Jämförelse 6e09d898d741f823e60eaa26
Underlagets kontrollsumma: 120c1e5cd074e7e011807e57eed5618c86b946fb56274e8264f3f016a29f2fb5

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA021299: En rättvis väg genom krisen – Vänsterpartiets budgetmotion för 2023 ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha021299

Motion till riksdagen
2022/23:1299
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En rättvis väg genom krisen – Vänsterpartiets budgetmotion för 2023
1
Sammanfattning
Vänsterpartiet vill återupprätta det välfärdssamhälle som tidigare generationer har byggt upp och eftersträvar en samhällsutveckling med goda och jämlika förutsättningar för alla som bor och verkar i vårt land. Den ekonomiska politiken ska inriktas mot full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Samtidigt måste klimatomställningsarbetet accelereras betydligt för att vi ska nå våra klimatmål.
Det ekonomiska läget präglas i dagsläget av hög inflation, stigande räntor och effekter av Rysslands krig i Ukraina. Vänsterpartiet värnar de svenska hushållens ekonomi. Vi föreslår därför i denna motion ett omfattade paket för att hushållen ska skyddas mot prischocker, kraftiga kostnadsökningar för energi och på sikt en ökande arbetslöshet.
Arbetsmarknaden utvecklades starkt under första halvan av 2022 och syssel
­
sättningsgraden ligger på historiskt höga nivåer. Mycket talar dock för att en omsväng
­
ning är på väg, inte minst inom handeln och byggbranschen. Under nästkommande år väntas sysselsättningen minska på bred front i näringslivet och arbetslösheten beräknas öka till närmare 8
procent under slutet av året.
Vänsterpartiet förespråkar den positiva arbetslinjen. Det innebär en politik för full sysselsättning i kombination med starka trygghetssystem som ger ett skydd för individer vid tillfälliga perioder av arbetslöshet, sjukdom, föräldraledighet samt när arbetslivet är slut. Ett sådant system måste understödjas av en ekonomisk politik med stora satsningar på välfärden, utbildning och investeringar.
Den höga inflationen sätter också Sveriges kommuner och regioner under stark ekonomisk press via höga priser på energi, varor och räntor och ökade pensions
­
kostnader. Vänsterpartiet driver ökade statsbidrag till kommuner och regioner som en prioriterad fråga. Välfärdssektorn har under lång tid varit underfinansierad. Samhället behöver förnya sitt åtagande att säkerställa en god arbetsmiljö och goda arbetsvillkor för de som söker sig till förskolan, sjukvården, skolan och äldreomsorgen och för de som redan arbetar där. För Vänsterpartiet är det vidare en självklarhet att resurserna som är avsatta för att finansiera den gemensamma välfärden ska gå till utbildning, vård och omsorg och inte till kommersiella bolag som etablerat sig i sektorn.
Världen befinner sig i ett klimatnödläge. Det står bortom allt tvivel att mer behöver göras såväl globalt som nationellt och lokalt. När samhället ställer om ska det ske på ett socialt hållbart sätt. Samhället behöver framför allt bygga hållbara alternativ till dagens klimatskadliga verksamheter. Vänsterpartiet vill därför sjösätta ett historiskt omfattande investeringspaket för klimatet. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Vänsterpartiets före
­
slagna investeringsprogram kommer att innebära ökad jämlikhet, stärkt produktivitet, minskad arbetslöshet och en modernisering av det svenska samhället.
Ojämlikheten i Sverige har ökat sedan mitten av 1980-talet. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats. Skattekvoten har sänkts från 49,8
procent 1990 till 42,1
procent 2022, vilket motsvarar ca
440 miljarder kronor i mindre skatteinkomster varje år. Vänsterpartiet efterlyser en genomgripande skatte
­
reform som ska skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden.
Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden och löpande och stora överskott i bytesbalansen. Den svenska ekonomin är på väg in i en lågkonjunktur, vilket motiverar en finanspolitik i expansiv riktning. Finanspolitiken bör samtidigt inte utformas på ett sätt som motverkar Riksbankens arbete. I vårt budgetalternativ lägger vi därför en budget i balans.
Den ekonomiska politiken bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, rättvis fördelning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål och inflationsmål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiet föreslår därför att det finanspolitiska ramverket kompletteras med mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning och ett mål för offentliga investeringar i linje med våra klimatåtaganden.
2
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning
2 Innehållsförteckning
3 Förslag till riksdagsbeslut
4 Det ekonomiska läget
4.1 Det svikna Sverige
4.1.1 Den negativa arbetslinjen
4.1.2 Brott, straff och skjutvapenvåld
4.1.3 Underbara dagar framför oss?
4.2 Marknaden hör inte hemma i välfärden
4.2.1 Vinstförbud i välfärden
4.2.2 Valfrihet för brukare, inte företag
4.2.3 En stopplag för utförsäljning av samhällsfastigheter
5 Regeringens ekonomiska politik
5.1 Åtstramningar i välfärden
5.2 Orättvis fördelning av krisens bördor
5.3 Sänkta klimatambitioner
5.4 Sveriges roll i världen
6 Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken
6.1 Den svenska modellen
6.2 Bryt med normpolitiken
6.3 En aktiv arbetsmarknadspolitik och trygga försäkringar
6.4 Generell välfärd en del i arbetslinjen
6.5 En kunskapsnation i världsklass
6.6 Klimat
6.7 Lägre skatter ger inte högre skatteintäkter
6.8 Enhetliga skatter är omfördelande
6.9 Finanspolitiska överväganden
7 Starka och trygga löntagare
7.1 Inför ett arbetslöshetsmål
7.2 Sysselsättningsgraden kan bli 84
procent
7.3 En investeringsplan för klimatet ger ökad sysselsättning
7.4 Kompetenslyft för omställning
7.5 En aktiv arbetsmarknadspolitik
7.5.1 Arbetsförmedlingen
7.5.2 Höj och indexera lönetaken för subventionerade anställningar
7.5.3 Arbetsmarknadsutbildning
7.5.4 Reguljär utbildning
7.5.5 Särskilda insatser för långtidsarbetslösa
7.6 Arbetslöshetsförsäkringen
7.7 En positiv arbetslinje kräver en stark socialförsäkring
7.8 Sjukförsäkringen
7.9 Pensionssystemet
7.9.1 Höj pensionerna
7.9.2 Övergångsregler
7.9.3 Offentligfinansiella effekter
7.9.4 Ytterligare förändringar inom pensionssystemet
7.10 Den ekonomiska familjepolitiken
7.10.1 Inför ett tillfälligt ensamståendetillägg i barnbidraget
7.10.2 Höj grundnivån i föräldraförsäkringen
7.10.3 Höj försörjningsstödet
7.11 Reformtabell
8 Generell välfärd för ett helt samhälle
8.1 Resurser som följer befolkningstillväxten
8.2 Ökad personaltäthet och bättre villkor i offentlig sektor
8.3 Kompetensförsörjning inom vård och omsorg
8.4 Möjlighet till betald specialistutbildning för sjuksköterskor i hela landet
8.5 Glesbygdstillägg inom sjukvården
8.6 Ökad tillgång till psykologisk behandling
8.7 Tandvård
8.8 Förbättrad arbetsmiljö i statlig sektor
8.9 Stärk Sveriges kommuner och regioner – reformtabell
9 En kunskapsnation i världsklass
9.1 Främja ökat deltagande i förskolan
9.2 Gör förskolans resurstilldelning kompensatorisk
9.3 Inför en ny kompensatorisk resursfördelningsmodell i grundskolan
9.4 Stärk de kompensatoriska insatserna i gymnasieskolan
9.5 Främja ökat deltagande i fritidshemmen
9.6 Minska studenternas ekonomiska risk vid högre utbildning
9.7 Öka satsningarna på högre utbildning vid universitet och högskolor
9.8 Höj forskningens basanslag
9.9 Stöd till folkbildningen
9.10 Kulturskolor för alla barn
9.11 Reformtabell
10 Hållbara investeringar för en hållbar framtid
10.1 En investeringsplan för grön omställning
10.2 En investeringsplan för klimatet ger ökad sysselsättning
10.3 Klimatsmarta och trygga boenden
10.4 Förnybar energi
10.5 Hållbara transporter
10.5.1 Nytt elbilsstöd som når fler hushåll
10.6 Underhåll befintlig transportinfrastruktur
10.6.1 Lånefinansiera de nya stambanorna – höghastighetsbanorna
10.6.2 Kollektivtrafikens roll i omställningen
10.7 Värnet om naturen/skydda miljön
10.8 Institutionalisera klimatinvesteringspolitiken
10.9 Reformtabell
11 Vänsterpartiets skattepolitik
11.1 Skatt på kapital och egendom
11.1.1 Enhetlig kapitalbeskattning
11.1.2 Arvs- och gåvoskatt
11.1.3 Beskattning av fastigheter
11.2 Skatt på förvärvsinkomst
11.2.1 Rut och rot
11.2.2 Sociala avgifter
11.2.3 Ränteavdragen och kreditrestriktionerna för bolånetagarna
11.3 Miljöskatter
11.4 Vänsterpartiets skatteförslag
12 Långsiktigt hållbar finanspolitik
12.1 Klimatomställningen och behovet av ett reformerat ramverk
12.2 Ett ramverk för ett rikare Sverige
12.3 Realekonomiska mål bör komplettera de finansiella målen
13 Utgiftsramar och fördelning av utgifter i statsbudgeten
14 Den offentliga sektorns finanser m.m.
15 Beräkning av statsbudgetens inkomster
3
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen (avsnitt 6–11).
Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till följd av tekniska justeringar och av finanspolitiska skäl till 1
665 miljarder kronor 2023 och 1
745 miljarder kronor 2024 och beslutar att upphäva det tidigare fastställda utgiftstaket för 2024 (avsnitt 4.2 i propositionen).
Riksdagen avslår regeringens förslag att fastställa utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget till 1
825 miljarder kronor för 2025 (avsnitt 4.2 i propositionen).
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell 16, avsnitt 14 i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2023 enligt förslaget i tabell 17, avsnitt 15 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 18, avsnitt 15 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2023 enligt förslaget i tabell 9, avsnitt 13 i motionen.
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2024 och 2025 enligt förslaget i tabell 10, avsnitt 13 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningsmodellen samt genomföra en översyn av modellen och tillkännager detta för regeringen.
4
Det ekonomiska läget
Det ekonomiska läget präglas av hög inflation, stigande räntor och effekter av Rysslands krig i Ukraina. Efter pandemin hann produktionen inte anpassa sig till den snabbt stigande efterfrågan i världsekonomin. Detta resulterade i stigande priser på en rad viktiga rå- och insatsvaror samt på transporter. Rysslands krig i Ukraina har drivit upp priserna än mer på flera råvaror och framkallat stora störningar på energi
­
marknaderna i Europa, vilket fått elpriserna att stiga till mycket höga nivåer. Den höga inflationen urholkar hushållens köpkraft, vilket håller tillbaka konsumtionen. För att få ned inflationen har centralbanker runt om i världen höjt sina styrräntor. Riksbanken höjde den svenska reporäntan med 1
procentenhet till 1,75
procent och signalerade att fortsatta höjningar är att vänta. De höjda räntorna påverkar direkt bolåneräntorna, vilket ytterligare gröper ur hushållens köpkraft.
Det finns skäl att ifrågasätta Riksbankens agerande. Till skillnad från vad som är fallet i USA är inflationen i Europa och Sverige nästan uteslutande utbudsdriven. Löneutvecklingen i Sverige är fortsatt dämpad och pristrycket från arbetsmarknaden mycket begränsat. Höjda räntor är ett mycket trubbigt verktyg mot störningar på energimarknaderna och höga livsmedelspriser. Det kommer att leda till att investeringar och sysselsättningen minskar än mer. Vi ser nu också en rejäl avmattning av inflations
­
takten i producentledet, vilket ännu så länge inte slagit igenom i konsumentpriserna. Detta har resulterat i att företagen har kunnat hålla uppe sina vinster. Parallellt med måttliga löneökningar innebär detta att löntagarna får ta hela kostnaden för de stigande priserna; jfr figur 1 nedan, som visar utvecklingen av vinstandelarna i näringslivet.
Figur 1 Vinstandelar i näringslivet
Procent av förädlingsvärdet, säsongsrensade kvartalsvärden
Källa: Konjunkturinstitutet, ”Lönebildningsrapporten 2022”.
De flesta framåtblickande indikatorer har fallit tillbaka den senaste tiden, även om de för företagen fortfarande ligger på relativt höga nivåer. Hushållens syn på framtiden är dock på rekordlåga nivåer (se figur 2 nedan).
Figur 2 Näringslivets och hushållens konfidensindikatorer, 1997–2022 (sept.)
Index medelvärde = 100, säsongsrensade månadsvärden
Källa: Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022.
Samtidigt slår en vikande omvärldskonjunktur mot den svenska exportnäringen. Störningar i globala leveranskedjor utgör fortsatta hinder, även om de flesta problemen verkar vara över. Totalt väntas exporten växa med drygt 2
procent under 2023, vilket kan jämföras med en genomsnittlig tillväxt på 5,4
procent under perioden 1993–2021.
[1]
Även utvecklingen på bostadsmarknaden ser dyster ut. Höga priser på råvaror och material tillsammans med stigande räntor och lägre bostadspriser väntas pressa bostads
­
investeringarna. De totala bostadsinvesteringarna bedöms minska med drygt 9
procent under 2023. Sammantaget leder detta till att BNP väntas minska med 0,1
procent nästa år.
[2]
Arbetsmarknaden utvecklades starkt under första halvan av 2022 och syssel
­
sättningsgraden ligger på historiskt höga nivåer. Företagens anställningsplaner tyder dock på att en omsvängning är på väg, inte minst inom handeln och byggbranschen.
[3]
Under nästkommande år väntas sysselsättningen minska på bred front i näringslivet och arbetslösheten beräknas öka till närmare 8
procent under slutet av året.
Den höga inflationen sätter också Sveriges kommuner och regioner under stark ekonomisk press via höga priser på energi, varor och räntor och ökade pensions
­
kostnader. Tillsammans med den demografiska utvecklingen, med en stigande andel äldre, och vikande skatteunderlag uppstår stora resursgap i kommunsektorn.
Konjunkturinstitutet bedömde i sin septemberprognos att kommunsektorn behöver tillföras 10
miljarder kronor fram till 2023 för att Sveriges kommuner och regioner ska kunna klara av ett ”bibehållet offentligt åtagande”. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) inkom den 28 oktober i år med en hemställan till regeringen om stöd för att hantera ekonomin i kommuner och regioner.
[4]
I denna anförde SKR att kommunsektorn som helhet beräknades gå med årliga underskott på 20–30
miljarder kronor de kommande åren i relation till gällande regelverk. I budgetpropositionen för 2023 tillför regeringen ca 12
miljarder kronor till kommunsektorn för nästa år i form av ökade generella och riktade statsbidrag. I avsnitt 8.9 redogör vi för Vänsterpartiets plan för att hantera kommunsektorns ekonomi och stärka välfärden.
4.1
Det svikna Sverige
Sverige präglas av stora och växande regionala skillnader. Ojämlikheten syns på kartorna – på Sverigekartan och på stadskartorna. Pengarna finns i centrum, i de stora städerna och i stadskärnorna. Samtidigt lämnas landsbygden, bruksorterna och för
­
orterna efter. Av de tio kommuner som har högst medianinkomst i Sverige finns sju i Stockholms län och av de tio som har lägst medianinkomst ligger endast två i storstads
­
områden.
[5]
Inom våra storstäder finns gigantiska klyftor. Mellan ändhållplatserna i Stockholms tunnelbana skiljer det flera år i medellivslängd. Till exempel lever en högutbildad man i Danderyd i genomsnitt 18
år längre än en lågutbildad man i Vårby.
[6]
Vänsterpartiet vill att alla ska ha både rätten och möjligheten att bo där de själva önskar i Sverige. För det behövs en övergripande strategi som bygger på långsiktig tillväxt, högre och mer jämnt fördelad sysselsättning och ett tydligt ansvar för staten att se till att grundläggande samhällsservice finns i hela landet. Tillgången till offentlig service i form av god vård, skolor och barn- och äldreomsorg är avgörande. Samhället måste även tillhandahålla en tillräckligt god pension och trygga inkomstförsäkringar vid sjukdom och arbetslöshet. Statlig service, såsom Skatteverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, måste finnas tillgänglig runt om i landet.
Det svikna Sverige är en effekt av politiska beslut – det är politikerna och partierna som svikit. Utvecklingen sedan 1990-talet, som drivits på av såväl socialdemokratiskt ledda som borgerliga regeringar har slagit hårt mot delar av landet. Avregleringar och utförsäljning av offentlig verksamhet i kombination med en övertro på marknads
­
lösningar har flyttat arbetstillfällen från glesbygd och förorter. Urholkning av trygghets
­
systemen har minskat individuella inkomster och kommunala skatteintäkter samt ökat kommunernas utgifter för försörjningsstöd i landets fattigaste kommuner. Under samma period har omfattande statliga skattesänkningar gynnat invånarna i landets rikaste kommuner.
4.1.1
Den negativa arbetslinjen
Den politik som har skapat dagens situation kan beskrivas som den negativa arbetslinjen – föreställningen om att fler ska komma i arbete genom att försvåra livet för dem som inte arbetar. Det krävs politiska beslut för att vända den utveckling som resulterat i att delar av landet har sämre förutsättningar att skapa goda levnadsvillkor för sina invånare. Det krävs en positiv arbetslinje som erbjuder trygghet och en väg tillbaka till arbete för den som inte kan arbeta och omställningsmöjligheter när arbetsmarknaden utvecklas och förändras.
Vårt gemensamma samhälle vilar på att så många som möjligt vill, kan och får delta på arbetsmarknaden men det är stor skillnad på sysselsättningsgraden mellan olika delar av landet. För att åstadkomma en högre sysselsättningsgrad krävs goda förutsättningar för investeringar och företagande i hela landet tillsammans med en aktiv arbets
­
marknads- och utbildningspolitik som bidrar till att arbetskraften har den kompetens som efterfrågas.
Sysselsättningsgraden i respektive region bestäms av andelen av innevånarna som är i arbetsför ålder (15–74
år) samt av hur stor del av dem som deltar på arbetsmarknaden och sedan faktiskt också får ett arbete.
Figur 3 Sysselsatta i % av befolkningen som är 15–74 år, per län, 2021
Källa: SCB, AKU.
Lägre arbetskraftsdeltagande leder till lägre skatteintäkter för kommunerna. Lägre ersättningsnivåer i trygghetssystemen ger också lägre skatteintäkter. När de statliga trygghetssystemen inte räcker till ökar kostnaderna för kommunerna, bl.a. i form av ökade utgifter för ekonomiskt bistånd. Dessa ökade kostnader tränger undan satsningar på den offentliga service som kommunerna erbjuder sina medborgare.
De senaste årtiondena har det offentliga dragit sig tillbaka från landsbygd och förorter. I slutrapporten som den parlamentariska landsbygdskommittén lämnade 2017 konstaterar man att de statliga arbetsställena minskade i alla tätortsstorlekar under perioden 2008–2014 och i absoluta tal mest i de minsta tätorterna. Kommittén konstaterar vidare att staten har dragit sig tillbaka från landsbygderna och allt mer koncentrerat verksamheten till tätorter och större städer.
[7]
Samtidigt har den politik som tog form under Alliansens negativa arbetslinje, men även har förts vidare av socialdemokratiskt ledda regeringar, gynnat höginkomsttagare och därmed höginkomstkommuner på bekostnad av låginkomsttagare och låginkomst
­
tagarkommuner. Jobbskatteavdragen, den slopade arvsskatten, nedskärningar i sjuk
­
försäkringen, den försämrade a-kassan, de omfattande sparkraven inom välfärden och nedmonteringen av arbetsmarknadspolitiken är några framträdande exempel på denna utveckling. Figuren nedan visar hur ojämnt jobbskatteavdragen samt rut- och rotavdrag fördelar sig på boende i olika kommuner.
Figur 4 Skattereduktioner som andel (%) av riket för 2007–2018, i kommuner uppdelat på decilgrupper
Källa: Eriksson (2021). Regionalt utfall av hushållens beskattning 2000–2018. En analys av hushållens statliga skatter och reduktioner (ROT 2004–2018).
Dessa skattesänkningar genomfördes i samband med, och finansierades genom, kraftiga nedskärningar av trygghetssystemen. När ersättningarna från a-kassan, sjukförsäkringen och pensionen minskar sjunker inkomsterna för invånarna, vilket blir extra tydligt i kommuner där en stor andel uppbär dessa ersättningar. Därmed minskar köpkraften, vilket påverkar den lokala näringsverksamheten. Även skatteintäkterna i dessa kommuner sjunker. Samtidigt ökar behoven av försörjningsstöd, vilket innebär ökade kostnader för kommunerna.
Det finns olika uppgifter angående hur många som utförsäkrats och nu lever på försörjningsstöd. Uppskattningarna varierar mellan 18
000 och drygt 27
000 personer, beroende på hur man räknar. Den nationella samordnaren för en välfungerande sjuk
­
skrivningsprocess konstaterar att det sannolikt rör sig om en underskattning och att det kan handla om över 50
000 människor.
[8]
I dessa fall tvingas alltså kommunerna stå för kostnader som staten bör ta.
Mellan början på 2000-talet och 2019 ökade kommunernas kostnader för ekono
­
miskt bistånd från drygt 8
miljarder kronor till 12
miljarder kronor. Enligt SKR finns det två huvudsakliga förklaringar till den ökade kommunala försörjningsbördan: 1)
att arbetsmarknadspolitiken i högre grad blivit en kommunal angelägenhet och 2) att många nyanlända slussas över till försörjningsstöd efter etablering.
Sambandet mellan kommunalt försörjningsstöd och arbetslöshet har förstärkts över tid, både när sambandet studeras isolerat och i relation till andra förklaringsvariabler (se figur 5).
Figur 5 Årsvisa korrelationer mellan ekonomiskt bistånd per person och arbetslöshet respektive andel utlandsfödda i alla 290 kommuner 2000–2019
Källa: Socialstyrelsen och Arbetsförmedlingen, i Eriksson (2021), Kommunernas ökade kostnader för försörjningsstödet.
Trots att två tredjedelar av mottagarna av försörjningsstöd är utlandsfödda har sambandet mellan kostnader per capita för ekonomiskt bistånd och andelen utlands
­
födda i respektive kommun försvagats över tid. Det talar inte nödvändigtvis emot SKR:s bild, då gruppen utrikes födda är betydligt större än nyanlända. Att nyanlända behöver försörjningsstöd beror i huvudsak på brister i den statliga etableringsersättningen som utgör ytterligare ett exempel på hur otillräckliga statliga system leder till ökade kostnader för landets kommuner.
Samtidigt har sambandet mellan försörjningsstöd och kommunala skatter gått från att vara negativt i början av 2000-talet till att bli positivt och öka kraftigt sedan omkring 2011 (se figur 6).
Figur 6 Årsvisa korrelationer mellan ekonomiskt bistånd per person och kommunala skattenivåer i alla 290 kommuner 2000–2019
Källa: SCB och Socialstyrelsen i Eriksson (2021). Kommunernas ökade kostnader för försörjningsstödet.
Detta indikerar att kommunerna måste kompensera det statliga tillbakadragandet med höjda skatter. Det i sin tur bidrar till att invånarnas kostnad för kommunal service blir allt högre i den femtedel av kommunerna som beräknas behöva öka de ekonomiska bidragen. Den högre kostnaden innebär här högre kommunalskatt.
I rena kostnader innebär detta att en procentenhets ökad arbetslöshet i en kommun motsvarade mellan 70 och 120 kronor i ökade kostnader för försörjningsstöd per invånare 2019. I en mediankommun med 16
000 invånare motsvarar en procentenhets ökad arbetslöshet en ökad kostnad på mellan 1,1 och 1,9 miljoner kronor som skulle kunna användas till kommunal kärnverksamhet om de generella arbetsmarknads
­
åtgärderna på statlig nivå täckt dessa kostnader. I stället har detta i högre utsträckning finansierats genom ökade kommunala skattesatser.
Den nytillträdda regeringen bygger på ett samarbete mellan delar av den forna Alliansen och Sverigedemokraterna, det organiserade kapitalets och den organiserade rasismens parlamentariska företrädare. Tidöavtalets skrivningar pekar fram mot en ekonomisk politik som liknar Alliansens negativa arbetslinje, men nu med etniska förtecken.
Den negativa arbetslinjen gick ut på att utarma trygghetssystem, underfinansiera välfärden och möjliggöra stora vinstuttag ur densamma för att finansiera skatte
­
sänkningar för höginkomsttagare, under förespeglingen att det skulle skapa fler arbetstillfällen. Genom att göra de redan utsatta ännu mer utsatta skulle dessa bli mer benägna att arbeta. På så vis kunde stora resurser omfördelas från de delar av befolkningen som har mindre tillgångar till de redan förmögna.
Alliansregeringen riktade sina attacker mot sjuka och arbetslösa. När sjuk
­
försäkringen och a-kassan skulle nedmonteras beskrevs dessa grupper som lata, simulanter och belastningar för samhället. Därmed blev nedskärningarna lättare att motivera. I Tidöavtalet har utrikesfödda fått ta över rollen som grunden till Sveriges alla problem. Genom att utmåla dem som inte fötts här som ett hot och en belastning blir det lättare att villkora deras välfärd och rättigheter. Att montera ned trygghetssystemen, välfärden och rättighetsskydden är lättare att motivera om man pekar på vissa grupper och börjar där.
4.1.2
Brott, straff och skjutvapenvåld
Sverige har länge varit ett land med relativt låg kriminalitet. Det beror inte på att vi har haft längre straff eller fler poliser på gatorna. Det har däremot en direkt koppling till att vi haft ett starkt välfärdssamhälle med en välfungerande omsorg och skola samt tillgång till arbete och bostäder. Det gäller dock inte längre överallt. I takt med att samhället har slitits isär har en organiserad brottslighet med löften om snabba pengar kunnat växa fram och slå rot. Många ungdomar, i synnerhet pojkar och unga män, som inte ser någon väg framåt genom studier och arbete lockas av möjligheten att tjäna pengar och vinna anseende genom brott, inte minst relaterade till droghandeln på gator, torg och barer. Efterfrågan på droger driver på våldet.
När klassklyftorna ökar skapas en mer gynnsam grogrund för grov kriminalitet, särskilt i de fattigaste områdena, såsom eftersatta förorter. De av oss som bor i dessa områden är särskilt utsatta för våld och det finns en uppgivenhet över att samhället övergivit området. I stället för framtidsdrömmar om utbildning och bra jobb känner många en desperation inför en hopplös framtid. I spåren av brottsligheten finns mänskliga tragedier. Där finns människor som dödas eller skadas för livet och anhöriga, grannar och andra som känner oro och otrygghet. På landsbygden finns dessutom problem med att 112 ger beskedet att det inte finns någon polis att skicka när någonting händer.
Det är Vänsterpartiets absoluta övertygelse att en stark, gemensamt finansierad och jämlik välfärd med en väl fungerande skola, fritidsverksamhet, sjukvård, socialtjänst, låg arbetslöshet och ett starkt socialt försäkringssystem är det bästa sättet att motverka klassamhället och att förebygga kriminalitet. Åtgärder mot gängvåldet i utsatta områden måste ske i dialog med de människor som bor där, som är de som drabbas allra värst. Samtidigt måste grov brottslighet, som gängkriminalitet och våldsbejakande extremism, bekämpas på ett effektivt sätt med hjälp av lagstiftning som bygger på de grund
­
läggande rättsliga principerna i en rättsstat.
I dagens kriminalpolitiska debatt framstår det som om all kriminalitet växer helt okontrollerat. I själva verket har det dödliga våldet sedan 1990-talets början stadigt minskat i Sverige, fram till för några år sedan, då nedgången bröts och i stället övergick i en uppgång. Nivån i dag är dock fortfarande lägre än under 1990-talet.
[9]
En rapport från Institutet för framtidsstudier (IFF) 2018 visar att brottsligheten i Sverige ligger på en stabil nivå.
[10]
Exempelvis har antalet bostadsinbrott och personrån varit oförändrat under i stort sett hela 2010-talet och andelen som uppger att de utsatts för misshandel har minskat. Flera större studier i Sverige under 2000-talet visar att andelen individer som utsätts för den stora majoriteten av brott, våld, stöld och skadegörelse, minskar sedan 10–15
år tillbaka.
