Jämför sakliga förslag
A · Sverigedemokratisk insolvensrätt
2022/23 · HA021004 · Mikael Eskilandersson (SD); Angelica Lundberg (SD); Roger Hedlund (SD); Martin Westmont (SD)
Original hos RiksdagenB · Krafttag mot överskuldsättning
2023/24 · HB02411 · Mikael Eskilandersson (SD); Roger Hedlund (SD); Martin Westmont (SD); Björn Tidland (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.004 · ämneslikhet 0.757. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 13 yrkanden i A · 20 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
13 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ömsesidigt erkännande av beslut om skuldsanering i Norden och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera en process för att uppmuntra våra grannländer att fatta beslut om ömsesidigt erkännande vid skuldsanering och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att räntan på skuld hos Kronofogden ska vara lika oavsett skuldanledning och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra att den som har statliga fordonsrelaterade skulder blir ägare till flera fordon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för Kronofogdemyndigheten att ta över ägarskapet vid försök att kringgå nyägandeförbudet och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag till hur man bättre kan arbeta förebyggande gällande bilägarskap och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samordningsnummer bör få registreras som ägare till maximalt ett fordon i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den drabbade markägaren aldrig ska belastas med kostnader eller förlora inkomst till följd av olagliga bosättningar och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en snabb process för ingripande när barn är inblandade i illegala bosättningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur brott mot allemansrätten bättre kan bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag till konkreta åtgärder för att människor som begår brott genom illegal bosättning ska kunna lagföras och att straffvärdet ska höjas och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag till åtgärder mot att hamna i privat skuldsättning i händelse av kris som är utom företagares påverkan och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag till åtgärder för att företagare ska kunna ta sig ur skuldsättning och ha möjlighet att återstarta verksamheter i händelse av kris som är utom företagares påverkan och tillkännager detta för regeringen.
20 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka unga personers kunskaper om privatekonomi och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur den lokala konsumentvägledningen på bästa sätt kan utvecklas så att alla medborgare ges möjlighet till lokal konsumentvägledning och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett komplett skuldregister kan införas och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Finansinspektionens och Konsumentverkets allmänna råd om vad som bör kontrolleras kring konsumentkrediter ska bli tvingande och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs förtydligande i lagstiftningen om att det ska krävas kreditprövning vid byte från fakturabetalning till delbetalning och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en maximal tidsgräns som en skuld kan kvarstå hos ett inkassobolag utan att avbetalning sker kan regleras i preskriptionslagen (1981:130) och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda nivån för en sänkning av gränsen för när en kredit räknas som en högkostnadskredit och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även krediter som huvudsakligen avser kreditköp, köp kopplade till vara eller tjänst, ska omfattas av lagen om högkostnadskrediter och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att köp där betalning omvandlas från faktura- till delbetalning ska omfattas av reglerna om högkostnadskrediter och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en beloppsgräns för hur stora högkostnadskrediter en låntagare kan inneha och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa utbetalning av lån på kvällar och nätter och tillkännager detta för regeringen.
B12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare skärpa regleringen kring marknadsföring av krediter och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör finnas möjlighet att omedelbart utmäta skadestånd som tilldömts gäldenär och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utmätningssystemet för att det ska bli mer effektivt och säkerställa att allt som kan utmätas verkligen utmäts och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Kronofogdemyndigheten kan ges befogenhet att bevaka gäldenärers personnummer hos andra myndigheter och banker och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kronofogdemyndigheten bör ges i uppdrag att fördjupa samverkan med Polismyndigheten för att effektivare kunna utmäta kapitalvaror som kan anses tillhöra gäldenärer och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera skuldutmätningar och beivra brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de två betalningsfria månaderna per år vid skuldsanering ska gälla för gäldenärer med försörjningsansvar för barn och tillkännager detta för regeringen.
B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skulder som härrör från brottslig verksamhet inte ska omfattas av skuldsanering och tillkännager detta för regeringen.
B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om en ordning liknande den danska gällande att skuldsanering inte beviljas vid ansvarslöshet kan införas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2738 ord · B 4475 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1004
av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Sverigedemokratisk insolvensrätt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ömsesidigt erkännande av beslut om skuldsanering i Norden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att initiera en process för att uppmuntra våra grannländer att fatta beslut om ömsesidigt erkännande vid skuldsanering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att räntan på skuld hos Kronofogden ska vara lika oavsett skuldanledning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förhindra att den som har statliga fordonsrelaterade skulder blir ägare till flera fordon, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra för Kronofogdemyndigheten att ta över ägarskapet vid försök att kringgå nyägandeförbudet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag till hur man bättre kan arbeta förebyggande gällande bilägarskap och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att samordningsnummer bör få registreras som ägare till maximalt ett fordon i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den drabbade markägaren aldrig ska belastas med kostnader eller förlora inkomst till följd av olagliga bosättningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en snabb process för ingripande när barn är inblandade i illegala bosättningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning om hur brott mot allemansrätten bättre kan bekämpas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram förslag till konkreta åtgärder för att människor som begår brott genom illegal bosättning ska kunna lagföras och att straffvärdet ska höjas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag till åtgärder mot att hamna i privat skuldsättning i händelse av kris som är utom företagares påverkan och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ta fram förslag till åtgärder för att företagare ska kunna ta sig ur skuldsättning och ha möjlighet att återstarta verksamheter i händelse av kris som är utom företagares påverkan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Samhället ska tillhandahålla en grundtrygghet för att motverka insolvens, och de regelverk som finns ska förhindra överskuldsättning. Problematiken kring insolvens i samhället är tyvärr stor, och det gäller både privatpersoner och inom näringsverksamhet. Dessa problem ökar också i spåren av coronapandemin, då många människor förlorat sina jobb och företag hamnat i ekonomiska svårigheter. Gällande skuldsättning driver Sverigedemokraterna ett flertal förslag samlade i en särskild kommittémotion om överskuldsättning.
Det bör vara möjligt för personer att bosätta sig eller jobba i våra nordiska grannländer, efter skuldsanering man fått i Sverige. Vi bör ha gemensamma nordiska regler. Nordiskt samarbete bör förstärkas genom ett regelverk för ömsesidigt erkännande av skuldsanering.
Krafttag ska tas mot så kallade bilmålvakter eftersom problemen är stora med fall där någon registreras som ägare till ett fordon som ersättare för den verklige ägaren.
