste åren har virtuella stängsel testats på betande djur i Sverige. Medan fysiska stängsel ofta är dyra och kräver mycket underhåll är virtuella stängsel en betydligt billigare och enklare lösning. De ger möjlighet att enkelt styra betestrycket efter betesmarkernas behov. Det blir också enklare att ha djur i naturbetesmarker som i många fall är dåligt lämpade för fysiska stängsel. Idag är virtuella stängsel tillåtna i bland annat Norge och forskning pågår i flera andra europeiska länder. Vi social
demokrater vill utvärdera den forskning och de projekt som genomförts nationellt för att kunna ta ställning till om virtuella stängsel kan bli tillåtet även i Sverige.
Växtförädlingens roll i det svenska jordbruket
Växtförädling och modern växtbioteknik kommer att vara en viktig pusselbit i EU:s och Sveriges jordbruk framöver. Med nya tekniker som exempelvis CRISPR-Cas9 finns möjlighet att förbättra livsmedelsförsörjningen i världen, tillföra livsmedel nya önskvärda egenskaper och producera mer hållbart. Exempelvis kan vi med gen
modifierade grödor möjliggöra ökad motståndskraft mot vissa sjukdomar och minska behovet av bekämpningsmedel. Vi socialdemokrater tycker att det är viktigt att man lyssnar på och utgår ifrån vetenskapen och forskningen i frågor gällande kloning eller genmodifierade (GMO) produkter och behandlingar. Gentekniken ska vara etiskt försvarbar och användas så att människors och djurs hälsa samt miljön skyddas. Det innebär också att en bättre och säkrare teknik bör användas istället för en äldre med mindre precision och säkerhet.
EU-kommissionen har nyligen föreslagit en mer tillåtande reglering av växter som tagits fram med nya genomiska tekniker (NGT) för arter som kan korsas naturligt med varandra. Vi välkomnar detta förslag. Tekniken är ett viktigt steg mot en ökad för
sörjningsförmåga och ett mer miljövänligt jordbruk. Men tyvärr drar lagstiftnings
processen ut på tiden. Vi anser därför att Sverige ska driva på för ett snabbare införande av det nya lagstiftningsförslaget i EU.
I takt med att efterfrågan på växtbaserade livsmedel ökar vill vi skapa bättre förut
sättningar att odla växtbaserade protein på svenska gårdar. Att äta mer växtbaserat är en del av klimatomställningen, inte minst när transportsträckorna är korta. Det gäller också för djurfodret som till stor del består av proteingrödor. För att öka odlingsvolymerna spelar även förädlingen en viktig roll. Vi ser potentialen i att diversifiera produktionen på svenska gårdar genom att uppmuntra lantbrukare att kombinera uppfödning av slaktdjur med odling av proteingrödor, både för humankonsumtion och djurfoder.
En uppdaterad livsmedelsstrategi för jobb, beredskap och hållbar tillväxt i hela landet
Sedan livsmedelsstrategin antogs 2017 har Sverige bekräftat vikten av att stärka lönsamheten i hela livsmedelskedjan. Det är inte bara avgörande för ekonomin utan fungerar även som ett mått på hållbarhet och robusthet. Om en del av kedjan blir sårbar rubbas vår förmåga att förse medborgare med trygg och sund mat. Därför vill vi verka för att minska glappen mellan de olika leden, inte minst genom att öka lönsamheten i primärproduktionen där jordbrukare arbetar med marken, odlingar och djur. När dessa producenter upplever ekonomisk stabilitet gynnar det alla led, från förädlingsindustrin till distribution och slutligen försäljning till konsumenten. För att stå emot ekonomiska och miljömässiga utmaningar är det även viktigt med en mångfald av aktörer. Mindre aktörer – småbönder, lokala förädlare, småskaliga distributörer – är inte bara viktiga ekonomiska bidragsgivare utan också bärare av tradition, innovation och anpassnings
förmåga. Dessa minskar också risken att ett fåtal storföretag tar över marknaden och påverkar prisstabilitet och tillgång. Genom att fokusera på att stärka lönsamheten i hela kedjan, samtidigt som man uppmuntrar och stöder en mångfald av aktörer, kan Sverige säkerställa en stark och hållbar livsmedelsindustri på lång sikt.
Under de senaste åren har behovet av att stärka den svenska försörjningsförmågan blivit särskilt tydligt. Med klimatförändringar, coronapandemin och Rysslands invasion av Ukraina har lantbrukets stora importberoende av insatsvaror skapat otrygghet i hela livsmedelskedjan. Samtidigt minskar antalet lantbrukare i Sverige och lönsamheten är fortsatt låg. Det är tydligt att den nuvarande utformningen av livsmedelsstrategin inte är rustad för dagens förutsättningar. Strategin behöver uppdateras. Mot denna bakgrund välkomnar vi regeringens meddelande om att uppdatera livsmedelsstrategin. Vi social
demokrater vill dock betona att livsmedelsstrategin behöver uppdateras utifrån en längre tidshorisont med satsningar på nya områden som verkligen adresserar jordbruks- och livsmedelssektorns behov. Det är också viktigt att strategin utformas i samverkan med relevanta aktörer i hela livsmedelskedjan för att på bästa sätt stärka svensk konkurrenskraft.
Tillsätt en matpriskommission för sänkta matpriser
Svenska folket fortsätter att brottas med dyra matpriser. Varannan ensamstående förälder med lägre inkomst har inte råd att sätta näringsrik mat på bordet. Samtidigt är det tydligt att de höga priserna är en följd av dålig konkurrens och marknads
misslyckanden. Det är viktigt att agera nu.
Vi kräver att regeringen tillsätter en priskommission för sänkta matpriser. I den ska aktörer för hela livsmedelskedjan ingå – från producenter och grossister till butiksjättar, samt konsumentorganisationer och berörda myndigheter. Syftet med en matpris
kommission ska vara att ta kontroll över prisutvecklingen och se till att det inte sker oskäliga höjningar av matpriserna.
Transparensen kring livsmedelsföretagens kostnader och vinster måste förbättras. Om myndigheter och politiker kan spåra var oskäliga prishöjningar uppstår kommer aktörerna att behöva konkurrera hårdare i framtiden. Det skulle gynna både svenska hushåll som får betala mindre i butik och lantbrukare som får ett starkare förhandlingsläge.
