Jämför sakliga förslag

A · Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom

2024/25 · HC023027 · Anders Ygeman (S); Ola Möller (S); Sanne Lennström (S); Åsa Eriksson (S); Jessica Rodén (S); Arber Gashi (S)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

B · Utgiftsområde 15 Studiestöd

2025/26 · HD023730 · Anders Ygeman (S); Linus Sköld (S); Caroline Helmersson Olsson (S); Mats Wiking (S); Rose-Marie Carlsson (S); Niklas Sigvardsson (S); Robert Olesen (S)

Original hos Riksdagen

Utskottets förslag och kammarens beslut

Varför paret visas: Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.010 · ämneslikhet 0.448. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

1 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 12 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

Olika tal eller årtal
Yrkanden saknar motsvarighet

Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.746 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabell 1 i motionen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

1 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja bostadstillägget för pensionärer med 200 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

11 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studiemedelssystemet och på sikt höja bidragsdelen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den av regeringen aviserade översynen av studiestödssystemet ska ske genom en parlamentarisk kommitté, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den högre bidragsnivån inom studiemedlet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt arbetsmarknadens parter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att CSN har tillräckliga ekonomiska resurser för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återigen sänka trösklarna för att påbörja studier efter att studiestartsstödet lagts ned, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inackorderingstillägget och förutsättningarna för gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett mål för studiestödssystemet ska vara att det verkar utjämnande samt bidrar till social rättvisa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att se över den ekonomiska situationen för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

Hela texten jämförs: A 407 ord · B 2165 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2024/25:3027 av Anders Ygeman m.fl. (S) Utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom enligt förslaget i tabell 1 i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja bostadstillägget för pensionärer med 200 kronor per månad och tillkännager detta för regeringen. Motivering Tabell 1 Anslagsförslag 2025 för utgiftsområde 11 Ekonomisk trygghet vid ålderdom Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Garantipension till ålderspension 32 273 200 ±0 1:2 Efterlevandepensioner till vuxna 7 753 500 ±0 1:3 Bostadstillägg till pensionärer 14 409 300 1 050 000 1:4 Äldreförsörjningsstöd 1 530 000 ±0 1:5 Inkomstpensionstillägg 6 093 000 ±0 2:1 Pensionsmyndigheten 831 360 ±0 Summa 62 890 360 1 050 000 Pensionärerna får vända på varje krona Svenska hushåll är hårt pressade. De senaste åren har familjer runt om i landet upplevt den högsta inflationen på 30 år. De sammanvägda priserna har stigit mer än 20 procent sen 2021 och hushållens köpkraft har gröpts ur. Nu är inflationen återigen nere under Riksbankens målnivå. Men trots att inflationstakten nu är lägre och vi ser vissa tecken på ljusning, kommer prisnivån förbli hög och de hushåll som har det tuffast kommer fortsatt vara hårt pressade. Sveriges rekordhöga inflation har gjort alla svenskar fattigare, men den har slagit extra hårt mot de som lever med små marginaler. Svenska pensionärer får vända på varje krona för att få vardagen att gå ihop. Barnfamiljer har sett sin köpkraft minska och märkt av hur vardagen gått från att vara svår att få ihop till att bli helt omöjlig. Vanliga hushåll som innan kostnadskrisen kunde lägga undan några hundralappar av lönen går nu back i slutet av varje månad. I stället för att stötta de svenska hushåll som har drabbats hårdast av inflationskrisen, väljer SD-regeringen att bränna pengar på sänkta skatter för höginkomsttagare. Höjt bostadstillägg för pensionärer Många pensionärer som har jobbat ett helt yrkesliv har fortfarande små ekonomiska marginaler på ålderns höst. De senaste årens kostnadskris har gröpt ur och gjort tillvaron ännu mer utmanande. För att hjälpa de pensionärer som har det tuffast ekonomiskt så höjer Socialdemokraterna därför bostadstillägget för pensionärer med 200 kronor per månad. Förslaget beräknas kosta cirka 1 050 miljoner kronor och träffa framförallt pensionärer i decil 1–3 av inkomstfördelningen. Anders Ygeman (S) Ola Möller (S) Sanne Lennström (S) Åsa Eriksson (S) Jessica Rodén (S) Arber Gashi (S)