Sverigedemokraterna värnar äganderätten och vill se effektiva regler för exempelvis avhysning, där markägarens intressen värnas. Extra viktigt är tydliga regler och snabba ingripanden i situationer som rör barn. För den som däremot utnyttjar regelverket för att undkomma skatter och avgifter ska det innebära kännbara påföljder.
Företagare som skött sin verksamhet enligt de regelverk som finns ska ha möjlighet till en snabbare skuldsanering än privatpersoner normalt har. Därför är dagens gällande åtskillnad vid skuldsanering positiv. Företagande är en grundpelare i samhällsekonomin. Med anledning av de svårigheter företagare försattes i under coronapandemin, så behöver regeringen vidta det som krävs för att seriösa företagare som inte kunnat förhindra att deras företag försatt dem i skuld hos Kronofogden på grund av effekterna av en kris de inte kunnat förutse inte ska drabbas personligen på ett orimligt sätt.
Nordiskt samarbete kring insolvens
Redan 1933 ingick de nordiska länderna en konvention om konkurser, men i dagsläget finns ingen reglering om att ett beslut om skuldsanering ska erkännas i ett annat nordiskt land, undantaget Finland och Sverige som omfattas av gemensamma EU-regler. Detta skapar problem för den enskilde gäldenären som efter att ha fått skuldsanering i Sverige vill bosätta sig eller jobba i något av grannländerna. Domstolen i det landet kommer inte att erkänna det svenska beslutet, med följden att de svenska borgenärerna kan försöka driva in sina skulder av gäldenären eftersom denne bor i annat nordiskt land. För att vara skyddad från de svenska borgenärerna måste gäldenären med andra ord ansöka om skuldsanering också i det nya landet denne är bosatt i – en process som är både tidskrävande och mödosam för den skuldsatte.
Detta kan också inverka negativt på rörligheten av arbetskraft och kapital mellan de nordiska länderna. En skuldsatt gäldenär som beviljats skuldsanering kan välja att inte flytta till ett annat nordiskt land och arbeta på grund av att skuldsaneringsbeslutets skyddande rättsverkningar inte kan göras gällande i andra länder. Gäldenären kan dra sig för att göra investeringar utomlands. En ytterligare nackdel är att även gränspendlare berörs. En dansk medborgare som beviljats skuldsanering i Danmark och som dagpendlar till Sverige för att arbeta, riskerar att få den svenska lönen utmätt av de danska borgenärerna i Sverige. Detsamma gäller eventuell egendom denne tar med till Sverige i samband med arbetsresorna.
Eftersom Sveriges lagstiftning inte skiljer sig nämnvärt från de andra nordiska ländernas lagstiftning, finns inget hinder mot att införa ömsesidigt erkännande av beslut om skuldlättnader, även om hänsyn måste tas till att Sverige och Finland redan är bundna av insolvensförordningen.
I en rapport från år 2010 som presenterats på uppdrag av Nordiska ministerrådet, Nordisk gældssanering (2010:598), föreslås en nordisk reglering genom en modellag. Även den utredning som ligger till grund för propositionen bedömer att det finns ett behov av gemensamma nordiska regler, men konstaterar också att detta förutsätter gemensamt arbete inom Norden. Trots att det för närvarande tycks saknas pågående arbete på området i de övriga nordiska länderna, bör inte den omständigheten stå i vägen för att Sverige tar första steget mot att gemensamma regler införs i hela Norden. Nordiskt samarbete bör förstärkas genom ett regelverk för ömsesidigt erkännande av skuldsanering. Därför förordas att regeringen bygger vidare på det viktiga nordiska samarbetet genom ett sådant regelverk och även initierar en process för att uppmuntra våra grannländer att fatta samma beslut.
Skuldräntan hos Kronofogdemyndigheten
Kronofogdens ränta för indrivning bör utvärderas. Idag gäller referensräntan plus åtta procent för vanlig indrivning och referensräntan plus två procent för skadestånd. Att den som till exempel begått ett brott mot någon och därefter blir skadeståndsskyldig men inte betalar sin skuld ska ha en lägre ränta är orimligt. Dessa olika räntor bör ligga på samma nivå.
Bilmålvakter
Begreppet bilmålvakter används om personer som registreras som ägare till ett fordon som ersättare för den verklige ägaren. Genom att använda en bilmålvakt slipper fordonets verklige ägare betalningsansvar för fordonsrelaterade skatter och avgifter eftersom den registrerade ägaren är betalningsskyldig. Bilmålvakten betalar dock sällan vare sig skatter eller avgifter och staten går därmed miste om stora intäkter. I juni 2021 ägde 223 personer fler än 100 bilar vardera. Vid samma tidpunkt ägde 26 personer fler än 500 fordon vardera, varav fem personer ägde fler än 2
000 fordon vardera. Som mest ägde en person 2
673 fordon. År 2020 utgjorde fordonsrelaterade skulder 1,6 miljarder kronor. Trots att den lag som trädde i kraft 2014 har medverkat till att antalet bilmålvakter minskar så minskar inte skulderna. De åtgärder som hittills vidtagits har inte varit tillräckliga.
Kraftfulla åtgärder måste till för att få stopp på problemen. Ett sätt att förhindra att nya bilmålvakter tillkommer eller att fler bilar får ägare i redan existerande målvakter, är att begränsa det antal bilar en person har tillåtelse att äga. Skötsamma, laglydiga personer ska dock inte straffas för det som andra orsakar. Den bilägare som har någon form av statlig oreglerad skuld, vare sig det är felparkeringsavgifter, obetalda fordonsskatter eller trängselavgifter, ska inte ha tillåtelse att stå som ägare för flera bilar innan skulderna är reglerade utan ska istället beläggas med nyägandeförbud. På så vis försvåras läget för de som vill utnyttja systemet.
I de fall en skuldbelagd person försöker registrera sig som ägare till nya fordon ska ägandeskapet kunna överföras till Kronofogden till dess att skulden är reglerad, antingen genom att myndigheten säljer fordonet eller att den skuldsatte på annat sätt reglerar sin skuld.