Sverige har idag endast ett fåtal grossister. De tre matjättarna äger varsin grossist som de köper majoriteten av sina varor från och det finns bara en fullsortimentsgrossist som säljer till fristående butiker. Det innebär att lite eller ingen försäljning sker mellan koncernerna. Den låga konkurrensen leder till höjda priser och försvårar för nya grossisthandlare att etablera sig på marknaden. Vi vill öka konkurrensen i grossistled genom att till exempel skärpa kraven på butikskedjor att sälja varor till sina konkurrenter eller begränsa inlåsande avtal.
Idag är det ofta svårt att öppna nya matbutiker. Konkurrenshämmande avtal och plan- och bygglagen (PBL) kan begränsa konkurrensen. Vi vill förenkla nyetableringar av matbutiker till exempel genom att begränsa dessa avtal och utreda förutsättningarna att ändra i PBL för att göra det enklare att öppna matbutiker. Dessutom vill vi öka den lokala konkurrensen på landsbygden. Det kan bland annat uppnås genom att regeringen prioriterar att EU-medel från regionalstödet riktas mot en fungerande service och sund konkurrens på Sveriges landsbygder.
Det behöver bli tydligare för konsumenterna vad de faktiskt betalar för. Vi vill därför att märkningen av mat i butik ska bli tydligare. Det ska vara enkelt att se rabatternas storlek, kampanjpriser och vad priserna varit den senaste månaden. Dess
utom bör livsmedlens hälsoinnehåll framgå tydligare för att hjälpa konsumenter att göra informerade val. Konsumenter ska enkelt kunna ta reda på om en produkt exempelvis är sockerfri, låg i mättat fett eller innehåller låga mängder salt. Detta gör det möjligt för alla konsumenter att välja mat som är både prisvärd och hälsosam.
De stora koncernernas marknadsmakt behöver begränsas för att pressa matpriserna. Vi vill tydliggöra förbud mot otillbörlig användning av marknadsmakt. Vidare vill vi se över Sveriges implementering av EU:s direktiv om regler för otillbörliga handels
metoder (UTP) som i nuläget ger ökad makt till globala leverantörer som Coca-Cola och Nestlé på den svenska marknadens bekostnad.
Tyvärr har regeringen och Sverigedemokraterna visat en förbluffande passivitet i dom här frågorna. Samtidigt pressas svenska barnfamiljer och pensionärer hårt av de höga matpriserna. Det är ovärdigt ett rikt land som Sverige.
Mer svenskt på tallriken
Vi socialdemokrater vill se mer svenskt och lokalproducerat på tallriken och i glasen. Det vill även en stor del av det svenska folket. Svensk mat är hållbar och trygg och gör gott för vår försörjningsförmåga. Därför föreslår vi en rad åtgärder för att ge svensk livsmedelsproduktion rätt förutsättningar att växa.
Ett viktigt led i det här arbetet är att ge konsumenterna möjlighet att göra medvetna val, både i matbutiker och på restauranger. I dagsläget finns krav på att ange ursprungs
land för förpackade livsmedel i butik, men inget liknande krav gäller för restauranger. Det här vill vi socialdemokrater ändra på. I tidigare regeringsställning lämnade vi in en anmälan till EU-kommissionen om att få tillstånd att införa egna, nationella bestäm
melser, något som länge har efterfrågats av både LRF, livsmedelsbranschen och våra svenska konsumenter. Vi vet att vi behöver stimulera och stärka vår inhemska produk
tion av livsmedel för att minska vår sårbarhet. Att införa obligatorisk ursprungs
märkning av kött på restaurang skulle både gynna våra svenska livsmedelsproducenter och öka vår försörjningsförmåga. Därför välkomnar vi att regeringen gett Livsmedels
verket i uppdrag att ta fram föreskrifter om detta. Nu krävs att regeringen levererar skarpa förslag som garanterar en obligatorisk ursprungsmärkning på restauranger.
Offentliga upphandlingar utgör ett kraftfullt verktyg för att stärka och främja svensk matproduktion. Vi vill göra det obligatoriskt att vid alla upphandlingar av animaliska livsmedel ställa krav på att produktionen har skett med höga krav på djurskydd och låg grad av användning av antibiotika – precis som i Sverige. Det offentliga ska vara bäst i klassen, där svenska bönder prioriteras och inte missgynnas. Genom offentliga upp
handlingar kan vi stärka matkvaliteten i förskolor, skolor och äldreboenden och sjukvården – och samtidigt värna om en hållbar livsmedelsproduktion.
Allt fler svenskar efterfrågar lokalproducerad mat. Det småskaliga jordbruket med direktförsäljning till kund är en viktig del i detta. Dessutom bidrar det till en levande landsbygd. Idag säljs ofta grönsaker och ägg genom gårdsbutiker, men det är desto mer komplicerat att slakta och sälja kött. För att kunna sälja kött från ett djur som avlivats på gården säger regelverket att djuret måste besiktigas av veterinär både före och efter slakt. Samtidigt vill många lantbrukare sälja kött från den egna gården och många konsumenter vill köpa kött som producerats lokalt. Vi tycker att det är viktigt att möta detta behov för att gynna den biologiska mångfalden och öka försörjningsförmågan. Därför vill vi se över möjligheterna att underlätta regelverket för hemslakt och försäljning av kött från den egna gården direkt till konsument, utan att riskera vare sig djurvälfärden eller kvaliteten på livsmedel.
En likvärdig svensk livsmedelskontroll
Den svenska livsmedelskontrollen följer hela livsmedelskedjan från jord till bord och är ett viktigt verktyg för att upptäcka och åtgärda brister i livsmedelshanteringen. Inga konsumenter ska bli lurade eller sjuka av den mat som de väljer att äta.
