Jämförelse 6e7cc9f0f297f9f45354db95 Underlagets kontrollsumma: 4e6e81ae431df7d42ec241306dc763af067f93ff1b733c3efdf4f2646951f7ad Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst. === HA021502: Öläge === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021502 Motion till riksdagen 2022/23:1502 av Hanna Westerén (S) Öläge Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över förutsättningarna för att Region Gotland med sitt öläge ska kunna ha en hållbar finansiering av välfärdens behov och tillkännager detta för regeringen. Motivering Region Gotland har sedan många år att hantera både ett primärkommunalt ansvar och ett ansvar för landstingskommunal (numera regional) verksamhet. Ingen annan region i landet har en sådan situation. I dagsläget riskerar den kostnadsutveckling vi ser inom hälso- och sjukvården att ta över och tränga undan Gotlands primärkommunala uppdrag. På Gotland hade man höga förväntningar på att en regionförstoring skulle lindra utmaningarna för landets enda ö‑region utan landförbindelse och landets i särklass minsta landsting. Så blev inte fallet – och utmaningarna har Region Gotland således kvar. Vi har i Sverige ett kommunalt skatteutjämningssystem för att utjämna de skillnader i skattekraft och kostnadsstruktur som finns mellan olika regioner. Det hjälper naturligt ­ vis även Gotland. De utmaningar som möter en ö utan landförbindelse är dock annor ­ lunda än för andra regioner och det gör att jämlikheten i vården äventyras. Att vara landets enda ö-region utan landförbindelse och samtidigt vara landets i särklass minsta sjukvårdshuvudman innebär särskilda utmaningar. Region Gotland tog redan 2005 fram en analys av merkostnaderna i Gotlands hälso- och sjukvård. Det var en omfattande analys som visade att 2003 var en uppskattad merkostnad för gotländsk hälso- och sjukvård 120 miljoner. Sedan dess har mycket hänt med en kostnadsutveckling inom sjukvården som vi idag ser som en nationellt stor utmaning. Vi ser i dag en utveckling av hälso- och sjuk ­ vårdens kostnader som ger hela landet utmaningar. Gotland har däremot inte samma möjligheter som andra regioner att hitta gemensamma lösningar genom samverkan över regiongränserna. En region med runt 60 000 invånare skulle inte ha ett så avancerat akutsjukhus som Gotlands om det fanns landförbindelser till grannregionerna. Det ger regionen mer ­ kostnader på mellan 210 och 300 miljoner kronor bara för sjukvården och sjuk ­ transporterna. Ö-läget tarvar också – för att ytterligare exemplifiera – kapacitet i laboratorium som är högst nödvändig men likväl kostsam för en mindre huvudman. Gotland har ett unikt geografiskt läge där transporter till fastlandet och ett annat sjukhus inte alltid är möjliga. Förutom att det inte alltid går att skicka patienter till ett annat sjukhus på grund av väderleksförhållanden innebär detta också en högre kostnad för transporter. Patienter som är i behov av liggande transport, oavsett om det rör sig om akuta/icke akuta tillstånd, måste transporteras via luftburna transporter, vilka är mer kostsamma än en landburen ambulans. I dagsläget finns det ingen möjlighet att transportera liggande transporter med färjetrafiken. Det isolerade läget handlar således inte bara om avstånd utan också om avsaknad av infrastruktur som vägnät till närmsta större sjukhus som övriga Sverige har. Man kan bara föreställa sig situationen om den nuvarande coronapandemin hade drabbat Gotland hårdare (något många fruktade inför sommaren) och väldigt många personer hade behövt snabb transport till fastlandet. Det unika geografiska läget innebär att hälso- och sjukvården på Gotland alltid måste ha beredskap för att klara akutsjukvården själv. Extra kapacitet behövs även i andra vårdkedjor, t.ex. förlossningsvård, och därtill kommer att Gotland alltid måste stå med kostsam överkapacitet på ett flertal områden, just för att säkra invånarnas rätt till trygghet och en jämlik vård. Om inte hälso- och sjukvården på Gotland skulle ha denna beredskap, skulle otryggheten för invånarna på Gotland vara alltför stor. Den akuta beredskapen ger Gotland avsevärt ökade kostnader som inte skulle ha varit fallet om det fanns ett angränsande landsting/region. Det unika geografiska läget innebär också svårigheter att effektivisera genom nära samarbeten med andra vårdgivare utanför den egna regionen. I Sverige ska sjukvården vara toppmodern, rättvis och högkvalitativ. Var du bor ska inte spela någon roll för chansen att bli frisk. Även gotlänningar ska känna trygghet i att god vård finns inom räckhåll. Det utsatta läget i fråga om att vara en ö-region poängteras tydligt i TFEU-artikel 174, vilken påtalar behovet av att ägna särskild uppmärksamhet åt negativa strukturella effekter av att vara en ö. Hanna Westerén (S) === HD02671: En svensk öpolitik === Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd02671 Motion till riksdagen 2025/26:671 av Hanna Westerén (S) En svensk öpolitik Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av att Sverige har en öpolitik och tillkännager detta för regeringen. Motivering Sverige är det land i världen som har flest öar. Gotland är Sveriges enda öregion och samtidigt, med drygt 61 000 invånare, också den minsta. Gotland var också platsen för den första territoriella analys för en öregion som samarbetsorganisationen OECD gjort. Det blev en ögonöppnare