Sedan systemet med samordningsnummer infördes år 2000 och fram till juni 2021 har ca 937
000 nummer delats ut till personer som inte är folkbokförda i Sverige. Utöver detta finns 207
000 samordningsnummer som har en hänvisning till ett personnummer eller annat samordningsnummer. Skatteverket bedömer att nästan hälften av samordningsnumren inte är kopplade till en styrkt identitet. Idag finns ingen begränsning av hur många fordon som kan registreras på ett samordningsnummer, och en och samma person, som inte är svensk medborgare, kan skapa flera samordnings
nummer. Det innebär att det kan existera ett antal digitala personer med samordnings
nummer utan motsvarighet i fysiska personer. Dessa kan i sin tur äga ett flertal bilar vardera. Det är lättare för någon med ett samordningsnummer att hålla sig undan myndigheterna, och konsekvenserna av att ha skulder på ett samordningsnummer är inte lika stora som för en medborgare med ett svenskt personnummer.
Därför utnyttjas samordningsnummer inte sällan som bilmålvakter och bilarna används i brottslig verksamhet. Enligt polisen fanns 726 samordningsnummer som hade fler än 10 bilar registrerade på sig år 2019. Sammanlagt hade dessa personer skulder på upp emot 100 miljoner kronor. För att ytterligare försvåra för kriminella och för att sätta stopp för bilmålvakter ska en person med samordningsnummer maximalt få äga ett fordon i Sverige.
Den lagskärpning som genomfördes vid årsskiftet 2020/2021, som innebär att ett fordon med obetalda fordonsrelaterade skulder på minst 5
000 kronor kan ges användningsförbud efter sex månader och få registreringsskyltarna beslagtagna, är ett bra steg på vägen men inte tillräcklig kraftfullt. I Ytterligare åtgärder mot fordonsmål
vakter, prop. 2021/22:239, föreslås åtgärder kring flyttade fordon, åtgärder vi ställer oss bakom, men menar kan vidareutvecklas med ett förbud mot nyägande av fler fordon för personer som har statliga fordonsrelaterade skulder och att personer med samordnings
nummer bör få registreras som ägare till maximalt ett fordon i Sverige.
Kronofogdemyndigheten behöver ges möjlighet att tillämpa så kallad distans
utmätning i fler fall. Det är inte rimligt att en skuldsatt person som blir stoppad av polisen ska få behålla bilar, kontanter eller andra tillgångar. Vi ser positivt på det tillkännagivande som riksdagen riktade till regeringen i april 2021 om att överväga eller utreda ökade möjligheter till distansutmätning för Kronofogdemyndigheten.
I vissa länder är det vanligt att myndigheterna gör hembesök hos personer som äger onormalt många bilar. Syftet är att säkerställa att bilarna förvaras korrekt och inte tar parkeringsplatser i anspråk och att kontrollera så att ingen misstänkt olaglig verksamhet pågår. Systemet bör skapa trygghet för skötsamma personer och utgör ett utmärkt sätt för förebyggande arbete.
Illegala bosättningar
Markägare ska kunna avlägsna otillåtna bosättningar och personer som olagligen har tagit deras mark i besittning. Regelverket bör utvecklas för att markägare som drabbas ska få en rättvis process. Markägaren ska aldrig drabbas av kostnader kopplat till avlägsnandet. Detta gäller såväl kostnader för avgifter till myndigheter som kostnader för bortforsling, upprensning och sanering av marken. Då bosättningarna och skadorna på marken är ett direkt resultat av att myndigheter inte följer andra lagar och regler, så ska de drabbade markägarna kompenseras för detta fullt ut.
Drabbade markägare ska, utöver rätt till ersättning för sina direkta kostnader, även ha rätt till ersättning för den uteblivna inkomst som bosättningar ofta ger upphov till. Det kan gälla stora summor för den enskilde markägaren när exempelvis grödan på marken förstörs eller när marken blir omöjlig att bruka på det sätt som är tänkt. Även denna typ av kostnad kan innebära en stor börda för markägaren som uppstår till följd av andras olagliga handlingar. Därför bör alla kostnader alltid kompenseras.
Avlägsnande ska alltid innebära en polisiär procedur oavsett hur tidsramen ser ut, om bosättningen på marken skett på ett olagligt sätt från början. Besittningsrätt ska normalt aldrig kunna hävdas i den här typen av situationer; det ska vara förbehållet den som ursprungligen haft laglig rätt.
Då barn är inblandade i en olaglig bosättning så är situationen akut och fallet måste hanteras så snabbt som möjligt. Barn ska aldrig växa upp i tältläger och kåkstäder i Sverige, utan dessa fall ska ges hög prioritet och snabbast möjliga handläggnings
process. Kommunens sociala myndigheter har en skyldighet att ta hand om de barn och föräldrar som har rätt att vistas här. Socialtjänsten ska samarbeta med polisen i sådana situationer för att kunna göra en bedömning av om barnen har rätt att stanna kvar i Sverige och i så fall hamna under socialtjänstens ansvar, i stället för att bo under farliga och omänskliga boendeförhållanden i kåkstäder/tältläger.
Otillåtna bosättningar är ett allvarligt problem, och det är dags att det bekämpas på riktigt. Det ska vara tydligt att den som bosätter sig utan tillåtelse på någon annans mark, utöver den natt som enligt hävd och enligt allemansrätten är tillåtet, gör sig skyldig till ett brott som ska beivras. Därför föreslås att en utredning tillsätts med syftet att föreslå konkreta åtgärder för att människor som begår dessa brott ska kunna lagföras. En översyn ska också göras av hur straffvärdet kan höjas så att det bättre står i proportion till den skada som åsamkas markägaren.
Krisberedskap för rättvis skuldhantering för företagare
Covid-19-pandemin resulterade i flera problem, inte minst för företag, och konkurser ökade i en period. I juli 2020 rapporterades att jämfört med 2019 steg antalet konkurser med 12 procent och andelen anställda som berördes steg med 19 procent. Särskilt drabbade har företagare inom hotell- och restaurangverksamhet varit. Ett företag eller en person kan försättas i konkurs om skulderna inte kan betalas. Faktiska konkurser kan liknas vid uppsägningar och föra med sig stigande arbetslöshet. Både antalet faktiska konkurser och konkursutsattheten ökade i januari–juni 2020 jämfört med samma period 2019 och ökningarna har synts i ett flertal branscher. Många personer har blivit av med jobb och inkomster och arbetslösheten stiger.