För att livsmedelskontrollen ska upplevas som trovärdig av våra svenska livsmedels
producenter är det viktigt att kontrollen är likvärdig och att kontrollmyndigheternas bedömningar är enhetliga. Det ska inte spela någon roll om du odlar potatis på Öland eller i Skåne, tillverkar ost i Burträsk eller i Falköping eller driver restaurang i Stockholm eller i Charlottenberg. Oavsett ska lagstiftning tillämpas och följas upp på samma sätt. Men enligt en rapport från Livsmedelsverket finns stora olikheter mellan de lokala kontrollmyndigheterna vad gäller kontrollfrekvens, bedömning av avvikelser och benägenhet att fatta beslut om åtgärder vid bristande efterlevnad. Mot denna bakgrund vill vi se över möjligheterna att öka likvärdigheten i den svenska livsmedelskontrollen i hela landet.
Vi måste också ta hänsyn till att små och stora företag har olika förutsättningar. Småföretagare har i många fall begränsade möjligheter att leva upp till livsmedels
lagstiftningens krav. Vi föreslår därför att kontrollmyndigheten ökar sin rådgivning till små företag i syfte att bidra till en ökad uppfyllelse av livsmedelslagstiftningen. På så sätt kan vi uppmuntra fler att bedriva livsmedelsföretag i Sverige och därmed stärka vår beredskap.
Stärk Sveriges vatten- och livsmedelsberedskap
Det oroliga geopolitiska klimatet, markerat av såväl den globala pandemin som Rysslands invasion av Ukraina, har skärpt behovet av en solid och pålitlig livsmedels- och dricksvattenberedskap inom våra landsgränser. Vi socialdemokrater prioriterar att Sverige ska ha den kapacitet och beredskap som krävs för att möta eventuella kriser på detta område. Men Sveriges försörjningsförmåga är idag otillräcklig, inte minst i norra Sverige. Endast hälften av den mat vi äter idag är producerad på hemmaplan. Det behöver vi ändra på. Vi vill utreda vilka möjligheter som finns att stärka försörjnings
förmågan i hela landet.
Vi socialdemokrater ser positivt på möjligheterna att öka Sveriges beredskap genom exempelvis beredskapslager, inte bara för livsmedel utan även för insatsvaror, vatten
reningsutrustning och andra essentiella resurser. I händelse av kris eller krig är det avgörande att vi har en säker tillförsel av nödvändiga tillgångar.
Sverige behöver även investera i modernisering och expansion av vår dricksvatten
infrastruktur för att möta framtida utmaningar och befolkningsökning. Genom samarbete med branschorganisationer, myndigheter och forskningsinstitut vill vi också förbättra kunskapen om livsmedelssäkerhet och dricksvattenberedskap hos både producenter och konsumenter. Därför tillför vi 10
miljoner kronor mer än regeringen till anslag 1:27 Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet.
Stoppa matsvinnet i hela livsmedelskedjan
Matsvinn uppstår i alla led i livsmedelskedjan. Det kostar onödiga pengar och orsakar en stor påfrestning på klimatet. Att kasta mindre mat är därför bra för både plånboken och den gröna omställningen. En viktig del i detta är att bättre ta vara på de resurser som aldrig blir mat utan går förlorade i livsmedelskedjan. Outnyttjade resurser finns i både grönsaksodling och produktion av kött. Näringsrika broccoliblad tas inte tillvara i fält men skulle kunna blandas ner i olika livsmedel såsom soppor och bröd. Blodet som blir över vid slakt skulle kunna användas till nya matvaror eller fungera som smak
förstärkare. Om matsvinnet kunde minska redan i förädlingsledet mellan primär
produktion och livsmedelsindustrin skulle det inte bara gagna miljö och klimat utan även stärka den svenska jordbruks- och livsmedelssektorn.
Ett förstärkt djurskydd
Sverige ska ha världens bästa djurskydd. Vi har en av världens starkaste djurskydds
lagar, och överlag har vi ett gott djurhälsoläge i Sverige. Djur är levande och kännande varelser, och vi socialdemokrater tror helhjärtat på att alla Sveriges tamdjur, oavsett om det handlar om våra älskade sällskapsdjur eller de djur som används i produktion, förtjänar en miljö där deras hälsa och välbefinnande ständigt främjas. Därför vill vi göra viktiga insatser för att säkerställa att våra djur behandlas med respekt och omsorg.
Inom hundaveln finns svåra utmaningar. För att säkerställa att hundaveln är i linje med våra strikta djurskyddsregler, uppmanar vi regeringen att överväga en ny utredning för att undersöka om nuvarande hundavel är förenlig med gällande djurskyddslag
stiftning. Vi vill att eventuella brister inom hundaveln ska belysas och att konkreta förslag på åtgärder som säkerställer djurskyddet ska redovisas.
Ett allvarligt problem i vårt samhälle är uppfödningen av så kallade varghybrider, korsningar mellan varg och hund. Varghybrider orsakar skador i det svenska samhället med allvarliga attacker mot både människor och djur. Deras beteende är högst oförutsägbart, vilket gör dem klart olämpliga att äga som husdjur. Men det nuvarande regelverket kring varghybrider har tydliga brister. Djuret är förbjudet att äga fram till fjärde generationen, men är tillåtet från femte generationen och framåt. Problemet är att det i princip är omöjligt för myndigheter att kontrollera vilken generation djuret tillhör utifrån DNA. Ett annat problem är att man vid import av varghybrider kan kringgå regelverket. Genom att varghybriderna anses vara rymningsbenägna är även den renrasiga vilda vargen hotad. Det är tydligt att varghybrider helt måste förbjudas. Därför bör regeringen införa ett striktare regelverk med förbud mot import och uppfödning av varghybrider.
Den senaste tiden har vi sett allt fler allvarliga hundattacker. Det är något som har väckt oro och rädsla bland oss alla. I nuläget görs inte tillräckligt för att stoppa hund
attackerna. Enligt en ny rapport från Statskontoret är länsstyrelserna och Polismyndig
heten inte tillräckligt effektiva i sin verksamhet med att skydda omgivningen mot skador som hundar kan orsaka. Det behöver åtgärdas. I linje med Statskontorets rekommendationer anser vi att regeringen bör förtydliga ansvarsfördelningen mellan myndigheterna för att undvika överlappande ansvar. Vidare behöver myndigheterna få utökade befogenheter att agera skyndsamt när djur behöver omhändertas. En annan viktig åtgärd är att införa ett nationellt ärendehanteringssystem för länsstyrelsernas djurskyddsenheter kopplat till lagen om tillsyn över hundar och katter. Idag finns det ingen möjlighet att följa upp utfärdade djurförbud om en tidigare hundägare flyttar till ett nytt län. Ett sådant system kan leda till farliga situationer, inte minst kopplat till aggressiva hundar och hundangrepp. Genom att uppdra åt länsstyrelserna att införa ett nationellt ärendehanteringssystem kan vi skydda allmänheten från de farliga hundarna. På sikt har vi också möjlighet att minska både arbetsbörda och kostnader för länsstyrelserna och Polismyndigheten.
