Jämförelse 7226776927406fed3f7c485c Underlagets kontrollsumma: 24235ff228d7f2fbb95db1e1d4c9e43d941b610e1139e263b3923db9fdc68c6a Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA02237: Särskild prövning till särskola === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha02237 Motion till riksdagen 2022/23:237 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Särskild prövning till särskola Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till särskild prövning för rättigheten till inskrivning i särskola och tillkännager detta för regeringen. Motivering Vi har idag en knivskarp gräns till rätten att tillhöra särskolan och läsa enligt särskolans kursplaner. Något som skapar ett utanförskap för en stor grupp barn och ungdomar som ligger precis på gränsen till att ha en IF-diagnos. Gråzonen mellan att ha en eller flera diagnostiserade hinder för att fungera fullt ut i samhället till att ha rättigheten till det som öppnar dörrarna för utbildning och trygghet är beklämmande. Vi skapar med ett stelbent system, som inte ser individen, ett utanförskap som inte går att laga med senare åtgärder. För att göra skolsystemet försvarbart utifrån individperspektiv bör möjligheten till särskild prövning införas. Att ha en fix gräns enbart på intellektuell förmåga kan vara ett grundkriterium, därefter bör möjligheten att ansöka utifrån särskild prövning införas. Vid en särskild prövning bör spannet strax över den fixa gränsen för IF-diagnos tilläggas de eventuella andra diagnoser barnet eller ungdomen har vilka skapar förutsätt ­ ningar eller hinder för att klara av en skolgång i enlighet med ordinarie kursplaner och målsättningar. I de fall den totala bilden sammanvägt ger att eleven inte har förutsätt ­ ningar att läsa enligt ordinarie grundskolas kursplaner bör en ansökan om särskole ­ tillhörighet kunna upprättas. I dagens Sverige lämnar vi en stor grupp elever hängande i tomma intet då de är långt ifrån kunskapsnivåer för att klara godkänd i matematik, svenska och engelska vilket sedan stänger alla dörrar för att kunna gå vidare efter grundskolans 9 år. Det skapar ett utanförskap som dessa ungdomar aldrig kommer kunna ta sig ur och det skapar ett hinder för individens utveckling som inte ligger i linje med barnkonventionen. Att gallras ut i unga år för att man inte passar in i det fyrkantiga system vi byggt upp är inte värdigt och bör skyndsamt upp på agendan för att skapa förutsättningar för alla svenska elever att kunna nå sin fulla potential. Ann-Sofie Lifvenhage (M) === HC022557: Rättigheten till skolform utifrån särskild prövning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc022557 Motion till riksdagen 2024/25:2557 av Ann-Sofie Lifvenhage (M) Rättigheten till skolform utifrån särskild prövning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att rättighet till skolform kan kopplas till behovet av stöd utifrån diagnos och genom särskild prövning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Skolsystemet idag är inte gjort för att ta emot den variation på elevunderlag som samhället innebär. Alla är långt ifrån lika och alla passar inte in i skolformen för att kunna nå sin fulla potential inför ett fortsatt vuxenliv. Vi ser en stor grupp barn och unga som utifrån diagnoser som autism, adhd, ADD, adhd-DCD m.fl. av olika anledningar inte finner sig till rätta i det stora klassrummet med såväl mängder av intryck som är svåra att sortera bort som ljud man inte själv kan påverka nivån av. Tillsammans gör det att vi har lavinartade kurvor över antalet barn som blir så kallade hemmasittare. Där skolan blev övermäktig och i sin tur riskerar att skapa ett utanförskap och ett glapp till såväl kunskaper som sociala relationer med andra som blir livslångt. Med en möjlighet att ha grupperingar som i större utsträckning svarar upp mot behovet av att möta varje elev där den är och i sin tur skapa trygghet och förtroende för skolvärlden kan vi hitta dessa elevers förmåga och vilja att vara i skolan och utvecklas på sin nivå utifrån sina förutsättningar. Helklass är inte alltid eftersträvansvärt för eleven med behov av stöd. Inte heller är en klassrumssituation som mer får hantera elever i behov av särskilt stöd än den stora klicken elever att eftersträva. Om vi vågar visa med trygg hand att vi är olika, lär olika och kommer ut olika, men med en trygghet i att alla duger som de är och behövs utifrån sina förutsättningar, kan vi sluta sätta stämpel på barn och istället utgå från deras fulla potential i såväl liten som stor grupp. Ann-Sofie Lifvenhage (M)