Även om antalet konkurser periodvis sjunker, visar coronapandemin 2020 att förebyggande åtgärder av krisberedskapskaraktär behövs. Detta gäller inte minst underlättande att slippa hamna i skuldsättning, att ta sig ur skuldsättning och att kunna återuppstarta verksamhet i händelse av kris där företagaren inte kunnat förutse situationen. Sverigedemokraterna lade fram ett utskottsinitiativ om behoven av att regeringen tar fram förslag för detta, under coronapandemin våren 2020. Initiativet vann inte gehör. Fortfarande kvarstår behov av att ta fram underlättande förslag och att krisplanera för liknande situationer, så att problematiken kan undvikas eller åtminstone hanteras bättre.
Den som personligen gått i borgen för ett lån kan förhandla med kreditgivaren om en avbetalningsplan, men det saknas reglering av att detta måste godkännas. Det gäller då att vädja till bankens goda vilja. Väljer långivaren att driva in skulden hamnar den hos Kronofogdemyndigheten. För att undvika utmätning kan den drabbade ansöka om anstånd och själv sälja det som använts som garanti för lånet, oftast en bostad. Företagare kan i sådan situation bli tvingade att sälja sitt hem, troligen till under marknadsvärde. Svårigheter föreligger att finna ny hyresbostad på grund av bostadsbristen, och familjer och barn riskerar att bli hemlösa. Kan man ändå inte betala och det går så långt som till skuldsanering ska en lång handläggningsprocess genomgås för att den personligt ansvarige företagaren sedan, om ansökan om F
‑
skuldsanering blir godkänd, ska leva på existensminimum i tre år. När möjligheten för företagare att få skuldsanering infördes betonade regeringen att skuldsanering för en aktiv företagare knappast kommer att vara en enkel väg för företagaren att komma ut ur sina skuldproblem.
Företagande är en grundpelare i samhällsekonomin. Regeringen behöver vidta de åtgärder som krävs för att seriösa företagare som inte kunnat förhindra att deras företag försatt dem i skuld hos Kronofogden på grund av effekterna av en kris de inte kunnat förutse inte ska drabbas personligen på ett orimligt sätt. Efter en kris behöver företagare även ha möjlighet att återuppstarta verksamhet. En krisberedskapsplanering på området behövs.
Mikael Eskilandersson (SD)
Angelica Lundberg (SD)
Roger Hedlund (SD)
Martin Westmont (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:411
av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Krafttag mot överskuldsättning
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka unga personers kunskaper om privatekonomi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur den lokala konsumentvägledningen på bästa sätt kan utvecklas så att alla medborgare ges möjlighet till lokal konsumentvägledning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur ett komplett skuldregister kan införas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Finansinspektionens och Konsumentverkets allmänna råd om vad som bör kontrolleras kring konsumentkrediter ska bli tvingande och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs förtydligande i lagstiftningen om att det ska krävas kreditprövning vid byte från fakturabetalning till delbetalning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur en maximal tidsgräns som en skuld kan kvarstå hos ett inkassobolag utan att avbetalning sker kan regleras i preskriptionslagen (1981:130) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda nivån för en sänkning av gränsen för när en kredit räknas som en högkostnadskredit och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även krediter som huvudsakligen avser kreditköp, köp kopplade till vara eller tjänst, ska omfattas av lagen om högkostnadskrediter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att köp där betalning omvandlas från faktura- till delbetalning ska omfattas av reglerna om högkostnadskrediter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ett införande av en beloppsgräns för hur stora högkostnadskrediter en låntagare kan inneha och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att begränsa utbetalning av lån på kvällar och nätter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ytterligare skärpa regleringen kring marknadsföring av krediter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör finnas möjlighet att omedelbart utmäta skadestånd som tilldömts gäldenär och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över utmätningssystemet för att det ska bli mer effektivt och säkerställa att allt som kan utmätas verkligen utmäts och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur Kronofogdemyndigheten kan ges befogenhet att bevaka gäldenärers personnummer hos andra myndigheter och banker och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Kronofogdemyndigheten bör ges i uppdrag att fördjupa samverkan med Polismyndigheten för att effektivare kunna utmäta kapitalvaror som kan anses tillhöra gäldenärer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera skuldutmätningar och beivra brottslighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att de två betalningsfria månaderna per år vid skuldsanering ska gälla för gäldenärer med försörjningsansvar för barn och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skulder som härrör från brottslig verksamhet inte ska omfattas av skuldsanering och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om en ordning liknande den danska gällande att skuldsanering inte beviljas vid ansvarslöshet kan införas i Sverige och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Lån och krediter är efterfrågade och förenklar i bästa fall människors vardag. Det finns dock problem med överskuldsättning till följd av konsumtion hos privatpersoner, som till delar även kommit att bli ett samhällsproblem. Förutom de problem det ger i privat
ekonomin, med dålig kreditvärdighet vilket kan leda till svårigheter att erhålla lån och att få eller att behålla en bostad, medför överskuldsättning även lidande och psykisk ohälsa. Enligt en rapport från Konsumentverket från 2015 har var sjätte skuldsatt person försökt ta sitt liv. Ångest och depression är kraftigt överrepresenterat i gruppen skuld
satta jämfört med befolkningen i stort. Dessutom drabbas fordringsägare och samhället negativt då betalningar uteblir.
Det finns en tydlig tendens att personer som har skulder drar på sig fler skulder och
det blir då allt svårare att ta sig ur situationen. Årsskiftet 2021/2022 noterade Kronofogde
myndigheten
att skulderna omfattade 94 miljarder kronor, och 2022 omfattade skulderna
101,5 miljarder kronor. Överskuldsättning kostar samhället enligt notering för ett par år sedan 30–50 miljarder kronor per år. 2023 råder förhöjd inflation och det ekonomiska läget för både medborgare och företagare är svårt. Kronofogdemyndigheten meddelar att antalet obetalda räkningar ökar, de ekonomiska effekterna av bland annat stigande räntor, ökade matkostnader och dyrare elpriser förvärras. Många förutspår en allt mer ansträngd ekonomi och att skuldsättningen kommer att öka.
Konsumentverket har påpekat att skuldsättningen till följd av konsumtionslån ökar kraftigt och att det finns flera områden där skyddet för konsumenter behöver skärpas. Köp via internet är vanligt förekommande och en stor andel betalas via avbetalning, vilket driver på skuldutvecklingen. Åtgärder behövs för att bromsa den negativa utveck
lingen. Ökande skuldsättning hos redan skuldsatta personer behöver också motverkas, särskilt för gruppen unga personer där problemen är stora, och de har i stor utsträckning redan idag svårt att ta sig ur en negativ cirkel. Det kan få förödande konsekvenser att som ung gå in i vuxenlivet med skulder. Allt fler unga personer ansöker om skuld
sanering hos Kronofogdemyndigheten. Det har rapporterats att i många fall tycks skuld
sanering ses som lättvindigt att ansöka om och att problemen mynnar ur kunskapsluckor om ekonomi.