där OECD tydligt såg att öar delar särskilda förutsättningar och strukturella utmaningar som kommer med det insulära läget. Nu har OECD gått vidare med ny analys där Gotland och Öckerö från Sverige, Grekland och Kroatien är med. Projektet finansieras av DG Regio. Målet är att få goda exempel på vad öläget faktiskt kostar och vilka verktyg nationell nivå bör ha för att skapa samma förutsättningar till utveckling för öar som andra regioner och kommuner. Öars ekonomi är känslig på grund av deras litenhet och starka beroende av sårbara sektorer som jordbruk och fiske. Produktionen är ofta begränsad och det kan vara svårt att få tillgång till finansiella tjänster. Bristande tillgänglighet och en icke robust energi ­ försörjning bidrar till högre transport- och energikostnader. Dessutom försvårar säsongsberoende arbetstillfällen och en brist på kvalificerad arbetskraft, förstärkt av avfolkning, möjligheterna till innovation och ekonomisk förnyelse. Det finns många exempel på hur Gotlands geografiska öläge påverkar Gotland. Kostnader för att till exempel resa över eller frakta gods över gränsen till närmaste kommun. Som ö är Gotland helt beroende av färja och flyg. Det kan kosta 2 500 kr för en familj att resa till Nynäshamn och det dubbla för den som vill besöka Gotland och åker andra vägen. Det skapar konkurrensnackdelar. En annan utmaning som öar delar är hög attraktivitet och skör natur. Konkurrens om markanvändning ihop med hög attraktivitet leder till höga priser på mark och bostäder. På Gotland finns över 300 riksintressen som gör det svårframkomligt och dyrt. Inflyttning kräver att man är kapitalstark. Gotlänningar tjänar sämst i landet medan priserna på mark och bostäder är som i Mälardalsområdet för där finns den som idag har råd. Det, ihop med dyra priser på färja och flyg, bidrar till ytterligare konkurrensnackdelar. Gentrifiering är en typisk öutmaning. Gotland är unikt i att vara en kommun som också har tilldelats det regionala uppdraget. Gotland är således den enda platsen i hela Sverige där det kommunala uppdraget, med skola och omsorg, ska rymmas i samma budget som ansvaret för det regionala uppdraget, där sjukvården är den ekonomiskt tunga delen. Öläget, tillsammans med det lilla befolkningsunderlaget, skapar stora svårigheter för gotländsk hälso- och sjukvård. 61 000 invånare kan inte bära kostnaderna för den vård som måste finnas på Gotland utifrån det geografiska läget. Förutsättningarna för att bedriva en tillräckligt kostnadseffektiv akutsjukvård med förlossning saknas, samtidigt som öläget innebär att både förlossning och akutsjukvård måste finnas. Under lång tid har det ekonomiska ansvaret för sjukvården tyngt den kommunala delen av ekonomin, vilket har blivit alltmer ohållbart. Region Gotland har med hjälp av externa resurser analyserat merkostnaderna för den sjukvård som måste finnas på Gotland på grund av öläget. Analysen visar att dessa upp ­ går till cirka 300 miljoner kronor årligen, räknat i 2022 års kostnader. Med de senaste årens inflation är summan nu väsentligt högre. Kostnaden för den ”överkapacitet” som måste finnas på grund av öläget var förra året utslaget per invånare 10 000 kronor högre än i riket i snitt, vilket innebär drygt 600 miljoner. För att sätta underfinansieringen i perspektiv så har Region Gotlands sjukvård en budget på ungefär 2,1 miljarder kronor för 2024. Hela Region Gotland omsätter drygt 6 miljarder. 600 miljoner utgör alltså nästan 10 procent av den totala budgeten. Som enda kommun som också har ett sjukvårdsansvar har Region Gotland över år flyttat pengar från de kommunala ansvarsområdena till hälso- och sjukvården. År efter år bakåt i tiden har de kommunala delarna därmed urholkats. Äldreomsorg, förskola och skola har genomgått enorma sparpaket. De kommunala delarna av Region Gotlands uppdrag är eftersatta och det går ut över både invånare, näringsliv och förmågan till utveckling. Strategin är inte bara ohållbar utan även orättvis gentemot gotländska barn och äldre. Gotland har också ett geopolitiskt utmanande läge mitt i Östersjön. Utifrån ett säkerhetsperspektiv är Gotland strategiskt viktigt för Sverige. Satsningar på ett gotländskt samhälle som kan motstå olika samhällsstörningar är en viktig strategisk investering för hela Sverige, Europa och Nato. Staten ställer nu krav på att regioner och kommuner ska utveckla civilförsvaret, vilket ytterligare komplicerar situationen för Gotland, där uppdraget blir dubbelt. Det måste finnas en egen kapacitet på ön, både i fredstid och vid kris och krig. OECD är tydliga med att särskild nationell hänsyn måste tas i form av öpolitik för att lika villkor ska erbjudas befolkning, näringsliv och offentlig sektor på öar. I Sverige saknas en öpolitik helt. I många andra länder finns Öpolitik. Exempelvis finns i Finland Rural and Island policy, på Irland finns Our Living Islands och i Danmark har man system för att säkerställa att transporter till öar inte ska vara dyrare än landvägen. Även i EU pekar man särskilt ut öar och öars särskilda utmaningar. EU-fördraget, artikel 174, handlar om att EU:s stater ska minska skillnaderna mellan olika regioners förutsättningar bland annat genom att överbrygga geografiska hinder för öar. En öpolitik skulle bidra till att öar, ökommuner och öregioner får jämlika förutsättningar som fastlandet. Hanna Westerén (S)