Varje år omsätter hundsmugglingen miljonbelopp och på grund av sin stora lön
samhet är det inte ovanligt att den organiseras av kriminella nätverk. De hundar som smugglas är sällan vaccinerade och avmaskade och riskerar därmed att ta med sig sjukdomar in i landet som idag inte förekommer här. Rabies är ett exempel på en dödlig sjukdom som inte längre finns i Sverige men som riskerar att komma tillbaka om inte rätt kontroller görs och om inte den illegala hundsmugglingen till Sverige stoppas. Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och Tullverket har tillsammans tagit fram förslag på hur det kan uppnås. Bland annat föreslår myndigheterna en utökad myndighets
samverkan, stärkta kontroller och utökad registrering av hundar. Vi vill att dessa förslag ska införas för att komma åt de kriminella gängen och skydda människors och djurs hälsa.
Även på slakterierna måste djurskyddet stärkas. Djuren ska behandlas med respekt under hela processen. Det innebär att djuren ska skyddas från onödigt lidande – hela vägen från gården till dess att avlivningen är genomförd. Dessutom handlar det om att säkerställa trygga livsmedel till konsumenterna. Därför vill vi stödja det lokala och småskaliga jordbruket. Genom att öka antalet småskaliga gårdsslakterier kan fler djur slippa den stress som transport och slakt riskerar att innebära. Vi anser även att den svenska djurskyddskontrollen ska vara regelbunden, likvärdig, effektiv och rättssäker och att resurserna ska riktas dit de gör mest nytta. För att ytterligare stärka skyddet på slakterierna, vill vi införa kamerabevakning som komplement till traditionella inspektioner. Teknologin ger oss också nya möjligheter. Därför stöder vi också möjligheten till digitala veterinärbesiktningar vid småskalig gårdsslakt. Det skulle innebära en mer effektiv och snabb process för djurhållaren samtidigt som vi bibehåller en hög standard på slakten. En annan viktig del är att se över nya alternativ för bedövning vid slakt av djur. Koldioxidbedövning av fiskar och grisar och elbads
bedövning av fåglar tillhör de vanligaste bedövningsmetoderna vid slakt i Sverige. Det är metoder som innebär smärta och stress för djuren, vilket går emot en av grundpelarna i vår svenska djurskyddslagstiftning som slår fast att djur ska skyddas mot onödigt lidande. Genom att se
över förutsättningarna för mer forskning om smärtfria bedövningsmetoder
kan vi minska djurens lidande.
Sveriges 3R-center utför ett värdefullt arbete med djurfri forskning. Denna forskning är både viktig ur ett djurskyddsperspektiv och många gånger mer träffsäker. Vi socialdemokrater tycker att det är oerhört viktigt att arbetet med att minska, förfina och ersätta djurförsök fortsätter och ser därför med oro på att regeringen valt att dra tillbaka finansieringen. Till skillnad från regeringen satsar vi på en fortsatt finansiering av Sveriges 3R-center med 15 miljoner kronor per år.
Transport av djur är en annan kärnfråga för oss. Djur, oavsett om de befinner sig inom EU:s gränser eller utanför, ska behandlas med respekt och omtanke. Därför välkomnar vi EU-kommissionens förslag om striktare transporttider och att tiden på vägar begränsas. Samtidigt är det oroväckande att förslaget inte innehåller någon tidsbegränsning för transporter till sjöss. Sjötransporterna behöver också ingå i förslaget. Vi vill att varje djur ska ha det så bra som möjligt under transport, och genom att korta ner transporttiden är vi övertygade om att risken för lidande hos djuren minskar.
Djurskyddslagstiftningen inom EU behöver uppdateras enligt dagens kunskap och förväntningar. Ett fullgott djurskydd inom EU är avgörande inte bara för djurvälfärden utan även för våra svenska lantbrukares konkurrensförutsättningar inom EU. Lant
brukare i Sverige ligger idag långt före övriga EU-länder vad gäller djurhälsa och djurvälfärd. Men konkurrensen blir inte på lika villkor när spelreglerna inte är desamma i hela EU. Det ska inte löna sig att tumma på djurens välmående och hälsa. Därför vill vi att Sverige ska driva på för att EU-lagstiftningen ska skärpas i enlighet med svensk djurskyddslagstiftning. Det är nödvändigt för att vi ska kunna uppnå en gemensam förändring.
Att behandla våra djur på ett bra sätt är ett etiskt ansvar vi alla har och ett måste för både djurs och människors hälsa. Det är också ett viktigt steg på vägen för att uppnå ett mer tryggt, rättvist och välmående samhälle.
En förebyggande veterinärvård
Sverige har en lång tradition vad gäller en förebyggande djurhälsovård. Den svenska djurhållningen använder minst antibiotika i hela EU. Vi var också först i världen med att förbjuda användning av antibiotika i foder i syfte att öka djurens tillväxttakt. Även i EU är det förbjudet att använda antibiotika i tillväxtsyfte, men det är i stor utsträckning fortfarande tillåtet utanför EU, och inom EU finns det många länder där över
användningen av antibiotika är enorm. Vi anser att en låg antibiotikaanvändning inom den svenska djuruppfödningen är avgörande för både djurens och människors hälsa. Istället för att djuren proppas fulla med antibiotika hålls djuren i lantbruket friska genom förebyggande åtgärder.
