Jämför sakliga förslag
A · Förstärkning av kvinnojourerna
2022/23 · HA02695 · Azra Muranovic (S); Carina Ödebrink (S); Johanna Haraldsson (S); Niklas Sigvardsson (S)
Original hos RiksdagenB · Kvinnojourers roll i kampen mot våld i nära relationer
2024/25 · HC021698 · Azra Muranovic (S); Carina Ödebrink (S); Niklas Sigvardsson (S); Johanna Haraldsson (S)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.016 · ämneslikhet 0.871. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 1 yrkanden i A · 3 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
1 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en förstärkning av kvinnojourerna och tillkännager detta för regeringen.
3 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att landets kvinnojourer ska garanteras långsiktig och tillräcklig finansiering som bidrar till att höja kvaliteten i skyddat boende och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medverka till att utveckla kvinnojourers verksamhet och arbete och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta riktlinjer för samarbete mellan kommunerna och kvinnojourerna som tydligt beskriver vilken typ av stöd som ska erbjudas och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 626 ord · B 900 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:695
av Azra Muranovic m.fl. (S)
Förstärkning av kvinnojourerna
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga en förstärkning av kvinnojourerna och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Kvinno- och tjejjourers vision är ett jämställt samhälle fritt från våld. Frihet från våld är en mänsklig rättighet som slås fast i den nationella lagstiftningen, FN:s konvention om mänskliga rättigheter samt i Kvinnokonventionen. Mäns våld mot kvinnor påverkar inte bara den enskilda kvinnan och familjen utan samhället i stort. Mäns våld mot kvinnor och barn är en tydlig välfärdsfråga som samhället måste slå ned. 2021 dödades också 15 kvinnor av en man som de hade eller hade haft en relation med. Under samma år har 38
300 misshandelsbrott och 8
600 våldtäkter av flickor och kvinnor anmälts. Brotts
förebyggande rådet befarar att mörkertalet är stort.
Den socialdemokratiskt ledda regeringen tog fram ett 40-punktsprogram mot mäns våld mot kvinnor för att få ett stopp på våldet och för att få en nolltolerans mot brottslig
heten mot kvinnor. Frågan behöver samma uppmärksamhet, resurser och vilja som gängkriminaliteten.
Samma regering har höjt straffen för brott mot kvinnofridslagen, skärpt straffen för brott mot kontaktförbud, gjort det lättare att sätta fotboja på förföljande män och under
lättat portandet av våldsamma män från den gemensamma bostaden. Den socialdemo
kratiskt ledda regeringen har också sett till att kvinnojourerna får ännu mer pengar än tidigare, men vi eftersöker nu långsiktig och hållbar fördelning av medel till kvinno- och tjejjourerna.
Sveriges kvinno- och tjejjourer bedriver ett enormt viktigt arbete som bygger på decenniers tradition av målmedvetet engagemang och ideellt arbete, och startade som en reaktion på samhällets avsaknad av förmåga att ta hand om kvinnor som utsätts för våld och övergrepp av män i sin närhet. Det stöd som kvinno- och tjejjourerna erbjuder räddar liv. Det gör att kvinnojouren besitter unik kunskap och erfarenhet i den brännande frågan rörande mäns våld mot barn och kvinnor. Kvinnojourens arbete med att vara de våldsutsattas röst har till stor del påverkat svensk lagstiftning vad gäller mäns våld mot kvinnor och barn, sexualbrott och kvinnofriden.
Det är inte rimligt att en så pass viktig aktör som kvinnojouren ska utsättas för privatisering med ohållbara boenden, och marknadsmässiga priser och principer som helt enkelt konkurrerar ut kvinnojourens viktiga verksamhet. Då fler privata företag startar skyddade boenden som köps in av kommunerna så minskar kvinnojourens efterfrågan på platser. Kvinnojourens unika erfarenhet och kunskap marginaliseras till fördel för privata lösningar som oftast innebär sämre kvalitet, mindre erfarenhet och en flack kunskap vad gäller bemötandet av våldsutsatta kvinnor och barn. Den här utvecklingen är oroande och behöver ses över, då det pågår en utveckling som gör marknad av kvinnors och barns utsatthet.
Trots färre sökande hos kvinnojourernas skyddade boenden fortsätter stödtelefonen att ringa lika ofta som tidigare och samtalsstöd efterfrågas. Enligt Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige får deras kvinnojourer ta emot samtal från oroliga kvinnor som bor på privata boenden. Aktiviteter som kvinnojourerna gör, och har gjort ideellt i flera år, har nu fått en prislapp medan kvaliteten inte kan säkerställas. Samtidigt minskar medel från Socialstyrelsen över tid därför att fler privata aktörer har rätt att söka och upplevs ibland av Socialtjänsten att vara ett enklare val än kvinno
jourerna.
Kvinnojourerna med sin unika roll, erfarenhet, metoder och kunskap behöver värnas. Långsiktighet och mer resurser till landets kvinno- och tjejjourer är vägen framåt. Kvinnors säkerhet och mänskliga rättigheter ska vara en del av Välfärdssverige och därför behöver vi också från statligt håll stötta, värna och utveckla de ideella kvinno
jourerna och arbeta för att motverka oseriösa aktörer som nu ser en möjlighet att profitera på kvinnors lidande.