[11]
Samtidigt har det dödliga skjutvapenvåldet ökat.
[12]
Enligt Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2022 som Brottsförebyggande rådet (Brå) presenterade den 11
augusti 2022 har den självrapporterade utsattheten för brott mot person minskat för tredje året i rad och ligger nu på den lägsta nivån sedan 2016. För nästan alla brottstyper har andelen utsatta legat stabilt eller minskat sedan 2021. Försäljningsbedrägerierna har dock ökat under tidsperioden. Vidare är förtroendet för rättsväsendet fortsatt högt i årets undersökning, och för flera av rättsväsendets myndigheter är nivån den högsta hittills.
[13]
Det är en förhållandevis liten grupp unga män som begår den största delen av de grövsta brotten. Det är inte särskilt sannolikt att ”hårdare tag” med längre straff kommer att avhålla denna grupp av män och andra unga män som befinner sig i riskzonen för liknande kriminalitet från att begå brott. Vårt resonemang bekräftas och styrks av forskning som visar att längre straff inte är effektiva i den meningen att de får människor att begå färre brott.
[14]
Vi vänder oss bestämt emot en utveckling där människor sitter inlåsta på lång obestämd tid utan möjlighet till rehabilitering och återanpassning till samhället.
Trots stora resurstillskott till polisen, höjningar av flera straff och ökad användning av hemliga tvångsmedel så har de gängrelaterade brotten och skjutningarna inte minskat. Polisens uppklarning av mord och skjutningar i gängmiljö har samtidigt sjunkit. Det visar att det är andra åtgärder som behövs.
Skjutvapenvåldet och handgranatsdetonationerna är starkt koncentrerade till socialt utsatta områden i svenska storstäder. Flera studier visar att våldet främst drabbar unga män som är aktiva i, eller vistas i närhet av, kriminella miljöer.
[15]
Dessvärre finns det flera fall de senaste åren där personer som bara råkat vara på fel plats vid fel tillfälle blivit offer för kriminella gängs skjutvapenvåld. I juni 2021 sköts en polis till döds på öppen gata under tjänsteutövning. Flera skjutningar har inträffat i bostadsområden, köpcentrum och andra centrala områden där många människor befunnit sig. Det är helt oacceptabelt.
Regeringen måste omgående ta ett helhetsgrepp om problematiken med utgångs
­
punkt i forskning och beprövad erfarenhet. Dessvärre låter högerpartierna ofta känslor och rent tyckande ligga till grund för rättspolitiska åtgärder. Men för att verkligen minska den grova kriminaliteten och stärka människors trygghet i utsatta områden krävs, i stället för politikers prat om längre och hårdare straff, visitationszoner och avlyssning utan brottsmisstanke, en gemensam politisk vilja att minska klassklyftorna i samhället.
För att få ner den grova brottsligheten går det inte bara att vara hård mot de kriminella – det gäller att vara smartare än de kriminella. Vissa straff kan behöva höjas men mycket mer fokus måste riktas mot att förhindra rekryteringen av nya barn till gängkriminalitet. Det brottsförebyggande arbetet börjar med en väl utbyggd välfärd för alla, även i s.k. socialt utsatta områden. Om skolan, fritidsaktiviteter och samhället i övrigt fungerar väl så minskar möjligheterna att rekrytera barn och ungdomar in i kriminalitet. Skola och fritidsverksamheter behöver få bättre resurser, likaså social
­
tjänsten. Barn och ungdomar måste få möjligheter till kommunalt stödda fritids
­
aktiviteter, skolan måste få bättre resurser för att stödja elever som behöver det för att klara betygen och socialtjänsten behöver förstärkas med tillräckliga resurser och kunskap för att arbeta både förebyggande och med barnskydd.
Det handlar även om insatser på kort sikt, som att sprida ”sluta skjut”-projektet till hela landet och att inrätta sociala insatsgrupper i områden som särskilt drabbats av grov kriminalitet. Vi har också återkommande föreslagit bl.a. en nationell haverikommission mot skjutningarna och en nationell avhopparverksamhet för kriminella.
Det är viktigt med tillräckligt många poliser men vi vill även skapa bättre förut
­
sättningar för polisens arbete. Vi har föreslagit en ny polisberedning eftersom polisens verksamhet, kapacitet och kompetens långsiktigt måste motsvara samhällsutvecklingen. Vi har också föreslagit att polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbets
­
metoder, t.ex. bilpatrullering, ska utvärderas för att se vad som verkligen fungerar. Polisutbildningen måste bli en högskoleutbildning, ingångarna till utbildningen behöver breddas och polisforskningen måste utvecklas. För att inte det forensiska arbetet ska bli en flaskhals i rättsväsendet och leda till att brottsutredningar drar ut på tiden behöver resurserna till Nationellt forensiskt centrum öka. Vi föreslår därför ett höjt anslag med 40
miljoner kronor per år, jämfört med regeringen.
Vidare måste insmugglingen av narkotika och illegala vapen stoppas redan vid landets gränser för att underminera gängens svarta ekonomi. Vi vill därför se mer resurser till tullen och föreslår ett höjt anslag med 50
miljoner kronor per år, jämfört med regeringen. För vidare läsning om åtgärder mot våldet, se vår motion
Åtgärder med syfte att stoppa våldskulturen
(mot. 2022/23:1217).
4.1.3
Underbara dagar framför oss?
Det är hög tid att satsa på det svikna Sverige. Alla de delar av landet som sett jobben och samhällsservicen försvinna, bostäder förfalla och tryggheten gå förlorad. Där engagemanget finns, men möjligheter saknas. Det är hög tid att ge alla i Sverige samma chanser. Vi ska kunna lita på att välfärdssamhället fungerar oavsett var vi bor. Avståndet till storstädernas centrum ska inte avgöra hur stark välfärden är. Tillgång till vårdcentral, skola, fritids och förlossningskliniker ska inte styras av marknadslogik och utgå från efterfrågan i stället för behov. Sverige ska vara ett land som håller ihop.
Viktigt för en positiv utveckling av landsbygden är en aktiv, långsiktig regional
­
politik som ger kommunerna likvärdiga möjligheter och garanterar service, utbildning och infrastruktur i hela landet. Dessutom måste människor ges möjlighet till reellt inflytande över sin vardag. Det handlar dels om makt och fördelning av resurser, dels om att mobilisera den utvecklingskraft som finns i hela landet. Samma sak gäller för storstädernas förorter, där det geografiska avståndet till centrum inte nödvändigtvis är särskilt långt, men där man ändå lever med skilda villkor. Politikens uppgift är att skapa förutsättningarna för detta.
Vänsterpartiets turism-, jordbruks-, skogs-, miljö- och klimatpolitik är intimt förbunden med utvecklingsmöjligheter för den svenska lands- och skogsbygden. Omfattande infrastruktursatsningar, arbetsmarknadsinsatser och investeringar i förnybar energi är viktiga delar i att skapa en hållbar utveckling av den svenska landsbygden samtidigt som det skapar möjligheter för en hållbar klimatomställning.
För att företag över hela landet ska kunna utvecklas krävs bl.a. en upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen, en fungerande telefoni och bredband och postservice. Viktiga tågbanor som Norrbotniabanan, Inlandsbanan och nya stambanor, s.k. höghastighetsbanor är en nyckel för att Sverige ska hänga samman. Med en lånefinansierad satsning på nya stambanor för höghastighetståg samt investeringar på 490 miljarder kronor över tio år i en stärkt transportinfrastruktur med fokus på järnvägsutbyggnad stärker vi förutsättningarna för resande över landet, men även små och medelstora företags exportmöjligheter.
Människor från andra länder har stor betydelse för kompetensförsörjningen på landsbygden. Ett väl fungerande mottagande av nyanlända innebär en möjlighet för landsbygdens näringsliv och kommuner att få rätt kompetens.
Vänsterpartiet vill se en utökad närvaro av Arbetsförmedlingen och bemannade kontor utanför centralorten och att projektet Jämställd etablering blir en del av myndighetens ordinarie verksamhet i hela landet.
Vården kommer alltid att vara mer kostnadskrävande i glesbygden, och därför måste våra gemensamma resurser fördelas efter de förutsättningarna. Vänsterpartiet vill se en nationell styrning för en jämlik sjukvård i hela Sverige och att samhället står som garant för en likvärdig vård och omsorg. För att säkra tillgången till vård och omsorg också i glest befolkade områden vill vi se ett glesbygdstillägg om 1
miljard kronor inom sjukvården. Dessutom vill vi se utökade medel för att kunna erbjuda sjuksköterskor, inklusive barnmorskor, betald specialistutbildning i hela landet.
Jobben är helt avgörande för landsbygdens och förorternas framtid. Våra gemen
­
samma rikedomar skapas av hela landets resurser och hela landets arbete. Därför ska frukterna av det arbetet också komma hela landet till del. Vi behöver en annan politik, en politik som ger hopp och skapar förutsättningar för jobb, bostäder och god offentlig service och som fördelar resurserna jämlikt. Den negativa arbetslinjen måste ersättas med den positiva.
4.2
Marknaden hör inte hemma i välfärden
I samband med 1990-talskrisen gjordes stora förändringar i styrningen av välfärden. Från att i huvudsak ha drivits i egen regi öppnades välfärden upp för privata marknads
­
intressen. Sedan dess tid har marknaden trängt djupt in i skolan, sjukvården och äldreomsorgen på ett sätt som inneburit en ineffektiv och ojämlik resursfördelning.
År 2000 var ca 9
procent av alla välfärdsarbetare anställda i privata företag; i dag är det så mycket som 20
procent. Marknadsreformerna har inte inneburit någon ökning av andelen vård, skola och omsorg som bedrivs i ideella föreningar och stiftelser.
[16]
Den svenska skolan har blivit alltmer segregerad, såväl socialt som etniskt och geografiskt, och elever med olika bakgrund möts i allt lägre grad i klassrummen. Det råder i dag bred konsensus inom forskningen om att skolval och en ökad förekomst av fristående skolor bidragit till ökad snarare än minskad social och etnisk segregation i den svenska grundskolan. Dessa slutsatser får också stöd av internationella erfarenheter av skolval, enligt bl.a. OECD. En forskningsöversikt av internationella erfarenheter visar att skolval alltid, oavsett sammanhang och specifika detaljer i skolvalets konstruktion, lett till ökad segregation.
[17]
En vård och omsorg som ges efter behov fyller en mycket viktig omfördelande funktion. För även om medellivslängden har ökat generellt de senaste decennierna varierar utvecklingen beroende på exempelvis klass och kön. Bland kvinnor med förgymnasial utbildning har den förväntade medellivslängden förkortats medan den förväntade medellivslängden för både män och kvinnor med gymnasial och efter
­
gymnasial utbildning ökar, från redan högre nivåer. Dessutom varierar antalet friska år utifrån klass och kön.
[18]
Den här utvecklingen saknar folkligt stöd. Majoriteten av de svenska medborgarna är negativa till privatiseringen av sjukvård och äldreomsorg och att satsa mer på friskolor. Skepsisen i befolkningen har ökat i takt med att den privata marknaden har ökat.
[19]
Förutsättningarna för välfärden att minska klyftorna i folkhälsa, som följer av ojämlikheten i samhället, kräver att välfärden kan verka kompensatoriskt. Välfärds
­
resurserna måste därför styras efter en behovsprincip, där störst behov kommer först. För nätläkarbolagen och andra privata vårdgivare är de friskaste patienterna, som kräver minst insats men ger hög ersättning, de mest lönsamma. Dessa aktörers utbredning inom välfärden har gjort vinstmöjligheterna mer styrande av hur vårdresurserna fördelas i stället för att behoven tillåts styra. Därmed blir det också den offentliga vårdens ansvar att vårda de med störst vårdbehov, vilket innebär en ökad belastning på den offentliga vården.
För att minska de negativa och segregerande effekter som de fristående skolorna har på utbildningsväsendet behöver de flera bestämmelser som på olika sätt gynnar de fristående skolorna ses över. Möjligheten för friskolor att anta elever baserat på kötid bör avskaffas eftersom denna möjlighet har en segregerande effekt och samma regler bör gälla för alla skolor.
Vänsterpartiet anser att den svenska sjukvården och äldreomsorgen behöver återgå till att styras med utgångspunkt från hälso- och sjukvårdslagens portalparagraf om vård efter behov. De nyliberala dogmerna måste mönstras ut.
4.2.1
Vinstförbud i
välfärden
Sverige är i dag ensamt i världen med att ha en lagstiftning som tillåter att skolor startas för att plocka ut vinster från skattemedel, helt utan begränsningar. Vinstdrivande fristående skolor etablerar sig där de har bäst. Vinstdrivna skolor har även ett intresse av att driva upp elevernas betyg med förhoppningen om att locka till sig fler elever. Offentligt drivna skolor är skyldiga att erbjuda alla elever utbildning, även barn som behöver mer stöd och barn vars tidigare skolor har försatts i konkurs.
Vinstintresset förvrider välfärdens sätt att fungera. Den fria företagsetableringen innebär en ineffektiv resursallokering när vinstintresset snarare än medborgarintresset också styr var vårdcentraler eller äldreboenden öppnas. Vårdcentraler och läkar
­
mottagningar etablerar sig mycket oftare i områden där folk är välbeställda och relativt friska och riktar sin marknadsföring mot dessa grupper. Det gör att vårdens pengar inte räcker till områden där människor har lägre inkomster och där ohälsan är högre och sjukdomsbilden mer komplex.
Personalen är avgörande för kvaliteten i skolan, vården och omsorgen. Det är också den som kostar mest pengar. Därför är det inte konstigt att välfärdsföretagen oftast sparar in på personalen för att göra vinst. Inom äldreomsorgen har privatiseringarna resulterat i många timvikarier, lägre bemanning, hög personalomsättning och sämre löner.
[20]
Enskilda förskolor har en betydligt lägre andel utbildade förskollärare än de kommunala.
[21]
I dag går flera miljarder kronor av det vi betalar i skatt för välfärd i stället till privata vinster. Avkastningen på eget kapital för företag inom hälso- och sjukvård var i snitt 24,5
procent 2019.
[22]
Det kan jämföras med avkastningen på eget kapital i hela tjänste
­
sektorn samma år som var 13,7
procent. Vinstuttagen från välfärdsföretagen är svåra att reglera. Flera tar inte ut överskottet i verksamheten i vinst samma år, utan investerar i nya verksamheter eller uppköp av andra företag. Överskottet används då för att expandera och därmed höja värdet på företaget, som sedan kan säljas med stor vinst.
Det har aldrig funnits en majoritet bland medborgarna för att tillåta vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg. Två tredjedelar av befolkningen tycker att det är ett bra förslag att inte tillåta vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg och andelen har ökat sedan 2019.
[23]
Lobbyismen för vinstdrivande aktörer i välfärden har dock ökat markant, vilket skulle kunna förklara den stora diskrepansen mellan majori
­
teten av riksdagspartiernas positiva inställning till vinster i välfärden och medborgarnas motstånd till desamma.
En välfärd utan vinstintresse är en fråga som Vänsterpartiet kommer att fortsätta att prioritera under kommande mandatperiod. Vi bedömer att det redan i dag finns till
­
räckligt med underlag för att frågan ska kunna utredas skyndsamt och ett vinstförbud ska kunna träda i kraft de närmaste åren.
4.2.2
Valfrihet för brukare, inte företag
LOV innebär fri etableringsrätt för alla företag som lever upp till de av kommunen ställda kvalitetskraven inom omsorgsområdet.
[24]
Sedan baseras resurserna från kommunen på hur många brukare de lyckas locka till sig. Systemet är obligatoriskt för regionerna inom primärvården sedan 2010 men frivilligt för kommuner i övrigt.
Ett syfte med vårdvalet är att det ska öka tillgängligheten. Det gör det, men sannolikt inte där ökad tillgänglighet behövs. De riktigt stora vårdbehoven finns dock inte i Stockholms innerstad utan i förorter och bostadsområden i utkanten av städerna, där privata aktörer med vinstintresse inte har lika starka drivkrafter att etablera sig.
Det fria vårdvalet med den fria etableringsrätten har lett till fler huvudmän och därmed en bristande samordning av vården. De ökade inslagen av privata aktörer och införandet av valfrihetsmodeller ger också upphov till större byråkrati i och med att behoven av kontroll och uppföljning ökar. Denna väg leder allt längre bort från inne
­
hållet i hälso- och sjukvårdslagen och jämlik vård. Valfriheten ska gälla för de som behöver vård och omsorg, inte för privata företag.
På samma sätt finns inga hinder mot överetablering av friskolor. Det innebär i sin tur svårigheter för den kommunala skolan. Dels försvåras den långsiktiga planeringen, dels innebär etablering av nya fristående skolor en merkostnad för kommunerna. Det är inte hållbart att enskilda aktörer kan slå sönder skolsystemet genom en oreglerad etablering där det är allra mest lönsamt.
4.2.3
En stopplag för utförsäljning av samhällsfastigheter
Inom fastighetsbranschen har det på senare år vuxit fram en marknad för s.k. samhälls
­
fastigheter, dvs. att privata ägare och fastighetsförvaltare fokuserar på offentliga aktörers lokalbehov. Även om det inte är ett nytt fenomen har det blivit mer omfattande och mångfacetterat än det tidigare varit. Svaret på stora renoveringsbehov har från kommun- och regionledningar runtom i landet alltför ofta varit att privatisera fastig
­
heterna och sedan hyra in sig för att fortsätta att bedriva verksamhet. I Stockholm sålde t.ex. den förra grönblå majoriteten fler än 30 utbildningsfastigheter under sin tid vid makten.
När samhället ger upp rådigheten över dessa fastigheter så försätts det allmänna i en beroendesituation gentemot privata fastighetsägare för lång tid framöver. Det under
­
minerar möjligheterna till att göra nödvändiga klimatinvesteringar men också möjlig
­
heten för samhället att göra justeringar av fastigheterna för att möta framtidens behov. Det innebär dessutom en ekonomisk förlustaffär. Det kommunalägda kreditmarknads
­
bolaget Kommuninvest menar att det i ett långsiktigt perspektiv finns tydliga ekonomiska motiv för kommuner att själva äga lokalerna där verksamheten bedrivs.
[25]
Vi menar att det finns goda skäl att införa ett stopplag för utförsäljning av samhälls
­
fastigheter. Det är tydligt att vinstdrivande bolag hittat ett nytt segment för att göra vinst och det kan i framtiden bli ännu viktigare för bolagen. Vid ett vinstförbud kan de i stället för vanliga vinstuttag försöka ta ut medel via höga hyror till fastighetsbolag som de själva äger. Ett vinstförbud behöver hantera även det, men för att säkra upp så mycket som möjligt är det angeläget att snabbt stoppa utförsäljningar.
5
Regeringens ekonomiska politik
Vänsterpartiet välkomnar en del av regeringens förslag i budgetpropositionen. Tyvärr tvingas vi dock konstatera att regeringen inte på allvar tar tag i Sveriges samhälls
­
problem. Problem som är kända sedan länge. En sönderprivatiserad och under
­
finansierad välfärd, där friskolorna sätter glädjebetyg och väljer bort olönsamma elever och där skattepengar går till friskolekoncernernas expansionsplaner utomlands. En klimatkris som hotar själva förutsättningarna för liv på vår planet. En kraftig ökad ojämlikhet av samhällets resurser och förmögenheter som sliter isär och splittrar samhället. Inga av dessa avgörande utmaningar som Sverige står inför har regeringen något verkligt effektivt svar på.
5.1
Åtstramningar i välfärden
I budgetpropositionen anslår regeringen 6
miljarder kronor i generella statsbidrag till kommunsektorn, tillsammans med en förlängning av en del riktade statsbidrag på totalt ytterligare 6
miljarder kronor. Detta kommer att medföra kraftiga åtstramningar i välfärden.
Sveriges kommuner och regioner har i en hemställan till regeringen beskrivit att de behöver totalt ca
20
miljarder kronor för att bibehålla den reala nivån på statsbidragen 2023.
[26]
I samma hemställan lyfter SKR att det behövs särskilda stöd till kommuner med särskilt svåra ekonomiska förutsättningar. Vidare trycker SKR på att riktade statsbidrag skapar ett ineffektivt resursutnyttjande och ger ökade permanenta kostnader för verk
­
samheten. Vänsterpartiet avslår i sin budgetmotion därför stora delar av regeringens förslag till riktade satsningar och föreslår i stället att de generella bidragen till kommuner och regioner höjs med 14
miljarder kronor.
5.2
Orättvis fördelning av krisens bördor
Sveriges hushåll är hårt pressade av stigande räntor och kraftigt stigande priser på allt ifrån el till livsmedel. Regeringens svar på en situation där stora grupper har svårt att få pengarna att räcka hela månaden ut är talande för dess ideologiska kompass. Regeringen skriver i budgetpropositionen att hushållen bör kompenseras för de prisökningar som skett – med särskilt fokus på ekonomiskt utsatta grupper. Men i stället för att stödja de grupper som har det sämst ställt använder man en betydande del av reformutrymmet till att sänka skatten för de som kör bensin- och dieseldrivna bilar. Samtidigt släpper regeringen fram en skattepolitik som ensidigt gynnar höginkomsttagare. En mycket kraftig uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt – med 10,7
procent – ger skattelättnader på ca
13
miljarder kronor totalt till de individer som har de allra högsta lönerna – de som tjänar 46
000 kronor i månaden och mer.
Vänsterpartiet presenterar i denna budgetmotion i stället ett paket som på riktigt handlar om att skydda de som har det sämst ställt, exempelvis genom att höja pensio
­
nerna och att höja taket i arbetslöshetsförsäkringen så att 80
procent av löntagarna omfattas av försäkringen fullt ut. Vidare menar Vänsterpartiet att bördorna i en kris som denna bör fördelas solidariskt. För att skapa utrymme för en prioriterad resursökning till välfärdssektorn, sänkta kostnader i kollektivtrafiken, ett högkostnadsskydd i tandvården och högre ersättningar i arbetslöshetsersättningen så anser vi att personer med högre inkomster bör bidra mer.
Regeringen planerar att betala tillbaka 55
miljarder till hushåll och företag för perioden oktober 2021 till september 2022 i en elpriskompensation. Detta utifrån EU:s rekommendation om att staten bör stödja de hushåll som pressas av de höga elräk
­
ningarna. Det förslag som regeringen gått fram med innebär att alla elavtal får ett pristak på 75
öre. Staten betalar mellanskillnaden mellan 75
öre och det medelpris som gällt i elprisområdet. Det betyder att i södra Sverige får elkunderna 79
öre per kilowatt de förbrukat och i mellersta Sverige får de 50
öre. I norra Sverige får man ingenting då medelpriset varit lägre än 75
öre.
De tillägg som Energimarknadsinspektionen gjorde till regeringens förslag innebär att förslaget har justerats till det bättre eftersom det nu råder ett tak på vilka belopp som får betalas ut. Taket på förbrukning till max 3
miljoner kilowattimmar är högt satt och träffar i praktiken bara mycket elintensiva företag. Modellen innebär emellertid att storförbrukande hushåll, framförallt höginkomsttagare, gynnas eftersom de kommer att kompenseras per elabonnemang. Regeringen hade kunnat hantera frågan om energi
­
priskompensation annorlunda och eftersökt en bättre fördelning så att stödet landar där det gör som störst nytta.
[27]
5.3
Sänkta klimatambitioner
I en tid då världssamfundet behöver kraftsamla för att möta klimatutmaningen skämmer regeringen ut Sverige och sänker de svenska klimatambitionerna. Regeringen har tagit sin hand från klimat- och miljöpolitiken och underlåter att agera.
I budgetpropositionen konstaterar regeringen att utsläppen kan komma att öka till följd av flera klimatskadliga förslag. Hit hör inte minst sänkningen av drivmedels
­
skatten, regeringens största reform, men även det faktum att man stoppar en omfattande reformering för att göra systemet med reseavdrag färdmedelsneutralt. Det är uppenbart att regeringens och Sverigedemokraternas ointresse för klimatet och miljön nu har omsatts i passivitet och ett klimatfientligt reformprogram. De som satte sin tilltro till Liberalerna i hopp om att de skulle värna klimatperspektivet i en högernationalistisk regering har all anledning att känna sig besvikna när löftesbrotten nu duggar tätt.
Bristen på investeringar, reformer och initiativ för att stärka Sveriges klimatåtagande är ett historiskt svek mot kommande generationer och samtidigt en dålig politik för vår tid. När näringslivet, civilsamhället, kommuner och regioner gör sig redo att investera för klimatet gör de det regeringens klimatpolitik till trots. De högernationalistiska har vänt den svenska innovationsviljan och klimatpolitiken ryggen och sällar sig i stället till den krympande skaran av regeringar som ömsom ignorerar och ömsom ifrågasätter klimathotet. Det är mycket allvarligt.
Regeringens bristande krisinsikt och reformvilja riskerar att försena eller förhindra omställningen inom industrin, transportsektorn och fastighetssektorn. När klimat
­
bonusen för elbilar nu avskaffas och satsningar på järnväg uteblir ter sig målet om minskade utsläpp med 70
procent till 2030 inom transportsektorn som onåbart. Trots att svenskarnas omställningsvilja generellt sett är stor och efterfrågan på ökade järnvägs
­
transporter är växande ignorerar regeringen möjligheterna som en stärkt järnväg medger för att i stället fortsatt subventionera de fossila transportslagen.
I stället för att bejaka den kunskap som finns om miljösatsningarnas värde har regeringen inlett en drakonisk nedskärningspolitik på miljöområdet. Nedläggandet av Miljödepartementet utgjorde ett flagrant ställningstagande på miljöområdet. Tyvärr är det långt ifrån det enda exemplet på regeringens skadliga miljöpolitik. Anslagen till återställandet av våtmarker dras ned och fram till 2025 har regeringen aviserat en halvering av miljöbudgeten. Det utgör ett hårt slag mot skyddet av biologisk mångfald och den svenska naturskatt som uppskattas av miljontals svenskar.
På energiområdet har regeringen aviserat reformer som kastar tillbaka Sverige flera årtionden i utveckling. Det ensidiga fokuset på kärnkraft hotar den stora investerings
­
vilja som finns i såväl land- som havsbaserad vindkraft. Regeringens energipolitik är fylld av symbolfrågor men mycket lite som faktiskt stärker Sveriges energiberedskap och möjlighet att möta det ökande behovet av elektrifiering.
För Vänsterpartiet är det självklart att samhällets åtagande i klimat- och miljö
­
politiken behöver stärkas, inte minska. Vi vill genomföra ett omfattande klimat
­
investeringsprogram som tar sikte på att nå de högt satta klimatmål som Sverige åtagit sig. Den gemensamma nämnaren för alla de investeringar och klimatsatsningar som Vänsterpartiet vill genomföra är att de tar krisen på allvar och värdesätter ett aktivt samhälle för att åstadkomma förändring. En annan klimat- och miljöpolitik än regeringens är inte bara möjlig utan också väsentligt bättre. Det är en klimat- och miljöpolitik som stärker Sverige, vår innovationskraft, våra levnadsvillkor och våra åtaganden i världen.
5.4
Sveriges roll i världen
Regeringens budget innebär ett avsteg från en lång tradition av svensk biståndspolitik. Det etablerade enprocentsmålet överges och ersätts med ett mål satt i kronor och ören. I ett första steg fryser man biståndet strax under den tidigare nivån, men prognosen visar att det snabbt kommer att bli en betydande sänkning i förhållande till BNI. Samtidigt slår budgetpropositionen fast att biståndet ska användas som ett verktyg för att uppnå migrationspolitiska villkor. Det är ett avsteg från själva grundprincipen om bistånd och strider mot principerna om effektivt bistånd. Att sänka biståndet i en tid när globala kriser överlappar varandra och behoven är som allra störst är ett slag mot de människor som har det allra svårast i världen.