Unga personer riskerar dessutom att hamna i en skuldfälla på grund av aggressiv marknadsföring av konsumtionslån. Fler och fler konsumerar mer än den egna ekono
min tillåter, obetalda räkningar ökar och det är vanligt förekommande med lån utan säkerhet. Det förekommer att lån tas för att betala tillbaka andra lån. Vidare förekom
mer blankolån för konsumtion eller finansiering till spelande och många personer överkonsumerar betalningar på kredit. Det förekommer även sms-lån till aktieköp.
Krediter betalas ut till personer som inte kan betala tillbaka och det brister i kredit
prövningarna. Innebörden av att ta krediter med hög ränta är svår för många att förstå. Unga personer har i hög grad skulder som rör avbetalningsköp. Det är även problema
tiskt att det idag inte går att se en persons fullständiga skuldsättning vid kreditupplys
ning och att kreditprövning inte görs vid byte från fakturabetalning till delbetalning.
Ett annat problem är att i många fall är räntan alltför hög på kreditköp vilket gör att många lån inte kan återbetalas vid skuldsättning. Allmänt innebär lättillgängliga krediter stor risk och kreditprövningen spelar en avgörande roll. Med anledning av de stora problem vi idag ser med osund skuldsättning och den allvarliga påverkan det har på individen såväl som på samhället, krävs nu ett ordentligt krafttag mot överskuldsättning.
Efter påtryckning, tillsatte den föregående regeringen en utredning för att motverka överskuldsättning. Utredningen redovisades i juli 2023. Utredningen innehåller flera bra förslag, det återstår att se om förslag utifrån utredningen läggs fram. Vi menar också att flera saker behövs, än det som utredningen tar upp.
Behov av mer utbildning
Förbättrade kunskaper om privatekonomi hos unga personer, för att förebygga över
skuld
sättning i unga år, behövs. Detta har senare år efterfrågats av exempelvis kredit
hanteringsbolag, ekonomer och initiativet Ung Privatekonomi. För att undvika att hamna i osund skuldsättning krävs konsumentkunskap såväl som kunskap om budget och skulder. Ytterst är detta ett föräldraansvar, men för de barn som saknar möjligheten att tillgodogöra sig adekvat kunskap i hemmet spelar skolan en viktig roll.
Samverkan med andra aktörer, exempelvis genom att Kronofogdemyndigheten, konsumentvägledare, banker eller kreditinstitut föreläser i skolan, är ett sätt att öka ekonomikunskapen hos ungdomar. Osund skuldsättning hos unga riskerar att leda till att färre barn i framtiden kan tillgodogöra sig denna kunskap från sina föräldrar. Det bör därför utredas hur skolan ska kunna ta ett större ansvar och samarbetet mellan skola och berörda myndigheter samt företag inom branschen kan stärkas.
Stärk den kommunala konsumentvägledningen
Konsumentvägledning är bra ur ett preventivt perspektiv och kan med fördel kombineras
med budget- och skuldrådgivning. Då den privata ekonomin inte går ihop eller då en person har problem med skulder kan stöd och råd av budget- och skuldrådgivning vara lämpligt. Preventivt stöd och rådgivning till konsumenter som ingått eller har frågor om krångliga avtal eller vägledning inför ett lånebeslut, minskar risken för överskuld
sättning. Tre av fyra konsumenter får årligen problem med något de köpt. För enklare ärenden och för den som kan tillgodogöra sig kunskap digitalt finns på nationell nivå upplysningstjänsten Hallå konsument vilken tillhandahålls av Konsumentverket. Som ett komplement till den behövs mer lokal konsumentvägledning med direktkontakt. Möjligheten till direktkommunikation med kompetent personal är viktig, då det i många fall kan gälla komplicerade konsumenträttsliga ärenden. Svaga grupper som saknar egna möjligheter till avvägda val eller tillgång till internet, behöver konkret och personellt stöd. Konsumentvägledning är, till skillnad från budget- och skuldrådgivning, frivilligt för kommunerna. I takt med kommunernas allt mer ansträngda ekonomier har tillgången
på dessa tjänster minskat. Nära en tredjedel av landets kommuner saknar lokal konsument
vägledning.
Det innebär att en stor del av befolkningen inte har möjlighet till ett mer personligt stöd vid problem kring köp.
Eftersom samhällskostnaderna för överskuldsättningen är höga skulle det vara en vinst även för samhället med mer lokal konsumentvägledning. För att konsumentstödet ska vara likvärdigt i hela landet, oavsett i vilken kommun man bor, bör staten ta ett mer övergripande ansvar för att den kommunala konsumentvägledningen stärks och utveck
las. I stället för en obligatorisk vägledning skulle det behöva undersökas om ett bidrag likt det som ges för energi- och klimatrådgivning kan stärka de kommuner som väljer att satsa på lokal konsumentvägledning. Tillsammans med information till kommunerna om hur och varför lokal konsumentvägledning är en tillgång, kan det troligen bidra till en ökad tillgänglighet och ett mer likvärdigt stöd i hela landet.
Riksdagen riktade i betänkande CU12 våren 2021 ett tillkännagivande till den dåvarande regeringen om att se över hur den kommunala konsumentvägledningen kan stärkas och utvecklas. Detta bör ske skyndsamt eftersom preventiva åtgärder är viktigt för att minska överskuldsättning.
Inrätta ett komplett skuldregister
När en näringsidkare erbjuder en konsument en kredit, tillgång till en summa pengar under en specifik tidsperiod, ska en kreditprövning göras i enlighet med konsument
kreditlagen. Konsumentens ekonomiska situation och betalningsförmåga samt övriga skuldförhållanden ska beaktas för att säkerställa att låntagaren klarar av att återbetala lånet eller krediten utifrån de villkor som finns. Det som kontrolleras för att bedöma en persons kreditvärdighet är exempelvis inkomst, tillgångar, utgifter och eventuella skulder. Detta görs normalt sett via en kreditupplysning hos något av kreditupplysnings
bolagen. Med gällande regelverk saknas dock möjlighet för kreditgivarna att ta del av konsumentens samtliga skulder. Kreditupplysningsföretagen delar inte gärna informa
tion med varandra, vilket är förståeligt men försvårar för kreditprövningen.
