Jämför sakliga förslag
A · Strömsholms kanal
2023/24 · HB022006 · Olle Thorell (S); Sofie Eriksson (S)
Original hos RiksdagenB · Strömsholms kanal som ett nationellt kulturarv
2025/26 · HD022328 · Olle Thorell (S); Åsa Eriksson (S); Lena Johansson (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.015 · ämneslikhet 0.774. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för Strömsholms kanal och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Strömsholms kanal bör ges status som ett nationellt kulturarv av riksintresse och att staten bör ta ett tydligt ansvar för långsiktig finansiering, drift och underhåll i samverkan med regionala och lokala aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 316 ord · B 523 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:2006
av Olle Thorell och Sofie Eriksson (båda S)
Strömsholms kanal
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för Strömsholms kanal och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Bolagets ekonomi har under alla år varit ansträngd, inte minst sedan nyttotrafiken upphörde, och bolagsstyrelsen har ständigt jagat samhällsbidrag och olika former av stöd till kanalens drift och underhåll. Utan driftsbidragen från delägarkommunerna skulle säkerheten för farleden inte kunna garanteras och därmed skulle inte heller kanaltrafiken kunna upprätthållas.
Genom ett tidigare stöd från EG:s strukturfond gavs kanalbolaget under ett antal år bättre förutsättningar att förvalta det industrihistoriska arvet, dels genom kunskaps
utveckling, dels genom nya infrastrukturella aktiviteter, som ett komplement till den ordinarie verksamheten. Sedan EU-stödet upphörde 2007 har emellertid kanalbolagets arbete med att upprätthålla säkerhet och kvalitet, kanalanläggningens status och de omgivande industri- och kulturhistoriska miljöerna, som intresserar många besökare samt även är en tillgång i skolundervisningen, försvårats ytterligare. Det är därför av största vikt att fler aktörer görs delaktiga i kanalens och kanalbolagets utvecklingsarbete och framtid. Inte minst finns det en stor potential att utveckla besöksnäringen runt kanalen. Upplevelsen att ta sig fram längs en så naturskön kanal, med många industri
historiska minnen längs vägen, är något som mycket väl kan locka många fler. Men då krävs att fler intressenter är med och bär ansvaret samt att samverkan mellan närings
livet och det övriga samhället ökar.
Strömsholms kanal borde ha ett lika stort riksintresse som övriga kanaler i landet. Kanalens betydelse liksom upplevelsevärdet är stort, och det industrihistoriska arvet förpliktigar. Det är inte rimligt att fyra små kommuner, med ansträngd ekonomi och andra stora investeringar och utmaningar framför sig, ska bära ett så dominerande ansvar för ett byggnadsminne och en attraktion som torde ha ett nationellt intresse. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Olle Thorell (S)
Sofie Eriksson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:2328
av Olle Thorell m.fl. (S)
Strömsholms kanal som ett nationellt kulturarv
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Strömsholms kanal bör ges status som ett nationellt kulturarv av riksintresse och att staten bör ta ett tydligt ansvar för långsiktig finansiering, drift och underhåll i samverkan med regionala och lokala aktörer och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Strömsholms kanal är ett av Sveriges mest betydelsefulla industrihistoriska byggnads
verk. Den byggdes mellan 1772 och 1795 och sträcker sig drygt elva mil genom Västmanland och Dalarna. Med sina 26 slussar förband den Bergslagens järnbruk och gruvor med Mälaren och vidare ut mot kontinenten. Kanalen var i mer än ett sekel en livsnerv för Sveriges industrialisering.
Idag är kanalen inte längre en transportled för nyttotrafik, men dess kulturhistoriska värde är orubbligt. Strömsholms kanal är ett byggnadsminne, en viktig del av vårt gemensamma kulturarv, och en påminnelse om den epok som lade grunden för Sveriges välstånd. Utöver detta utgör kanalen en unik rekreationsmiljö, med stora möjligheter för friluftsliv, båtliv och turism. Den har potential att utvecklas till en än starkare motor för besöksnäringen i hela regionen.
Turismen i Sverige växer stadigt, och intresset för kulturarv, vattenleder och natursköna miljöer är stort. Strömsholms kanal kan, med rätt förutsättningar, bidra med fler arbetstillfällen, stärka den lokala ekonomin och locka besökare från både Sverige och utlandet. Längs kanalen finns förutsättningar för småföretagande inom besöks
näring, restaurang, logi och upplevelseturism. Det är en resurs som i hög grad kan bidra till hållbar regional utveckling – om infrastrukturen vårdas och underhållet säkerställs.
Strömsholms kanal har genom åren fått stöd, bland annat från EU och från läns
styrelsen. Dessa insatser har varit viktiga, men de har alltid varit tidsbegränsade och otillräckliga för att möta det långsiktiga behovet. Vad som krävs är en mer omfattande och varaktig finansiering utöver det som kommunerna kan bidra med, i likhet med det statliga engagemang som sedan länge finns för Göta kanal.
Strömsholms kanal AB, som ansvarar för driften, är idag beroende av kommunala bidrag för att verksamheten ska kunna fortgå. Det är varken långsiktigt hållbart eller rättvist att fyra mindre kommuner – Smedjebacken, Fagersta, Surahammar och Hallstahammar – ensamma ska bära ansvaret för att förvalta ett kulturarv av nationell betydelse.
Dessa kommuner har under lång tid visat ett djupt engagemang för kanalen. De har tagit ett stort ansvar och avser att fortsatt vara med och bidra till kanalens framtid. Men deras ekonomiska förutsättningar är begränsade. Att säkerställa kanalens långsiktiga fortlevnad kräver resurser och investeringar som går långt utöver vad fyra små kommuner rimligen kan bära.
Ett långsiktigt statligt engagemang i Strömsholms kanal är avgörande både för att bevara ett oersättligt kulturarv och för att frigöra den utvecklingspotential som kanalen har för turism och regional tillväxt. Staten måste kliva fram och ta den del av ansvaret som är rimligt, i nära samverkan med kommuner, region och näringsliv.
Strömsholms kanal är en del av Sveriges historia. Men den kan också bli en ännu viktigare del av Sveriges framtid – om vi väljer att vårda och utveckla den.
Olle Thorell (S)
Åsa Eriksson (S)
Lena Johansson (S)