Sveriges roll i världen har förändrats. Den nytillträdda regeringen har gett vika för Turkiets påtryckningar och sätter ett svenskt medlemskap i Nato före demokrati och rättsstatens principer. Man konstaterar att Sverige inte längre ska driva en feministisk utrikespolitik, minskar antalet kvotflyktingar drastiskt och begränsar kärnstödet till multilaterala organisationer såsom viktiga FN-organ. I och med budgetpropositionen ser Sverige inte längre ut att nå klimatmålen, någonting regeringen tycks ta lätt på. När rika länder som Sverige åsidosätter klimatet spelar det stor roll för hur andra länder agerar. Det är tydligt att regeringen inte har några ambitioner om att Sverige ska fortsätta att ta ansvar för den globala utvecklingen.
Sverige ska vara en röst för solidaritet, demokrati och mänskliga rättigheter världen över. I Vänsterpartiets budgetmotion både återställer vi enprocentsmålet och höjer antalet kvotflyktingar till tidigare nivåer. Vi lägger också förslag om ett additionellt klimatbistånd på 500 miljoner kronor år ett för att sedan trappa upp det till 1
miljard kronor de nästkommande åren, detta för att motverka effekterna av klimatkrisen.
6
Vänsterpartiets riktlinjer för den ekonomiska politiken
En egen försörjning är grunden för personlig frihet och självständighet. Arbete utgör basen för ett ekonomiskt välstånd och ger möjlighet till delaktighet i samhällslivet. Vänsterpartiets ekonomiska politik strävar mot hållbar tillväxt, full sysselsättning och ekonomisk jämlikhet. Den ekonomiska politiken bör därför ha som inriktning att pressa ner arbetslösheten och att skapa förutsättningar för en hög sysselsättning i ett jämlikt samhälle med trygga löntagare.
6.1
Den svenska modellen
Grunden för den svenska arbetsmarknadsmodellen är starka parter: välorganiserade fackföreningar och arbetsgivare med stor legitimitet och makt. Löntagarnas ställning på arbetsmarknaden avgörs primärt av fem centrala områden:
Arbetsmarknadsläget. En politik för full sysselsättning är helt central. Först när det är balans mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden försvinner risken för att arbetslösa ställs mot arbetande. En stark arbetsmarknad innebär en möjlighet för arbetskraften att kräva sin del av löneutrymmet, i termer av både löner, arbetsvillkor och möjligheter att fortbilda sig i arbetet.
Arbetsmarknadspolitiken. En aktiv arbetsmarknadspolitik skyddar och stödjer individer som blivit arbetslösa så att de kan komma tillbaka i bra och utvecklande arbeten. Med rätt utbildningssystem får vi en bättre matchning mellan arbetssökande och de arbeten som växer fram och färre personer blir arbetslösa.
Trygghetssystemen. Starka trygghetssystem ger ett skydd för individer vid tillfälliga perioder av arbetslöshet, sjukdom och föräldraledighet samt när arbetslivet är slut. Det är även ett skydd för ekonomin som helhet vid större konjunkturnedgångar. Arbetslöshetsförsäkringen förhindrar att en arbetslös tvingas acceptera en lägre lön eller sämre villkor. Sjukförsäkringen säkerställer att sjukdom inte leder till förlorat arbete och möjliggör rehabilitering tillbaka till arbetet. Föräldraförsäkringen och den medföljande rätten till föräldraledighet tryggar inkomsten och rätten till arbete för den som skaffar barn. Pensionssystemet gör så att vi kan sluta arbeta när vi inte längre orkar.
Arbetsrätt och anställningsskydd. Ett starkt anställningsskydd reglerar hur en arbetsgivare får säga upp en anställning. Vid arbetsbrist gäller turordning – sist in först ut – och lagen ger rätt till återanställning. Detta är en utgångspunkt som det går att förhandla utifrån. Det hindrar att arbetsgivaren byter ut en anställd mot en arbetslös för att sänka lönerna och motverkar godtycke från arbetsgivarens sida.
Kollektivavtalstäckning. Rikstäckande kollektivavtal gäller alla som säljer samma sorts arbete. Avtalen är bindande för arbetsgivarna, vilket innebär att de inte kan hota en enskild anställd med lägre lön eller sämre villkor. I grunden är förhållandet mellan arbetsgivaren och den enskilde löntagaren ojämnt till arbetsgivarens fördel. För löntagarna är den kollektiva organiseringen och regler som bygger på den helt avgörande.
Den svenska arbetsmarknadsmodellen kompletteras och stärks av en stark och generell välfärd. Barn- och äldreomsorgen skapar likvärdiga villkor för våra barn och äldre och är samtidigt nödvändig för ett högt arbetskraftsdeltagande. Genom en offentligt finansierad omsorg får vi också en ökad professionalisering och högre kvalitet inom sektorn. En välfungerande sjuk- och hälsovård är grundläggande för att vi ska kunna leva långa och hälsosamma liv. En stark utbildningssektor är en förutsättning för en fungerande kompetensförsörjning och kompetensutveckling genom hela livet, men också för att vi ska ha samma möjligheter att medverka i det demokratiska samtalet och för att vi ska kunna gå samman och kräva våra rättigheter.
Även bostadsförsörjningen och bostadspolitiken är en viktig pelare i hushållens möjligheter att bo och leva på de platser där arbete efterfrågas.
6.2
Bryt med normpolitiken
En politik för full sysselsättning kräver ett högt och ihållande efterfrågetryck i ekonomin. Den svenska ekonomisk-politiska diskussionen har i stället fastnat i att söka efter ekonomins jämvikt. Penning- och finanspolitik kan, enligt det förhärskande synsättet, endast bidra på kort sikt med att dämpa svängningarna kring den beräknade tillväxttrenden och påskynda ekonomins anpassning till den (antagna) potentiella jämviktsnivån. Vänsterpartiet har under en lång period på olika sätt ifrågasatt denna neoklassiska modell för ekonomisk politik, dess bevekelsegrunder och tillhörande antaganden. Det finns betydande teoretiskt och empiriskt stöd för synsättet att den lång-siktiga produktionen i ett samhälle bestäms av den aggregerade efterfrågan på varor och tjänster, i kombination med strukturella utbudsfaktorer.
[28]
Vänsterpartiet anser att finanspolitiken, men även penningpolitiken, har stor betydelse för att hålla uppe en långsiktigt hög nivå på efterfrågan såväl som att stabilisera ekonomin vid risk för hög- och lågkonjunktur. Investeringarna har en nyckelroll i ekonomin, både för konjunkturvariationer och den långsiktiga utvecklingen. Det är dock inte företagens vinster eller det inhemska sparandet som driver invester
­
ingar – utan investerares syn på framtiden. Staten kan därför vara en viktig pådrivande aktör för att öka investeringarna.
Uppfattningen att det finns en naturlig ekonomisk jämvikt att återvända till har blivit en självuppfyllande profetia för den svenska arbetslösheten. Anledningen är att beräk
­
ningar av jämviktsarbetslösheten ligger till grund för bedömningen av hur stort ut-rymmet för finanspolitiska reformer bedöms vara. Detsamma gäller penningpolitiken och beräkningar av vilken ränta som är förenlig med fullt resursutnyttjande i ekonomin – den s.k.
neutrala räntan
.
[29]
Vänsterpartiet anser att den ekonomiska politiken i stället bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål och inflationsmål blir verktyg för att uppnå de reala målen.
6.3
En aktiv arbetsmarknadspolitik och trygga försäkringar
Sverige var länge ett föregångsland vad gäller aktiv arbetsmarknadspolitik. Under ett knappt halvsekel, från 1950-talet till början av 2000-talet, satsade Sverige betydligt mer på aktiv arbetsmarknadspolitik än andra jämförbara länder. Så är det inte längre. I stället har det skett en successiv tillbakagång för den aktiva arbetsmarknadspolitiken i Sverige, vilket har gått hand i hand med att målet om full sysselsättning har övergetts. Utveck
­
lingen har drivits fram av såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar. En politik inriktad på rustande och kompetenshöjande insatser för att förbättra arbets
­
sökandes möjligheter på arbetsmarknaden har i hög grad ersatts av en politik för att höja sökintensiteten och maximera arbetsutbudet.
[30]
Den pågående ”reformeringen” av Arbetsförmedlingen är ett led i denna utveckling.
En arbetslöshetsförsäkring som ger inkomsttrygghet vid arbetslöshet är avgörande för att skapa starka och trygga löntagare. Försäkringen har flera syften. För den enskilde löntagaren ger a-kassan inkomsttrygghet i övergången från ett arbete till ett annat. För löntagarna som kollektiv bidrar försäkringen till att förhindra underbudskonkurrens och att upprätthålla löner på en anständig nivå också i tider av hög arbetslöshet. Arbets
­
löshetsförsäkringen har även en viktig roll i samhällsekonomin. Den dämpar konjunk
­
turnedgångar, förbättrar arbetsmarknadens funktionssätt, har en positiv effekt på produktiviteten, ökar arbetskraftsutbudet och bidrar till ökad jämlikhet.
[31]
Socialförsäkringen utgör en central del av den positiva arbetslinjen. Vi betalar och kvalificerar till socialförsäkringen genom arbete och vi skyddas därmed från stora inkomstbortfall när vi inte kan arbeta, exempelvis på grund av sjukdom, föräldra
­
ledighet eller vård av barn. En förutsättning för att alla som kan och vill ska kunna arbeta är också att vi ska klara oss ekonomiskt när vi inte kan arbeta. Socialförsäkringen är också en avgörande del i jämlikhetspolitiken. Den fördelar resurser mellan människor utifrån förmåga och efter behov samt mellan de olika livsfaser vi går igenom. Robusta generella trygghetssystem minskar också framväxten av privata lösningar som i sin tur leder till ökad ojämlikhet.
6.4
Generell välfärd en del i arbetslinjen
En fungerande offentlig välfärd är central för att kunna uppnå full sysselsättning. Det innefattar ett väl fungerande utbildningssystem som rustar ungdomar för arbetslivet och som sedan bidrar till att bibehålla och tillföra kompetens till arbetskraften. En utbyggd barn- och äldreomsorg gör att föräldrar och anhöriga kan delta fullt ut på arbets
­
marknaden.
Den vård du erbjuds ska inte vara beroende av din samhällsklass, ditt kön, ditt ursprung eller din geografiska hemvist.
Många yrken, särskilt arbetaryrken, inom vård och omsorg har låga löner. Ungefär 80
procent av de anställda inom vård och omsorg är kvinnor. Enligt LO är arbetar
­
kvinnors löner 88
procent av männens.
[32]
Förklaringen till löneskillnaden ligger i kombinationen av en könssegregerad arbetsmarknad och löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer. Det vill säga att medellönen oftast är lägre inom de yrken som domineras av kvinnor jämfört med mansdominerade yrken. En satsning på villkoren inom vård och omsorg blir därför en mycket tydlig satsning på kvinnors löner, särskilt arbetarkvinnors.
Inom de närmaste åren kommer välfärdsområdet att stå inför en stor utmaning; andelen personer över 80
år kommer att öka med nästan 40
procent mellan 2022 och 2032.
[33]
Att människor lever längre är självklart något positivt. Men en förändrad befolkningssammansättning leder till att behovet av äldreomsorg och vård kommer att öka.
6.5
En kunskapsnation i världsklass
Utbildning och humankapital är en avgörande faktor för arbetsproduktivitetstillväxt. Arbetsproduktivitetstillväxt är när antingen mer kunskap eller realkapital tillförs och leder till ökad produktion med en konstant arbetsinsats. För ekonomisk utveckling krävs både bredd och spets, men det är inte spetsen som driver förändringen, utan bredden. Det är ur bredden som spetsen föds. Forskning i världsklass kommer av att det finns starka organiserade miljöer med goda ekonomiska förutsättningar, och att de med störst talang utför den, inte den med rikast föräldrar. Ett samhälle som utestänger många från utbildningsmöjligheter i barndomen kommer inte heller att ha de bästa forskarna.
Bilden av Sverige som ett jämlikt land med en skola med starkt fokus på lik
­
värdighet och kompensatoriska insatser är i dag felaktig. Sverige har en ovanligt starkt segregerad skola, i en internationell jämförelse. Enligt OECD är den svenska skol
­
segregationen klart större än OECD-snittet. Barn med låga kunskapsutfall går betydligt oftare tillsammans i samma skola än i andra länder, och de med goda kunskapsutfall är koncentrerade till andra skolor. Sverige är också internationellt sett medelmåttigt vad gäller att klara det kompensatoriska uppdraget och uppväga elevernas socioekonomiska förutsättningar. De elever som slutar skolan utan en gymnasieexamen har betydligt svårare att komma in i yrkeslivet. Den gruppen är också överrepresenterad i områden med socioekonomiska utmaningar.
Tyvärr har organiseringen av utbildningen förstärkt den breda samhällsutveckling som vi har sett de senaste decennierna i form av avreglerade marknader och skatte
­
sänkningar för de rikaste. Krympande resurser i förskolan, skolpeng, marknadsskola, försämrade studiesociala insatser och fallande studentinsatser per person i högre utbildning, och inte minst nedmonteringen av arbetsmarknadsutbildningen, förstärker – och motverkar inte – utvecklingen mot att allt större grupper kommer att exkluderas ifrån rättvisa livschanser till skada för livskvalitet, social rörlighet och ekonomisk utveckling.
6.6
Klimat
Vänsterpartiets klimat- och miljöpolitik tar sin utgångspunkt i att samhället behöver ställa om på ett omfattande, skyndsamt och strukturerat vis för att uppnå klimatmålen och undvika en klimatkatastrof. Många av de nödvändiga förändringarna av vår produktion och konsumtion behöver genomföras de närmaste tio åren. Om om
­
ställningen ska lyckas behöver den ske med en tydlig folklig förankring för de genomgripande förslag som behöver till. Därför kan och bör inte klimatpolitiken frikopplas från frågor om sysselsättning, välfärd och regional utveckling.
Forskningen är tydlig med att effektiva utsläppsminskningar i grova drag endast kan uppnås på tre olika sätt: 1) Genom nya tekniska innovationer som innebär att utsläppen minskar från befintlig verksamhet, 2) genom beteendeförändringar och 3) genom minskad konsumtion och förändrad efterfrågan. Vänsterpartiet är på det klara med att det kommer att krävas att alla dessa tre sätt implementeras.
Samhället behöver emellertid vara mycket tydligt med att det är genom ändrade förutsättningar – investeringar, innovation, storskaliga samhälleliga projekt – som de största effekterna kommer att uppnås. Nya järnvägssatsningar kommer att ställa om resandet från inrikesflyg till tåg och bilåkandet till kollektivtrafik. När vi gör om miljonprogrammet till ett bostadmiljöprogram för vår tid förbättrar vi boendemiljöerna och åstadkommer stor klimatnytta.
Individuella ansträngningar för klimatet är viktiga och nödvändiga, men den politiska handlingskraften för att systematiskt sänka utsläppen får aldrig ersättas av den enskildes dåliga samvete. Det är samhällets roll att säkerställa att klimatomställningen inte står och faller med individuella val i fråga om konsumtion eller levnadsvanor. Deltagandet i klimatomställningen får inte reduceras till den enskildes köpkraft och möjlighet att genom medvetna val ändra sina levnadsvanor. I stället kommer för
­
ändringar av levnadsvanor att bidra positivt till det övergripande samhällsprojekt där klimatomställningen är en bärande del. I byggandet av jämlikhet, full sysselsättning och en verkligt generös välfärd ska klimatomställningens behov vara centrala. Här verkar de individuella ansträngningarna och de samhälleliga i symbios.
För Vänsterpartiet är det självklart att det kommer att vara trygga löntagare som genomför klimatomställningen. Längst fram i ledet för att åstadkomma klimatneutralitet står bl.a. yrkesskickliga fabriksarbetare, ingenjörer, konduktörer och anläggnings
­
arbetare. Vård- och omsorgspersonalen i välfärden tillsammans med lärare, lokalvårdare och andra yrkesgrupper bär välfärden och därmed den kollektiva tryggheten. Det är arbetare och tjänstemän runtom i Sverige som kommer att säkerställa att klimat
­
omställningen går från ord till handling. Därför behöver en offensiv klimatomställning också beakta löntagarintresset och avancera deras positioner genom en utbyggd välfärd och stärkta trygghetssystem.
Vänsterpartiet söker mandat för att genomföra en klimatomställning där samhället spelar en tydligare och större roll. Företagsinitiativ som främjar utvecklingen mot klimatneutralitet behöver understödjas av samhället samtidigt som innovation, forskning och internationellt samarbete behöver prioriteras och främjas. Sverige kan spela en tydlig roll för att underlätta informationsutbyte och lärdomar till andra länder samtidigt som det additionella klimatbiståndet stärks. För världssamfundet som helhet krävs en större grad av koordinering och samarbetsvilja för att åstadkomma skyndsamma resultat; i den kontexten behöver Sverige fungera som en möjliggörare.
Naturliga kolsänkor och andra miljövärden behöver skyddas och återställas i en accelererad takt. För att värna miljöns roll i fråga om såväl klimatomställningen som det egenvärde en livfull och välmående miljö har behöver samhället avsätta resurser till skydd och restoration. För Vänsterpartiet är miljöfrågorna centrala för förståelsen om hur framtidens jämlika och hållbara samhällen ska se ut. Närheten till livaktig natur, bevarandet för kommande generationer och varsamhet i exploateringen av naturen är grundvärden i Vänsterpartiets miljöpolitik.
Såväl internationellt som nationellt behöver klimatomställningen institutionaliseras och konkretiseras. Vänsterpartiet delar den växande klimatrörelsens strävan efter konkretion och tydliga handlingsplaner. Tiden för fromma förhoppningar och tilltro till marknadslösningar är över. Handlingskraft, ett aktivt samhälle och en klimatpolitik i centrum av den ekonomiska politiken är i stället den inriktning som skänker efterlängtat hopp och verkliga resultat.
6.7
Lägre skatter ger inte högre skatteintäkter
En politik för hållbar tillväxt, ökad jämlikhet och full sysselsättning behöver understödjas av en hög kvalitet i välfärdstjänster och effektiva försäkringssystem. Skatterna fyller i detta hänseende flera viktiga funktioner. De ska ge en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och näringspolitik. Därtill bör de jämna ut konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper.
Det svenska skattesystemet gav oss en gång skatteintäkter som var de högsta i världen relativt BNP. Det fanns en stark tilltro till möjligheten att göra skillnad tillsammans och en självklarhet i fråga om att samhällsinvesteringar skulle finansieras gemensamt. Diskussionen om skatter var då hur de skulle tas ut rättvist, samhälls
­
ekonomiskt effektivt och med en bibehållen legitimitet för skattesystemet. Utgångs
­
punkten för 1990-talets stora skattereform var hur man skulle ta ut mesta möjliga skatt med minsta möjliga påverkan på ekonomin i övrigt. Svaret på den svåra frågan om hur skatters påverkan på sparande, arbetsutbud, investeringar, riskvilja eller konsumtion skulle minimeras blev: likformighet, neutralitet och enkelhet.
I dag lever diskussionen om legitima skatter en tynande tillvaro. Snarare är utgångs
­
punkten för debatten att skatter är skadliga och ständigt behöver slopas eller minimeras. Skattekvoten har sänkts från 49,8
procent 1990 till 42,1
procent 2022, vilket motsvarar ca
440 miljarder kronor i mindre skatteinkomster varje år. Motiven har skiftat men övervägande karakteriserats av att slopandet/sänkningen ska lösa det ena eller det andra samhällsproblemet.
Det tydligaste exemplet är jobbskatteavdraget som infördes av alliansregeringen med början 2007, med motivet att arbetsutbudet skulle öka. Skattesänkningar med motivet att de ska ge ökade investeringar och företagande är exempelvis slopandet av förmögenhetsskatten, den låga skatten på investeringsparkonton och på utdelning från onoterade bolag och fåmansbolag, Andra exempel på skatterabatter som ska gynna vissa branscher eller beteenden är nedsatt moms på kultur och livsmedel, nedsatt restaurang
­
moms, rut- och rotavdrag och inte minst en lång rad nedsättningar av arbetsgivaravgifter för olika ändamål.
Figur 7 Sveriges skattekvot, 1980–2022
Procent av BNP
Källa: SCB och regeringens budgetproposition 2023.
Det finns dock inget stöd för att skatter gör mer skada än nytta. En stark tes är att skatt på arbete hämmar viljan att arbeta. Sverige har förhållandevis höga marginal- och deltagandeskatter på arbete. Samtidigt har vi EU:s näst högsta sysselsättningsgrad på ca
82 procent (20–64
år) – för individer med eftergymnasial utbildning är syssel-sättningsgraden 90
procent. Samma förhållande gäller även i andra nordiska länder som Norge och Danmark. Samtidigt har ett land som USA en lägre skatt men också betydligt lägre sysselsättningsgrad. I en studie av Henrik Jacobsen Kleven
[34]
förklaras höga skatter och hög sysselsättningsgrad med att länder med höga skatter också har stora subventioner av arbetskraftsdeltagande genom offentlig finansiering av särskilt förskola och äldreomsorg.
I en omtalad och nyligen publicerad studie från London School of Economics har forskarna Hope och Limberg analyserat effekterna av sänkta skatter på höga inkoms
­
ter.
[35]
Studien kommer, föga förvånande, fram till att skattesänkningar för de rika ökar den ekonomiska ojämlikheten utan att nämnvärt påverka arbetslösheten eller den ekonomiska tillväxten.
Sammanfattningsvis ger forskningen inget entydigt svar på hur starkt det eventuella sambandet mellan skatter och sysselsättning är i Sverige. Det enda som är helt säkert är att skattesänkningar leder till minskade skatteintäkter. Flertalet skattesänkningar har dock tydligt bidragit till kraftigt ökade inkomstskillnader.
6.8
Enhetliga skatter är omfördelande
Skatter har en utjämnande funktion genom den direkta omfördelningen – från kapitalägare, företag och personer med höga löneinkomster till låg- och medelinkomst
­
tagare via arbetslöshetsförsäkringen eller kanske socialbidrag. Detta är den mest synliga delen av samhällets omfördelning – men inte den viktigaste. Höga marginalskatter kan beskrivas som ”toppen av ett isberg”. Isberget måste också värnas av dem som önskar en kraftfull utjämning.
Mer centralt för att skapa en ökad jämlikhet är dock skatternas betydelse för att säkra välfärdens långsiktiga finansiering. En generell välfärd jämnar ut skillnader i inkomst och förutsättningar både över livets olika skeden och mellan inkomstgrupper. Skolans betydelse för ett mer jämlikt samhälle går inte att överskatta. Jämlik tillgång till sjukvård av hög kvalitet bidrar till att jämna ut hälsoklyftor, förbättra livskvaliteten och förlänga livslängden för befolkningen. En äldreomsorg i offentlig regi syftar till att skapa värdiga och likvärdiga livsvillkor för alla äldre. Trygghets- och omställnings
­
försäkringarna omfördelar mellan olika inkomstgrupper, mellan män och kvinnor men framför allt över livets olika skeden.
Den offentliga konsumtionen verkar därmed kraftigt utjämnande på inkomst
­
fördelningen varje år. I regeringens fördelningspolitiska redogörelse för 2021 visas att värdet av de nyttjade välfärdstjänsterna är större i de lägre inkomstgrupperna än i de högre.
[36]
Den samlade effekten när värdet av offentliga välfärdstjänster adderas till den disponibla inkomsten är att inkomstskillnaderna minskar med 23
procent.
[37]
Skatt efter bärkraft och välfärd utifrån behov är omfördelningens kärna. Eftersom välfärden finansieras med offentliga medel blir skattepolitiken ett av de mer ideologiskt betydelsefulla politikområdena – kanske det mest betydelsefulla.
Dagens kraftiga koncentration av kapital till den rikaste procenten i befolkningen är både orättvis och ineffektiv. Orättvis eftersom människors livsvillkor blir så olika och förståelsen för varandras situation blir begränsad. Ineffektiv eftersom samhället under
­
låter att beskatta inkomster som ändå med stor sannolikhet sparas eller inte används produktivt. Inkomstkoncentration skapar dessutom en ekonomisk och politisk makt
­
förskjutning som riskerar att bli odemokratisk. De extremt rika har råd att köpa sig politiskt inflytande med hjälp av lobbyister och tankesmedjor. Genom höjda skatter omfördelar vi privat konsumtionsutrymme till offentligt. På så sätt omfördelar vi också makt och resurser och ökar det gemensammas del av ekonomin.
Vänsterpartiet söker mandat för att inleda arbetet med en genomgripande skatter
­
eform som ska skapa ett enhetligt, rättvist och legitimt skattesystem som kan bidra till en långsiktig finansiering av välfärden.
Vår generella utgångspunkt är att staten inte ska använda lägre skattesatser och olika skatteavdrag som stöd till vissa företag eller branscher eller för att påverka konsum
­
tionsmönster och arbetstider. Skatter ska finansiera gemensamma åtaganden och jämna ut inkomstskillnader. Detta bör vara en utgångspunkt för en reformering av det svenska skattesystemet. Det mest prioriterade området att komma till rätta med är den urholkade kapitalbeskattningen och den extremt ojämna förmögenhetsfördelningen i Sverige.
6.9
Finanspolitiska överväganden
Finanspolitikens stramhet brukar mätas i
förändringen
av det strukturella sparandet. I budgetpropositionen stärks det strukturella sparandet från 0,4
procent i år till 0,7
procent nästa år. Budgeten är därmed svagt åtstramande. Samtidigt genomför regeringen tillfälliga stödåtgärder för att kompensera hushåll och företag för de tidigare höga elpriserna. Dessa stödåtgärder ligger utanför statsbudgeten men påverkar den aggregerade efterfrågan och bör därmed beaktas i utformningen av finanspolitiken. Den exakta utformningen och omfattningen av dessa stöd är inte klar, men regeringen bedömer att finanspolitiken, inklusive dessa stöd, blir neutral.
Som vi beskrivit i tidigare avsnitt är den svenska ekonomin på väg in i en låg
­
konjunktur; detta motiverar en finanspolitik i expansiv riktning. Samtidigt är inflationen mycket hög och det är tydligt att Riksbankens nuvarande politik är inriktad på att få ned prisökningarna och hålla inflationsförväntningarna i schack. Regeringen vill därför inte bedriva en för expansiv finanspolitik som motverkar Riksbankens ansträngningar att få ned inflationen. Vänsterpartiet delar regeringens syn att finanspolitiken inte får utformas på ett sätt som eldar på inflationen och motverkar Riksbankens strävanden. Vid en samlad bedömning menar vi dock att regeringens finanspolitik är för stram. I det nuvarande läget är det inte rimligt att låta de offentliga finanserna gå med överskott. I vårt budgetalternativ lägger vi oss därför på en budget i balans.
7
Starka och trygga löntagare
Vänsterpartiets politik strävar mot full sysselsättning. Med full sysselsättning menar vi att alla som vill och kan arbeta ska ha ett arbete som det går att försörja sig på. Ingen ska behöva gå arbetslös annat än under korta perioder och sysselsättningsgraden ska vara tillräckligt hög för att finansiera en generös offentlig välfärd. En sådan politik kräver också robusta trygghetssystem för individer när de inte kan eller får arbeta.
7.1
Inför ett arbetslöshetsmål
Arbetslöshet är mycket kostsamt för såväl samhället som enskilda individer. En situation med hög arbetslöshet innebär att ekonomin inte producerar på sin fulla potential. För de individer som drabbas innebär det en betydligt försämrad ekonomi. Om arbetslösheten blir långvarig försvagas också individers färdigheter och det är förenligt med försämrad psykisk hälsa.
Arbetslösheten i Sverige har varit betydligt lägre än vad som är fallet i dag. Under 1970- och 80-talen pendlade den mellan 2 och 4
procent för att under 2000- och 2010
‑
talen variera mellan 6 och 8
procent. Den stora vattendelaren för arbetslöshetens utveckling är finanskrisen i början av 1990-talet, då arbetslösheten på bara några år steg från 2 till över 10
procent.
Det finns i dag ett stort antal västländer som har en arbetslöshet betydligt under Sveriges, vilket visas i figuren nedan.
Figur 8 Arbetslöshet i utvalda länder, 2022
Procent av arbetskraften
Källa: IMF (2022). ”World Economic Outlook (April 2022)”.
Vänsterpartiet anser att den ekonomiska politiken bör styras av reala mål om ökad sysselsättning – där offentligfinansiella mål och inflationsmål blir verktyg för att uppnå de reala målen.
Vänsterpartiet anser att ett sådant mål böra vara att pressa ner arbetslös
­
heten till 4
procent.