Azra Muranovic (S)
Carina Ödebrink (S)
Johanna Haraldsson (S)
Niklas Sigvardsson (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1698
av Azra Muranovic m.fl. (S)
Kvinnojourers roll i kampen mot våld i nära relationer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att landets kvinnojourer ska garanteras långsiktig och tillräcklig finansiering som bidrar till att höja kvaliteten i skyddat boende och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att medverka till att utveckla kvinnojourers verksamhet och arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utarbeta riktlinjer för samarbete mellan kommunerna och kvinnojourerna som tydligt beskriver vilken typ av stöd som ska erbjudas och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Kvinno- och tjejjourerna i Sverige utför ett livsnödvändigt arbete som grundar sig på över 50 års erfarenhet och ideellt arbete. Deras insatser kom som svar på samhällets oförmåga att ge stöd åt kvinnor som utsätts för våld och övergrepp. Den hjälp som erbjuds av dessa organisationer kan i många fall rädda liv och de har därmed fått en unik och värdefull erfarenhet och kunskap över tid, speciellt gällande problemen med mäns våld mot kvinnor och barn.
Skyddat boende är en grundbult i kvinnojoursrörelsen som i många årtionden har arbetat med att hjälpa kvinnor ur våldsamma relationer. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid fanns det 2023 omkring 280 skyddade boenden i landet. Omkring 54 procent av dessa uppskattas bedrivas ideellt, och ofta är det kvinnojourer som driver den verksamheten.
Mäns våld påverkar inte bara de drabbade individerna utan hela samhället, vilket gör det till en central välfärdsfråga. Kvinno- och tjejjourernas vision är att skapa ett jäm
ställt samhälle fritt från våld, där rätten till frihet från sådana handlingar erkänns som en mänsklig rättighet, enligt både nationell lagstiftning och internationella konventioner.
Sverige har fortfarande en lång väg kvar för att åstadkomma ett samhälle fritt från våld och ojämlikhet. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå) registrerades 30
599 miss
handelsbrott mot kvinnor, där 81
% begicks av bekanta gärningspersoner. Det är en ökning från år 2022. Dessutom har tio personer blivit mördade i en parrelation, varav samtliga var kvinnor eller flickor.
Enligt Brå visar resultaten att de som drabbas av olika former av misshandel oftare söker olika typer av stöd eller hjälp snarare än att anmäla händelserna till polisen. En vanlig orsak till att en polisanmälan inte görs är att de utsatta inte ser händelsen som tillräckligt allvarlig. Samtidigt är det många som upplever det som inträffat som betydelsefullt nog för att söka hjälp. Detta kan tyda på att de drabbade behöver stöd från andra instanser, utöver den hjälp som polisen erbjuder.
Den 1 april 2024 trädde lagen om stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende i kraft. Lagen syftar till att förbättra för den som är i behov av skydd, särskilt barn. Den nya lagen innebär också att socialtjänstlagen ska reglera skyddat boende vilket innebär att alla privata aktörer måste ansöka om tillstånd för att få driva sådan verksamhet.
Det är en positiv utveckling som får bort oseriösa vinstdrivande aktörer, men lagen har mötts av omfattande kritik, inte minst gällande dess negativa påverkan på kvinno
jourernas verksamheter. Kvinnojourerna har redan fått stänga flera skyddade boende runt om i landet samtidigt som de under lång tid varit en grundpelare i arbetet för att hjälpa kvinnor och barn som utsätts för våld i nära relationer. Deras arbete bygger på ett unikt engagemang och en djup förståelse för de utsattas behov, vilket är centralt för att ge långsiktigt stöd och skydd. Men lagen tar inte hänsyn till hur jour- och stöd
verksamheten, som bedrivs av ideella organisationer, ser ut idag.
Tidigare forskning (bl.a. från Mittuniversitetet) visar att vinstdrivande (privata) företag ofta arbetar med en bredare målgrupp och därför sannolikt har betydligt mindre kunskap kring mäns våld mot kvinnor jämfört med kvinno- och tjejjourerna.
Det är orimligt att så centrala ideella aktörer som kvinnojourer ska utsättas för samma villkor som vinstdrivande företag som riskerar att skapa boenden av sämre kvalitet. Med en ökad mängd privata aktörer som erbjuder skyddade boenden minskar efterfrågan på kvinnojourernas platser, vilket hotar deras unika kompetens och erfarenhet i arbetet med våldsutsatta kvinnor och barn.
För att den nya lagändringen ska få de effekter som lagstiftaren vill, nämligen att höja kvaliteten på skyddat boende, så behövs det också extra resurser till kvinno- och tjejjourer som är ideella organisationer och därmed inte vinstdrivande. De nya kraven innebär en kostnadshöjning och kan leda till att kommuner blir hårdare i sin bedömning av vem som är i behov av skydd. För att lagen verkligen ska förbättra läget för vålds
utsatta kvinnor och barn måste kommuner bevilja dem skydd i större utsträckning.
Den nuvarande lagstiftningen riskerar att marginalisera de mindre, ideellt drivna kvinnojourerna genom att fokusera på större institutioner och kommunala boenden. Detta kan leda till att dessa viktiga stödaktörer kan få svårare att överleva och att de insatser som erbjuds inte längre blir tillgängliga för alla som behöver hjälp. Därför behövs tydliga riktlinjer, långsiktiga insatser och ökade resurser.
Vi måste se till att kvinnojourerna får det verksamhetsstöd och erkännande de förtjänar i det svenska samhället och kampen mot mäns våld mot kvinnor. Genom att skapa förutsättningar för en stark och hållbar struktur kring kvinnojourerna kan vi tillsammans arbeta för att alla som lider under mäns våld mot kvinnor får det stöd och den trygghet de behöver.
Azra Muranovic (S)
Carina Ödebrink (S)
Niklas Sigvardsson (S)
Johanna Haraldsson (S)