Den globala överanvändningen av antibiotika inom djurhållningen bidrar till en ökad antibiotikaresistens hos bakterier, vilket utgör ett allvarligt långsiktigt hot mot mänsklig hälsa. För att motverka antibiotikaresistens krävs landöverskridande lösningar. Det är därför viktigt att även EU verkar för en minskad antibiotikaanvändning. I Sverige är det förbjudet att medicinera hela djurgrupper med antibiotika via foder och vatten, men det finns inget liknande förbud på EU-nivå. Denna överanvändning måste helt upphöra. Därför vill vi att Sverige ska driva på för att även EU ska förbjuda antibiotika för medicinering av hela djurgrupper.
Återta kontrollen över veterinärmarknaden
För oss socialdemokrater är det avgörande att upprätthålla en fungerande hälso- och sjukvård för djur i hela Sverige. Idag ser det tyvärr inte ut så. De senaste åren har priserna för djursjukvård och försäkringspremierna skjutit i höjden. Vanligt folk har numera svårt att hjälpa sina husdjur när de blir sjuka. Den främsta orsaken är ett marknadsmisslyckande där riskkapitalbolag köpt upp en stor mängd kliniker över hela landet, vilket lett till att det idag inte finns tillräcklig konkurrens. Siffror från Statistiska centralbyrån (SCB) visar att kostnaderna för veterinärvård i Sverige ökade med 25 procent bara under 2023. Allra mest ökade priserna hos riskkapitalbolagen. Vi föreslår en rad effektiva åtgärder för att göra upp med marknadsmisslyckandet.
Vi vill att det ska vara enkelt för djurägare att i förväg ta reda på vad olika ingrepp kommer att kosta. Därför vill vi ställa tydligare krav på att veterinärbolagen ska kunna ge prisindikationer för olika behandlingar. Det gör det möjligt för djurägare att jämföra olika kliniker. Kunder bör också tydligt kunna informeras om vilken kostnad som tillkommer då en tjänst utförs som en akutbehandling. Även i akuta fall ska djurägare kunna göra ett aktivt val.
Otydliga prisuppgifter från försäkringsbolag gör det svårt för konsumenter att göra medvetna och väl avvägda val. Alltför stora otydligheter kan dessutom medföra att konsumenter avstår från att teckna försäkring. Därför vill vi se bättre jämförelseverktyg mellan försäkringsbolag där fler viktiga parametrar ingår. Det bör även tydligt kommuniceras vad som ingår i försäkringen.
Sverige har både dyrare veterinärpriser och slappare regelverk än många andra europeiska länder, som exempelvis Frankrike och Tyskland. I Frankrike hålls kostnaderna nere genom en lag som säger att veterinärerna måste vara majoritetsägare i klinikerna och att djursjukvård inte får bedrivas i vinstintresse. I Tyskland används en tariffmodell där veterinäravgifterna fastställs av en federal veterinärkammare. Tariff
systemet fungerar som en riktlinje för veterinärer över hela landet för att säkerställa transparens och konsekvens i prissättningen. Nivåerna bestäms utifrån flera faktorer, såsom tid, veterinärens expertis, behandlingens komplexitet och nödvändig utrustning. Vi vill utreda möjligheterna till liknande regler i Sverige.
Djursjukvård behöver finnas tillgänglig över hela landet – dygnet runt, året runt. Men i dagsläget ställs olika krav på offentliga och privata aktörer. Medan distrikts
veterinärerna har i uppgift att säkerställa att alla djur ska kunna få sjukvård oavsett tidpunkt på dygnet om det finns djurskyddsskäl, ställs inget liknande krav på de privata aktörerna. Det skapar en ojämlik konkurrenssituation. Vi vill att även privata aktörer ska ta ansvar för att säkerställa den veterinära beredskapen.
Ett långsiktigt hållbart nyttjande av fiskbestånd
För oss socialdemokrater är det klart att en hållbar framtid för Sverige ligger i vår förmåga att förvalta våra naturliga tillgångar på ett ansvarsfullt sätt. Med hundratusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och en kust som sträcker sig över cirka tvåhundra mil, har Sverige en enorm potential för både fiskerinäringen och ett växande vattenbruk. Vi ser stora möjligheter för fritidsfiske och fisketurism, givet vårt lands skiftande vatten- och naturtyper. Samtidigt står vi inför allvarliga hot med överfiske och övergödning som riskerar att helt slå ut flera av våra fiskbestånd. Därför förespråkar vi hållbara åtgärder som bidrar både till att bevara fiskeresurserna för framtida genera
tioner och till att främja Sveriges tillväxt och sysselsättning.
När det gäller framtiden för Sveriges fiskerinäring vill vi främja och utveckla den på både kort och lång sikt. Internationellt växer den blå ekonomin i takt med en ökad medvetenhet om havens betydelse. Vi vill värna det småskaliga kustnära fisket som bidrar till vår livsmedelsförsörjning och är skonsammare mot miljön än det storskaliga fisket. Även vattenbruk har en enorm tillväxtpotential, där Sverige kan leda genom exempel inom en cirkulär blå ekonomi. Hållbar fiskuppfödning, med höga miljökrav, kan skydda vilda bestånd av fisk och samtidigt skapa jobb på landsbygden.
Vid etableringsbeslut för vindkraftsparker till havs behöver yrkesfiskets behov tas hänsyn till. Fler havsvindsparker är viktiga för vår elproduktion och är något vi är positiva till. Men vi hör också en mycket stark oro från yrkesfiskarna gällande val av placering. De menar att många av dessa parker föreslås placeras i fiskenäringens viktigaste vatten. Genom samverkan kan en utbyggd havsbaserad vindkraft och en välmående svensk fiskenäring gå hand i hand. Under den socialdemokratiska regeringen uppnådde vi viktig samverkan mellan berörda parter, inklusive yrkesfiskarna. Men den nuvarande regeringen har inte säkerställt att vindkraftsetableringarna och det svenska fisket kan samexistera. Mot denna bakgrund är det motiverat att förbättra hänsyn och samverkan mellan myndigheter och yrkesfiskare.
Vi ser den kritiska situationen som idag råder för Östersjön och den påverkan som bland annat ett alltför hårt industriellt fiske har på flera av fiskbestånden, inte minst strömmingen, sillen och ålen. Det är därför en prioritering för oss att ständigt arbeta för ett hållbart fiske. Regeringen har lagt fram en proposition för en levande havsmiljö i Östersjön. Tyvärr presenterar regeringen inga skarpa förslag utan bara tomma ord. Situationen är akut och verkliga åtgärder krävs för att rädda de utrotningshotade fiskarterna. Därför föreslår vi socialdemokrater en rad effektiva insatser att driva på EU-nivå.