Vänsterpartiets förslag:
Den ekonomiska politiken bör sträva mot att pressa ner arbetslösheten till 4
procent.
Sysselsättningsgraden kan bli 84
procent
Arbetslösheten kan vara låg utan att sysselsättningen är hög. Det kan exempelvis inträffa om människor slutar att leta efter jobb eller blir sjuka och lämnar arbetskraften. Ju färre som arbetar, desto sämre blir förutsättningarna att finansiera offentlig välfärd. Vänsterpartiet strävar därför också efter hög sysselsättning. Vi menar att det i närtid är rimligt att ha ett ambitiöst mål för sysselsättningsgraden för 20–64-åringar. Att inte inkludera personer under 20 år motiveras av att tonåringar i första hand ska studera på gymnasiet, inte arbeta. Det är fortfarande många som lämnar arbetskraften innan de har fyllt 65 år, ofta för att deras arbetsmiljö inte möjliggör att de arbetar längre. När detta väl är uppnått, kan det vara rimligt att utvidga målgruppen till att omfatta personer även högre upp i åldrarna.
Efter 1990-talskrisen har den svenska sysselsättningsgraden långsamt tagit sig upp över 80 procent. Under decennierna före den var sysselsättningen dock högre än så. Till exempel var sysselsättningsgraden uppe i 85 procent under 1980-talets sista hög
­
konjunkturår och i skiftet mellan 1980- och 1990-tal, vilket illustreras i figuren nedan.
Figur 9 Sysselsättningsgrad i Sverige, 1987–2021, 20–64 år
Källa: Konjunkturinstitutet och SCB (Värden 2005–2021 är länkade av SCB. Värden före detta är länkade av KI).
Sverige är redan i dag ett av de länder som har högst sysselsättningsgrad i OECD/EU.
Vänsterpartiets förslag:
Den ekonomiska politiken bör sträva mot en sysselsättningsgrad på 84
procent för personer mellan 20 och 64
år.
En investeringsplan för klimatet ger ökad sysselsättning
Vänsterpartiet söker mandat för att genomföra ett historiskt omfattande investerings
­
paket för klimatet. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras.
[38]
Vi föreslår en investeringsledd klimatpolitik för att främja utvecklingen inom tre områden: transporter, energi och bostäder. Med Vänsterpartiets föreslagna investeringar skulle Sverige ta reella steg mot att bli världens första fossilfria välfärdsland. Ett sådant omfattande investeringspaket får också positiva effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad.
De ekonomiska effekterna av offentliga investeringar är självklart inte bara beroende av hur mycket som investeras, utan även under vilka former de investeras. Om allt arbete utförs av gästarbetare med låga löner som efter avslutat arbete återvänder till sitt hemland blir följdverkningarna i den svenska ekonomin av de extra investeringarna mindre. Krav på arbetstillstånd, kollektivavtalsenliga löner eller skattskyldighet i Sverige liksom kontroller och kraftfulla sanktioner mot fuskande arbetsgivare är inte bara viktiga för att skydda arbetstagarnas villkor och svenska skatteintäkter. De är också viktiga för att ge svenska företag och arbetare en schysst möjlighet att konkurrera på lika villkor och på så sätt säkerställa att en större del av det välstånd som skapas i arbetet med att bygga ny infrastruktur kommer den svenska ekonomin till del.
För att dessa investeringar ska få fullt genomslag i form av ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är det nödvändigt att det samtidigt görs omfattande satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt som arbetslösheten är hög så råder det idag brist på yrkesutbildade personer i flera branscher.
7.4
Kompetenslyft för omställning
Det finns starka skäl att fortsätta att utveckla matchningen av utbildningsutbudet mot arbetsmarknadens behov. I sin långsiktiga yrkesprognos ser Arbetsförmedlingen brist på arbetskraft med rätt kompetens inom de flesta yrken inom vård och omsorg, inklusive de som inte kräver högskoleutbildning. Efterfrågan på olika typer av lärare är redan i dag hög och bristen håller sannolikt i sig framöver. Efterfrågan på anställda inom bygg och anläggning har varit högre än utbudet under en längre tid. Det är dessutom vanligt att arbetsgivarna rekryterar utländsk arbetskraft till detta område.
Denna brist förväntas öka framöver till följd av brist på bostäder och planerade infrastruktursatsningar.
[39]
Om Sverige ska lyckas väl med klimatomställningen behöver större vikt läggas vid de kompetensbehov som detta kräver. Det gäller både i själva klimatomställningsfasen där Sverige exempelvis behöver bygga ut transport- och energiinfrastruktur och energieffektivisera bostadssektorn, men också för att möta kompetensbehoven när stora delar av industrin ställer om för att minska sina utsläpp. Klimatpolitiska rådet pekar på att det redan i dag är stor brist på tekniker, installatörer och ingenjörer.
[40]
Även i Fossilfritt Sveriges branschfärdplaner för fossilfri konkurrens
­
kraft lyfts kompetensfrågan. Enligt deras uppskattningar kommer det exempelvis att behövas ca 30
000 nya elinstallatörer de närmaste åren.
[41]
I ett samhälle som önskar och värdesätter starka och trygga löntagare behövs dels en aktiv arbetsmarknadspolitik, dels ett väl fungerande system för omställning och kompetensutveckling. Den som blir arbetslös ska få stöd och hjälp att få ett nytt arbete. Den som har ett jobb ska få kontinuerlig kompetensutveckling och ges goda möjligheter till omställning för att kunna utföra nya arbetsuppgifter i ett föränderligt arbetsliv.
En avslutad gymnasieutbildning är i princip avgörande för etableringen på arbets
­
marknaden och underlättar dessutom lärandet i arbetet och ger nödvändiga förutsätt
­
ningar för att kunna vidareutbilda sig inom ett yrke. En gymnasieutbildning ger tillträde till delar av arbetsmarknaden där det kommer att finnas en stark efterfrågan under många år framöver.
Arbetsmarknadsutbildningarna är det traditionella verktyget för omställning och yrkesväxling till bristyrken. Inom den aktiva arbetsmarknadspolitiken, som förlorat mycket av sin omställande kraft, behöver volymerna av yrkesinriktad arbetsmarknads
­
utbildning öka kraftigt.
Vänsterpartiet vill stärka den kommunala vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen kan innebära en andra chans när tidigare skolformer har misslyckats, men också en möjlighet till yrkesväxling. För att stärka den kommunala vuxenutbildningen vill vi bl.a. se ett vinstförbud inom den offentligt finansierade vuxenutbildningen och att det inrättas en särskild vuxenlärarutbildning.
Den tidigare regeringen införde ett nytt omställningsstudiestöd i syfte att finansiera studier som kan stärka vuxnas framtida ställning på arbetsmarknaden med beaktande av arbetsmarknadens behov. Stödet var en del av den överenskommelse som gjordes mellan Svenskt Näringsliv och PTK, som även IF Metall och Kommunal anslöt sig till. Även om Vänsterpartiet i stora delar välkomnade omställningsstudiestödet kan vi konstatera att regeringen hade kunnat införa det utan att kraftigt försämra arbetstagarnas anställningsskydd så som man samtidigt gjorde. Enligt Vänsterpartiet bör arbetsgivarna vara med och finansiera omställningsstudiestödet. Vi redogör närmare för vår syn i Vänsterpartiets motion med anledning av proposition 2021/22:176 Flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden (mot. 2021/22:4524).
7.5
En aktiv arbetsmarknadspolitik
Vänsterpartiet vill återupprätta den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det kräver dels en arbetsförmedling som fungerar, dels större satsningar på aktiva åtgärder som rustar och höjer de arbetssökandes kompetens. Fokus ska ligga på att förebygga och bryta långtidsarbetslösheten.
7.5.1
Arbetsförmedlingen
En sammanhållen statlig arbetsförmedling med nationell överblick är en förutsättning för att kunna föra en aktiv arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Myndigheten ska fokusera på att rusta de arbetssökande och matcha dem mot de jobb som finns och växer fram. Verksamheten ska bedrivas i offentlig regi utan vinstintresse och antalet privata aktörer bör begränsas.
Insatserna ska vara individuellt anpassade och effektiva. Samrådet mellan Arbets
­
förmedlingen och arbetsmarknadens parter bör stärkas i syfte att ta till vara parternas unika kompetens om arbetsmarknadens funktionssätt. Myndighetens samverkan med kommuner, regioner och näringsliv bör utvecklas.
Vänsterpartiet anser att Arbetsförmedlingen behöver reformeras för att på ett bättre sätt ge stöd till arbetslösa och möjliggöra för fler arbetsgivare att hitta rätt kompetens. Den pågående reformeringen, som bygger på januariavtalet och innebär att en stor del av Arbetsförmedlingens verksamhet privatiseras, är fel väg att gå.
För det första finns en uppenbar risk för oseriösa privata utförare som ser en möjlighet att tjäna pengar på arbetslösa – en upprepning av tidigare liberala ”reformer” som jobbcoacher och etableringslotsar.
[42]
[43]
För det andra finns det en uppenbar risk att arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden kommer att få sämre möjligheter till stöd. Dels eftersom de inte omfattas av de matchningstjänster som de fristående aktörerna tillhandahåller, dels eftersom det ekonomiska stödet till matchningstjänsterna tar resurser från insatser riktade till dem som står längst ifrån arbetsmarknaden. För det tredje finns det en uppenbar risk för s.k. vita fläckar på kartan, dvs. orter där fristående aktörer väljer att inte etablera sig p.g.a. otillräckligt befolkningsunderlag. I kombination med de omfattande nedskärningar inom Arbetsförmedlingen som skett de senaste åren, där ett stort antal lokalkontor lagts ner och flera tusen anställda sagts upp, riskerar det att leda till att arbetslösa på vissa orter i Sverige lämnas utan stöd. För personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, som ofta är i behov av mycket stöd och personlig service, kommer detta att vara förödande.
Forskning visar att förstärkta förmedlingsinsatser, i form av fler möten med arbetsförmedlare, leder till lägre arbetslöshet bland dem som får ta del av insatserna.
[44]
Förstärkta förmedlingsinsatser, där arbetssökande ges personlig hjälp och stöd med jobbsökande, är särskilt viktigt för långtidsarbetslösa. Vänsterpartiet vill satsa mer på förstärkta förmedlingsinsatser i Arbetsförmedlingens regi.
Vi vill att myndigheten ska reformeras på basis av en seriös och genomtänkt diskussion om den samlade arbetsmarknadspolitiken. Arbetsmarknadspolitiken ska inte vara en marknad för välfärdsprofitörer utan tas tillbaka i statlig kontroll för att skapa en bättre fungerande myndighet.
Vänsterpartiets förslag:
Stoppa den pågående reformeringen. Förmedlingsverksamheten ska bedrivas i offentlig regi.
Säkerställ lokal närvaro i hela landet. De kontor som lagts ner ska öppnas på nytt.
Säkerställ likvärdig service i hela landet. Anställ mer personal som kan bemanna kontoren. Digitala tjänster ska vara en möjlighet, personlig service en rättighet.
Prioritera de långtidsarbetslösa. Ändra förordningen (2007:1030) med instruktion för Arbetsförmedlingen i syfte att understryka att det är en prioriterad uppgift för myndigheten att tillhandahålla verksamma insatser för långtidsarbetslösa.
Ge Arbetsförmedlingen resurser och verktyg för att anvisa fler arbetslösa till utbildning – både reguljär utbildning och arbetsmarknadsutbildning. Utvidga målgruppen och genomför insatserna tidigare under arbetslöshetsperioden.
Inrätta särskilda kontor med fokus på långtidsarbetslösa.
Avskaffa nuvarande system med aktivitetsrapporter. Inför ett nytt system med mindre fokus på kvantitativ sökaktivitet.
Bygg upp stödet till personer med funktionshinder. Säkerställ att arbetssökande med funktionsnedsättning ges tillgång till handläggare med specialistkompetens och effektivisera handläggningen av stöden till personer med funktionsnedsättning.
Vänsterpartiets satsning på att stärka Arbetsförmedlingen innebär att myndighetens anslag ökas till en nivå som motsvarar den som gällde innan nedmonteringen.
Vänsterpartiets förslag:
En höjning av anslaget för Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader med 1,5
miljarder kronor 2023, 2,5
miljarder kronor 2024 och 3
miljarder kronor 2025 och framåt.
Höj och indexera lönetaken för subventionerade anställningar
Studier visar att subventionerade anställningar generellt sett ger goda resultat, både för de individer som omfattas och de anställande företagen. Personer som haft en subven
­
tionerad anställning får i allmänhet snabbare ett jobb utan stöd jämfört med dem som varit öppet arbetslösa. Vänsterpartiet vill satsa mer på subventionerade anställningar, såväl för personer med kort tid i arbetslöshet som för långtidsarbetslösa.
Samtidigt finns risk för undanträngningseffekter, utnyttjande och segmentering.
[45]
För att motverka detta bör regelverket kring subventionerade anställningar stramas upp. Samrådshanteringen mellan Arbetsförmedlingen och berörda fackförbund behöver förbättras och regelverket för samtliga subventionerade anställningar förtydligas så att löner och övriga villkor blir i nivå med kollektivavtal i branschen.
[46]
Subventionerat anställda är överrepresenterade i lågkvalificerade yrken i vissa specifika branscher och har sämre löner och villkor än övriga arbetstagare. Inom hotell- och restaurangbranschen har nästan en tiondel av arbetskraften någon form av subven
­
tionerad anställning. Inom SCB:s yrkeskategori nio (yrken med låga formella utbild
­
ningskrav) hade närmare en femtedel av landets anställda en lönesubvention under de senaste åren.
En huvudorsak till denna segmentering är regeringens lågt satta lönetak på 20
000 kronor per månad. Det innebär att arbetsgivaren inte subventioneras för den del av lönen som överskrider taket. För att motverka segmenteringen, och öppna upp för subven
­
tionerade anställningar i fler branscher där löner och villkor är bättre, föreslår Vänster
­
partiet att lönetaken höjs och indexeras.
Vi menar att lönetaken för subventionerade heltidsanställningar bör ligga på 40
000 kronor per månad. Höjningen från dagens nivå bör ske stegvis med 5
000 kronor per år över en fyraårsperiod (2024–2027) för att åstadkomma en god förutsägbarhet för arbetsförmedlare, arbetsgivare och arbetssökande. Därefter bör taket indexeras i enlighet med inkomstindex. Reformen beräknas försvaga de offentliga finanserna med mellan 1,3 och 4
miljarder kronor från 2024 till 2026.
[47]
Vänsterpartiets förslag:
Höj lönetaken för subventionerade heltidsanställningar med 5
000 kronor per år över en fyraårsperiod (2024–2027).
Arbetsmarknadsutbildning
Utvärderingar visar på positiva effekter av arbetsmarknadsutbildning, både vad gäller övergång till arbete och inkomstutveckling. Arbetsmarknadsutbildning leder i hög utsträckning till arbete och ger långsiktigt positiva effekter på deltagarnas arbets
­
inkomster. De senaste åren har utbildningarnas effekt förbättrats. Det beror dels på att utbildningarna anpassats mer efter arbetsmarknadens behov, dels på att endast de arbetssökande som har nytta av programmen deltar.
[48]
Trots goda resultat har antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning minskat de senaste åren. Under 2020 genomgick endast 5
500 personer en arbetsmarknadsutbildning.
[49]
Vänsterpartiet vill att fler arbetslösa ska ges möjlighet att delta i arbetsmarknads
­
utbildning. Antalet platser bör utökas med ett mål om att minst 20
000 personer bör genomgå en arbetsmarknadsutbildning per år. Samtidigt bör kvaliteten på utbild
­
ningarna förbättras och i högre grad än i dag riktas mot bristyrken. Särskild vikt bör läggas på att erbjuda utbildningar till kvinnor som fortfarande är underrepresenterade i arbetsmarknadsutbildningarna. Arbetsförmedlingen bör ges möjlighet att bedriva arbetsmarknadsutbildning i egen regi, genomföra den tillsammans med kommuner och andra offentliga aktörer eller välja att använda utbildningar inom det reguljära utbildningssystemet. På sikt bör de privata anordnarna av arbetsmarknadsutbildning fasas ut.
Regeringen gör bedömningen att det finns utrymme för effektiviseringar av arbetsmarknadspolitiken och skär därför ner på anslaget till arbetsmarknadspolitiska program och insatser med ca 1,5
miljarder kronor 2023. Det framgår dock inte vilka program och insatser som ska vara föremål för effektiviseringen. Enligt regeringen ger effektiviseringen utrymme för en fortsatt ökning av insatser i förhållande till nuvarande nivåer som svarar mot utmaningarna på arbetsmarknaden: matchningstjänster, arbets
­
marknadsutbildning och arbetspraktik. Vänsterpartiets fasta övertygelse är att detta snarare kommer att innebära att man byter mer kostsamma men effektiva åtgärder i form av arbetsmarknadsutbildning mot exempelvis inköp av matchningstjänster. Vänsterpartiet bedömer att en nedskärning av anslagen innebär en nedskärning med tusentals platser i arbetsmarknadspolitiken.
Vänsterpartiet avvisar regeringens ambition att öka antalet matchningstjänster, dvs. upphandlade förmedlingstjänster via externa aktörer. Vi anser att dessa resurser bör läggas på att rusta och stödja arbetslösa – inte på att berika privata
välfärdsprofitörer.
Vänsterpartiets förslag:
Att antalet personer i arbetsmarknadsutbildning ökar till 30
000 totalt per år 2025, vilket innebär en ökning med 20
000 platser jämfört med 2022. Ökningen bör ske stegvis och innebär att statens kostnader ökar med 1
miljard kronor 2023, 2
miljarder kronor 2024 och 3
miljarder kronor 2025 och framåt.
[50]
Reguljär utbildning
Sverige är en avancerad ekonomi och kraven för att etablera sig på arbetsmarknaden är höga. En avslutad gymnasieutbildning och goda kunskaper i svenska är i princip avgörande för att få ett jobb. Många arbetslösa, i synnerhet långtidsarbetslösa, har kort utbildning och bristfälliga kunskaper i svenska. För att de ska få jobb behöver de ges möjlighet till utbildning inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. Utbildningsinsatser bör även erbjudas arbetslösa med längre utbildning och goda kunskaper i svenska i syfte att stärka deras möjligheter att få jobb.
Vänsterpartiet vill att fler arbetslösa ska erbjudas utbildning inom det reguljära utbildningssystemet. Arbetsförmedlingen bör därför ges större möjligheter att anvisa arbetssökande till olika former av utbildning som stärker den enskildes möjlighet att få en anställning: gymnasieutbildning, komvux, yrkesvux, yrkeshögskola och högskola.
7.5.5
Särskilda insatser för långtidsarbetslösa
Långtidsarbetslösa kräver särskilda insatser för att få jobb. 2018–2021 bedrev Arbets
­
förmedlingen en försöksverksamhet för att utveckla metoder för hur långtidsarbetslösa kan komma tillbaka i arbete: Jämställd etablering. Projektet vände sig primärt till utrikesfödda kvinnor, men metoden kan tillämpas på andra grupper. Metoden, ”matchning från dag 1”, kombinerade flera parallella insatser: kartläggning av kompetens, språkutbildning, praktik och subventionerade anställningar. Arbetsförmedlingens effektutvärdering visar på mycket goda resultat. Närmare 1
300 av drygt 3
000 deltagare fick jobb inom bl.a. äldre- och barnomsorg, lokalvård och restau
­
rang. Sannolikheten att projektdeltagarna fick ett arbete eller började studera var hela 30
procent högre än för den som deltog i Arbetsförmedlingens ordinarie verksamhet. Trots goda resultat lades projektet ner våren 2021 med hänvisning till att det var alltför personalkrävande.
[51]
Vänsterpartiet anser att Arbetsförmedlingen bör ta fasta på de arbetssätt och metoder som fungerar. Projektet Jämställd etablering är ett sådant exempel.
Vänsterpartiets förslag:
Arbetsförmedlingen bör göra projektet Jämställd etablering till en del av myndighetens ordinarie verksamhet i hela landet.
Arbetslöshetsförsäkringen
För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar dennes kompetens behöver arbetslöshetsförsäkringen ge en rimlig ersättning. Vänsterpartiet menar att 80
procent av inkomsten är en rimlig nivå för att säkra inkomsttryggheten och omställningsförmågan för individen.
Under pandemin har regeringen genomfört flera tillfälliga förstärkningar av arbetslöshetsförsäkringen. Bland annat har ersättningsnivåerna höjts och arbetsvillkoret justerats så att fler kan kvalificera sig för ersättning. De tillfälliga förstärkningarna av a
‑
kassan innebär att knappt 4
av 10 av de heltidsarbetande får 80
procent av sin tidigare lön i ersättning från a-kassan.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen för 2023 att de tillfälliga förstärkningarna ska finnas kvar. Det har beskrivits som en satsning på arbetslöshetsförsäkringen, men i praktiken innebär det en fortsatt urholkning av ersättningsnivåerna. Eftersom golv och tak anges i nominella belopp och därmed varken följer pris- eller löneutvecklingen innebär det en årlig urholkning i takt med att lönerna stiger. Detta illustreras i figur 10 nedan.
Figur 10 Andel löntagare som får 80 procent av sin tidigare inkomst från a-kassan
Källa: SCB.
Figur 10 ovan visar hur stor andel av löntagarna som får 80
procent av sin tidigare inkomst i ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. För de första hundra dagarna är det alltså drygt hälften av löntagarna som är försäkrade i den omfattningen och efter de första hundra dagarna rör det sig om ca
30
procent. De förstärkningar som genomfördes med anledning av pandemin synliggörs av att kurvorna pekar uppåt 2020. Som framgår av figuren minskade dock denna andel redan 2021 och ytterligare 2022. Nästa år kommer andelen löntagare som får motsvarande 80
procent av sin tidigare inkomst att minska ytterligare, varför det är svårt att beskriva regeringens förslag som en satsning.
Vänsterpartiets mål är att 80
procent av löntagarna ska få 80
procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vi vill därför höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80
procent för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerandevillkoret.
Reformerna ska ske successivt enligt följande modell:
2023 permanentas de tillfälliga kvalificerings- och ersättningsregler som gällt under pandemin och karensdagarna i a-kassan avskaffas. Ersättningsnivån ändras så att den uppgår till 80
procent av den tidigare lönen under hela ersättningsperioden, även för dem med aktivitetsstöd. Taket i a-kassan höjs för hela ersättningsperioden, även för dem med aktivitetsstöd så att 80
procent av löntagarna hamnar under det. Samma år höjs grundbeloppet och ersättningarna i aktivitetsstödet i relation med höjningen av taket.
2024 återinförs studerandevillkoret.
2025 inkomstindexeras ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen.
De tillfälliga kvalificerings- och ersättningsregler som gällt under pandemin innebär att taket i a-kassan uppgår till 1
200 kronor per dag under de 100 första dagarna och där
­
efter 1
000 kronor per dag samt att ersättning enligt grundförsäkringen uppgår till 510 kronor per dag och den tillfälligt lägsta nivån för grundbeloppet på 255 kronor bibehålls.
Vänsterpartiets förslag om att taket i arbetslöshetsförsäkringen ska uppgå till en nivå som innebär att 80
procent av löntagarna har inkomster under det innebär att det höjs till 1
714 kronor per dag. Taket i grundförsäkringen höjs till 688 kronor per dag och grund
­
beloppet till 344 kronor per dag. Till följd av våra förslag får deltagarna i de arbets
­
marknadsåtgärder vi satsar på en högre ersättning, och vi underlättar därmed omställningen.
Förslagen innebär att en medelinkomsttagare som varit arbetslös i över 100 dagar får drygt 4
000 kronor mer per månad. Den som har ersättning enligt grundförsäkringen får mellan omkring 2
000 och 4
000 kronor mer per månad.
Vänsterpartiets föreslagna förstärkning av arbetslöshetsförsäkringen försvagar de offentliga finanserna med mellan 3,2 och 4,8 miljarder kronor 2023–2025, varav återinförandet av studerandevillkoret uppskattas stå för 1
miljard kronor när det införs 2024.
[52]
Vänsterpartiets förslag:
Reformera a-kassan enligt beskrivningen ovan.
En positiv arbetslinje kräver en stark socialförsäkring
Socialförsäkringarna har urholkats under flera års tid. Det gäller inte minst pensionerna och sjukförsäkringen, inkluderat arbetsskadeförsäkringen, men också flera av de ersättningar och bidrag som tillhör familjepolitiken. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har analyserat utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30
åren.
[53]
Inspektionen kom bl.a. fram till att 14
procent av männen och 2,4
procent av kvinnorna hade inkomster över inkomsttaket i sjukpenningen 1992. 2017 var mot
­
svarande andelar 57,4 procent av männen och 37,8 procent av kvinnorna. När riksdagen beslutade att höja det allmänna barnbidraget 2018 var det den första gången sedan 2006. Bidragets faktiska värde hade då successivt sjunkit med 11
procent.
För att stärka socialförsäkringens inkomstutjämnande effekt anser Vänsterpartiet att ersättningarna i den bör vila på ett antal principer som varierar beroende på typ av ersättning. Vänsterpartiet anser att de inkomstrelaterade ersättningarna, inkluderat tak och grundnivåer, ska inkomstindexeras på sikt. Inkomstindexeringen ska börja tillämpas från 2026, efter att vi höjt nivåerna i flera ersättningssystem. Kostnadsrelaterade ersättningar såsom barnbidrag och bostadsbidrag ska prisindexeras och fasta belopp ska endast användas undantagsvis. Vidare anser vi att ersättningsnivåer och tak bör utformas så att 80
procent av löntagarna får 80
procent av lönen i ersättning. Dessa principer vägleder Vänsterpartiets politik avseende tak och nivåer på ersättningar inom socialförsäkringen.
Den 1
januari 2022 höjdes taket i sjukpenningen till 10
prisbasbelopp. Taket i sjukersättningen ligger på 8
prisbasbelopp, medan föräldraförsäkringen ligger på 10
prisbasbelopp och graviditetspenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (vab) på 7,5
prisbasbelopp.
Vänsterpartiet anser att taken i transfereringssystemen bör vara enhetliga och utformas så att 80
procent av löntagarna får 80
procent av lönen i ersättning. För att nå dit behöver taken höjas. Vänsterpartiet vill se en höjning av taken i socialförsäkringen 2024. Cirka 800
000 personer beräknas få en högre individuell disponibel inkomst som en följd av förslaget.
[54]
Den offentligfinansiella effekten av förslaget innebär ökade kostnader med en dryg miljard kronor per år.
Vänsterpartiets förslag:
Inkomstindexera tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen från och med 2026.
Höj taken i föräldraförsäkringen (föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning) och sjukförsäkringen (sjukpenning och sjukersättning) så att 80
procent av löntagarna får ersättning i relation till sin tidigare inkomst fr.o.m. 2024.
Sjukförsäkringen
Alla kan bli sjuka. Alla har därför ett intresse av en bra sjukförsäkring. Den svenska sjukförsäkringen bygger på att personer som drabbas av sjukdom som gör dem oförmögna att arbeta fortsatt ska ha en rimlig ekonomisk situation samt få stöd att komma tillbaka till arbete. Det finns ett starkt stöd i befolkningen för att viktiga trygghetssystem som sjukförsäkringen ska finansieras gemensamt och solidariskt.
Den tidigare borgerliga regeringens såväl som den nuvarande regeringens attacker mot sjukförsäkringen har lett till att många sjuka förvägras ekonomisk trygghet vid sjukdom. Sverige har blivit ett land där sjukdom för många har kommit att innebära fattigdom. Därmed urholkas legitimiteten i och förtroendet för sjukförsäkringen. Det krävs en rad förändringar för att återupprätta en sjukförsäkring som bygger på trygghet och solidaritet mellan oss alla som omfattas av den.
Det regelverk som nu är styrande, med fasta tidsgränser inom sjukförsäkringen, drabbar LO-kvinnor hårdast och förstärker köns- och klassorättvisorna. Tidsgränserna har gjort försäkringen stelbent och flyttat riskerna och ansvaret för sjukdom till den enskilde.
Arbetsgivaren har en nyckelroll både i att förhindra att anställda blir sjuka och i rehabiliteringen och återgången till arbetet. Det är från arbetet man sjukskrivs och till arbetet man ska rehabiliteras. Vänsterpartiet anser att rehabiliteringskedjan, med stelbenta tidsgränser, bör slopas och ersättas av ett individuellt anpassat system där fokus hamnar på medicinska insatser, rehabilitering och arbetsprövning utifrån förmågor hos den enskilde.