Motion B

Motion till riksdagen 2025/26:3730 av Anders Ygeman m.fl. (S) Utgiftsområde 15 Studiestöd Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Motivering Studiestöd för fler jobb och bättre möjligheter att studera Världens bästa omställningsstudiestöd Studiestöd för fler i arbete och höjd kompetens Förbättrade möjligheter för elever som läser med inackorderingstillägg Ökad trygghet för studenter vid sjukdom Ökad trygghet för studenter med barn Anslagsförändringar 1:1 Studiehjälp 1.7 Centrala studiestödsnämnden Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen anvisar anslagen för 2026 inom utgiftsområde 15 Studiestöd enligt förslaget i tabellen i motionen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka studiemedelssystemet och på sikt höja bidragsdelen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den av regeringen aviserade översynen av studiestödssystemet ska ske genom en parlamentarisk kommitté, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om den högre bidragsnivån inom studiemedlet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka implementeringen av omställningsstudiestödet genom att hålla ihop arbetet över departementsgränserna och säkerställa en god samverkan och dialog med alla inblandade myndigheter samt arbetsmarknadens parter, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att CSN har tillräckliga ekonomiska resurser för att korta väntetiderna och klara handläggningen av ansökningar till omställningsstudiestödet inom rimlig tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återigen sänka trösklarna för att påbörja studier efter att studiestartsstödet lagts ned, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning efter att studiestartsstödet avskaffats, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över inackorderingstillägget och förutsättningarna för gymnasieelever som studerar på annan ort, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett mål för studiestödssystemet ska vara att det verkar utjämnande samt bidrar till social rättvisa, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av att se över den ekonomiska situationen för studerande med barn och tillkännager detta för regeringen. Motivering Studiestöd för fler jobb och bättre möjligheter att studera Sverige ligger nu i Europas bottenliga när det gäller arbetslöshet och tillväxt. För att fler människor ska ha ett jobb att gå till, för att svenska företag ska hitta den kompetens som behövs och för att få fart på svensk ekonomi behöver vi fler som påbörjar och avslutar en utbildning som leder till jobb. Ett generöst studiemedelssystem är viktigt för svensk tillväxt, för en jämlik tillgång till välfärd i hela landet, för att bryta segregationen, för att klara klimatomställningen och för att bygga Sverige starkt. Regeringen har aviserat att en översyn ska göras av studiestödssystemet. Vi motsätter oss inte en översyn, men en av de viktigaste faktorerna till att Sverige har haft ett framgångsrikt och världsledande studiestöd är att det funnits brett parlamentariskt stöd för dess innehåll. Därför anser vi att om det nu ska genomföras en översyn av systemet ska det ske via en parlamentarisk kommitté för att det även fortsättningsvis ska finnas en långsiktig hållbarhet i systemet. Vi behöver ge fler människor möjlighet till utbildning och möjlighet att skola om sig i takt med att arbetsmarknaden förändras. Tyvärr spelar fortfarande samhällsklass och bakgrund stor roll för om man ska påbörja en viss utbildning eller ej. Ett generöst och flexibelt studiestödssystem har en central roll för att bryta dessa mönster. I budget propositionen för 2024 ändrade regeringen plötsligt målet för studiestödssystemet. Att studiestödet ska ”utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa” ströks ur målformuleringen. Med detta förändrade regeringen, till synes helt utan beredning, i grunden att studiestödssystemet ska verka utjämnande. Vi socialdemokrater vill att studiestödet, precis som tidigare, ska ha som mål att utjämna skillnader mellan individer och grupper i befolkningen och i och med det bidra till ökad social rättvisa . Socialdemokraternas utgångspunkt är att det ska vara möjligt att klara sin försörjning under studietiden utan inkomster från arbete eller ekonomiskt stöd från anhöriga. Vi är positiva till att den som vill och har möjlighet att kombinera sina studier med arbete också gör det. Men för flera grupper av studerande är det inte möjligt att kombinera studier med arbete, eller så innebär det en så stor ansträngning att studier eller familjeliv blir starkt lidande. Det gäller till exempel studerande med barn, studenter med funktionsnedsättning och studenter med stor andel schemalagd tid