Vi vill pausa det storskaliga fisket i Östersjön till dess att vi ser en tydlig åter
hämtning av sill och strömming vars storlek möjliggör fiske för humankonsumtion. Här och nu behöver sillen och strömmingen få en chans att återhämta sig. Det betonas också av EU-kommissionen och majoriteten av de forskare som jobbar med Östersjöfrågor.
För att säkerställa ett hållbart fiske ser vi ett brådskande behov av att skydda känsliga områden från bottentrålning och istället uppmuntra användningen av miljö
vänliga fiskeredskap. Det är av yttersta vikt att EU enas om att stoppa bottentrålning, givet dess påverkan på bottenfaunan. Vidare vill vi permanent flytta ut trålgränsen i Östersjön till förmån för humankonsumtionsfiske. Trålgränsen bör flyttas ut i samråd med övriga länder. Genom att flytta ut gränsen för både svenska och utländska fartyg kan vi ge strömmingen och sillen bättre chanser att återhämta sig. Dessutom gynnar vi Sveriges småskaliga fiske och våra kustsamhällen.
Den europeiska ålen är akut hotad. En bidragande orsak är det höga fisketrycket som uppstått av intresse för glasål som en delikatess. Nuvarande regler inom EU räcker inte till för att vända utvecklingen. Internationella havsforskningsrådets bedömning är att ålen är så svag att allt ålfiske, inklusive glasålsfiske, bör upphöra. För att minska ålfisket måste Sverige verka för att skärpa kraven på EU-nivå, även för länder som fiskar efter glasål. På så sätt kan vi rädda ålen från att utrotas.
Det är också viktigt att förbättra kontrollen av fiskeindustrin. Avsiktlig felrapportering av fiskefångster underminerar våra ansträngningar för hållbart fiske. Därför vill vi skärpa kontrollerna och straffen vid avsiktlig felrapportering. Dessutom vill vi komma åt fusket genom att införa kamerabevakning på fiskefartygen i kombination med fler fysiska besök från kontrollmyndigheten. Med skarpare och mer effektiv fiskerikontroll kan vi få bukt med det illegala fisket.
En modern jakt- och rovdjurspolitik
Sverige ska stå i framkant när det kommer till etiskt och hållbart omhändertagande av vår unika natur och våra viltstammar. För oss är det centralt att lyfta och stärka de många ideella insatser som görs för att bevara och utveckla vårt naturarv. När det gäller jakten på rovdjur behöver vi skapa en gemensam grund för samhällsdiskussionen, och sträva efter lösningar som gagnar både djurliv och människor. Jakt och viltvård är inte bara traditionella aktiviteter i Sverige, de är också tätt kopplade till vår kultur och ekonomi.
Jakten på älg har historiskt sett varit en stor del av vår identitet, och detta kombinerat med vår växande fritids- och turistnäring visar den ekonomiska potentialen i en välförvaltad älgpopulation. Dessutom bidrar en hälsosam älgstam till ekologisk balans och erbjuder klimatsmarta köttalternativ. Men för att verkligen dra nytta av denna resurs, måste förvaltningsplanerna vara robusta och anpassade efter lokala behov. Det är tydligt att den nuvarande älgstammen är pressad. Trots dess styrka och förmåga att anpassa sig, har den påverkats av en mängd faktorer: hård avskjutning, konkurrens om bete från andra klövdjur och även klimatförändringar som förskjuter älgens naturliga habitat. Det är därför avgörande att vi tar en helhetssyn på problemet och övergår till en samlad klövviltsförvaltning.
För att uppnå en balanserad och effektiv hantering av älgstammen vill vi att sammansättningen i älgförvaltningsområdena (ÄFO) och älgförvaltningsgrupperna (ÄFG) ändras. Vi föreslår att jägare och markägare bör representeras i lika antal under ledning av en oberoende ordförande. Vi tror att vi genom att arbeta tillsammans kan säkerställa att vår nationalsymbol, älgen, fortsätter att frodas i våra skogar, samtidigt som vi bevarar skogens hälsa och produktivitet.
Medveten överskjutning utgör ett allvarligt hot mot viltbestånden. Inte minst älg, kronhjort och rovdjur är utsatta för överskjutning av vad som tilldelats. I dagsläget är straffen inte heller tillräckligt avskräckande för att säkerställa att jakten sker enligt lag. Därför vill vi se betydligt skarpare straff vid medveten överskjutning av tilldelat vilt.
Idag finns 375 vargar i Sverige, men vargstammen kan minska kraftigt till 170–270 individer. Det visar den utredning som vi tidigare uppdrog åt Naturvårdsverket att genomföra. Vi står bakom en sådan minskning och anser att den är avgörande för att uppnå en långsiktig, hållbar och förutsägbar vargstam. Samtidigt behöver vi säkerställa att stammens bevarandestatus inte försämras. Vi anser också att reglerna för skyddsjakt för varg måste effektiviseras, exempelvis när husdjur eller tamboskap är hotade.
Att en majoritet av EU-länderna säger ja till att ändra skyddsstatusen för varg är ett efterlängtat besked. Dessa framsteg kommer inte av en slump. Vi socialdemokrater har aktivt drivit frågan på EU-nivå och därmed lagt grunden för en mer flexibel varg
förvaltning. Till exempel lyfte vi vargfrågan på EU:s ministerråd när vi satt i regerings
ställning. För att öka förutsägbarheten i den svenska vargförvaltningen och bättre utforma jakten efter svenska behov är det nödvändigt att flytta vargen från strikt skyddad i bilaga
4 till förvaltningsbar i bilaga
5 i art- och habitatdirektivet. Sverige bör fortsätta att driva på för en sådan regelförändring inom EU.
Vi ser ett behov av att minska vildsvinsstammen. Viltet orsakar allvarliga skador på lantbruket vilket drabbar lönsamheten för lantbrukarna och Sveriges försörjnings
förmåga. Dessutom är det en viktig åtgärd för att minska smittoriskerna vid ett eventuellt nytt utbrott av den afrikanska svinpesten.
