Jämför sakliga förslag
A · Nya stambanor
2023/24 · HB021042 · Niklas Sigvardsson (S); Azra Muranovic (S); Johanna Haraldsson (S)
Original hos RiksdagenB · Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor
2025/26 · HD021234 · Niklas Sigvardsson (S); Johanna Haraldsson (S); Markus Kauppinen (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.017 · ämneslikhet 0.889. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fatta beslut om att bygga nya stambanor i ett sammanhållet system och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet genom nya stambanor och förstärkning av befintliga stråk och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett sammanhängande systemtänk för både gods- och persontrafik och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera investeringar i järnväg som stärker klimatomställningen och svensk industris konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 752 ord · B 441 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1042
av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Nya stambanor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fatta beslut om att bygga nya stambanor i ett sammanhållet system och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Ett pålitligt, robust och modernt järnvägssystem är nödvändigt för vårt lands konkurrenskraft och hållbara utveckling. Sverige behöver ett transportsystem där de olika delarna länkar i varandra för att infrastrukturen ska fungera optimalt. Södra och Västra stambanan byggdes för drygt 150 år sedan och merparten av den järnvägs
kapacitet vi har färdigställdes på 1960-talet. Idag råder akut brist på kapacitet för mer gods- och persontransporter på järnväg.
Den tidigare socialdemokratiska regeringen beslutade, i den liggande nationella planen för transportinfrastrukturen, att bygga nya stambanor i södra Sverige. Den nuvarande regeringen och SD har nu stoppat dessa planer vilket är djupt olyckligt för Sveriges utveckling och konkurrenskraft.
Det finns flera tunga argument för att bygga nya stambanor och på så vis modernisera
Sverige.
För det första har vi i dag kapacitetsbrist på våra järnvägar. I södra Sverige får det inte plats fler tåg på banorna. Detta leder till förseningar i tidtabellerna, något som har en negativ påverkan på människors vilja att välja tåget framför bilen. Nya stambanor i södra Sverige skapar större trygghet i systemet och gör att människor i högre utsträck
ning kommer fram i tid med tåg.
För det andra skapar nya stambanor större arbetsmarknadsregioner. När två arbets
marknader som tidigare var åtskilda kan integreras kan detta ge tillväxteffekter för betydande områden. Forskning som bedrivits på Jönköping University visar att täta och kunskapsintensiva miljöer kännetecknas av bland annat god infrastruktur. Genom att det finns goda förbindelser mellan regioner kan företag bli del av större nationella nätverk och agera utanför sin egen region.
För det tredje är kraftfulla infrastruktursatsningar ett bra verktyg för att skapa fler arbetstillfällen och stimulera ekonomin. När ekonomin återigen är på nedgång som en konsekvens av Putins olagliga krig mot Ukraina behöver vi nya kraftfulla statliga investeringar i exempelvis infrastruktur.
Regeringen och SD har stoppat byggnationen av nya stambanor men verkligheten finns kvar. En verklighet som innebär att det idag i princip är omöjligt att öka gods- och persontrafiken på nuvarande järnvägsnät. En verklighet där byggnationen av för
bindelsen Fehmarn Bält pågår för fullt och kommer att stå klar 2029. Det kommer ytterligare öka behovet av mer järnvägskapacitet på den svenska sidan, både in i och ut ur landet.
Det svenska transportsystemet är idag starkt beroende av fossila bränslen. Inrikes transporter svarar för nästan en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser, och domineras av utsläpp från vägtrafiken. Riksdagen har beslutat om ett klimatpolitiskt ramverk med målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser 2045 och att växthusgasutsläppen från inrikes transporter ska minska med minst 70 procent senast 2030 jämfört med 2010. Att flytta över mer av det långväga godset från väg till järnväg samt att få fler att välja tåget är därför avgörande för att nå Sveriges klimatmål.
Det finns en stark och levande industritradition i Jönköpings län. Trä- och metall
industrin har stor betydelse. Jönköpings län är ett av de starkaste exportlänen i Sverige efter storstadsområdena. Logistiknäringen har under de senaste decennierna vuxit starkt. Detta bidrar sammantaget till behovet av fungerande transportinfrastruktur av bland
annat järnväg och väg för godstransporter. Jönköpings kommun är länets residensstad och Sveriges nionde största kommun men saknar idag direktförbindelse med Stockholm.