Vänsterpartiet anser att ersättning bör finnas i fler steg än dagens fyra för att underlätta och göra det mindre riskabelt att pröva att börja arbeta igen. Vid prövning av sjukpenning och sjukersättning ska Försäkringskassan göra en helhetsbedömning som kan väga in flera saker, såsom ålder, arbetslivserfarenhet och bosättningsort. Den grundläggande försäkringsrättsliga principen att den försäkrade är försäkrad i befintligt skick bör åter gälla.
Flera ersättningsnivåer inom sjukförsäkringen behöver höjas. Vänsterpartiet vill höja taket i sjukpenningen för arbetssökande från dagens 543 kronor per dag till 664 kronor per dag. Därefter bör det inkomstindexeras. Omkring 40
000 individer beräknas beröras av förslaget på så sätt att de får en ökad individuell disponibel inkomst år 2023. Den offentligfinansiella effekten av förslaget innebär ökade kostnader med 100 miljoner kronor 2023, 200 miljoner kronor 2024, 300 miljoner kronor 2025 och 400 miljoner kronor 2026.
[55]
Vi vill också avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80
procent av SGI i stället för 75
procent som i dag. Omkring 100
000 personer beräknas få en högre individuell disponibel inkomst som en följd av förslaget 2023. Förslaget beräknas försvaga de offentliga finanserna med 600 till 700 miljoner kronor per år under den kommande mandatperioden.
[56]
Vänsterpartiet anser vidare att ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas till 80
procent av antagandeinkomsten. Förslaget beräknas ge omkring 130
000 personer en högre individuell disponibel inkomst 2023. De offentliga finanserna beräknas under kommande mandatperiod försvagas med 2,2–2,4
miljarder kronor per år till följd av förslaget.
[57]
Slutligen anser vi att hela karensavdraget bör avskaffas snarast möjligt och att arbetsgivarna bör stå för kostnaden, men vi är också beredda att överväga andra alternativ som att förlänga den karensersättning som gällt under pandemin fram till dess att utredningens förslag genomförs. Det offentligfinansiella sparandet minskar med omkring 600 miljoner kronor per år om arbetsgivarna tar hela kostnaden för att avskaffa karensavdraget.
[58]
I samband med att karensavdraget slopas bör sjuklöneansvaret för mindre företag ses över. Vänsterpartiet har tidigare föreslagit slopat sjuklöneansvar för företag med tio anställda eller färre och minskat sjuklöneansvar för företag med mellan tio och femton anställda. I mars 2022 tillsatte den dåvarande regeringen en utredning av karensavdraget och sjuklöneansvaret (dir. 2022:23).
Vänsterpartiets politik för att stärka sjukförsäkringen beskrivs närmare i motionen En fungerande sjukförsäkring (2022/23:1228).
Vänsterpartiets förslag:
Höj taket i sjukpenningen för arbetssökande till 664 kronor per dag och inkomstindexera det.
Avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80
procent av SGI.
Höj ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen till 80
procent av antagandeinkomsten.
Avskaffa karensavdraget och låt arbetsgivarna ta hela kostnaden.
Pensionssystemet
Vi tjänar in vår pension medan vi arbetar. Pension kan därför beskrivas som uppskjuten lön. Samtidigt finansieras dagens pensioner med avgifter på nuvarande löneinkomster. Därför är pensionssystemets utformning och hur den avstådda lönen används av stor samhällsekonomisk betydelse. Vänsterpartiet vill att pensionssystemet ska ge verklig ekonomisk trygghet vid arbetslivets slut. Det allmänna pensionssystemet bör garantera pensioner motsvarande cirka 65
procent av slutlönen för låg- och medelinkomsttagare. Med tjänstepensionen inkluderad blir kompensationsgraden givetvis högre. Pensions
­
systemet bör dessutom innehålla ett grundskydd som gör att ingen pensionär tvingas att leva i fattigdom. Systemet ska också ge möjlighet att avsluta yrkeslivet i förtid med en rimlig pension för den som slitit ut sig under ett långt och tungt arbetsliv.
Vänsterpartiet vill ha en öppen och demokratisk process kring pensionerna i stället för den nuvarande icke-transparenta pensionsgruppen. Tills vi har ett nytt pensions
­
system kommer Vänsterpartiet att verka för att förbättra det befintliga systemet.
7.9.1
Höj pensionerna
Pensionerna behöver höjas. Den genomsnittliga allmänna pensionen för årskull 1954 uppgick 2020 till 13
672 kronor per månad, före skatt. För kvinnor uppgick den till 12
689 kronor per månad och för män till 14
764 kronor per månad, före skatt. Nära hälften av landets kvinnliga pensionärer har så låg inkomstgrundad pension att de har rätt till garantipension.
[59]
Omkring 300
000 pensionärer i Sverige lever med låg ekonomisk standard. Det är den högsta siffran i Norden.
[60]
Behovet av höjda pensioner är större för låginkomsttagare. Vänsterpartiet har under lång tid drivit på för att höja garantipensionen och nu tvingat övriga partier att agera. Höjningen, med 1
000 kronor i månaden, genomfördes i augusti 2022 och är ett resultat av Vänsterpartiets enträgna arbete för höjda pensioner. Den strid kring pensionsfrågan som föregick beslutet visar också att Pensionsgruppen allt mer spelat ut sin roll.
För att pensionssystemet ska ha allmänhetens förtroende måste det fungera för alla som omfattas av det. Sveriges pensionssparare och pensionärer ska inte vara beroende av privata lösningar för ekonomisk trygghet vid arbetslivets slut. Det ska inte vara ett personligt ansvar att trygga sin pension, det ansvaret ska vara politikens.
När de pensionärer som har det sämst ställt får ökade inkomster skapas också ett tryck på förbättringar för övriga pensionärer. Nästa steg i att förbättra pensionärernas ekonomi är därför höjda inkomstpensioner.
Vänsterpartiet har i vårbudgetmotionen (2021/22:4707) presenterat ett förslag som höjer inkomstpensionerna med omkring 13,4 procent eller strax under 2
000 kronor i månaden för genomsnittspensionären. Förslaget innebär att inbetalningarna till pensionssystemet ökar och att pensionsrätterna för dagens pensionärer och pensions
­
sparare höjs i motsvarande omfattning successivt fram till 2026. Till följd av förslaget ökar inkomstindex, vilket höjer pensionerna ytterligare 2024. För att skapa symmetri i systemet gentemot den broms som finns i dag, och för att se till att pensionerna ökar när pensionssystemet har stora överskott, vill vi också införa en gas i pensionssystemet.
Förslagen innebär att pensionen höjs med cirka 13,4 procent till 2026. En medel
­
inkomsttagare som går i pension efter att reformen är genomförd får till följd av våra förslag drygt 2
000 kronor högre inkomstpension.
Kompensationsgraden är högre för dem med låga inkomster, eftersom grundskyddet höjer den allmänna pensionen relativt slutlön. För dem med högre inkomster blir kompensationsgraden lägre eftersom inkomster över taket inte ger pensionsrätter.
7.9.2
Övergångsregler
Förändringarna föreslås genomföras under kommande mandatperiod. Inbetalningarna till pensionssystemet höjs totalt med 1,29 procentenheter till 2026. Höjningen föreslås fördelas jämnt över kommande fyra år. Alltså höjs inbetalningarna med drygt 0,32 procentenheter per år. 2023 avskaffas den allmänna pensionsavgiften och det skatte
­
avdrag som kompenserar för avgiften. Samtidigt höjs ålderspensionsavgiften till drygt 17,53 procent. 2024 höjs således inkomstindex med 6,6 procent och pensionerna ökar därför med 5,9 procent. Även inbetalningarna höjs med ytterligare drygt 0,32 procenten
­
heter till cirka 17,86 procent för att höjas till knappt 18,18 procent 2025 och 18,5 procent 2026. Även pensionsrätterna för nuvarande pensionssparare och pensionärer höjs successivt under kommande fyra år, sammantaget med 7,5
procent. Totalt höjs inkomst
­
pensionerna med 13,4 procent till 2026. En gas införs i systemet 2026, då övriga föreslagna reformer avslutas.
7.9.3
Offentligfinansiella effekter
Reformen föreslås genomföras under kommande mandatperiod, varför de offentlig
­
finansiella effekterna fördelas över kommande fyra år. 2023 ökar inbetalningarna till pensionssystemet, varför de offentliga finanserna stärks. Eftersom pensionerna och inkomstindex föreslås höjas fr.o.m. 2024 försvagas de offentliga finanserna från det året och framåt. Statens och kommunsektorns skatteinkomster ökar också från det året, samtidigt som utgifterna för grundskyddet och inkomstpensionstillägget minskar.
De samlade offentligfinansiella effekterna uppgår till en kostnad om 21,3 miljarder kronor när reformen är fullt genomförd 2026. Statens kostnader uppgår till 15,6 miljarder kronor. Kommunsektorns finanser beräknas stärkas med 14,7 miljarder kronor 2026, varav 13,7 miljarder kronor består av ökad inkomstskatt. Ålderspensionssystemets finanser försvagas med drygt 20 miljarder kronor.
Tabell 1 Offentligfinansiella effekter av förslaget (miljarder kronor)
2023
2024
2025
2026
Staten
–3,4
–8,4
–11,0
–15,6
Grundskydd* och inkomstpensionstillägg
0,0
2,0
6,8
9,1
Skatt**
–0,5
–0,3
0,0
0,1
Skattered. allmän pensionsavgift
149,4
156,2
163,0
163,0
Allmän löneavgift
–160,6
–175,8
–191,5
–199,2
Statlig ålderspensionsavgift
–8,2
–8,9
–9,5
–9,5
Ålderspensionsavgifter över taket
16,7
17,8
19,5
20,3
Tillskott till ÅP-systemet
0
4,2
17,3
20,4
Övrigt***
–0,2
0,6
0,6
0,6
Kommuner
–0,2
4,1
11,2
14,7
Ålderspensionssystemet
6,6
0
0
0
Tilläggspension
0,0
–8,7
–8,3
–8,3
Inkomstpension
0,0
–9,7
–31,3
–41,7
Allmän pensionsavgift
–149,4
–156,2
–163,0
–163,0
Ålderspensionsavgift
147,8
161,5
175,8
182,9
Statlig ålderspensionsavgift
8,2
8,9
9,5
9,7
Totalt
3,0
–8,5
–17,1
–21,3
Källa: Beräkningarna är baserade på RUT 2022:722.
[61]
*Garantipension, bostadstillägg och garantitillägg.
**Statlig skatt, public service-avgift, kapitalskatt, skattereduktion förvärvsinkomstbolagsskatt, bolagsskatt.
***Höjd avgift: staten arbetsgivare, sänkt premie till tjänstepensionen.
Vänsterpartiets förslag:
Höj inbetalningarna till pensionssystemet och pensionsrätterna för dagens pensionärer och pensionssparare till 18,5 procent av bruttoinkomsten. Till följd av förslaget ökar inkomstindex, vilket höjer pensionerna ytterligare. För att skapa symmetri i systemet gentemot den broms som finns i dag, och för att se till att pensionerna ökar när pensionssystemet har stora överskott, vill vi också införa en gas i pensionssystemet.
[62]
Ytterligare förändringar inom pensionssystemet
De förslag som presenteras här syftar till att höja pensionerna nu. De innebär inte att bristerna i pensionssystemet är åtgärdade. Den främsta anledningen till att pensionerna urholkats är att vi lever längre i dag än när pensionssystemet infördes. Givet pensions
­
systemets konstruktion kräver det att vi arbetar längre för att få en rimlig pension, vilket många inte klarar. Arbetsmiljön och arbetsvillkoren har inte förbättrats på de sätt som krävs för att möjliggöra ett längre arbetsliv generellt. Systemet behöver reformeras både för att höja pensionerna generellt och för att kunna ge ekonomisk trygghet åt de som sliter ut sig i förtid.
Vänsterpartiet anser att det ska räcka med 44
års arbete för att få rätt till garanti
­
pension oavsett hur gammal man är. Eftersom det inte går att säga hur många som skulle använda möjligheten att ta ut garantipension tidigare har det inte gått att beräkna de offentligfinansiella effekterna av förslaget.
Vidare anser Vänsterpartiet att inbetalningarna till pensionssystemet och de med
­
följande pensionsrätterna bör baseras på bakomliggande inkomst och inte på utbetald ersättning vid sjukfrånvaro, arbetslöshet och föräldraledighet.
Förslaget skulle minska det offentligfinansiella sparandet med omkring 600 miljoner kronor per år. Eftersom förslaget till en början innebär att inbetalningarna till pensions
­
systemet ökar genom inbetalningar från staten blir effekterna på de offentliga finanserna relativt blygsamma under de första åren. På sikt innebär förslaget att utgifterna för ålderspensionssystemet kommer ikapp inkomsterna i takt med att de personer som får höjda pensionsrätter till följd av förslaget går i pension. Pensionen skulle i jämförelse med i dag öka med omkring 250 kronor per månad för en person med genomsnittlig inkomst, per år som sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig.
[63]
Vänsterpartiets politik för att stärka pensionerna beskrivs närmare i motionen Pensioner att leva på (2022/23:1283).
Vänsterpartiets förslag:
Den som har arbetat i 44
år ska kunna ta ut garantipension.
Låt inbetalningarna till pensionssystemet och de medföljande pensionsrätterna vid sjukfrånvaro, arbetslöshet och föräldraledighet baseras på bakomliggande inkomst och inte på utbetald ersättning.
Den ekonomiska familjepolitiken
Målen för den ekonomiska familjepolitiken är att bidra till en god ekonomisk levnads
­
standard för alla barnfamiljer, att bidra till minskade skillnader i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn samt att bidra till ett jämställt föräldraskap. Mycket tyder på att politiken har blivit allt sämre på att uppfylla dessa mål sedan 1990
‑
talet.
Även om många barnfamiljer har fått det ekonomiskt bättre under 2000-talet ökade andelen barnfamiljer som lever med låg ekonomisk standard från omkring 8
procent i början av 2000-talet till 16
procent 2017. Förmågan hos förmånerna i den ekonomiska familjepolitiken att minska den ekonomiska utsattheten har minskat markant under 2000-talet. År 2000 minskade andelen barnhushåll med låg relativ ekonomisk standard med nära två tredjedelar, tack vare förmånerna – från 24
procent om förmånerna inte hade funnits till 8
procent med förmånerna. År 2020 minskade andelen bara med en tredjedel till följd av förmånerna – från 27 till 18
procent. Det är framför allt de behovsprövade bidragen som har mist sin förmåga att minska andelen ekonomiskt utsatta hushåll.
7.10.1
Inför ett tillfälligt ensamståendetillägg i barnbidraget
Ensamstående med barn tillhör de mest ekonomiskt utsatta grupperna, enligt Försäkringskassans analyser. Under 2021 kom i genomsnitt 8,4
procent av barn
­
hushållens inkomster från familjeersättningarna, alltså socialförsäkringen. Störst andel, 22
procent, får ensamstående kvinnor med flera barn, trots att de utgör 16
procent av barnhushållen. Ensamstående föräldrar med flera barn får omkring 17,5
procent av sin disponibla inkomst från familjeersättningarna. Minst andel får sammanboende med ett barn och sammanboende med två barn med 5 respektive 7
procent. De behovsprövade bidragen är framför allt viktiga för ensamstående flerbarnsföräldrar. I genomsnitt utgörs 8,7
procent av deras disponibla inkomst av de behovsprövade bidragen, vilket kan jämföras med mellan 0,6 och 1,7
procent för sammanboende barnhushåll.
Vänsterpartiet vill minska behoven av de behovsprövade ersättningarna. Generella stöd möter i regel större acceptans och kräver inga ansökningsförfaranden eller inkomst
­
prövningar. Vänsterpartiet vill med anledning av den höga inflationen och den pressade situationen för många ensamhushåll införa ett tillfälligt ensamståendetillägg under 2023 i barnbidraget som innebär att ensamstående med barn får 500 kronor mer per månad och barn. Tillägget uppskattas kosta staten 2,1 miljarder kronor 2023 och bör utvärderas för att avgöra om det ska förlängas.
[64]
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett tillfälligt ensamståendetillägg om 500 kronor i månaden per barn i ensamståendehushåll under 2023.
Höj grundnivån i föräldraförsäkringen
Ingen förälder borde behöva välja mellan att betala elräkningen eller köpa vinterskor till barnen, och inget barn borde behöva växa upp i fattigdom i Sverige. Tyvärr ser det inte ut så i dag, barnfattigdomen är ett stort problem i dagens Sverige.
Föräldrar som inte har arbetat i sex månader närmast före förlossningen och därför saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) får föräldrapenning på grundnivå om 250
kronor per dag. De flesta av dem som får föräldrapenning på grundnivå är troligtvis unga och arbetslösa eller studerande eller har invandrat nyligen och inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden.
Vänsterpartiet anser att grundnivån bör indexeras, i stället för att riksdagen med jämna mellanrum ska höja den när den upplevs ha blivit för låg. Om grundnivån hade räknats upp med inkomstindex från den senaste höjningen 2016 hade den varit 299
kronor per dag 2023 (RUT 2020:762). För den som tar ut 30
dagar per månad på grundnivå skulle det innebära att föräldrapenningen höjs med nästan 1
500 kronor per månad. Förslaget beräknas försvaga de offentliga finanserna med omkring 400
miljoner kronor per år. Vänsterpartiet anser att grundnivån bör höjas till 299
kronor per dag.
[65]
Vänsterpartiets förslag:
Höj grundnivån i föräldraförsäkringen till 299
kronor per dag.
Höj försörjningsstödet
Hushållen med de minsta ekonomiska marginalerna är extra utsatta till följd av den höga inflationen. För att förbättra situationen för dessa hushåll och hjälpa dem igenom dessa svåra tider föreslår Vänsterpartiet att försörjningsstödet höjs generellt med 1
000 kronor per månad och hushåll.
Vi vill också se en särskild satsning på barnfamiljer som innebär att försörjnings
­
stödet höjs med ytterligare 500 kronor per månad och barnhushåll, samt 200
kronor per månad och barn. Förslagen försvagar de offentliga finanserna med 1
891
miljoner kronor 2023.
Vänsterpartiets förslag:
Höj försörjningsstödet med 1
000 kronor per månad och hushåll.
Höj försörjningsstödet med 500 kronor per månad och barnhushåll samt 200
kronor per månad och barn.
Reformtabell
Tabell 2 Reformtabell Starka och trygga löntagare (miljarder kronor)
2023
2024
2025
Starka och trygga löntagare
Stärk Arbetsförmedlingen
1,5
2,5
3,0
Höj och indexera lönetaken för subventionerade anställningar
0,0
1,3
3,0
Utöka arbetsmarknadsutbildningarna
2,5
2,0
3,0
Stärk arbetslöshetsförsäkringen
3,2
4,4
4,8
Höj taken i socialförsäkringen
0,0
1,2
1,3
Höj taket i sjukpenningen för arbetssökande
0,1
0,2
0,3
Avskaffa sjukpenningen på fortsättningsnivå
0,6
0,7
0,7
Höj ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen
2,2
2,4
2,4
Slopa karensavdraget
0,6
0,6
0,6
Höj inkomstpensionerna
–3,0
8,5
17,1
Beräkna pensionsavgift och pensionsrätt utifrån bakomliggande inkomst
0,6
0,6
0,6
Inför ett tillfälligt ensamståendetillägg i barnbidraget
2,1
0,0
0,0
Höj grundnivån i föräldraförsäkringen
0,4
0,4
0,4
Höj försörjningsstöd
1,9
2,0
2,0
Totalt
12,7
26,8
39,2
8
Generell välfärd för ett helt samhälle
Sverige erbjuder en vård och omsorg i absolut världsklass. Men sedan 1990-talets mitt har välfärden givits återkommande sparbeting, i synnerhet i glesbygdskommuner med ett minskande skatteunderlag. Det har inneburit att ojämlikheten i hälsa och livslängd har ökat i Sverige under 30
års tid.
[66]
Resurserna behöver öka kraftigt om våra ambi
­
tioner för det offentliga åtagandet ska kunna förverkligas.
8.1
Resurser som följer befolkningstillväxten
Den demografiska utvecklingen, där andelen äldre ökar, innebär samtidigt att kommuner och regioner står inför stora resursbehov de närmaste åren.
Enligt SCB finns det i dag (2022) 559
600 personer som är 80
år och äldre. Gruppen har ökat i antal och förväntas att fortsätta att öka snabbt de kommande åren. År 2030 beräknas det finnas 810
500 i dessa åldrar, vilket innebär drygt 250
000 fler än i dag.
[67]
SKR har tidigare beräknat att antalet anställda i välfärden då behöver öka med ca 13
000 personer per år för att möta den demografiska utmaningen.
[68]
Det baseras på ett ökat rekryteringsbehov med en ökad andel äldre men också på att personal behöver ersättas vid pensionsavgångar. Det innebär en ökning med 52
000 heltidsanställda fram till 2026. I Konjunkturläget i mars 2022 bedömde Konjunkturinstitutet detta resursgap (tillsammans med en viss kvalitetshöjning) till 37 miljarder kronor. I samma rapport i juni 2022 hade detta resursgap växt till hela 59 miljarder kronor, bl.a. som ett resultat av den höga inflationen.
[69]
Om resurserna inte tillåts att öka i takt med demografin så innebär det en kontinuer
­
lig nedskärning av verksamheternas kvalitet. För Vänsterpartiet är resurser till välfärden en helt avgörande fråga och vi menar att det krävs en modell för att inte personal
­
tätheten automatiskt ska minska och kvaliteten urholkas när befolkningen växer.
Vänsterpartiets förslag:
Öka resurserna för att möjliggöra bibehållen personaltäthet i välfärden. Totalt föreslår vi 14
miljarder kronor mer än regeringen 2023 och att resurserna ska fortsätta att växa i takt med de ökade kostnaderna under hela mandatperioden.
Inför en ny resursfördelningsmodell: Utred en indexering av statsbidragen så att de kan följa såväl demografin som prisutvecklingen.
Ökad personaltäthet och bättre villkor i offentlig sektor
Personalen är den viktigaste resursen i vården och omsorgen. Samhället behöver förnya sitt åtagande att säkerställa en god arbetsmiljö för de som arbetar i vården och de som söker sig dit. Vänsterpartiet arbetar för att vård- och omsorgsyrkena ska värdesättas som de samhällsnödvändiga tjänster de är. Långsiktiga satsningar på personalens löner, arbetsvillkor och kompetensutveckling är en förutsättning för att vi ska ha en hälso- och sjukvård som motsvarar de behov som finns och kraven i hälso- och sjukvårdslagen.
En förutsättning för att många inom vård och omsorg ska ha lust och ork ett helt yrkesliv är att de ges en möjlighet att arbeta mer noggrant, i sällskap av fler kollegor. I rapporten ”Skatteväxling för välfärden” har Kommunal frågat experter inom vård, skola och omsorg hur många fler anställda som krävs för att bemanningen och arbetsmiljön ska bli acceptabel.
[70]
Den samlade bilden av Kommunals utredning var att det fattas minst 50
000 heltidsanställda för att uppnå en tillfredsställande bemanning. Detta skulle enligt Kommunal kosta ca
30
miljarder kronor.
Många yrken, särskilt arbetaryrken, inom vård och omsorg har låga löner. Ungefär 80
procent av de anställda inom vård och omsorg är kvinnor. Enligt LO är arbetar
­
kvinnors löner 88
procent av männens.
[71]
Förklaringen till löneskillnaden ligger i kombinationen av en könssegregerad arbetsmarknad och löneskillnaderna mellan olika yrken och sektorer. Det vill säga att medellönen oftast är lägre inom de yrken som domineras av kvinnor jämfört med mansdominerade yrken.
En satsning på villkoren inom vård och omsorg blir därför en mycket tydlig satsning på kvinnors löner, särskilt arbetarkvinnor.
Vänsterpartiets förslag:
Ökade statsbidrag till kommunerna för att öka personaltätheten. Vi tillför 10
miljarder kronor för detta 2023 och ökar detta successivt för att nå en nivåökning med 30
miljarder kronor 2026.
[72]
Kompetensförsörjning inom vård och omsorg
Det finns behov av att anställa mer personal såväl som att ge ökade möjligheter till kompetensutveckling och karriärvägar. Vänsterpartiet har välkomnat möjligheten att få utbilda sig på arbetstid i form av det s.k. Äldreomsorgslyftet men vill framhålla att det endast är ett steg på vägen. För att äldreomsorgen på allvar ska lyftas och attrahera arbetskraft som har för avsikt att stanna inom yrket behöver mer göras.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt utökade budgetmedel för förlängning av utbildning för undersköterskor i enlighet med modellen Äldreomsorgslyftet från 2024.
Möjlighet till betald specialistutbildning för sjuksköterskor i hela landet
Bristen på specialistsjuksköterskor är i dag ett stort problem nationellt. En högre utbildningsnivå hos den personal som står närmast patienterna innebär avsevärt högre överlevnad och färre komplikationer.
Tillgången till betald specialistutbildning för sjuksköterskor varierar kraftigt. I dag erbjuds det av långt ifrån alla arbetsgivare. En del arbetsgivare kräver även att medarbetare måste jobba kvar ett visst antal år efter sina betalda utbildningar, vilket riskerar att skapa ett trögrörligt system.
[73]
För att skapa långsiktighet och övergripande geografisk planerbarhet, tillsammans med möjlighet till personlig frihet, bör utform
­
ningen av betald specialistutbildning för sjuksköterskor styras nationellt. Inga krav ska heller åligga den enskilda medarbetaren i fråga om att jobba kvar en viss tid efter genomgången utbildning.
Budgetmedel har tidigare anslagits för att förstärka möjligheten till att fler erbjuds specialistutbildning, efter Vänsterpartiets medverkan. Regeringen och SKR har ett antal år slutit överenskommelser inom hälso- och sjukvården om extra medel till området. I överenskommelserna ingår bl.a. öronmärkta medel för att ge möjlighet till vidare
­
utbildning av sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor eller barnmorskor. Åren 2020–2022 avsattes 500 miljoner kronor per år för vidareutbildning av sjuksköterskor till specialistsjuksköterskor eller barnmorskor.
Vänsterpartiet anslår kraftigt höjda generella statsbidrag till kommuner och regioner under mandatperioden. Det skapar utrymme för att utöka de öronmärkta medlen i överenskommelser med SKR med 1,1 miljarder kronor och på så vis nå målet om att erbjuda sjuksköterskor betald specialistutbildning, inklusive barnmorskor, i hela landet.
8.5
Glesbygdstillägg inom sjukvården
I glest befolkade regioner är det dyrare att bedriva sjukvård. Det är svårare och dyrare att i glesbygd bygga upp enheter för att kunna erbjuda invånarna rimliga restider. Som en följd av det har människor i glesbygdskommuner långt sämre hälsa än genomsnittet, medan boende i rika kommuner runt storstäderna har bättre hälsa.
[74]
Detta är en konse
­
kvens av marknadslogikens intrång inom sjukvården: Tillgången och användningen är som störst där de flesta och friskaste människorna finns. För att säkra tillgången till vård även i glest befolkade områden krävs att vi solidariskt via skattesystemet tillför nödvändiga resurser.
Som kompensation för geografiska förhållanden har begreppet glesbygdsmedicin vuxit fram. Det innefattar en rad kunskapsområden och en metodutveckling som syftar till att kompensera för avståndsproblematik och upprätthålla den bredare kompetens som är nödvändig då befolkningsunderlaget är litet och avstånden stora. Vård i glesbygd omfattar alla slags sjukdomar, olycksfall, symptom och tecken på ohälsa i en befolk
­
ning. Att jobba i glesbygd kräver bred medicinsk kunskap med tillämpning i öppenvård, slutenvård och hemsjukvård. Därutöver fordras ingående kunskap om de sociala, psykologiska, ekonomiska, existentiella och samhällsstrukturella villkor som gäller för människor i glesbygd. Det betyder ett utvecklat och fördjupat närvårdskoncept.