Vidare inkluderar inte kreditupplysningen skulder som härrör från annat än lån och krediter, det inkluderar alltså exempelvis inte obetalda hyror eller andra förfallna fakturor. Har konsumenten skulder hos Kronofogden så syns detta via upplysningen, men enbart 15 procent av samtliga skulder hamnar där. Det är möjligt enligt kredit
upplysningslagen (1973:1173) men finns ingen skyldighet för kreditgivare att utbyta uppgifter med varandra för kreditupplysningsändamål och det finns ingen förteckning över konsumenternas samtliga skulder. Det innebär att kreditgivaren inte får en samlad bild av konsumentens totala skuldbörda, vilket försvårar kreditprövningen och bedömningen av konsumentens återbetalningsförmåga.
Branschorganisationen Svensk Inkasso uppger att det vid årsskiftet 2020/2021 fanns drygt 77 miljarder kronor i kapitalfordringar mot konsumenter i deras medlemsföretags
register, en summa som nästintill har fördubblats på tio år. UC uppgav 2022 att det finns 94 miljarder kronor i inkassoskulder som inte syns i deras kreditupplysningar. Dessa skulder ingår inte i kreditupplysningsföretagens underlag och syns därför inte på kreditupplysningen, vilket innebär att en kreditgivare inte kan få en heltäckande bild av konsumentens ekonomiska situation. Risken att konsumenter beviljas lån som de inte kan betala tillbaka ökar.
Verksamheter som lämnar krediter eller förmedlar krediter till konsumenter har skyldighet att lämna uppgifter om utlånad volym, förmedlade krediter och antalet krediter till Finansinspektionen. Det finns däremot inget krav för långivare att redovisa utlåning till kreditupplysningsföretagen, vilket försvårar kreditgivarnas möjlighet att genomföra omfattande kreditprövning.
Många av de lån och krediter som ges ut genererar påminnelser och inkassokrav redan under lånetidens första del. Det innebär att konsumenter får lån och krediter som de inte har kapacitet att hantera och detta driver på överskuldsättningen i en negativ riktning. Det är därför viktigt att en utredning tillsätts omgående med syftet att undersöka hur ett komplett skuldregister kan införas för att ge kreditgivarna möjlighet att genomföra heltäckande kreditprövningar.
I Finland inrättas ett intressant positivt kreditupplysningsregister. Syftet är att förebygga överskuldsättning. Detta kombineras med satsningar på mer ekonomi
rådgivning och skuldrådgivning för hushållen.
Förbättrad kreditprövning
Kreditprövning ska idag göras på samtliga krediter till konsumenter. Räntefria krediter som ska återbetalas inom tre månader och som har obetydlig avgift är dock undantagna från kravet på kreditprövning, liksom kreditköp, alltså köp kopplade till en vara eller tjänst.
På grund av den ökade överskuldsättningen är det sedan år 2014 tillståndspliktigt enligt lagen (2014:275) om viss verksamhet med konsumentkrediter att bedriva verk
samhet som lämnar eller förmedlar krediter till konsumenter. Långivare ska försäkra sig om att konsumenter endast beviljas kredit när de har ekonomiska förutsättningar att fullgöra åtagandena enligt kreditavtalet. Föreskrifterna för kreditprövning är dock tolkningsbara och ordentlig kontroll görs inte alltid. Idag finns 19 stycken kredit
upplysningsföretag som givits tillstånd att bedriva kreditupplysningsverksamhet av Integritetsskyddsmyndigheten. Tre av dessa hanterar majoriteten av samtliga kredit
upplysningar. En del av de mindre kreditgivarna förekommer inte i befintliga register. Enligt branschen tas det inte alltid hänsyn till de uppgifter som framkommer i kredit
upplysningen och vissa långivare förmedlar idag lån till redan överskuldsatta personer.
Konsumentverket anser att det är problematiskt att kreditköp som övergår till delbetalning sällan föregås av en kreditprövning. Detta driver på överskuldsättningen i en negativ riktning. Krav bör därför införas på att kreditprövning ska ske även när fakturor övergår till delbetalning. Finansinspektionen förväntas komma med nya råd om krediter i konsumentförhållanden i november 2021. I dessa föreslås ett förtydligande kring vilka uppgifter som bör ingå i underlaget för kreditprövningen, hur de bör hämtas in, kontrolleras och beaktas i bedömningen av konsumentens betalningsförmåga. Vi välkomnar den förändringen men anser att dessa råd bör bli tvingande genom att de införlivas i lagstiftningen.
Inför absolut preskriptionstid för inkassoskulder
Den största delen av svenskarnas skulder finns hos inkassobolag istället för hos Kronofogdemyndigheten. Förutom att det medför svårigheter att överblicka en persons totala skuldbörda, kan det också innebära negativa effekter för gäldenären och problem att bli skuldfri om skulderna kvarstår längre tid.
Preskriptionslagen (1981:130) reglerar att skulder ska avskrivas efter tio år. En fordran
mot konsument, om fordringen avser en vara, tjänst eller annan nyttighet som en närings
idkare
i sin yrkesmässiga verksamhet har tillhandahållit konsumenten för huvudsakligen enskilt bruk, ska preskriberas efter tre år. Trots detta kan en skuld hållas levande obegränsad tid. Detta eftersom tiden nollställs vid preskriptionsbrott, det vill säga om gäldenären betalar av skuld eller får ett skriftligt krav eller en skriftlig erinran om fordringen från borgenären. Även då borgenären väcker talan eller åberopar fordringen gentemot gäldenären, exempelvis vid domstol eller hos Kronofogdemyndigheten, startar preskriptionstiden om.
Om en gäldenär har flera skulder hos Kronofogden och pågående löneutmätning eller skuldsanering kan det vara svårt att driva in ytterligare skulder. För att inte riskera att inkassobolagen håller på skulden och avvaktar ett bättre tillfälle att driva fordran vidare, vilket kan missgynna konsumenten, bör en absolut preskriptionstid för inkasso
skulder införas. Efter att den ursprungliga preskriptionstiden för konsumentskulder passerat, alltså efter tre år, kan skulden enbart hållas vid liv om gäldenären betalar av på skulden eller om skulden skickas vidare till domstol eller Kronofogdemyndigheten. Detta för att ge skuldtyngda personer möjlighet att komma ur sin situation och minska risken för att inkassobolag, som ibland ägs av borgenären, gagnas på gäldenärens bekostnad. Att bara påminna om skulden och låta den kvarstå och växa hos ett inkasso
bolag under lång tid, utan att gäldenären betalar av på den, ska inte vara möjligt.
Begränsa högkostnadskrediterna
För de flesta lån och krediter gäller att långivare själva får bestämma hur hög räntan ska vara och vilka slags avgifter de vill ta ut. Dock får den nominella räntan aldrig överstiga 40 procentenheter över referensräntan; det gäller även dröjsmålsränta. För vissa lån, så kallade högkostnadskrediter, gäller sedan år 2018 särskilda regler. En högkostnadskredit är en kredit som har en effektiv ränta, vilken visar hur stor den totala kostnaden för lånet är, inklusive alla avgifter, exempelvis uppläggnings- och aviseringsavgift, på mer än referensräntan plus 30 procent. För dessa krediter får den totala kostnaden högst motsvara det dubbla lånebeloppet. Inga andra avgifter än dröjsmålsränta får tas ut om låntagaren är sen med sin återbetalning. Lånet får enbart förlängas vid ett tillfälle. Företagen ska följa måttfullhetsreglerna i marknadsföringen och krediten ska märkas ut med en varningstriangel.
Många kreditgivare erbjuder krediter som har en effektiv ränta strax under gränsen för att vara en högkostnadskredit. Räntan är då fortfarande hög och kostnaderna för krediten kan bli stora. Om konsumenten inte klarar att betala i enlighet med avtalet finns det ingen gräns för hur höga kostnader kreditgivaren får ta ut. Det förekommer att kreditgivare höjt räntor och kommit närmare gränsen för en högkostnadskredit efter ändringen. Anpassningen av räntenivåerna innebär att den konsumentskyddande effekten av ränte- och kostnadstaket begränsas. En sänkning av gränsen för när en kredit räknas som en högkostnadskredit är därför rimlig.
En räntefri kredit med låga kostnader och med maximalt tre månaders återbetalnings
tid
räknas inte som högkostnadskredit, även om den sedan övergår till delbetalning med ränta på över 30 procent plus referensräntan. Inte heller krediter kopplade till köp av en viss produkt omfattas. I dessa fall kan krediten bli kostsam.
Enligt Konsumentverkets undersökning år 2020 omvandlades så många som 155
000 fakturor till delbetalning på en enda månad. Lagstiftningen behöver ändras så att även dessa krediter omfattas av reglerna om högkostnadskrediter. Konsumentverket lyfter att många kreditköp har en ränta som överstiger 30 procent och att konsumenter inte har något skydd då sådana köp görs. Det är inte möjligt att återbetala skulder om räntan är alltför hög – även då skulden är återbetald är man inte skuldfri, på grund av att en hög ränta ständigt bygger på skulden.
Att använda olika typer av sms-lån och högkostnadskrediter för att betala av redan existerande skulder är vanligt, ofta med höga totalkostnader för konsumenten. Det behöver därför införas en beloppsbegränsning för hur stora högkostnadskrediter en person kan inneha totalt. Detta bör sättas i förhållande till årsinkomsten. Har låntagaren redan stora krediter med hög ränta är det rimligt att dessa betalas av innan möjlighet ges till fler högkostnadskrediter. Detta sätter in en kraftfull broms och innebär en minskad risk för att hamna i överskuldsättning.
Förbud mot snabblån på kvällar och nätter
Det finns en ökad risk på kvällar och nätter att personer tar snabblån på ogenomtänkta grunder. Det handlar inte sällan om låntagare med spelberoende eller annan missbruks
problematik där omdömet sena kvällar leder till ogenomtänkta beslut. Spelande och missbruk ges större tid utanför arbetstid vilket kan leda till en återkommande tendens att ta nya snabblån.
I Finland finns en modell där snabblån inte tillåts betalas ut mellan klockan 23:00 och 07:00. Detta i syfte att förhindra låneansökningar som görs i ett tillstånd som senare medför ånger. Med utgångspunkt i den finska modellen föreslås åtgärder för att mot
verka risker för skuldsättning. För att förhindra ogenomtänkta ansökningar om snabblån på kvälls- och nattetid så bör utbetalning av snabblån endast kunna ske på dagtid, exempelvis mellan klockan 06:00 och 21:00, och ett förbud mot utbetalning av lån på kvällar och nätter införas.
Skärpta regler för marknadsföring av krediter
Reklam och marknadsföring för krediter ska vara måttfull. Högkostnadskrediter ska märkas upp särskilt med en varningstriangel. Konsumentkreditlagen specificerar en rad olika kriterier för hur ränta ska redovisas. Den effektiva räntan ska anges i marknads
föringen på ett minst lika framträdande sätt som andra förekommande räntesatser. Flera domar i marknadsdomstolen har slagit fast att krediter inte får framställas som enkla, utan påverkan på privatekonomin. Marknadsföring för krediter ska också vara saklig och balanserad och får inte särskilt framhålla möjligheten att få en snabb kredit.
Ändå upplevs reklam för krediter ofta som påträngande och aggressiv. Organisationen
Sveriges Konsumenter menar att det inte är ovanligt att det förekommer 20 annonser för krediter under en tiominutersperiod, i sociala medier. Organisationen anser att detta är alarmerande och ansvarslöst. En undersökning från Sifo, beställd av kreditupplysnings
bolaget UC, visar att 90 procent av svenskarna är relativt eller mycket negativt inställda till reklam för konsumtionslån.
Under pandemin valde Finland att helt stoppa direktmarknadsföring av krediter för såväl nya som nuvarande eller tidigare kunder. Detta tyder på en medvetenhet om reklamens negativa påverkan på den osunda skuldsättningen. Begränsningar av denna typ av marknadsföring behövs i Sverige. Den reglering som gäller för marknadsföring av alkohol, särskilt måttfullhet, bör även råda för reklam om krediter.
Förstärkt utmätning av skadestånd
Det bör finnas möjlighet att omedelbart utmäta skadestånd som tilldömts gäldenär. Skadestånd med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller liknande får idag inte utmätas innan skadeståndet betalats ut. Efter utbetalningen
av skadeståndet får det utmätas men med vissa begränsningar, enligt 5
kap. 7
§ utsöknings
balken.
Enligt 5
kap. §
7 Skadestånd gäller att det som tillkommer gäldenären med anledning av personskada, frihetsberövande, falskt åtal, ärekränkning eller annat sådant, inte får utmätas medan skadeståndet innestår hos den som ska utge det.
Sedan skadeståndet har betalats ut, får det som hålls avskilt för nödvändiga levnads
omkostnader och försörjningsbehov inte utmätas, om skadeståndet ska tillgodose försörjningsbehov som kvarstår. Om mindre än två år har förflutit från det att medlen betalades ut får utmätning inte heller ske.
Vi menar att tilldömt skadestånd ska likställas med andra utmätningsbara tillgångar. Därför ska en kontroll gentemot eventuella registrerade skulder mot Kronofogdens system göras, innan skadeståndet görs tillgängligt för gäldenären. Det är inte rimligt att någon som dömts för ett allvarligt brott, exempelvis våldtäkt, får ett skadestånd utbetalat innan ett avdrag gjorts för de eventuella skulder som finns till brottsoffer och andra. Utmätning av tilldömt skadestånd ska ske innan utbetalning.
Det ska heller inte vara möjligt att undkomma utmätning genom att skriva sina tillgångar på en annan person, utan här behövs också åtgärder. Utmätningssystemet behöver bli mer effektivt och signaler ges om att man utmäter allt som kan utmätas.
Den föregående regeringen har under våren 2021 i sin utredning om stärkt rätt till skadestånd för brottsoffer, Ersättning till brottsoffer (SOU 2021:64), föreslagit att förbudet mot utmätning av skadestånd från frihetsberövandelagen tas bort, när det gäller fordringar som avser skadestånd på grund av brott. Vi menar dock att allt tilldömt skadestånd ska vara föremål för utmätning, oavsett skadeståndsorsak.
Sverigedemokraterna har tillsammans med nuvarande regering i juni 2023 tillsatt en utredning med syftet att förbättra ersättningsregler för brottsoffer. Det återstår att se vilka förslag som kommer att läggas fram utifrån utredningen.
Ökad samverkan mellan myndigheter
I dag är möjligheten till informationsutbyte såväl inom som mellan myndigheter begränsad. Det kan inom en myndighet vara frustrerande att informationsutbytet är så begränsat; det förorsakar även stora effektivitetsförluster.
I Tidöavtalet är överenskommet mellan de fyra samarbetspartierna SD,
M, KD och
L att en ny huvudregel i sekretesslagstiftningen ska införas: all relevant information ska delas med brottsbekämpande myndigheter för att bekämpa brott.
Vi i Sverigedemokraterna menar också att berörda myndigheter bör kunna använda uppgifter för skuldutmätning. Kronofogdemyndigheten bör ges befogenhet att bevaka gäldenärers personnummer hos andra myndigheter, exempelvis Skatteverket, samt hos banker för att direkt upptäcka utmätningsbara intäkter. Kronofogdemyndigheten ska också kunna lägga en bevakning hos Skatteverket på den inbetalda arbetsgivaravgiften för någon med skuldsanering. Om denna i väsentlig grad avviker från den senast angivna inkomstuppgiften eller om andra uppgifter gäldenären lämnat visar sig vara
felaktiga, så skall Kronofogdemyndigheten kunna ompröva sitt beslut om skuldsanering.
Det sker viss samverkan idag mellan myndigheter. Kronofogdemyndigheten kan delta i insatser tillsammans med Polismyndigheten, för att i samband med insatsen kunna utmäta tillgångar hos skuldsatt person vilka kan anses tillhöra en gäldenär. Denna typ av samverkan bör fördjupas och indrivning av liknande skulder kan bli mer effektiv. En positiv följd av detta arbete skulle även kunna vara att gängkriminella personer begränsas i sina möjligheter att visa upp lyxvaror eftersom dessa riskerar att utmätas. Därigenom kan möjligheterna till nyrekrytering av gängmedlemmar i viss mån begränsas.
Utvecklad skuldsanering
Skuldsanering innebär att en person som är överskuldsatt under vanligen fem års tid ska betala tillbaka så mycket personen kan, därefter blir resten av skulderna avskrivna. Ett förbehållsbelopp, tidigare kallat existensminimum, räknas ut baserat på om den skuld
satte är sammanboende eller bor själv, har barn eller inte. Det tas även hänsyn till åldern på barnen, eventuella sjukdomar och kostnader för att fullfölja ett arbete. Syftet med skuldsanering är att ge den skuldsatte möjlighet att lösa sina ekonomiska bekymmer samtidigt som borgenären ska få åtminstone en del av de pengar som den skuldsatte är skyldig borgenären. En avvägning görs mellan vad en person behöver för ett drägligt liv och intresset för borgenären.
180
000 barn lever i hushåll som har skulder hos Kronofogden 2023. Med tanke på det ansträngda ekonomiska läget 2023 kan denna siffra komma att öka betydligt. Så långt det är möjligt ska inte barn drabbas av föräldrarnas skuldsättning. Åtgärder för att stärka barns rättigheter är därför viktiga. För den som inte har försörjningsansvar för barn bör fokus ligga på att återbetalningsgraden ska vara hög och att borgenären får så mycket tillbaka som möjligt. Därför finns inte skäl för betalningsfria månader för samtliga gäldenärer, utan detta bör vara förbehållet barnfamiljer. Detta för att ge barn till överskuldsatta föräldrar en drägligare tillvaro kring sommarlov och jul.
Vanligen har, när en skuldsanering är avslutad, gäldenären i genomsnitt betalat tillbaka cirka 11
procent av sin skuld; resterande summa skrivs av. Varje beslut om skuldsanering innebär därför att borgenärer förlorar i genomsnitt 89 procent av vad de lagligen har rätt till. Borgenärer kan vara staten, företagare eller enskilda privatpersoner, exempelvis brottsoffer som väntar på skadestånd. Skuldsanering ska därför användas restriktivt och med få lättnader.
Det är helt orimligt att offer mister hela eller delar av skadestånd på grund av att gärningsmannen beviljas skuldsanering. Skulder som härrör från brottslig verksamhet ska därför inte omfattas av skuldsanering. I Danmark beviljas i regel inte skuldsanering om gäldenären agerat oansvarigt i ekonomiska frågor och exempelvis har tagit en oproportionerlig risk i förhållande till sin ekonomiska situation eller har lånat till konsumtion. En utredning bör undersöka om en liknande ordning kan införas i Sverige.
Mikael Eskilandersson (SD)
Roger Hedlund (SD)
Martin Westmont (SD)
Björn Tidland (SD)