under sina studier. För att få fler i arbete och öka Sveriges konkurrenskraft behöver vi tillgängliggöra utbildning för fler. Mer behöver göras för grupper av studenter som har en särskilt utsatt ekonomisk situation. Studiemedlet behöver vara på en sådan nivå att studenter kan fokusera på sina studier. Därför behöver vi se över och på sikt stärka bidragsdelen. Vi behöver utveckla omställningsstudiestödet så att fler får möjlighet att ställa om mitt i livet. Världens bästa omställningsstudiestöd Sverige har världens bästa system för omställning och kompetensutveckling. Ett nytt offentligt omställningsstudiestöd har införts med syftet att stärka arbetstagares ställning på arbetsmarknaden. Människor mitt i livet kan nu välja att satsa på omställning eller kompetensutveckling, utan att behöva känna oro för hur räkningarna fortsatt ska betalas. Sen regeringen tog över har reformen tyvärr präglats av stora problem som reger ingen inte hanterat. Antalet utbildningsplatser skars ner i början av mandatperioden och CSN fick inte de resurser myndigheten efterfrågat för att kunna hantera de inkomna ansökningarna. Det gjorde att man tappade fart och många som hade velat påbörja en omställning gav upp. Efter att vi socialdemokrater vid ett flertal tillfällen föreslagit att anslaget till CSN ska förstärkas för att omställningen av arbetskraften inte ska bromsas tillsköt regeringen en del resurser. CSN upplever dock fortfarande att man saknar långsiktig kapacitet att hantera alla de ansökningar som kommer in, varför man nu efterfrågat mer resurser. Regeringen har nu ännu en gång ignorerat CSN:s varnings signaler och omställningsstudiestödet riskerar nu återigen att kastas in i ett administra tivt kaos. Regeringens bristande ansvarstagande riskerar därmed återigen att underminera omställningsstudiestödets förmåga att stärka kompetensförsörjningen på arbets marknaden. I ett läge med Europas högsta arbetslöshet och med ett arbetsliv som förändas i snabb takt, har Sverige redan förlorat värdefull tid på att regeringen inte tar ansvar för att värna omställningsstudiestödet. Vi socialdemokrater föreslår därför att mer resurser skjuts till CSN:s arbete med att säkerställa att reformen tillåts leva upp till sin potential. Studiestöd för fler i arbete och höjd kompetens Studiestartsstödet infördes av den socialdemokratiskt ledda regeringen och gav ekonomiska förutsättningar för arbetslösa personer med kort tidigare utbildning och ett stort utbildningsbehov att ta steget till studier. Nu när SD-regeringen avskaffar stödet vid årsskiftet ökar risken för att många arbetslösa i behov av utbildningen inte får möjlighet till det. Under 2024 var det 4 300 studerande som använde stödet och av dessa var 73 procent kvinnor. Målgruppen var personer som står långt ifrån arbets marknaden, en grupp som just nu växer snabbt. Att regeringen i det här läget avskaffar studiestartsstödet är en sällsynt dålig prioritering. Vägen till egen försörjning och en bra integration går via arbete. En fullföljd gymnasieutbildning, som ofta möjliggörs med studiestöd, är en vattendelare på arbetsmarknaden då arbetslösheten är betydligt högre bland dem som saknar gymnasi eutbildning. Att utrikes födda rekryteras till och genomgår utbildning är därför avgörande för att förbättra integrationen. Tidigare erfarenheter pekar också på särskilt stora arbetsmarknadseffekter om satsningar riktar sig till arbetslösa med kort utbildning, dvs den målgrupp som studiestartsstödet avsåg. IFAU har bland annat funnit att för lagan till studiestartsstödet, rekryteringsbidraget, hade positiva effekter på sannolik heten att delta i utbildningen och positiva effekter på framtida arbetsmarknadsutfall. Vad gäller sannolikheten att delta i utbildning var det särskilt viktigt för kvinnor, personer med utländsk bakgrund och personer med kort utbildningsbakgrund. En granskning från Riksrevisionen har visat att många som fått studiestartsstödet inte tillhört den prioriterade målgruppen. Detta borde dock inte ha varit skäl för att avskaffa stödet, snarare för att detta borde utvecklas och finjusteras. Studiestartsstödet var ett viktigt verktyg för att få kortutbildade att ta klivet att genomgå utbildning som leder till jobb. Efter att regeringen nu avskaffat studiestartsstödet måste regeringen återkomma med förslag på hur trösklarna till studier återigen kan sänkas för att undvika inlåsnings effekter. Vi socialdemokrater föreslår därför att en utredning tillsätts av hur ett nytt studiestöd kan utformas för kortutbildade i behov av utbildning för att få jobb. Förbättrade möjligheter för elever som läser med inackorderingstillägg Det svenska studiestödssystemet är utformat för att ge goda förutsättningar för alla