För att upptäcka och åtgärda utbrott av den afrikanska svinpesten anser vi att regeringen behöver främja ett närmare samarbete mellan berörda myndigheter, civilsamhället och jägarorganisationerna. Det krävs en tydlig plan för att hantera konsekvenserna av eventuella framtida utbrott av smittan. Arbetet med att förhindra smittspridningen kommer, enligt experter, att pågå i flera år. Men regeringen saknar en tydlig krishanteringsplan för att se till att begränsa smittspridningen och för att säkerställa svensk export och svenska jobb inom grisnäringen. Det är oansvarigt av regeringen.
Skarvens snabba tillväxt i Sverige och Europa utgör en utmaning för fiskesektorn. För att minimera den allvarliga skada på fiskenäringen som orsakas av den växande skarvpopulationen behöver vi kraftigt begränsa antalet skarvar. Den förra social
demokratiska regeringen gav därför Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten i uppdrag att revidera den nationella förvaltningsplanen för storskarv. Vi kommer att fortsätta att driva denna inriktning både i Sverige och i EU. Till exempel vill vi införa licensjakt på skarv i hela landet. En annan möjlighet är att överväga oljering av skarvägg för att minska skarvbeståndet.
En ekosystembaserad förvaltning som omfattar fisket är även nödvändig för säl och gäss. Vi anser att licensjakt på gråsäl, knubbsäl och gäss är viktiga verktyg för att möjliggöra återhämtning av fiskbestånden. Vi vill också att förbudet mot handel med sälprodukter upphävs. Sedan 2022 tillåts licensjakt på säl, vilket är positivt. Däremot förbjuder EU:s regelverk handel med sälprodukter, vilket leder till att sälkropparna inte tas omhand. Att skjuta djur men inte ta vara på kroppen är inte etiskt försvarbart.
Skogen – Sveriges gröna kapital
Vår svenska skog är en viktig del av vår historia, vår nutid och framförallt vår framtid. Den ger möjlighet till jobb och tillväxt, men den representerar också en ovärderlig resurs för biologisk mångfald och mervärden för våra medborgare. Dessutom är den avgörande i Sveriges kamp mot klimatförändringarna.
Genom skogsskötsel och effektiv avverkning tar den svenska skogen upp mer växthusgaser än den släpper ut och bidrar också med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. Ett proaktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan hjälpa oss att uppfylla våra klimatmål samtidigt som vi skapar nya, gröna arbetstillfällen. Svensk skog bidrar också till att minska klimatförändringar eftersom ett hållbart skogsbruk kan ge oss biobränslen som ersätter fossila bränslen och skogsråvara som ersätter energikrävande material såsom cement och metaller. En stärkt inhemsk produktion av biodrivmedel ökar inte bara vår energisäkerhet utan även Sveriges position inom den globala ekonomin. Vi behöver därför höja förädlingsgraden och investera i infrastruktur genom att till exempel bygga fler hus i svenskt trä. Skogens mångsidiga roll får inte glömmas bort.
Idag lämnas en stor mängd skogsresurser outnyttjade. Vi ser möjligheten att bättre ta vara på dessa, till exempel som i förslagen i biodrivsmedelsutredningen. Grot, det vill säga de grenar och toppar som lämnas kvar efter avverkning, har potential att bidra till hållbar bioenergi och stimulera den gröna omställningen.
Men medan skogens ekonomiska potential är stor får den inte ske på bekostnad av biologisk mångfald. Vi måste säkerställa att vår skogspolitik skyddar och bevarar den svenska skogens flora och fauna samtidigt som vi ökar produktiviteten i skogsnäringen. Därför bygger vår skogspolitik på två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet. Båda dessa mål måste värnas och stärkas. Liksom skydd och miljöhänsyn ska öka är en ökad produktion av skoglig råvara viktigt i omställningen till ett biobaserat samhälle. Skogens roll som kolsänka är avgörande i Sveriges kamp mot klimatförändringarna. Genom skogsskötsel och effektiv avverkning tar den svenska skogen upp mer växthus
gaser än den släpper ut och bidrar också med förnyelsebara råvaror som kan ersätta fossila bränslen och material. Ett proaktivt och ansvarsfullt skogsbruk kan hjälpa oss att uppfylla våra klimatmål samtidigt som vi skapar nya arbetstillfällen.
För att främja dessa mål behöver vi se över möjligheterna att stärka forskning och innovation på området. Vi vill att Sverige ska fortsätta att leda utvecklingen inom skogsnäringen. Forskning och innovation är nödvändigt både för att bevara skogens biologiska mångfald och för att kunna uppnå hållbar tillväxt. Vidare vill vi se över möjligheten att säkra skogsnäringens kompetensförsörjning. Idag är utbildnings
möjligheterna otillräckliga och intresset för skogsbruk relativt lågt. Att hitta rätt kompetens på rätt plats är en förutsättning för att säkra kompetensförsörjningen, men en svår utmaning för skogssektorn. Genom att exempelvis utöka utbildningsmöjligheterna, bredda rekryteringsbasen och öka skogssektorns attraktivitet kan vi skapa bättre förutsättningar för branschens framtid. Därför vill vi se över hur vi på bästa sätt tryggar skogsnäringens kompetensförsörjning.
En annan viktig åtgärd är att skapa bättre förutsättningar för rådgivning inom skogsskötsel och andra naturvårdande tekniker till privata skogsägare. Rådgivning är ett fundamentalt verktyg för att skapa en mer hållbar skogsproduktion. Genom att öka medvetenheten om hållbara metoder kan vi öka kvalitet och lönsamhet i det svenska skogsbruket. Därigenom bidrar vi till att uppfylla både tillväxtmål och mål om klimat- och miljömässig hållbarhet.
Det är av yttersta vikt att vi ständigt utvecklar effektiva och hållbara skogsbruks
metoder. I takt med allt värre klimatförändringar och förluster av biologisk mångfald har behovet blivit uppenbart. Ett hållbart och naturnära skogsbruk erbjuder en väg framåt som inte bara bevarar våra skogar för framtida generationer utan också främjar en rik biologisk mångfald och robusta ekosystemtjänster. Samtidigt måste vi respektera och stödja produktionsmålen i svenskt skogsbruk, som spelar en viktig roll i den hållbara tillväxten och omställningen till ett fossilfritt samhälle.