Det är således uppenbart att det krävs riktade resursökningar för att utveckla en jämlik vård i hela landet. Vi vill använda oss av det kommunala utjämningssystemet för att stärka sjukvården i regioner som har en liten befolkning och stora geografiska avstånd. Resurserna utbetalas då direkt och finansieras helt av staten – utan att någon annan region får ett minskat anslag. Vården kommer alltid att vara mer kostnads
­
krävande i glesbygden, och därför måste våra gemensamma resurser fördelas efter de förutsättningarna.
Vänsterpartiets förslag:
Vi anslår 1
miljard kronor i form av ett generellt statsbidrag för ett glesbygdstillägg inom sjukvården.
Detta ersätter regeringens riktade satsning på vård i landsbygden och utökar resurserna till området.
Ökad tillgång till psykologisk behandling
En fungerande stöttning och vård av psykiska besvär kan avsevärt minska lidandet och ibland helt lindra en person från psykisk ohälsa. Ändå är psykiatrin ett av sjukvårdens mest eftersatta områden. Fokus ligger ofta på korta behandlingar och tillgången på vård är ojämn mellan regionerna. Ofta får även behövande betala själva vid besök hos privata psykoterapeuter. Vänsterpartiets utgångspunkt är att förebyggande och tidiga insatser behöver kombineras med en adekvat vård som är tillgänglig och jämlik över hela landet.
Därför måste möjligheterna till psykologisk behandling kraftigt öka. I Sverige har region Skåne möjliggjort användningen av längre behandlingar om 25 sessioner på regionens bekostnad. Vänsterpartiet menar att detta borde vara ett erbjudande i samtliga regioner. Förslaget innebär att individuellt anpassad psykologisk behandling erbjuds inom primärvården genom remiss, för att på sikt bli en del av regionernas reguljära verksamhet. I grunden handlar detta arbete om att likställa den psykiska och den somatiska vården och befästa invånarnas rätt till båda. I ett välfärdssamhälle ska inte psykisk stöttning och vård vara en klassfråga.
Vänsterpartiets förslag:
Möjliggör en längre, individuellt anpassad psykologisk behandling inom primärvården genom remiss. Budgetmedel: 1,3
miljarder kronor.
[75]
Tandvård
Tänderna är en del av kroppen och bör ingå i sjukvården. Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar.
Sedan tandvårdsmarknaden avreglerades har priserna stigit kraftigt. De höga kostnaderna för undersökning och behandling gör att de som tjänar minst besöker tandläkaren mer sällan eller tvingas att avstå från tandläkarbesök. De med väldigt låga inkomster har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd eftersom det bara gäller kostnader över 3
000 kronor och endast halva kostnaden ersätts. Det har bidragit till att tandhälsa har blivit en klassmarkör.
Undersökningar visar att sviktande munhälsa påverkar individens förutsättningar på exempelvis arbetsmarknaden.
[76]
Det är även dokumenterat att olika slags arbeten leder till ojämlikheter, såsom att industriarbetare som jobbar natt har en sämre munhälsa.
[77]
Vänsterpartiets reformplaner för tandvården i Sverige syftar till ökad jämlikhet, förbättrad tillgänglighet och en bättre generell tandhälsa i befolkningen. En god tandhälsa förebygger allvarlig infektionssjukdom med risk för bl.a. hjärt-kärlsjukdomar samt allvarliga tandsjukdomar och behandlar vanligt förekommande tandbesvär i syfte att lindra smärta eller öka funktionalitet.
Många unga vuxna slutar att besöka tandvården i förebyggande syfte när de inte längre har tillgång till avgiftsfri tandvård. Tack vare Vänsterpartiet höjdes åldersgränsen för fri tandvård till 23
år från 2019. För personer mellan 23 och 29
år och för de som har fyllt 65
år fördubblades tandvårdsbidraget till 600
kronor. För vuxna mellan 30 och 65
år höjdes det till 300
kronor. Men vi behöver göra mycket mer.
Införandet av ett verkligt högkostnadsskydd inom tandvården skulle ge en betydande fördelningspolitisk effekt. Denna reform efterliknar kostnadsfördelningen inom hälso- och sjukvården. Förslaget innebär att 100 procent av patientens kostnader skulle subven
­
tioneras över 1
200 kronor per 12-månadersperiod.
[78]
Patienternas andel av tandvårds
­
kostnaderna i det statliga tandvårdsstödet skulle då sjunka från 63
procent till 33
procent med denna reform.
Den beräknade kostnaden för reformen utifrån 2023 års prisnivå är 6,5
miljarder kronor.
[79]
För att möjliggöra för tandvården att ställa om och genomföra satsningen i praktiken ska den införas den första juli 2023 och trappas upp över en treårsperiod. Det innebär:
2023 – högkostnadsskydd över 2
000 kronor – 2,35 miljarder kronor
[80]
2024 – högkostnadsskydd över 1
600 kronor – 5,6 miljarder kronor
2025 – högkostnadsskydd över 1
200 kronor – 6,5 miljarder kronor.
Vinsterna med reformen är många. Ett enhetligt system som är lättförståeligt och väl etablerat bland befolkningen, likt det som gäller inom hälso- och sjukvården, ger sannolikt en hög acceptans. Tandhälsa skulle genom denna reform bli en del av den universella svenska välfärdsmodellen och skulle tveklöst innebära en progressiv landvinning. Fördelningseffekten är god eftersom patientandelen av avgiften för tandvård minskar och den skattefinansierade delen ökar.
Vänsterpartiets förslag:
Tandvård bör ingå i sjukvården. Vi vill därför likställa tandvård med övrig hälso- och sjukvård med en beräknad kostnad på 6,5
miljarder kronor jämfört med dagens system som trappas upp över en treårsperiod.
Reformen införs från den första juli 2023 och trappas upp stegvis. Vi avsätter 2,35
miljarder kronor för ändamålet 2023.
Förbättrad arbetsmiljö i statlig sektor
Sedan början av 1990-talet har arbetslivet blivit alltmer slimmat, med ett högre arbetstempo i kombination med att vissa grupper fått försämrade möjligheter att påverka sin arbetssituation. Det är en av de bärande förklaringarna bakom de ökade sjuktalen och den växande ohälsan i arbetslivet, enligt bl.a. Töres Theorell, professor vid Karolinska institutet. Han nämner särskilt kvinnor som är anställda i offentlig sektor.
[81]
I samband med 1990-talskrisen infördes en ny modell för att beräkna årliga kostnadsökningar i stadsbudgeten. Pris- och löneomräkningsmodellen, som den kallas, innebär att statens kostnad för priser och löner räknas upp automatiskt och följer utvecklingen i andra sektorer. Modellen innehåller ett s.k. produktivitetsavdrag – en årlig generell besparing i statsförvaltningen. Avdraget syftar till att öka förändrings
­
takten i staten och därmed produktiviteten. Tanken är att staten ska följa näringslivets produktivitetsökning, göra samma effektiviseringar och styras med samma prioriter
­
ingar som ett privat vinstdrivande företag. Produktivitetsavdraget är därmed ytterligare en del av den nyliberala ekonomiska politik som fick stort genomslag under 1990-talet, där offentlig verksamhet alltmer kom att styras utifrån näringslivets principer, med bristande offentlig service som följd. I takt med insikten att staten inte är ett företag och att offentlig verksamhet styrs av en annan logik än näringslivet, har 1990-talspolitiken kommit att ifrågasättas alltmer.
Vänsterpartiet anser att dagens modell för pris- och löneomräkning har stora brister, särskilt vad gäller löneomräkningen. Olika verksamheter har mycket olika förutsätt
­
ningar för att klara av en årlig effektivisering, varför det uppstår ett ständigt och svårhanterat sparbeting. Detta skapar press på arbetsförhållandena och riskerar att undergräva kvaliteten och professionaliteten i de statliga verksamheterna.
Fackförbundet ST, som organiserar tjänstemän inom statlig verksamhet, har analyserat effekterna av produktivitetsavdraget sedan det infördes 1994. Enligt deras beräkningar har det lett till en urholkning av lönekostnadsanslagen med motsvarande 44
procent eller ca
62
miljarder kronor per år inom statlig sektor sedan 1994.
[82]
Enligt ST:s bedömningar har det inte påverkat lönenivåerna för statliga tjänstemän utan troligen bidragit till att antalet sysselsatta i sektorn har halkat efter, i jämförelse med privat sektor. Enligt ST skulle andelen anställda i statlig förvaltning ha varit 31
procent högre 2020 om produktivitetsutvecklingen hade skett i samma takt som i privat sektor. Det motsvarar ca
54
miljarder kronor, eller 76
000 jobb.
Om inte produktivitetsavdraget hade funnits skulle lönekostnadsanslagen till myndigheterna ha varit 53
procent högre 2026. Enligt ST:s prognos kommer skillnaden i andelen anställda mellan privat sektor och statlig förvaltning växa till 37
procent år 2026. Det motsvarar 100
000 färre anställda inom statlig sektor, i jämförelse med utvecklingen i privat sektor.
Vänsterpartiet anser att produktivitetsavdraget bör avskaffas från och med 2024 och att pris- och löneomräkningsmodellen bör ses över. I en sådan översyn bör andra modeller för att stärka effektiviteten inom statlig sektor undersökas. Ett slopat produktivitetsavdrag skulle öka de statliga utgifterna med omkring 2,1
miljarder kronor per år.
[83]
Den exakta effekten av att slopa produktivitetsavdraget är svår att beräkna eftersom den beror på faktorer som är svåra att förutspå som produktivitets- och löneutvecklingen samt utkomsten av den översyn av pris- och löneomräkningsmodellen som vi vill se.
Vänsterpartiets förslag:
Produktivitetsavdraget avskaffas 2024, och pris- och löneomräkningsmodellen ses över.
Stärk Sveriges kommuner och regioner – reformtabell
Sveriges kommuner och regioner står inför två stora utmaningar. Det handlar dels om resursbrist, dels om stora rekryteringsbehov. Sammantaget måste vi tyvärr konstatera att regeringen inte tillför tillräckligt med resurser till Sveriges kommuner och regioner för att de ens ska kunna upprätthålla sin nuvarande och nedbantade bemanning. Vänster
­
partiet redovisar i denna motion ett kraftfullt paket för att stärka välfärden.
Det är anmärkningsvärt att regeringen i budgetpropositionen endast skjuter till 6
miljarder kronor i generella statsbidrag till kommuner och regioner. Regeringen tillför också kommunsektorn en del resurser via riktade statsbidrag, främst till sjukvården. Det är naturligtvis bra att regionerna får dessa medel, men Vänsterpartiet menar att generella statsbidrag har en större förutsättning att användas effektivt i verksamheterna.
Vänsterpartiet gör en tydlig ekonomisk prioritering. Vi avvisar regeringens prestationsbundna och riktade insatser till sjukvården. Utöver regeringens 6
miljarder kronor i generella statsbidrag tillför vi kommunsektorn 24
miljarder kronor i generella statsbidrag för 2023. Vi ser också att det finns stora eftersatta investeringsbehov i kommuner och regioner. Därför föreslår vi att ett särskilt investeringsstöd för samhälls
­
fastigheter införs. Vi avsätter 2
miljarder kronor för detta under 2023 och ökar med 1
miljard kronor per år 2024–2025. För att mindre kommuner ska kunna erbjuda en välfärd på lika villkor föreslår vi också ett särskilt stöd till mindre kommuner för att dessa ska kunna jämna ut de stora regionala skillnaderna i kommunalskatt. Vi anslår 1
miljard kronor per år för detta ändamål. Utöver dessa stora reformer föreslår Vänsterpartiet också ett antal riktade satsningar inom bl.a. psykiatrin, kompetens
­
utveckling i äldreomsorgen, skolan och förskolan. Vi föreslår en halvering av biljettpriserna i kollektivtrafiken och ger samtidigt ett riktat investeringsstöd för utbyggnad av kollektivtrafiken. I tabell
3 nedan visas Vänsterpartiets större budgetsatsningar till kommunsektorn.
Tabell 3 Vänsterpartiets budgetsatsningar till kommunsektorn
Avvikelse mot regeringen, miljarder kronor
2023
2024
2025
VERKSAMHETER
Förslag i BP23
Generella statsbidrag
6
6
6
Förlossningsvård
0,2
1,5
1,5
Subvention, LVU-placeringar
0,5
0,5
Vaccin, covid-19
1,4
Förslag utöver regeringen
Generella statsbidrag – demografi
14
14
24
Generella statsbidrag – ökad personaltäthet
10
15
22,5
Psykiatrisatsning
1,3
1,3
1,3
Äldreomsorgslyft
1,7
1,7
Sjukvård i glesbygd
1
1
1
Ny resursfördelningsmodell för förskolan
2
Ny resursfördelningsmodell för grundskolan
2
Fritidshem med störst behov
0,3
0,3
0,3
Nej till prestationsbundna medel
–3
–3
–3
Regeringens sjukvårdssatsningar
–2,3
–1,3
–1,3
Summa för verksamheter
29,4
37
58
ÖVRIGT
Halverade biljettpriser i kollektivtrafiken
12
12
12
Investeringsstöd för samhällsfastigheter
2
3
4
Investeringsstöd för utbyggd kollektivtrafik
4
4
4
Investeringsstöd för lekparker m.m.
0,5
0,5
0,5
Avgiftsfri kulturskola
0,3
0,4
0,4
Höjd elbusspremie
1
1
1
Fribelopp i förskoleavgiften
1,3
1,4
1,4
Fribelopp i fritidshemsavgiften
0,6
0,7
0,7
Summa för verksamheter och övrigt
51,1
60
82
9
En kunskapsnation i världsklass
Sverige kan och bör bli en kunskapsnation i världsklass. Förutsättningarna finns, men de senaste 30 årens skolpolitik har lett till en utveckling i motsatt riktning. Målet om en kunskapsnation i världsklass är viktigt för att skapa ett mer jämlikt samhälle, där människor mår bättre och deltar i det demokratiska samhället i större utsträckning och på mer jämlika villkor, samt för att bidra med kompetent arbetskraft till arbets
­
marknaden och stärka arbetsmarknadens funktionssätt. Utbildning är också en central faktor för ekonomisk jämlikhet. En hög och jämn fördelning av kunskaper ger förutsättningar för en både hög, jämn och rimligt fördelad inkomstnivå.
Den klimatförändring vi befinner oss mitt uppe i kräver en enorm omställning av vårt nuvarande ekonomiska system. Den strukturomvandling som ständigt pågår, som innebär att hundratusentals jobb försvinner och tillkommer varje år, måste öka kraftigt. Fler jobb kommer att försvinna det närmaste decenniet, men fler jobb måste också skapas för att klara omställningen.
Det innebär stora krav på att ny kunskap tas fram inom forskningen, men också på en betydande kompetensväxling på arbetsmarknaden när omvandlingstakten ökar. Motorn i klimatomställningen kommer att vara förändrad kunskap, avseende både spets och bredd. Förskolor, grundskolor och gymnasium måste ge alla medborgare möjlighet att delta i denna omställning, men även det livslånga lärandet, kompetensutvecklingen och arbetsmarknadspolitiken måste uppgraderas och anpassas till de nya kraven på ökad strukturomvandling.
9.1
Främja ökat deltagande i förskolan
I Skolinspektionens stora utvärdering av förskolan var den övergripande slutsatsen att kvaliteten varierar alltför mycket.
[84]
Det är allvarligt eftersom förskolans kompensa
­
toriska uppdrag blir påtagligt i en samhällsutveckling med ökad skolsegregation och socioekonomiska skillnader. En samstämmig forskning visar att en förskolas möjlighet att vara utjämnande är avhängig av dess kvalitet. Allra störst betydelse har det för barn från ekonomiskt och socialt utsatta förhållanden.
[85]
Vänsterpartiet anser att alla barn i Sverige ska erbjudas likvärdig tillgång till förskola. Eftersom förskoleavgiften kan utgöra ett hinder för hushåll med små resurser vill vi genomföra en riktad sänkning av den. Förslaget innebär att det införs ett fribelopp om 20
000 kronor per månad och att den nuvarande gränsen för när maxtaxan börjar gälla höjs med 20
000 kronor per månad. Fribeloppet gör att den nuvarande nivån på maxtaxan inte påverkas. Liknande modell tillämpas redan i dag i flera kommuner, t.ex. i Skellefteå.
[86]
Förslaget skulle innebära att hushåll med inkomster upp till 20
000 per månad inte betalar någon avgift alls. Hushåll med inkomster mellan 20
000 och 72
400 kronor får sänkt avgift och hushåll med inkomster över 72
400 kronor per månad får samma avgift som i dag.
Tabell 4 Skillnad i förskoleavgift per månad i kronor
Hushållsinkomst
[87]
1 barn
2 barn
3 barn
19 000
570
950
1 140
29 000
600
1000
1 200
39 000
600
1000
1 200
49 000
600
1000
1 200
59 000
402
670
804
69 000
102
170
204
79 000
0
0
0
Till följd av förslaget får omkring 320
000 hushåll sänkt förskoleavgift. Det kostar staten omkring 1,4 miljarder kronor per år.
[88]
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett statligt finansierat fribelopp i förskoleavgiften.
Gör förskolans resurstilldelning kompensatorisk
För att fler barn ska få möjlighet att gå i en förskola med hög kvalitet krävs att betydande resurser tillförs förskolan. De ökade resurserna behövs för att öka personaltätheten och minska ojämlikheten i fråga om barns förutsättningar.
Skolverkets statistik visar att andelen anställda med förskollärarexamen har minskat under de senaste tio åren. Samtidigt har andelen utan utbildning för förskola ökat. Det finns också skillnader mellan fristående och kommunala förskolor, och mellan olika kommuner i landet. Störst brist på förskollärare är det i storstäder och glesbygds
­
kommuner. Det kan variera så mycket som mellan 17 och 70 procent.
[89]
För att förskolan ska kunna leva upp till sitt kompensatoriska uppdrag krävs en resurstilldelning som tar hänsyn till de varierande förutsättningar som råder i olika delar av landet och på olika förskolor. Vänsterpartiet vill tillsätta en utredning med uppdrag att ta fram en ny resursfördelningsmodell som innebär att resurserna fördelas kompensa
­
toriskt. Förskolans strukturpengar ska avskaffas och inkluderas i den nya modellen. Utredningens förslag ska börja genomföras 2025 och vara fullt genomförda 2026. Vänsterpartiet avsätter 2
miljarder kronor 2025 och 3
miljarder kronor 2026.
Vidare anser Vänsterpartiet att rätten till förskola ska utökas från dagens 15 till 30
timmar för alla barn i hela landet. En del kommuner erbjuder redan 30
timmar, men Vänsterpartiet anser att förskolan är för viktig för att det ska råda så stora skillnader mellan kommunerna avseende vad barn har rätt till. Hur det ska genomföras och finansieras bör utredas tillsammans med resursfördelningsmodellen. Samma utredning bör även undersöka hur personalförstärkningar och hårdare regler i fråga om barn
­
gruppernas storlek kan genomföras samt hur rätten till barnomsorg för föräldrar som arbetar på obekväm arbetstid ska stärkas och hur det ska bli obligatoriskt för kommunerna att erbjuda öppen förskola.
Vänsterpartiets förslag:
Tillsätt en statlig utredning med följande uppdrag:
‒
Ta fram en ny kompensatorisk resursfördelningsmodell enligt samma principer som vi vill se i grundskolan. Förskolans strukturpengar ska avskaffas och inkluderas i den nya modellen.
‒
Utredningens förslag ska börja genomföras 2025 och vara fullt genomförda 2026. Vänsterpartiet avsätter 2
miljarder kronor 2025 och 3
miljarder kronor 2026.
‒
Ta fram förslag på genomförande och finansiering av rätt till 30
timmars förskola för alla barn från 1
års ålder.
‒
Ta fram förslag på lagstiftning om rätt till barnomsorg på obekväm arbetstid.
‒
Ta fram förslag på lagstiftning om att införa en skyldighet för kommuner att erbjuda öppen förskola.
9.3
Inför en ny kompensatorisk resursfördelningsmodell i grundskolan
Vänsterpartiet vill se en ny resursfördelningsmodell för grundskolan och förskoleklass som är mer kompensatorisk. Det likvärdighetsbidrag som finns i dag behöver stärkas och möjligheterna för skolans huvudmän att motverka likvärdighetsbidragets kompensatoriska effekt behöver minska. Den exakta utformningen av den nya modellen behöver utredas tillsammans med andra reformer för att stärka skolans kompensatoriska uppdrag.
Dagens modell där en viss summa pengar följer med varje elev skapar incitament för stora klasser eftersom kostnaderna för att bedriva undervisning i stort sett är desamma oavsett klassens storlek. Stora klasser innebär därmed ekonomiska överskott och mindre klasser leder till underskott. Skolor på landsbygden och skolor med elever med behov av mindre undervisningsgrupper missgynnas. Klasstorlek och lärartäthet har betydelse för elevers kunskapsinlärning. Tydligast är det för elever som går de första åren i grund
­
skolan och för elever som inte får så mycket stöd i sina studier hemifrån. Utredningen ska därför bl.a. ta fram förslag om hur det nuvarande skolfinansieringssystemet med skolpeng kan avskaffas till förmån för en klasspeng.
Utredningen ska också säkerställa att den nya modellen inte medför ökade kostnader för kommuner med sämre ekonomi, och undanträngning av annan kommunal service, samt att resursfördelningen inte blir mindre kompensatorisk i någon kommun. Modellen ska också utformas så att resurser fokuseras till de lägre årskurserna där de kompensa
­
toriska insatserna har störst effekt.
Lärarna behöver mer stöd och avlastning i sitt arbete av andra personalkategorier. Därför ska utredningen också se över hur nyckeltal för skolläkare, speciallärare, specialpedagoger, skolsköterskor, skolkuratorer, skolpsykologer samt studie- och yrkesvägledare vid varje skolenhet kan införas och finansieras. Vänsterpartiet anser att alla elever ska garanteras rätten till tryckta läromedel av hög kvalitet. Vi vill därför omsätta förslagen
i Läromedelsutredningen (SOU 2021:70)
till lagstiftning.
Utredningen ska också se över vilka nuvarande riktade statsbidrag som kan tas bort och införlivas i likvärdighetsbidraget. Utöver det avser vi att tillföra omkring 2
miljarder kronor 2025 och 3
miljarder kronor från 2026. Utredningen ska vara klar 2023, och reformerna ska börja genomföras 2025 och vara fullt genomförda 2026.
Vänsterpartiets förslag:
Tillsätt en statlig utredning för att ta fram en ny kompensatorisk resursfördelningsmodell enligt följande principer:
‒
Skolpengen ska ersättas av en klasspeng som viktas utifrån lokala förutsättningar.
‒
Likvärdighetsbidraget, som baseras på elevsammansättning, förstärks kraftigt och flera riktade statsbidrag avskaffas för att de medel som är avsatta till dem ska tillskjutas likvärdighetsbidraget.
‒
Nyckeltal för skolläkare, speciallärare, specialpedagoger, skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer samt studie- och yrkesvägledare vid varje skolenhet ska införas, och resursfördelningsmodellen ska ta hänsyn till ökade kostnader till följd av det.
‒
Utredningen ska vara klar 2023, och reformerna ska börja genomföras 2025 och vara fullt genomförda 2026. Vi tillför 2
miljarder kronor 2025 och 3
miljarder kronor från 2026.
Omsätt förslagen i Läromedelsutredningen (SOU 2021:70) till lagstiftning.
Stärk de kompensatoriska insatserna i gymnasieskolan
Den svenska grundskolans oförmåga att kompensera för de olika förutsättningar som elever har, som beskrivs ovan, tycks även gälla för gymnasieskolan. I betänkandet I mål – vägar vidare för att fler unga ska nå målen med sin gymnasieutbildning konstateras att det sedan länge är väl känt att elever i gymnasieskolan når olika studieresultat beroende på deras bakgrund.
[90]
Gymnasieskolan är en frivillig skolform men samtidigt är en gymnasieexamen en avgörande nyckel till arbetsmarknaden och ett vuxenliv med egen försörjning och god hälsa. Därför behöver gymnasieskolans uppdrag och arbetssätt tydligt utgå från mål
­
sättningen att alla ska slutföra en gymnasieutbildning eller motsvarande inom andra skolformer. Betydligt större insatser behöver göras för att få alla unga att påbörja och slutföra en gymnasieutbildning.
Gymnasieskolan behöver, precis som övriga skolformer, en resurstilldelningsmodell som är mer kompensatorisk än den nuvarande. Gymnasieskolan skiljer sig från grund
­
skolan på så vis att det sker en annan selektering av eleverna genom betygsintagningen, samtidigt som avståndet mellan hemmet och skolan spelar mindre roll i gymnasieåldern än i grundskolan. Därför behöver en ny resurstilldelningsmodell för gymnasieskolan se något annorlunda ut än den för grundskolan.
Vänsterpartiet vill att det införs ett likvärdighetsbidrag för gymnasieskolan liknande det i grundskolan men utformat så att det tar hänsyn till gymnasieskolans utformning. Hur ett sådant likvärdighetsbidrag ska utformas behöver utredas tillsammans med en ny resurstilldelningsmodell. I en sådan utredning bör det förslag om ett sektorsbidrag för gymnasieskolan som presenterats av Lärarnas Riksförbund övervägas, och möjligheten att omvandla befintliga riktade statsbidrag till ett nytt likvärdighetsbidrag eller sektors
­
bidrag bör utredas. Vänsterpartiet avser att tillskjuta omkring ytterligare 1
miljard kronor till gymnasieskolan från 2025. Utredningen ska vara klar 2023, och reformerna ska börja genomföras 2025 och vara fullt genomförda 2026.
Vänsterpartiets förslag:
Tillskjut omkring ytterligare 1
miljard kronor till gymnasieskolan från 2025.
Tillsätt en statlig utredning för att ta fram en ny kompensatorisk resurstilldelnings
­
modell för gymnasieskolan enligt samma principer som vi föreslår för grundskolan, men utifrån gymnasieskolans särskilda förutsättningar.
Främja ökat deltagande i fritidshemmen
Fritidshemmen är en del av en samlad skoldag och ska därför hålla lika hög kvalitet som skolan. Många barn börjar och slutar sin dag på fritidshemmet. Fritidshemmen har också en viktig roll vad gäller informellt lärande. För att främja jämlikhet och jämställdhet är det viktigt att uppmärksamma skillnader i nyttjandet av fritidshem. Det kan röra sig om föräldrarnas utbildning, födelseland, civilstånd och även bostadsort.
Barn till högutbildade går betydligt oftare på fritidshem än barn vars föräldrar har kortare utbildning. Dessutom vet vi att barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i mindre utsträckning i organiserade fritidsaktiviteter. Detsamma gäller för barn med ensam
­
stående föräldrar, varav de flesta är kvinnor, barn i arbetarhushåll och barn vars föräldrar är födda utomlands. För dessa barn är rätten till bra fritidshem än viktigare. För att fler barn ska kunna ta del av fritidshemmens viktiga verksamhet föreslår Vänsterpartiet att ett fribelopp införs för fritidshemsavgiften så att de med låga inkomster betalar en lägre avgift än i dag.
Förslaget innebär att det införs ett fribelopp om 20
000 kronor per månad och att den nuvarande gränsen för när maxtaxan börjar gälla höjs med 20
000 kronor per månad. Fribeloppet gör att nivån på maxtaxan inte påverkas.
Förslaget kommer att innebära att hushåll med inkomster upp till 20
000 per månad inte betalar någon avgift alls. Hushåll med inkomster mellan 20
000 och 72
400 kronor får sänkt avgift och hushåll med inkomster över 72
400 kronor per månad får samma avgift som i dag.
Tabell 5 Skillnad i fritidshemsavgift per månad i kronor
Hushållsinkomst
[91]
1 barn
2 barn
3 barn
19 000
380
570
760
29 000
400
600
800
39 000
400
600
800
49 000
400
600
800
59 000
268
402
536
69 000
68
102
136
79 000
0
0
0
Till följd av förslaget får omkring 260
000 hushåll sänkt fritidshemsavgift. Det kostar staten omkring 650 miljoner kronor per år.
[92]
Precis som inom förskolan behövs personalförstärkningar och staten behöver gå in med mer resurser som fördelas efter behov. Det skulle förbättra möjligheterna att bedriva en meningsfull verksamhet med hög pedagogisk kvalitet. Vänsterpartiet vill se en särskild satsning på ökad personaltäthet där behoven är som störst. För det avsätter vi 250 miljoner kronor per år.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett statligt finansierat fribelopp i fritidshemsavgiften.