I ett system med nya stambanor blir Jönköping en naturlig nod i södra Sverige.
Byggnationen av nya stambanor är ytterst ett samhällsbyggnadsprojekt och ett av de största för Sverige i modern tid. Det har stor betydelse för hållbar tillväxt och utveckling i dag, men också för 50–100 år framåt. Det bidrar till att hålla ihop stad och land. Sverigeförhandlarna, som tillsattes av regeringen Reinfeldt, slöt avtal med flera kommuner som skulle beröras av satsningen. I dessa avtal har kommunerna bland annat förpliktat sig att bygga ett stort antal bostäder, något som framförallt är viktigt för att råda bot på den stora bostadsbrist som råder i landet. Dessa kommuner har under lång tid planerat för att möta framtiden i form av nya bostäder och företagsetableringar som nya stambanor skulle innebära. Mycket tid, engagemang och resurser har lagts ner på ett av Sveriges största samhällsbyggnadsprojekt som nu avbrutits. Därför behöver reger
ingens och SD:s beslut om att stoppa byggnationen av nya stambanor ändras. Det miss
gynnar tillväxt, arbetspendling ochklimatomställning i Jönköpings län och Sverige.
Niklas Sigvardsson (S)
Azra Muranovic (S)
Johanna Haraldsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:1234
av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
Ett sammanhållet järnvägslyft med nya stambanor
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kapaciteten i det svenska järnvägssystemet genom nya stambanor och förstärkning av befintliga stråk och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla ett sammanhängande systemtänk för både gods- och persontrafik och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att prioritera investeringar i järnväg som stärker klimatomställningen och svensk industris konkurrenskraft och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Sverige behöver ett järnvägslyft som möter dagens och framtidens behov. Järnvägen är avgörande för att vi ska klara klimatomställningen, skapa hållbar tillväxt i hela landet och säkra industrins konkurrenskraft.
I Jönköpings län finns en stark industriell tradition, särskilt inom trä- och metall
industrin, samt en omfattande logistiknäring. Länet är ett av Sveriges starkaste exportområden utanför storstadsregionerna. Sammantaget gör detta att behovet av en fungerande transportinfrastruktur för gods – både väg och järnväg – är särskilt stort.
Trafikverkets kapacitetsanalys visar att södra Sverige har några av landets mest överbelastade järnvägsstråk. Här är byggandet av nya stambanor avgörande för att öka kapaciteten, minska sårbarheten i systemet och möta ett växande mellanregionalt resande. Med ett utbyggt stambanesystem blir Jönköping, som i dag saknar direkt tågförbindelse med Stockholm, en naturlig nod i södra Sverige.
Byggandet av nya stambanor är inte bara ett infrastrukturprojekt – det är ett av de största samhällsbyggnadsprojekten i Sverige i modern tid. Det skapar förutsättningar för tillväxt, sammanhållning mellan stad och land och hållbar mobilitet under många decennier framåt. Ur ett försvars- och beredskapsperspektiv är robust järnvägskapacitet av stor strategisk betydelse.
Näringslivet i hela landet, och särskilt industrin, är tydligt i sina krav: kapacitets
bristen i järnvägsnätet hotar investeringar, produktion och framtidstro. Enligt rapporten Vad händer om vart fjärde industriföretag slutar investera i Sverige? (Omtag Svensk Järnväg, 2025) påverkas upp till 35 miljarder kronor i investeringar och 400
000 jobb av dagens otillräckliga järnvägssystem.
Att flytta mer gods från väg till räls är avgörande för att nå klimatmålen. Det kräver ett kapacitetsstarkt, sammanhängande och framtidssäkrat järnvägssystem – från terminal till terminal, från region till storstad.
Regeringens beslut att stoppa planerna på nya stambanor lämnar ett tomrum i järnvägspolitiken. När regeringen väljer att inte gå vidare med dessa projekt måste den redogöra för vad man i stället avser att göra för att bygga ut kapaciteten i järnvägs
systemet. Att, som regeringen, inte agera har också en tydlig prislapp – både för klimatet, för industrins konkurrenskraft och för Sveriges tillväxtmöjligheter.
Niklas Sigvardsson (S)
Johanna Haraldsson (S)
Markus Kauppinen (S)