Naturnära skogsbruk är en metod som efterliknar naturliga störningsprocesser och skapar variationsrika skogar. Detta tillvägagångssätt stärker miljövärden i skogs
landskapet genom att främja naturlig föryngring, säkerställa skonsam avverkning och minimera andra skötselåtgärder. Genom att bevara och restaurera mark- och vatten
ekosystem samt skapa död ved, upprätthålls viktiga livsmiljöer för många arter. Denna metod bidrar också till skogens roll i att binda koldioxid och därmed stödja klimatmålen.
Hyggesfritt skogsbruk, där marken alltid är trädbevuxen utan större kalhuggna ytor, är en metod som kan bidra till ett mer varierat och hållbart skogsbruk. Det bör dock ses som en metod bland flera inom ramen för ett naturnära skogsbruk. Hyggesfria metoder, såsom kontinuerligt slutna skogar och skapandet av mindre luckor, har en begränsad användning i effektivt brukade skogar och lämpar sig kanske framförallt i rena gran
skogar. Dessa metoder kan integreras med andra skogsbruksmetoder för att uppnå skogsskötselmål, särskilt i områden där bevarandet av biologisk mångfald och ekosystemtjänster är prioriterat.
Skogssektorn ska vara jämställd. För Socialdemokraterna är jämställdhet inte bara en princip; det är nödvändigt för branschens livskraft. Trots detta finns det fortfarande stora skillnader mellan män och kvinnor. Enligt Skogsstyrelsens statistik är 61 procent av skogsägarna män och bara 39 procent är kvinnor. Män dominerar även chefs
positioner och de största skogsägande aktiebolagens styrelser. Dessutom är det fler män som både utbildar sig inom skog och arbetar med skog. Vi socialdemokrater vill ändra på detta. För att skapa ett jämställt skogsbruk krävs att vi arbetar aktivt för att få fler kvinnor att utbilda sig och delta i sektorn. Vi behöver också förändra de strukturer som idag hindrar kvinnor från att ta samma plats som män. Ett jämställt arbetsliv är inte bara viktigt ur ett rättviseperspektiv utan också en nödvändighet för att ta vara på den kompetens och erfarenhet som både kvinnor och män kan bidra med.
Äganderätten möjliggör för skogsägare att förvalta skogen med insikt och omsorg, med avsikt att skapa ekonomisk, klimatmässig och miljömässig nytta. Likaså anser vi att staten har en stor roll i att vara föregångare i ett hållbart skogsbruk och visa stor naturhänsyn. Staten är ägare av skog genom såväl myndigheter som bolag. Sveaskog har en viktig roll att spela och ska vara ett föredöme. Ska vi nå de nationella klimat- och miljömålen är det viktigt att såväl offentliga som privata skogsägare tar ett stort ansvar för ett hållbart skogsbruk.
Klimatförändringarna leder fram till nya skadegörare som skapar stora utmaningar för skogsbruket. Till exempel har skadorna av granbarkborren, som är den största skadegöraren på äldre granskog i Europa, ökat markant de senaste åren. Även törskate utgör ett växande hot för den svenska skogen, inte minst för tallarna i norra delen av landet. Skadegörarna utgör en tydlig fara för den framtida skogstillväxten. Vi anser därför att Skogsstyrelsens viktiga uppdrag med att förebygga och bekämpa utbrott av granbarkborre, törskate och andra skogsskador som följer av klimatförändringarna behöver stärkas.
Arter och artskyddet
Skogsbrukets verksamhet står inför växande utmaningar, inte minst när det gäller avverkningsanmälningar enligt skogsvårdslagen. Rättsutvecklingen har nu fört oss till en punkt där Skogsstyrelsen behöver förstärkta resurser och befogenheter för att noggrant granska och bedöma hur avverkningar påverkar skyddade arter.
I ljuset av detta understryker vi vikten av att stärka Skogsstyrelsens kapacitet genom att tillförsäkra dom nödvändiga medel för att ge markägare rättmätig ersättning vid eventuella inskränkningar av deras avverkningsrättigheter.
Vi ser framför oss en skogspolitik som harmoniskt balanserar ekonomisk tillväxt med miljömässig hållbarhet, som erkänner skogens multifunktionella värde och som utnyttjar dess potential för att skapa arbetstillfällen och förstärka klimatåtgärder. Skogen är en länk till vårt förflutna, men den är otvivelaktigt också en nyckel till Sveriges framtid.
En långsiktigt hållbar rennäring
En livskraftig och långsiktigt hållbar rennäring är en förutsättning för samernas grundlagsskyddade rätt att behålla och utveckla ett eget kultur- och samhällsliv. Renbetet spelar också en central roll för det öppna fjällandskapet och den biologiska mångfalden. Därför vill vi betona vikten av en stark och livskraftig rennäring. Arbetet för att främja en hållbar rennäring bör utgå från ett helhetsperspektiv som även tar hänsyn till klimatförändringarnas påverkan på växtligheten, renskötselns anpassnings
förmåga samt sociala och kulturella effekter.
En central utmaning för rennäringen är rovdjurens påverkan på renbestånden. För att begränsa skadan på rennäringen har riksdagen beslutat om en toleransnivå som innebär att rennäringen inte ska behöva tåla mer än 10
procent i förluster orsakade av rovdjur. Trots detta överskrids denna nivå ofta i praktiken, vilket är oacceptabelt. Vi vill arbeta för att denna toleransnivå efterlevs fullt ut.
För att balansera behoven av både en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för rovdjur har ett förvaltningsverktyg tagits fram. Arbetet med att utveckla och förbättra detta förvaltningsverktyg behöver fortsätta för att säkerställa att balansen upprätthålls.
Anna-Caren Sätherberg (S)
Joakim Järrebring (S)
Johan Löfstrand (S)
Jytte Guteland (S)
Malin Larsson (S)
Sofia Skönnbrink (S)
Tomas Kronståhl (S)