En statligt finansierad satsning på ökad personaltäthet där behoven är som störst.
Minska studenternas ekonomiska risk vid högre utbildning
Vänsterpartiets syn på kunskap som en demokratisk rättighet innebär att vi ser en breddad rekrytering till högskolan som en viktig målsättning. Det ökar också den sociala rörligheten och gör det möjligt för fler att t.ex. vidareutbilda sig eller byta bana om så krävs.
En av de viktigaste förutsättningarna för att göra kunskap och utbildning tillgänglig för fler människor är ett studiestödssystem som ger social och ekonomisk trygghet för studerande på allt från vuxenutbildning till högskola. Studiemedlen är en viktig orsak till att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning har minskat. Samtidigt är personer från studieovana hem mindre benägna att ta lån och börja studera. Vänsterpartiet vill därför se över och ändra lånevillkoren för att överbygga de hinder som det kan innebära. Vi vill också återinföra studerandevillkoret i a-kassan, vilket beskrivs närmare i avsnitt 7.6.
Studiestödssystemet har ändrats flera gånger genom åren, vilket har medfört att den ekonomiska risken flyttats från staten till individen, i fler steg. I januari 2023 tas ytterligare ett steg i den riktningen då räntan på studielånen höjs, delvis för att finansiera nya och äldre kreditförluster på studielån. Vänsterpartiet är emot denna utveckling och röstade emot den förändring som genomförs 2023. Vänsterpartiet vill att den modell som gäller för studielån tagna före 1989 ska gälla för alla studielån. Det innebär att den som under 2022 tjänar under 169
000 kronor (3,5
prisbasbelopp) per år inte behöver betala tillbaka på sitt studielån. För den som har barn under 10
år ligger gränsen för 2022 i stället på 217
300 kronor (4,5
prisbasbelopp) per år. Enligt reglerna från före 1989 skrivs skulderna av vid 65
års ålder, en sänkning med sju år jämfört med den nuvarande modellen. Statens kostnader för förslaget uppstår i de fall låntagarna inte kan betala tillbaka lånen. Över tid väntas därmed statens kostnader till följd av förslaget växa, men för kommande år uppskattas de uppgå till omkring 100 miljoner kronor. Vänsterpartiet anser vidare att en större del av studiemedlet bör utgöras av studiebidrag, och att andelen lån bör minska. På sikt bör målet vara ett renodlat studiebidrag utan lån.
Studiestartsstöd är ett bidrag som vissa arbetslösa kan få under en kortare tid för att läsa in en gymnasieutbildning och öka chanserna till jobb. Vänsterpartiet är positiva till studiestartsstödet och föreslår därför en utökning av det för att ge fler möjlighet att ta del av det. Vi vill avsätta ytterligare 250 miljoner kronor till studiestartsstödet.
Vänsterpartiets förslag:
De återbetalningsregler för studielån som gällde före 1989 ska gälla för alla studielån.
Förstärk studiestartsstödet.
Återinför studerandevillkoret i a-kassan.
Öka satsningarna på högre utbildning vid universitet och högskol
or
Nuvarande resursfördelningssystem för högre utbildning har snart funnits i 30
år. I dag får utbildningarna en finansiering som styrs av en prislapp där olika utbildningar får olika anslag.
Sedan prislappssystemet infördes 1993 har visserligen vissa justeringar av beloppen gjorts men modellen bygger på utbildningarnas kostnader i början på 1990-talet. Vänsterpartiet menar att dessa prislappar behöver ses över och finansieringssystemet göras om så att finansieringen följer högskolans och utbildningarnas behov och förändringar i kostnader. I väntan på en mer genomgripande förändring föreslår Vänsterpartiet en höjning av samtliga prislappar med 1
000 kr per helårsstudent från 2023 och 2
000 kronor per helårsstudent från 2024. Förslaget beräknas öka statens utgifter med omkring 325 miljoner kronor 2023 och 650 miljoner kronor från 2024.
Styr- och resursutredningen (SOU 2019:6) föreslog en förändrad finansiering av högre utbildning. Utredningen konstaterade bl.a. att det prestationsbaserade resurs
­
tilldelningssystemet medför att utbildningar på grundnivå och avancerad nivå som på olika sätt är flexibla för studenten ofta är ekonomiskt ofördelaktiga för lärosätena att erbjuda.
Vänsterpartiet var redan vid införandet av ett prislappssystem kritiskt till att en del av pengarna fördelades genom en prestationsdel baserad på poängproduktion. För att öka möjligheten för fler att studera och för att trygga lärosätenas finansiering och möjlighet till utveckling anser Vänsterpartiet att prestationsdelen i högskolans finansieringssystem bör avskaffas.
Universiteten och högskolorna tillhör den statliga sektorn och omfattas därmed av den pris- och löneomräkningsmodell som styr uppräkningen av de medel som tilldelas dem. Modellen innehåller ett s.k. produktivitetsavdrag – en årlig generell besparing. Vänsterpartiet vill avskaffa detta avdrag, vilket skulle leda till ökade anslag till universiteten och högskolorna. Över tid blir ökningen betydande. Förslaget om att avskaffa produktivitetsavdraget beskrivs närmare i kapitel
3.
Vänsterpartiet vill även se en utbyggnad av antalet basår och basårsplatser från 2024. Basåren fyller en viktig funktion i att erbjuda behörighetsgivande studier i en högskolemiljö. Erfarenheten från lärosätena visar också att de som gått ett basår klarar efterföljande utbildning bättre än de som kommer direkt från gymnasiet. Vänsterpartiet avsätter 200 miljoner kronor per år till ändamålet 2024 och 400 miljoner kronor från 2025.
Vänsterpartiet vill även införa en modell liknande Dalamodellen i nationell skala för att möta personalbristen inom utbildningssektorns yrken, såsom lärare, förskollärare och lärare mot fritidshem.
Modellen innebär att studier till lärare kombineras med arbete på en skola.
Vänsterpartiets förslag:
Höj ersättningen till lärosätena per helårsstudent med 1
000 kronor per helårsekvivalent 2023 och 2
000 kronor per helårsekvivalent från 2024.
Bygg ut antalet basår och basårsplatser från 2024.
Inför en modell liknande Dalamodellen i nationell skala för att möta personalbristen inom utbildningssektorns yrken, såsom lärare, förskollärare och lärare mot fritidshem
.
Höj forskningens basanslag
Genom forskning skapas ny kunskap. Denna kunskap är viktig för att utveckla ekonomin, skapa arbetstillfällen, förbättra välfärden och skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Forskning behövs även för att utsätta vårt samhälle för kritisk granskning i syfte att utveckla demokratin och kultur- och samhällslivet. Därför behövs ett ökat stöd till den fria forskningen.
Vänsterpartiet stödjer en sammanhållen forskningspolitik och står bakom ambitionerna om en mer jämställd akademi. Styr- och resursutredningens resonemang om forskningsmedel tydliggjorde att lärosätenas anslag för forskning behöver öka. Vi vill avsätta ytterligare 500 miljoner kronor 2024 och 1
miljard kronor per år från 2025 till forskning, genom en förstärkning av basanslagen. Denna satsning är inte styrd eller riktad utan används på de sätt som lärosätena anser mest lämpligt.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 500 miljoner kronor extra till forskning genom förstärkning av basanslagen 2024 och 1
miljard kronor från 2025.
Stöd till folkbildningen
Folkbildningen är en viktig plattform för människors möjlighet till bildning och utveckling under hela livet. Den stärker demokratin och människors möjlighet att delta i samhället. Folkhögskolorna har en alldeles särskild roll i fråga om att erbjuda utbildning för de som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning, och ett viktigt mål är att utjämna utbildningsklyftor och att höja utbildningsnivån generellt i samhället. Folk
­
bildningen möjliggör också för människor att ta del av kultur, skapa kultur och verka inom kulturen oavsett var i landet de bor. Folkbildningsanslaget har ingen löne- och prisuppräkning och har därför urholkats över tid. Vi ser därför ett behov av att öka stödet till folkbildningen. Vi satsar 160 miljoner kronor för 2023 och ökar sedan stödet till 200 miljoner kronor för 2024 och 250 miljoner kronor för 2025.
Under coronapandemin satsades det på 4
000 extra platser på folkhögskolorna. Arbetslösheten är fortsatt hög och folkhögskolorna är duktiga på att nå de med kort utbildning som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vänsterpartiet föreslår en nedtrappning av satsningen samtidigt som vi räknar upp själva ersättningsnivån per plats. Det stärker ekonomin långsiktigt på folkhögskolorna och ger fokus på utveckling av verksamheten, bättre villkor för pedagogerna och förbättrade studieresultat, inte bara volymökningar. Vänsterpartiet avsätter 400 miljoner kronor 2023 för att sedan trappa ned stödet till 350 miljoner kronor 2024 och 300 miljoner kronor 2025.
De asylsökande och flyktingar från Ukraina som inte har haft rätt att läsa sfi har erbjudits insatserna Svenska från dag ett och Vardagssvenska genom studieförbunden. Studieförbunden bedömer att det här är grupper som fortsatt behöver mycket stöd och kriget i Ukraina kan pågå under lång tid. Under det här anslaget finns också riktade medel för föräldralediga nyanlända och personer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vänsterpartiet avsätter 120 miljoner kronor 2023 samt 150 miljoner kronor 2024 och 60
miljoner kronor 2025.
Vänsterpartiets förslag:
Stärk folkbildningen med 680 miljoner kronor 2023 samt 700 miljoner kronor 2024 och 610 miljoner kronor 2025.
Kulturskolor för alla barn
Det är samhällets ansvar att ge alla barn och unga i landet lika goda möjligheter att bygga vidare på den första upptäckar- och skaparglädjen och på lusten att söka kunskap och lära sig nya saker, vidga sin värld och få ta del av nya sammanhang. Kulturskolan är landets största barn- och ungdomskulturverksamhet och spelar en viktig roll för barns och ungas möjlighet att själva utöva kultur. Barn som ges möjlighet att utöva kultur får ett ökat självförtroende, stärker sin problemlösande förmåga och blir bättre på socialt samspel. Drama, dans, bildkonst, film, musik och andra kulturyttringar är viktiga för att stärka barns möjligheter att uttrycka sig med mer än det talade språket. Dock kan avgiften till Kulturskolan vara ett stort problem som utestänger många. Vänsterpartiet föreslår därför en satsning på 300 miljoner kronor per år för att påbörja arbetet med att göra Kulturskolan avgiftsfri.
Regeringen slopar i sin budget det utvecklingsstöd för kulturskolor som Vänsterpartiet var med och införde 2018. Stödet halveras för 2023 och försvinner därefter helt. Vi föreslår i stället att det permanentas som ett nationellt stöd för utvecklingsinsatser för att öka tillgängligheten. Stödet ska vara sökbart för kommunerna.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt medel för att utveckla landets kulturskolor och påbörja arbetet med att göra dem avgiftsfria: 300 miljoner kronor 2023 och sedan 400 miljoner kronor 2024 respektive 2025.
Reformtabell
Tabell 6 Reformtabell En kunskapsnation i världsklass (miljarder kronor)
2023
2024
2025
Inför fribelopp i förskoleavgiften
1,3
1,4
1,4
Ny kompensatorisk resursfördelningsmodell i förskolan
0,0
0,0
2,0
Ny kompensatorisk resursfördelningsmodell i grundskolan
0,0
0,0
2,0
Ny kompensatorisk resursfördelningsmodell i gymnasieskolan
0,0
0,0
1,0
Inför fribelopp i fritidshemsavgiften
0,6
0,7
0,7
Personalförstärkning på fritidshem med störst behov
0,3
0,3
0,3
Minska studentens ekonomiska risk vid högre utbildning
0,1
0,1
0,1
Förstärk studiestartsstödet
0,3
0,3
0,3
Bygg ut basåren
0,0
0,2
0,4
Höj ersättningen till lärosätena
0,3
0,6
0,6
Höj forskningens basanslag
0,0
0,5
1,0
Stöd till folkbildningen
0,7
0,7
0,6
Kulturskolor för alla barn
0,3
0,4
0,4
Totalt
3,9
5,2
10,8
10
Hållbara investeringar för en hållbar framtid
Klimatfrågan förutsätter samhällets handlingskraft och beslutsamhet. Vänsterpartiet arbetar för att klimatomställningen ska göras till en central del av den ekonomiska politiken. På mycket kort tid behöver omställningen av vår konsumtion och produktion sättas i centrum av samhällets utveckling för att vi ska nå de ambitiöst satta klimat
­
målen. Politiken har alltför länge satt sin tilltro till marknadens krafter i hopp om att klimatomställningen ska hanteras utan det aktiva samhällets inblandning.
Men marknaden kan inte lösa kritiska systemfrågor. Det går exempelvis inte att bygga elbilar om det inte finns tillräckligt med laddstolpar eller en utbyggd förnybar elproduktion och nätkapacitet. Konsumtion som är fossilfri måste också initialt kunna utvecklas utan det grundläggande marknadskravet på lönsamhet. Det helhetsansvaret kan bara det offentliga ta och när det inte görs hålls nödvändiga förändringar tillbaka. Sammantaget gör det att införandet av ny teknik går alldeles för långsamt och mycket av utsläppsminskningarna i praktiken måste tas via beteendeförändringar och minskad konsumtion, en strategi som både riskerar att möta stort motstånd och dras med betydande ineffektivitet.
Ett annat lika viktigt skäl är att pris på koldioxid – koldioxidskatt – har en regressiv effekt. Höginkomsttagare som konsumerar mer (större utsläpp) betalar förvisso mer i kronor men som andel av inkomsten blir effekten mindre än för låg- och medelinkomst
­
tagare. Det innebär att effekten blir att marknaden skapar mest undanträngning av konsumtion hos de hushåll som redan i dag har lägst utsläpp och inte heller kan bibehålla sin konsumtion med hjälp av minskat sparande.
10.1
En investeringsplan för grön omställning
Sverige har goda förutsättningar att nå de ambitiöst satta klimatmål som vi har åtagit oss att leva upp till. Genom gemensamma ansträngningar och ett aktivt samhälle som investerar i klimatet och miljön kan vi åstadkomma en verkligt meningsfull och effektiv klimatomställning. Vänsterpartiet vill ta sikte på en klimatpolitik som är strukturerad, omfattande och folkligt förankrad. För att klimatomställningen ska bli verkningsfull måste hela samhället och alla delar av ekonomin ställas om.
Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras på det sätt som efterfrågas av bl.a. Klimatpolitiska rådet. Med Vänsterpartiets föreslagna investeringar kommer Sverige att ta reella steg mot att bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi går från ord till handling och föreslår en omställningspolitik som kommer att märkas i alla delar av vårt samhälle.
Redan nästa år behöver samhället dels genomföra viktiga klimatinsatser, såsom att halvera biljettpriserna i kollektivtrafiken och stärka järnvägsunderhållet, dels inleda ett strukturerat planerande inför vår tids stora investeringsåtagande. Vänsterpartiet föreslår att en klimatinvesteringsmyndighet inrättas som ges i uppdrag att planera, samverka och strukturera det gröna investeringsprogram som sjösätts fullt ut 2024.
Vänsterpartiets klimatinvesteringspaket:
Investera 490 miljarder kronor över tio år i en stärkt transportinfrastruktur med fokus på järnvägsutbyggnad.
Investera 130 miljarder kronor i bygg- och fastighetssektorn för klimatrenoveringar och förbättrad nybyggnation.
Investera 100 miljarder kronor över tio år i ett robust elnät och förnybar elproduktion.
Stärk skyddet av värdefull natur och återställ naturliga kolsänkor.
Stärk det additionella klimatbiståndet.
En investeringsplan för klimatet ger ökad sysselsättning
Vänsterpartiet söker mandat för att genomföra ett historiskt omfattande investerings
­
paket för klimatet. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras.
[93]
Vi föreslår en investeringsledd klimatpolitik för att främja utvecklingen inom tre områden: transporter, energi och bostäder. Med Vänsterpartiets föreslagna investeringar skulle Sverige ta reella steg mot att bli världens första fossilfria välfärdsland. Ett sådant omfattande investeringspaket får också positiva effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad.
Olika typer av offentliga satsningar får olika effekter på ekonomin och på de offentliga finanserna. En satsning som till stor del ökar efterfrågan på inhemskt producerade varor och tjänster ger en positiv effekt på den svenska produktionen och sysselsättningen. Det ger i sin tur s.k. multiplikatoreffekter eftersom en högre syssel
­
sättning och lägre arbetslöshet ger högre hushållsinkomster, när människor går från arbetslöshet till arbete. En del av investeringsbehoven relaterade till klimatomställ
­
ningen är tydligt arbetskraftsintensiva. Ett exempel är energieffektivisering av bostads
­
sektorn. Ett annat exempel är utbyggnad av laddinfrastruktur för att påskynda elektri
­
fieringen av transportsektorn. Den typen av investeringar ger större effekt på sysselsättningen än investeringar som har stor kapitalintensitet.
Offentliga investeringar kan få mycket stora återverkningar i ekonomin – mångdubbelt större än exempelvis skattesänkningar.
[94]
Vänsterpartiet har presenterat beräkningar av hur stora effekter vårt klimatinvesteringspaket kan ge på BNP och arbetslöshet i vår ekonomisk-politiska plattform ”Ny start för Sverige”.
De ekonomiska effekterna av offentliga investeringar är självklart inte bara beroende av hur mycket som investeras, utan även av under vilka former de investeras. Om allt arbete utförs av gästarbetare med låga löner som efter avslutat arbete återvänder till sitt hemland blir följdverkningarna i den svenska ekonomin av de extra investeringarna mindre. Krav på arbetstillstånd, kollektivavtalsenliga löner eller skattskyldighet i Sverige liksom kontroller och kraftfulla sanktioner mot fuskande arbetsgivare är inte bara viktiga för att skydda arbetstagarnas villkor och svenska skatteintäkter. De är också viktiga för att ge svenska företag och arbetare en schysst möjlighet att konkurrera på lika villkor och på så sätt säkerställa att en större del av det välstånd som skapas i arbetet med att bygga ny infrastruktur kommer den svenska ekonomin till del.
För att dessa investeringar ska få fullt genomslag i form av ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är det nödvändigt att det samtidigt görs omfattande satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt som arbetslösheten är hög så råder det i dag brist på yrkesutbildade personer i flera branscher.
10.3
Klimatsmarta och trygga boenden
Det gröna samhällsbygget förutsätter trygga och klimateffektiva bostäder i hela landet. Det svenska miljonprogrammet har givit oss välbyggda och välplanerade flerfamiljshus. Dessutom finns det mycket som tyder på att de robusta miljonprogramshusen lämpar sig väl för omfattande klimatanpassningar. Vänsterpartiet söker mandat för en politik som skulle föra miljonprogrammet in i vår tid och genom flera åtgärder bli ett verkligt miljöprogram.
Enligt Boverket är ca 140
000 bostäder i miljonprogrammet i akut behov av renovering. Nästan lika många är i behov av renovering inom kort. Vänsterpartiet vill att de renoveringar som görs också ska bidra positivt till klimatomställningen. Det handlar om allt från nya materialval till energieffektiviseringsåtgärder, solpaneler på taket och system för en lokal cirkulär ekonomi. Genom smarta och ändamålsenliga renoveringar kan allt från dragiga fönster till droppande kranar åtgärdas, och moderna materialval och varsamma restaureringar gör badrum och kök hållbara över lång tid.
Vänsterpartiet vill investera 100 miljarder kronor de kommande tio åren för att åstadkomma effektiva och ändamålsenliga klimatrenoveringar av det befintliga bostads
­
beståndet utan att betalningsbördan tynger hyresgästerna i alltför hög utsträckning. Investeringarna åstadkommer stor klimatnytta samtidigt som hyresgästernas boende
­
standard stärks väsentligt. Investeringsmedel ska kunna sökas av såväl allmännyttiga som privata fastighetsägare, i likhet med ett investeringsstöd, och täcka en del av omkostnaderna för att göra nödvändiga renoveringar med tydligt satta klimat- och miljökrav.
Trygghet i arbetslivet måste åtföljas av trygghet på bostadsmarknaden och i bostadsområdena. De senaste decenniernas utförsäljningspolitik och växande under
­
investeringar på bostadsområdet har inneburit en svår bostadsbrist på de flesta platser i landet. Den utvecklingen måste brytas. Trygghet behöver skapas genom att bostäder byggs till överkomliga priser, att renoveringar inte innebär chockhöjningar av hyrorna och att samhällets stöd riktas om från det ägda till det hyrda boendet. Den situation som råder i dag med kraftiga subventioner, bidrag och skattelättnader till hus- och bostads
­
rättsägare är i hög utsträckning oförenlig med en social bostadspolitik till gagn för löntagarkollektivet.
För att minska bostadsbristen är det uppenbart att fler hyresrätter med överkomlig hyra behöver byggas. Ett effektivt sätt att stimulera nyproduktionen av hyresrätter är genom investeringsstöd.
Om hälften av Sveriges flerbostadshus byggdes i trä i stället för i andra material år 2025 skulle klimatpåverkan i byggskedet kunna minskas med så mycket som 40
procent per år. Vänsterpartiet föreslår därför 30
miljarder kronor över en tioårsperiod för investeringar i hållbar nyproduktion. Medel ska kunna sökas som ett komplement till investeringsstödet för att stärka klimatnyttan för nybyggnationen.
Tidigare generationers ansträngningar för att bygga sammanhållna bostadsområden med samhällsfastigheter i nära anslutning till bostadsfastigheter är i färd med att gå om intet genom en växande underhållsskuld. Detta har lett till att många samhällsfastigheter är slitna med omfattande renoveringsbehov. Svaret på utmaningen med de stora renoveringsbehoven har från kommun- och regionledningar runtom i landet alltför ofta varit att privatisera fastigheterna och sedan hyra in sig för att fortsätta att bedriva verksamhet. Det är både kortsiktigt och oekonomiskt. När samhället ger upp rådigheten över dessa fastigheter så försätts det allmänna i en beroendesituation gentemot privata fastighetsägare för lång tid framöver. Det underminerar möjligheterna till att göra nödvändiga klimatinvesteringar men också möjligheten för samhället att göra justeringar av fastigheterna för att möta framtidens behov.
För att kunna göra nödvändiga investeringar och renoveringar i samhällsfastig
­
heterna vill Vänsterpartiet instifta en ny typ av investeringsstöd. Det nya investerings
­
stödet ska möjliggöra investeringar i samhällsfastigheter på kommunal och regional nivå utan att det oproportionerligt tynger den kommunala ekonomin. Genom invester
­
ingar på 5
miljarder kronor per år kan regioner och kommuner söka stöd för att göra renoveringar och underhåll i syfte att bevara, utveckla och klimatanpassa befintliga samhällsfastigheter.
I kombination med detta vill Vänsterpartiet införa en stopplag som gör det olagligt att sälja ut samhällsfastigheter. Förutom i enstaka undantagsfall ska kommuner, regioner och staten förvalta och utveckla sitt fastighetsbestånd. I de fall en utförsäljning motiveras av att investeringar behöver göras på en annan plats inom kommunen eller regionen ska ansvarig länsstyrelse göra en bedömning av situationen och medge eventuella undantag.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 2,56
miljarder kronor 2023 och sedan 5,9
miljarder kronor 2024 och 7,5
miljarder kronor 2025 i upprustning och klimatanpassning av befintligt hyresrättsbestånd.
Stärk investeringsstödet för att skapa fler hyresrätter med överkomlig hyra och stärk det kontinuerligt under de kommande tre åren.
Investera 3
miljarder kronor i hållbar nybyggnation fr.o.m. 2024.
Inrätta ett nytt investeringsstöd för samhällsfastigheter om 2
miljarder kronor 2023, 3
miljarder kronor 2024 och 4
miljarder kronor 2025. Investeringsstödet ska sedan permanentas på 5
miljarder kronor per år.
Inför en stopplag som generellt förbjuder utförsäljning av samhällsfastigheter.
Inrätta en särskild pott för kommuner att söka medel ur i syfte att upprusta, utveckla och bygga nya lekparker, bemannade parklekar och områden för spontanidrott.
Förnybar energi
För att åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning behöver vi elektrifiera delar av samhället. När fordonsflottan ska ställas om från fossilberoende till i huvudsak el, samtidigt som tåginfrastrukturen byggs ut och industrins tillverkningsprocesser skiftar till fossilfritt, kommer tillgången till el att behöva öka betydligt; i vissa scenarion förutspås användningen öka mångdubbelt gentemot i dag. Sannolikt innebär denna process den största utbyggnaden av produktion och distribution av el i modern tid i Sverige.
Trots att det finns en stor potential för havsbaserad vindkraft i Sverige har byggandet ännu inte tagit fart. Förutom de uppenbara klimatvinsterna ger havsbaserad vindkraft dessutom fler jobb i Sverige, eftersom mycket arbete måste utföras på plats. En utbyggd havsbaserad vindkraft i södra Sverige skulle också minska belastningen på överföringskapaciteten från de norra till de södra delarna av landet.
Havsbaserad vindkraft är emellertid inte möjlig på alla platser i landet. Därför behöver utbyggnaden på land också accelereras. Kommunerna har i dag i praktiken vetorätt mot vindkraft. Detta genom att en kommun som är negativt inställd till vindkraft helt enkelt kan låta bli att ta upp sådana ärenden och därmed helt bromsa utbyggnaden. Kommunernas åsikt ska väga tungt, men i ett läge där Sverige på energiområdet ska gå från fossil energi och kärnkraftsenergi till förnybar och lägre energianvändning är ett kommunalt veto orimligt. Möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft bör avskaffas.
Det behövs bättre incitament för utbyggnad av vindkraft, både land- och havs
­
baserad, genom att den kommun och de boende i närområdet där vindkraften ska byggas gynnas. Vänsterpartiet vill öka acceptansen för vindkraft genom att lagstifta om en produktionsbaserad ekonomisk ersättning som går till de lokalsamhällen där vindkraft byggs.
Regeringens elprisstöd till hushåll och företag har en fördelning som både är orimlig och ologisk. Regeringen planerar att betala tillbaka 55
miljarder kronor till hushåll och företag för perioden oktober 2021 till september 2022. Det förslag som regeringen gått fram med innebär att alla elavtal, för såväl hushåll som företag, i praktiken får ett pristak på 75
öre. Staten betalar mellanskillnaden mellan 75
öre och det medelpris som gällt i elprisområdet. Det betyder att i södra Sverige får elkunderna 79
öre per kilowatt de förbrukat och i mellersta Sverige får de 50
öre. I norra Sverige får man ingenting då medelpriset varit lägre än 75
öre. För att få ned elpriserna framåt krävs att vi tar tillbaka kontrollen över den misslyckade elmarknaden. Vänsterpartiets förslag om Sverigepriser är den naturliga lösningen: att hindra kontinentens höga elpriser från att smitta av sig här. Men det är just en lösning framåt. För de som redan har drabbats av de höga elpriserna behövs också en kompensation för den tid som varit. Vänsterpartiet vill därför också ha en elpriskompensation men föreslår att regeringens förslag förändras. Skillnaden mellan regeringens förslag och Vänsterpartiets blir att en villa som förbrukar takgränsen på 25
000
kWh i södra Sverige får ca
20
000 kronor/år med regeringens förslag, medan den med vårt förslag kommer att få ca
30
000 kronor/år. I norra Sverige kommer samma stöd att utgå, men på en lägre nivå då skillnaden är mindre mellan normalpriset och krisens marknadspris. Vänsterpartiets förslag ger mer till vanliga hushåll men är inte dyrare än förslaget från regeringen – tvärtom. På totalen kommer det framför allt att ske en omfördelning av elprisstödet, dvs. en betydligt större andel kommer att gå till hushåll som faktiskt har stått för kostnaden när elpriserna skenat.
[95]
Vänsterpartiets förslag:
Investera 2,5
miljarder kronor 2024 samt 4,0
miljarder kronor 2025 i utbyggnaden av transmissionsnätet för elöverföring.
Investera 2,0
miljarder kronor 2024 samt 3,0
miljarder kronor i stöd till lokal produktion av förnybar energi.