elever och studenter att kunna studera. På så vis utjämnar skolsystemet de skillnader som finns i barns och ungas uppväxtvillkor utifrån familjebakgrund. En viktig utjämnande faktor är inackorderingstillägget. Det syftar till att skapa mer likvärdiga möjligheter för alla elever att studera långt ifrån föräldrahemmet. Den som ska gå en gymnasieutbildning långt ifrån hemmet har möjlighet att få stöd till inackorderingen, det vill säga hjälp att täcka boende, fördyrat uppehälle och resor till föräldrahemmet. Idag skiljer sig förutsättningar beroende på vilken skola eleven går på och vilken kommun föräldrahemmet ligger i. Det skapar ojämlika möjligheter. Inackorderings tillägget bör därför ses över. Ökad trygghet för studenter vid sjukdom Det finns i dag ingen generell möjlighet att vara sjukskriven på deltid inom studie stödssystemet. En studerande som blir sjuk riskerar därför att tvingas avbryta studierna, trots att studieförmåga fortfarande finns till viss del. Utredningen om tryggare och mer effektiva studier har i sitt delbetänkande Ökad trygghet för studerande som blir sjuka (SOU 2018:9) lämnat förslag om förbättrad sjukförsäkring inom studiestödssystemet. Förslagen innebär en generell möjlighet till deltidssjukskrivning inom studiemedelssystemet med bibehållen heltidsersättning, och att karenstiden för avskrivning av studielån ska kortas från 30 till 14 dagar. I be tänkandet föreslås också att avskrivning av studielån enbart ska ske om den studerande har blivit försenad i sina studier, vilket gör att behovet av en lång karenstid minskar. Även studerande med studiestartsstöd ska enligt förslaget omfattas av ändringarna. Regeringen bör nu återkomma till riksdagen med förslag som ökar tryggheten för studenter vid sjukdom. Ökad trygghet för studenter med barn Att det ska vara möjligt för alla, oavsett livssituation, att se högre studier som ett möjligt livsval är avgörande för vår förmåga att möta kompetensförsörjningen. De ekonomiska förutsättningarna för studenter med barn behöver därför ses över. Anslagsförändringar 1:1 Studiehjälp Kostnadskrisen har slagit hårt mot Sveriges barnfamiljer och regeringen har under mandatperioden prioriterat skattesänkningar för höginkomsttagare framför att förbättra vardagen för vanligt folk. Familjer med vanliga inkomster har svårt att få pengarna att räcka till, och de familjer som hade det tufft redan innan krisen har drabbats extra hårt. Barnen ska inte behöva betala kostnadskrisen. Därför fortsätter vi att prioritera att barn- och studiebidraget höjs med 200 kronor per månad. Det skulle ge en familj med två barn nästan 5 000 kronor mer per år för att betala näringsriktig mat, fritidsaktiviteter och andra helt nödvändiga utgifter. För att finansiera denna höjning av studiebidraget föreslår Socialdemokraterna att anslaget 1:1 studiehjälp stärks med 774 000 kronor. 1.7 Centrala studiestödsnämnden Sedan regeringen tillträdde har man uppvisat en passivitet som underminerat omställningsstudiestödets förmåga att stärka kompetensförsörjningen på arbets marknaden. CSN har genomgående nekats eller inte fått de resurser som krävs för att ta itu med långa köer. Följden är att miljarder av studiestöd brunnit inne på grund av regeringens schabblande. Inför 2026 ser prognosen återigen mörk ut, men trots detta får CSN inte de resurser som efterfrågats av myndigheten. Snarare hotar regeringens nedskärningar nu myndighetens långsiktiga förmåga att hålla ansökningsköerna på en rimlig nivå. CSN skulle nu behöva en ökad grundbemanning för att skapa långsiktiga förutsättningar att kunna hålla rimliga handläggningstider och ge majoriteten av sökande besked innan studiestart. Men regeringens schabblande med omställnings studiestödet fortsätter. Om man nu återigen ignorerar varningssignaler från sina egna myndigheter hotar det på sikt intresset för att använda omställningsstudiestödet. Vi socialdemokrater föreslår därför att anslag 1:8 Centrala studiestödsnämnden ökar med 30 miljoner kronor. Anslagsförslag för 2026 för utgiftsområde 15 Studiestöd Tusental kronor Anslag Regeringens förslag Avvikelse från regeringen 1:1 Studiehjälp 4 571 331 774 000 1:2 Studiemedel 19 788 041 ±0 1:3 Omställningsstudiestöd 7 339 000 ±0 1:4 Statens utgifter för räntor på studielån 2 816 050 ±0 1:5 Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk 63 150 ±0 1:6 Bidrag till vissa studiesociala ändamål 27 000 ±0 1:7 Centrala studiestödsnämnden 1 163 526 30 000 1:8 Överklagandenämnden för studiestöd 19 496 ±0 Summa 35 787 594 804 000 Anders Ygeman (S) Linus Sköld (S) Caroline Helmersson Olsson (S) Mats Wiking (S) Rose-Marie Carlsson (S) Niklas Sigvardsson (S) Robert Olesen (S)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag