Jämförelse 6eacad252956c8b3ff7a2e41 Underlagets kontrollsumma: 771878c06d8b26c7e8d1b69e1b1cb723e532ae60453b1c0f85e57bc4c69c5b8a Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HB021329: Koranbränning === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb021329 Motion till riksdagen 2023/24:1329 av Jamal El-Haj (S) Koranbränning Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den pågående utredningen om ordningslagen bör breddas till att också omfatta bl.a. hets mot folkgrupp och tillkännager detta för regeringen. Motivering Yttrande- och mötesfriheten är grundläggande värden för en demokrati. Även här bör man dock ställa sig frågan om frihet till vad och för vilka. Som Ernst Wigforss så klokt uttryckte det: ”Den enes frihet är aldrig oberoende av den andres eller utan inverkan på den andres.” Frågan som uppstår är om det är frihet att bränna böcker. Bokbål och bokbränning associeras med rätta av de flesta med censur, förföljelse och diktatur. Handlingen bygger ofta på hat och förakt. Det är väl känt att islamofobiska grupper vill bränna religiösa böcker som koranen, ofta inslagna i fläsk, för att understryka sitt hat och förakt. Att dessutom göra det under Eid al-Adha, muslimernas största högtid på året, och utanför moskéer, är även en hand ­ ling som inte har något att göra med yttrandefrihet. Syftet är att provocera och skapa våldsamma reaktioner och det andas förakt, hat och hets mot folkgrupp/folkgrupper. När böcker som bibeln, koranen eller torah bränns offentligt känner inte bara troende obehag, utan även sekulära personer som känner att det inte enbart handlar om religionskritik. Heinrich Heine uttryckte det väl 1821: ”Där man bränner böcker bränner man till slut människor.” Religiösa symboler har minskat i emotionell laddning bland sekulariserade svenskar, men för många invandrare och nya svenskar har de fortfarande stor betydelse. Ingen behöver uppge sin politiska tillhörighet, samtidigt som vi ser allvarligt på angrepp mot människor som visar sin politiska tillhörighet. Den som skulle angripa ett partis val ­ arbetare och slita bort eller slå sönder partisymboler skulle definitivt få ett hårt straff. I synnerhet om valarbetaren är förtroendevald. Om man sliter av någon en slöja, turban eller kippa eller ett halsband med kors så är det något annat än att slita av någon en keps med ett idrottsklubbmärke. Det är ett angrepp på religionsfriheten. Regeringen måste stå upp för vad som är rätt och anständigt. Handlingar som enbart syftar till att hetsa och hota måste stoppas. Nu har regeringen tillsatt en utredning som ska se över ordningslagen. Det är bra att frågan utreds men förändringar i ordningslagen skulle förmodligen innebära en hel del problem. Utredningen borde därför också titta på om reglerna om hets mot folkgrupp och förargelseväckande beteende är ändamålsenligt utformade, och om det finns ytterligare regler som skulle behöva ändras. Muslimer i Sverige efterfrågar inte förändringar av yttrandefrihetslagar, något de ofta saknade i sina ursprungsländer och en av orsakerna till deras flykt. Jamal El-Haj (S) === HC02794: Religiösa skrifter === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc02794 Motion till riksdagen 2024/25:794 av Jamal El-Haj (-) Religiösa skrifter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör betraktas som hets mot folkgrupp att bränna koranen, bibeln, toran eller andra religiösa skrifter och tillkännager detta för regeringen. Motivering Yttrande- och mötesfriheten är grundläggande värden för en demokrati. Även här bör man dock ställa sig frågan om frihet till vad och för vilka. Som Ernst Wigforss så klokt uttryckte det: Den enes frihet är aldrig oberoende av den andres eller utan inverkan på den andres. Frågan som uppstår är om det är frihet att bränna böcker. Bokbål och bokbränning associeras med rätta av de flesta med censur, förföljelse och diktatur. Handlingen bygger ofta på hat och förakt. Det är väl känt att islamofobiska grupper vill bränna religiösa böcker som koranen, ofta inslagna i fläsk, för att understryka sitt hat och förakt. Att dessutom göra det under Eid al-adha, muslimernas största högtid på året, och utanför moskéer, är även en handling som inte har något att göra med yttrandefrihet. Syftet är att provocera och skapa våldsamma reaktioner och det andas förakt, hat och hets mot folkgrupp/ folkgrupper. När böcker som bibeln, koranen eller toran bränns offentligt känner inte bara troende obehag, utan även sekulära personer som känner att det inte enbart handlar om religionskritik. Heinrich Heine uttryckte det väl 1821: Där man bränner böcker bränner man till slut människor. Religiösa symboler har minskat i emotionell laddning bland sekulariserade svenskar, men för många invandrare och nya svenskar har de fortfarande stor betydelse. Ingen behöver uppge sin politiska tillhörighet, samtidigt som vi ser allvarligt på angrepp mot människor som visar sin politiska tillhörighet. Den som skulle angripa ett partis val ­ arbetare och slita bort eller slå sönder partisymboler skulle definitivt få ett hårt straff. I synnerhet om valarbetaren är förtroendevald. Om man sliter av någon en slöja, turban eller kippa eller ett halsband med kors så är det något annat än att slita av någon en keps med ett idrottsklubbmärke. Det är ett angrepp på religionsfriheten. Regeringen måste stå upp för vad som är rätt och anständigt. Handlingar som enbart syftar till att hetsa och hota måste stoppas. Regeringen borde därför undersöka om reglerna om hets mot folkgrupp och förargelse ­ väckande beteende är ändamålsenligt utformade, och om det finns ytterligare regler som skulle behöva ändras. Muslimer och andra religiösa grupper i Sverige efterfrågar inte förändringar av yttrandefrihetslagar, något de ofta saknade i sina ursprungsländer och en av orsakerna till deras flykt. Jamal El-Haj (-)