Hållbara transporter
Framtidens infrastruktur måste styras av klimatmålet för planering, inriktning och ekonomiska ramar för samtliga satsningar på transportinfrastruktur. Inrikestransporter utgör den enskilt största delen av de territoriella utsläppen i Sverige. Därför är transportsektorns klimatmål att minska utsläppen med 70
procent till 2030 en avgörande del av riksdagens beslutade klimatpolitiska ramverk för Sverige.
Vänsterpartiet menar att vi måste genomföra ett systemskifte inom transport
­
infrastrukturen. En ny politisk inriktning för infrastrukturpolitiken där våra politiska mål, främst klimatmålen, blir styrande i stället för prognoser om ständigt ökande bilresande. Det innebär att fler människor ska ha möjlighet att färdas med hållbara transporter och att fler företag ska kunna frakta sina varor med en godstrafik som minimerar utsläppen och har snabba, leveranssäkra transporter.
Vi vill därför investera 170 miljarder kronor mer än regeringen i upprustning och utbyggnad av transportinfrastrukturen de kommande tio åren. Därtill föreslår Vänster
­
partiet att satsningen på nya stambanor för höghastighetståg lånefinansieras och att hållbara transporter prioriteras före nybyggnation av motorvägar.
10.5.1
Nytt elbilsstöd som når fler hushåll
I samband med presentationen av budgetpropositionen för 2023 meddelade regeringen att den skulle avskaffa klimatbonusen vid köp av personbil med omedelbar verkan. Från den 9
november 2022 får man ingen bonus vid köp eller beställning av en klimatsmart bil. Beslutet motiverades med att ”kostnaden för att äga och köra en klimatbonusbil börjar bli jämförbar med kostnaden för att äga och köra en bensin- eller dieselbil.”
Det är en uppfattning som uppenbarligen inte delas av bilköparna. Mellan oktober 2021 och oktober 2022 nyregistrerades 295
646 bilar. Av dem var endast 29
procent elbilar. Det är en alldeles för låg andel. Åtta av tio bilar i Sverige ägs av hushållen, resten av företag. Medellivslängden för personbilar i Sverige är ca
17
år. Det innebär att om klimatmålen ska nås, och inte en betydande andel relativt nya bilar ska skrotas i framtiden, behöver nybilsförsäljningen snabbt ställa om till 100 procent fossilfria bilar.
Stocken av bilar förändras sålunda långsamt över tid och styrs av nybilsförsäljningen. Med nuvarande struktur på nybilsförsäljningen kommer fossil
­
drivna bilar att rulla på svenska vägar under lång tid framöver. Det är därför helt centralt att fortsätta att stödja köp av elbilar och förbättra laddinfrastrukturen.
Ungefär hälften av de nya bilar som såldes under det senaste året köptes av företag. Av dem, totalt 157
594 bilar, var endast 23
procent elbilar.
Att företagen underpresterar avseende köp av elbilar bör delvis hanteras med skärpt reglering, där det ställs högre krav på tjänstebilar. Det bör exempelvis ställas krav på att företag som erbjuder anställda tjänstebil måste erbjuda ett alternativ som är fossilfritt. På längre sikt bör tjänstebilar endast undantagsvis tillåtas att vara fossildrivna.
På hushållssidan är reglering inte ett praktiskt möjligt alternativ. Hushållen behöver transportera sig och kan i normalfallet endast i begränsad omfattning påverka sina inkomster. Hushållen måste därför möta fossilfria alternativ som är ekonomiskt möjliga. Att initialt tillåta att mycket dyra bilar subventioneras, så som gjorts och vars kunder sannolikt har råd att bära hela kostnaden, kan bara motiveras i ett tidigt utvecklingsläge där ny teknik introduceras och är dyr. Elbilsmarknaden är dock så mogen i dag att stödet måste utformas så att det ger incitament till att utveckla bilar som vanliga hushåll har råd med. Den nuvarande utformningen har inte stimulerat till prispress och att marknaden producerat elbilar till ett pris som är överkomligt för hushållen.
Vänsterpartiet anser att klimatbonusen bör behållas men reformeras så att den i större utsträckning kan utnyttjas av dem med lägre inkomster och ger incitament för prispress på marknaden.
Vårt förslag innebär att det pristak som en bil måsta ligga under för att omfattas av stödet sänks från 700
000 kronor till 550
000 kronor. Bilar som kostar upp till 350
000 kronor bör ge en bonus motsvarande 30
procent av bilens pris. För bilar som kostar över 350
000 kronor betalas 105
000 kronor minus 25
procent av bilens pris som överstiger 350
000. Det innebär att en bil som kostar 450
000 kronor ger en bonus på 80
000 kronor och en bil som kostar 550
000 kronor ger en bonus på 55
000 kronor.
Även begagnade bilar bör omfattas, men då med ett pristak på 400
000 kronor och med en ersättningsgrad om 10
procent oavsett prisnivå. Detta för att öka efterfrågan på begagnade elbilar, som i dag ofta säljs utomlands där efterfrågan är större. En begagnad bil ska enligt vårt förslag ge klimatbonus först tre år efter det att den nybilregistrerades och den måste säljas av den ursprungliga ägaren. Begagnade bilar kan bara ge klimat
­
bonus en gång. Detta för att förhindra att systemet utnyttjas.
Som mest uppgår bonusen till 105
000 kronor. Det gäller bilar som kostar 350
000 kronor. Förändringarna i systemet beräknas vara kostnadsneutrala för staten i för
­
hållande till det system som gällde före den 8
november 2022.
Vänsterpartiet vill också införa ett klimatomställningsstöd för personbilar bestående av en skrotningspremie samt ett stöd till konvertering från bensin- och dieselbil till drift med förnybara bränslen. Vi avsätter 250 miljoner kronor 2023 och 550 miljoner kronor per år från 2024 för satsningen.
Vänsterpartiets förslag:
Behåll klimatbonusen men reformera den enligt beskrivningen ovan.
Inför ett klimatomställningsstöd för personbilar bestående av en skrotningspremie samt ett stöd till konvertering från bensin- och dieselbil till drift med förnybara bränslen.
Underhåll befintlig transportinfrastruktur
Sett i ett livscykelperspektiv finns det klimatfördelar med att vårda den infrastruktur som redan finns. Vänsterpartiet delar regeringens bedömning att det finns behov av ökade medel till drift och underhåll för såväl järnvägar som vägar, främst på lands
­
bygden och i glesbygd. För klimatomställningen är det nödvändigt att återställa allmänhetens och näringslivets förtroende för järnvägstrafiken. Att åtgärda brister i järnvägsinfrastrukturen och öka dess robusthet är en viktig del av detta.
Regeringens anslag till järnvägsunderhållet är dock otillräckliga. Nuvarande anslagsnivåer för järnvägsunderhållet i nationell plan 2022–2033 räcker inte för att upprätthålla dagens standard i järnvägssystemet. De kommer dessutom att innebära ett antal nedläggningar av regionala järnvägsbanor.
Enligt Trafikverkets egen bedömning kommer både vägar och järnvägar att vara i ett sämre skick vid slutet av transportinfrastrukturens planperiod 2033 på grund av en otillräcklig finansiering och en avreglerad marknad som försämrar den statliga styr
­
ningen. Med detta följer ökade förseningar och en ökad risk för olyckor.
10.6.1
Lånefinansiera de nya stambanorna – höghastighetsbanorna
Det är redan nu fullt på spåren mellan våra tre största städer och det är svårt att i någon större utsträckning öka järnvägstransporterna för personer och gods. När den två mil långa Fehmarn Bält-tunneln mellan Danmark och Tyskland står färdig senast 2029 kommer vi att kunna resa snabbare till Hamburg från Malmö (på 3
timmar jämfört med dagens 5,5) än till Stockholm. Både gods- och persontransporterna väntas öka kraftigt. I dag finns det inte plats för detta. Bygger vi inte ut kapaciteten på våra spår nu kommer hela Sverige att förvandlas till en flaskhals; människor och gods kommer att resa med flyg och på vägarna. Därför måste de nya stambanorna byggas.
När vi bygger ny järnväg anser Vänsterpartiet att det är rimligt att vi bygger för höga hastigheter, dvs. 320
km/h. Kostnaden jämfört med att bygga för långsammare tåg är liten och vinns igen mångfalt när fler tåg kan köras i högre hastighet. Erfarenheterna från andra höghastighetsbanor är att om restiden blir under tre timmar väljer resenären tåget framför flyget.
Det behövs ökade investeringar i främst järnvägar och underhåll. Vänsterpartiet satsar därför mest av alla partier på hållbara infrastrukturinvesteringar för perioden 2022–2033. Vi kräver också en infrastrukturplanering i linje med vårt klimatmål för transportsektorn, minskade utsläpp med 70
procent till 2030. Det gör att ett antal storskaliga motorvägsprojekt måste plockas bort från planeringen.
Vänsterpartiets förslag:
Ökade ekonomiska ramar. Vi föreslår 170 miljarder kronor utöver regeringens förslag till investeringar i järnväg och utbyggd cykelinfrastruktur.
Varav 60
miljarder kronor mer än regeringen till en finansierad underhållsplan för järnvägssystemet, så att all järnväg kan rustas upp. På så sätt kan underhållsskulden arbetas av.
Varav 9
miljarder kronor mer än regeringen till bättre vägunderhåll, i synnerhet i glesbygd.
Ökade anslag om 15,4 miljarder 2024 och 2025 i syfte att stärka befintlig transportinfrastruktur inklusive nya bansträckningar.
Tillskjutna medel för realiserandet av höghastighetsbanan, 7,5
miljarder 2024 och 10
miljarder 2025.
Exempel på projekt som vi finansierar utöver regeringens anslag:
‒
Norrbotniabanan.
‒
Nya ostkustbanan (dubbelspåret Gävle–Härnösand), fyrspåret Uppsala–Stockholm (vi tidigarelägger och föreslår även en ny station i Märsta).
‒
Fyrspår Alingsås–Göteborg.
‒
Dubbelspår genom Skåne: Helsingborg–Hässleholm.
Exempel på banor som vi vill åtgärda snarast:
‒
Inlandsbanan (den viktiga 110 mil långa järnvägen från Gällivare till Kristinehamn i Värmland) och Dalabanan, Bohusbanan/Lysekilsbanan, Kinnekullebanan, Stångadalsbanan och Tjustbanan samt Kust-till-kust-banan och Västkustbanan liksom ny järnväg till Sälenfjällen.
‒
Nya godsspår till hamnar, som Ystad, och dubbelspår till nybyggda Norviks hamn, söder om Stockholm.
‒
Ytterligare förstärkningar och förbispår på Malmbanan.
‒
Nya järnvägsförbindelser på sträckorna Göteborg–Oslo och Stockholm–Oslo.
‒
Nya stambanor, s.k. höghastighetsbanor.
10.6.2
Kollektivtrafikens roll i omställningen
Möjligheten att röra sig mellan olika platser – till och från arbetet, fritidsaktiviteter, vänner och familj – är en grundförutsättning för levande städer och orter. Kollektiv
­
trafiken spelar en särskild roll i trafiken eftersom dess syfte är att möjliggöra mobilitet för fler. Sverige har på många platser en väl utbyggd kollektivtrafik med god kvalitet, men tillgängligheten, turtätheten och priset varierar kraftigt över landet. Det är naturligt att turtätheten är som högst där det bor flest människor men kollektivtrafiken behöver byggas ut generellt. Den klimatnytta som uppnås av att fler ställer bilen och i stället åker kollektivt är mycket stor. Sammantaget behöver samhället stärka sitt engagemang för att möjliggöra kollektivt åkande för fler.
Ett stort hinder för många, förutom turtätheten, är priset på kollektivtrafik. Vänsterpartiet vill att kollektivtrafiken ska betraktas som en del av det moderna samhällets mest självklara infrastruktur. På sikt är det rimligt att kollektivtrafiken görs helt avgiftsfri för att alla, oavsett inkomst, för att vi ska kunna göra oss betydligt mindre bilberoende. Men redan i närtid bör samhället se till att över hela landet justera ned priset så att det blir avsevärt billigare att åka kollektivt.
Vänsterpartiet vill därför i ett första steg halvera biljettpriserna och samtidigt säker
­
ställa utbyggnaden av kollektivtrafiken. Genom etablerandet av ett nytt investeringsstöd för kollektivtrafiken avsätter Vänsterpartiet 5
miljarder kronor årligen, varav 1
miljard kronor särskilt avsätts för en elbusspremie, i syfte att bidra till en utbyggnad samtidigt som biljettpriserna hålls nere.
Prisutvecklingen inom kollektivtrafiken har varit oproportionerlig under lång tid. Biljettpriserna har skenat och är i dag långt över priset på drivmedel eller konsument
­
prisindex.
Vänsterpartiet vill utreda en ny modern lagstiftning som säkerställer kollektiv
­
trafikens roll i klimatomställningen och som samtidigt förbjuder huvudmännen att höja priset mer än KPI. En modern klimatlag som syftar till att värna kollektivtrafikens tillgänglighet skulle garantera rätten till en överkomlig kollektivtrafik även framgent. Dessutom skulle lagen säkerställa att biljettpriserna inte används som ett sätt för regioner och kommuner att i övrigt öka sina intäkter. Genom stiftandet av denna nya prislag för kollektivtrafiken etablerar vi kollektivtrafikens roll som en omistlig del av klimatomställningen.
Regeringens avvisande av den nya modellen för reseersättning har tydligt negativa klimatkonsekvenser. Vänsterpartiet stödjer ett förslag om reseersättning som är färdmedelsneutralt och som skapar positiva incitament för klimatomställningen inom transportsektorn. Vårt förslag utvecklas mer under avsnitt 11.3 Miljöskatter.
Vänsterpartiets förslag:
Halvera biljettpriserna i svensk kollektivtrafik 2023 och 2024, till en kostnad om 12
miljarder årligen.
Inför ett investeringsstöd om 5
miljarder kronor årligen för att säkerställa nyinvesteringar och utbyggnad av kollektivtrafiken.
Utred en modern klimatlag för kollektivtrafiken var syfte är att säkra kollektivtrafikens tillgänglighet och del i omställningen.
Värnet om naturen/skydda miljön
En fungerande natur med rik biologisk mångfald och ett ekosystem i balans är grunden för liv på jorden och framtida välfärd. Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och enligt globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimat
­
krisen och artkrisen måste mötas gemensamt. FN:s klimatpanel konstaterar i sin senaste rapport att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållandevis billigt sätt att minska utsläppen.
[96]
Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att suga upp och låsa in koldioxid från atmosfären.
Den kända arealen av värdefull skog som behöver skyddas omfattas av 1
180
000 hektar, varav ca hälften (525
000 hektar) är fjällnaturskogar. Den samlade kostnaden för att ge markägarersättningar beräknas till 4
miljarder kronor per år under minst 7
år. En stor mängd avverkningsanmälningar görs i dag för fjällnära skogar och de som får nekat tillstånd att avverka då skogarna har höga naturvärden kan då få ersättning istället och naturreservat kan bildas. Bara i Västerbotten har skogsägare inkommit med önskemål om att skydda skog till ett värde av 1,5
miljarder kronor. Om inte anslaget kraftigt ökas riskerar markägare att hamna i kläm (kan varken avverka eller avsätta sin skog för naturvård och rekreation), höga naturvärden att förloras genom avverkning samt möjligheten till utvecklad naturturism på landsbygden att gå förlorad. Vänsterpartiet anser att de stora sammanhängande fjällnära naturskogarna långsiktigt bör skyddas genom formellt skydd. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism i den fjällnära regionen bedöms som stor. Satsningen omfattar skydd av områden i form av naturreservat och nationalparker.
Mindre skogsområden med höga naturvärden lämpar sig inte som naturreservat, men det är viktigt att staten kan ge dessa markägare ersättning för att formellt skydda även dessa områden. Skogsstyrelsen kan i dessa fall bilda naturvårdsavtal och biotopskydds
­
områden. Särskilt viktigt är det att resurser finns till skogsägare med mindre skogs
­
innehav men med en hög andel höga naturvärden. Därutöver är behovet stort att hantera ersättningar till de fjällnära skogar där nekade avverkningstillstånd ges för att skydda skogar med höga naturvärden.
Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att kol binds i våtmarker kan utsläppen av växthusgaser minska. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden, då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är av stor betydelse i ett klimatanpassningsperspektiv. Vänsterpartiet vill därför öka satsningarna på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt.
Klimat- och miljöfrågan är betjänt av att forskningen kring hur en rättvis och hållbar omställning kan gå till stärks. Vänsterpartiet värnar det akademiska oberoendet som en grundbult i all forskning och inrättar ett anslag för att kunna möjliggöra en expansiv klimat- och miljöforskning med fokus på social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet.
Vänsterpartiets förslag:
Öka ambitionsnivån för att värna värdefull natur och naturliga kolsänkor; investera 5,32 miljarder kronor 2023 för det ändamålet.
Återskapa våtmarker i syfte att stärka de naturliga kolsänkorna i naturen.
Öka skyddet av mindre skogsområden och öka resurserna för ersättning till fjällnära skog.
Stärk forskningsanslagen för en rättvis och hållbar klimatomställning.
Institutionalisera klimatinvesteringspolitiken
Omställningstakten och volymerna i investeringarna utgör en förvaltningspolitisk utmaning. Frågan om prioritering, regional och lokal förankring och en samlad handels
­
politik som gynnar omställningens ansträngningar innebär att det finns ett behov av central samordning.
Samhällets samlade resurser behöver ställas till förfogande för att omställningen ska genomföras effektivt och ändamålsenligt. Vänsterpartiet föreslår därför två huvud
­
sakliga åtgärder för att institutionalisera omställningen.
Dels vill vi inrätta en klimatinvesteringsmyndighet med det explicita uppdraget att planera, samordna och prioritera inom ramen för det omfattande investeringsprogram som vi söker mandat för att genomföra. Myndigheten behöver inleda sitt arbete omgående för att 2023 effektivt ska tas till vara i syfte att planera för en fullskalig klimatinvesteringsplan 2024. Men en myndighetsförstärkning med det syftet förutsätter också en gedigen politisk förankring. Därför avser Vänsterpartiet att etablera en omställningsminister, ett statsråd med ansvar för den politiska styrningen avseende klimatinvesteringar.
Vänsterpartiets förslag:
Inrätta en klimatinvesteringsmyndighet, en satsning på 70
miljoner kronor 2023, 75
miljoner kronor 2024 och 80
miljoner kronor 2025.
Inrätta en omställningsministerpost
.
Reformtabell
Tabell 7 Reformtabell: Hållbara investeringar för en hållbar framtid (miljarder kr)
2023
2024
2025
Investeringsplanen
2,56
35,4
42,9
Befintlig transportinfrastruktur, inkl. nya sträckningar
0,0
15,4
15,4
Höghastighetsbana*
0,0
7,5
10,0
Stärkt elöverföringskapacitet
0
2,5
4,0
Investeringar i lokal förnybar elproduktion
0
2,0
3,0
Klimatanpassningar av befintligt bostadsbestånd
2,56
5,0,
7,5
Klimatanpassningar av nytt bostadsbestånd
0
3,0
3,0
Övriga satsningar
24,28
32,25
25,03
Halverade biljettpriser i kollektivtrafiken
12,0
12,0
0,0
Investeringsstöd för kollektivtrafiken
5,0
5,0
5,0
Klimatbonusmodellen
–2,99
2,97
2,97
Inför ett klimatomställningsstöd för personbilar
0,25
0,55
0,55
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
0,0
0,29
2,63
Investeringsstöd för samhällsfastigheter
2,0
3,0
4,0
Stöd till lekparker, parklekar och spontanidrott
0,5
0,5
0,5
Additionellt klimatbistånd
0,5
0,75
1,0
Stöd till forskning
1,0
1,0
1,0
Skydd av värdefull natur
5,32
5,44
6,58
Klimatinvesteringsmyndighet
0,7
0,75
0,8
Totalt samtliga satsningar
26,84
67,65
67,93
* Höghastighetsbanorna redovisas inte som en del av tabellverket i statsbudgeten.
11
Vänsterpartiets skattepolitik
11.1
Skatt på kapital och egendom
Sverige är ett av få OECD-länder som varken har en förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt eller fastighetsskatt som är kopplad till bostadens (fulla) värde. Konjunktur
­
institutet har på SNS:s uppdrag studerat de svenska skatterna i en internationell jämförelse. Egendomsskatter utgörs, enligt OECD:s klassificering, av fastighetsskatter (och avgifter), förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt skatt på transaktioner av ägande (främst stämpelskatt). De svenska egendomsskatterna ligger klart under genom
­
snittet jämfört med såväl OECD som EU15. Sverige egendomsskatter motsvarar 1
procent av BNP, medan inkomsterna från egendomsbeskattningen inom OECD och EU15 motsvarar cirka
2 respektive 2,25
procent av BNP.
[97]
Kapitalinkomsternas utveckling och fördelning är en central faktor bakom den växande ojämlikheten. Inkomsterna från kapital har ökat markant sedan mitten av 1990-talet och uppgick 2019 till drygt 360 miljarder kronor, och eftersom fördelningen av dessa är mycket ojämn har det lett till ökade klyftor. I figuren nedan visas kapital
­
inkomsterna per percentil som andel av hushållens totala inkomster av kapital.
Figur 11 Inkomst av kapital per percentil, 2020
Andel av hushållens totala inkomster från kapital, i procent
Källa: SCB.
Av de totala kapitalinkomsterna gick drygt 58
procent till den hundradel av befolk
­
ningen som hade de högsta inkomsterna. I Konjunkturrådets (SNS) rapport för 2018 görs bedömningen att ungefär hälften av de ökade klyftorna sedan 1995 kan härledas till kapitalinkomsterna.
[98]
Kapitalinkomsterna är också ojämnt fördelade mellan kvinnor och män, där kvinnors andel av de totala kapitalinkomsterna uppgår till cirka 30
procent.
[99]
11.1.1
Enhetlig kapitalbeskattning
En gång i tiden beskattades kapitalinkomster med 30
procent av avkastningen. Även fastigheter omfattades av denna skattenivå (via taxeringsvärden och fastighetsskatt). I dag har vi ett sammelsurium av regler för att gynna olika former av kapitalägande. Utdelning från fåmansbolag beskattas endast med 20
procent. Utdelning från onoterade aktier med 25
procent. Vänsterpartiet föreslår i denna budget ett första steg mot en mer enhetlig kapitalbeskattning.
Investeringssparkonto (ISK) är en sparform för privatpersoner som infördes i Sverige 2012. Skillnaden mellan konventionell beskattning av sparande och beskattning av sparande i ISK består i vad som ska tas upp och vad som får dras av. Konventionell beskattning innebär att utdelning och kapitalvinst tas upp till beskattning. Kapitalvinster får kvittas mot kapitalförluster. Beskattningen av ISK sker i form av s.k. schablon
­
beskattning på kontots värde i stället för på den vinst man gör. Normalt sett är detta en mycket gynnsam beskattning. Skattesatsen på ISK bygger implicit på att värdet på innehaven i genomsnitt stiger med 1
procentenhet utöver avkastningen på riskfria statsobligationer. Den historiska avkastningen på börsen ligger betydligt högre än så, vilket innebär att ISK över tid är en mycket attraktiv sparform. Under 2021, då börsen gick bra, bedömde regeringen att beskattningen av ISK resulterade i ett skattebortfall på hela 72
miljarder kronor jämfört med om tillgångarna på ISK hade beskattats med den vanliga kapitalinkomstskatten på 30
procent.
[100]
Vänsterpartiet föreslår att det införs ett tak för sparande på ISK. Sparande utöver taket ska beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster, som i dag ligger på 30
procent. Vänsterpartiet föreslår att taket sätts till 2
miljoner kronor. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna med cirka 6
miljarder kronor per år.
[101]
I sammanhanget bör det noteras att tillgångarna inom ISK är mycket ojämnt fördelade. Det är drygt 3,8
miljoner individer som har investerat kapital i ISK. Cirka 44
procent av dessa har ett sparande som understiger 50
000 kronor. Andelen sparare som har tillgångar som överstiger 2
miljoner kronor uppgår till 3,7
procent. Samtidigt står dessa 3,7
procent för 54
procent av de samlade tillgångar som placerats inom ISK.
[102]
De s.k. 3:12-reglerna ger arbetande ägare i fåmansbolag betydligt lägre skatt på sina inkomster än vanliga löntagare. Det beror på att skatten på utdelning från dessa bolag endast är 20
procent. Området regleras av en lagstiftning för att förhindra att ägare av fåmansägda företag fritt ska kunna välja om de ska ta ut vinst som lågbeskattade kapitalinkomster eller högre beskattad lön – i form av ett gränsbelopp för hur mycket delägare till fåmansbolag maximalt får ta ut i utdelning.
Dessa regelverk blev dock väsentligt generösare efter en reform 2006, där skatten på utdelning sänktes från 30
procent till 20
procent, samtidigt som gränsbeloppen för utdelning höjdes.
[103]
Reformen syftade till att ”förbättra den skattemässiga behandlingen av riskfyllda investeringar”.
Empiriska undersökningar visar dock att de ökade utdelningar som följde av förändringarna inte kan tolkas komma från ökade företagsvinster och mer entreprenör
­
skap. De nya reglerna ledde inte heller till en ökad sysselsättning (även om lönerna bland anställda ökade). Den huvudsakliga effekten har i stället blivit en omfattande inkomstomvandling bland höginkomsttagare samt ökade möjligheter till skatteplanering för de som tjänar mest. Vänsterpartiet vill se en reformering av 3:12
‑
reglerna. Vi föreslår bl.a. att skattesatsen på utdelningar och kapitalvinst höjs till den gängse kapitalskattesatsen på 30
procent.
Vänsterpartiets förslag:
Utdelning och kapitalvinst från onoterade aktier ska beskattas med 30
procent.
Inför ett tak på 2
miljoner kronor på sparande inom ISK. Sparande utöver taket ska beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster.
Utdelning och kapitalvinst från fåmansbolag ska beskattas med 30
procent.
Begränsat utdelningsutrymme. Sänk gränsbeloppet och det lönebaserade utrymmet.
Begränsa det sparade utdelningsutrymmet genom en årsspärr och sänkning av uppräkningsräntan.
Arvs- och gåvoskatt
Arv är ett tydligt exempel på hur kapital påverkar en individs livschanser. Arvsflödena har dessutom ökat i betydelse i Sverige, framför allt under de senaste 25–30
åren. Sedan 1990-talets mitt har de mer än fördubblats.
Arvs- och gåvoskatter finns i många OECD-länder. Vänsterpartiet föreslår att en arvs- och gåvoskatt införs också i Sverige. Vi vill dock ha ett ganska stort fribelopp. Hur stort ett sådant fribelopp ska vara behöver utredas, men vi vill ha ett fribelopp som gör att vanliga hushåll som även äger sin bostad inte påverkas.
Riksdagens utredningstjänst har inte kunnat räkna på något konkret förslag (de har inte underlaget). Därför har vi sagt att vi vill utforma en skatt som drar in 1
procent av det årliga arvs- och gåvoflödet. SNS har i en rapport uppskattat det årliga (2016) arvs- och gåvoflödet till cirka 370 miljarder kronor. Skatten skulle således inbringa cirka 3,7
miljarder kronor per år.
Vänsterpartiets förslag:
Inför en arvs- och gåvoskatt.
Ett stort fribelopp som gör att vanliga hushåll som äger sin bostad inte drabbas.
Beskattning av fastigheter
Avkastningen av att bo i en egen villa eller bostadsrätt är en kapitalinkomst. Det är en kapitalinvestering som motsvaras av det dagsaktuella värdet på bostaden. Avkastningen på investeringen består både i det löpande värdet av själva boendet
[104]
och av det faktum att bostaden också kan stiga i värde. År 2007 avskaffades den gamla fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift.
[105]
Den tas ut som en avgift på 0,75
procent av taxeringsvärdet, med ett tak på (för 2022) 8
874 kronor. Dagens fastighetsavgift har ingen synlig koppling till avkastning, övriga kapitalskatter eller ränteavdragen. Taket innebär att man betalar ”full” fastighetsavgift upp till ett taxerings
­
värde på cirka 1,2
miljoner kronor. På taxeringsvärden därutöver betalas ingen avgift. Detta leder till att den genomsnittliga skatten blir lägre ju mer värdet på en fastighet överstiger 1,2
miljoner kronor. Fastighetsavgiften är därmed starkt regressiv.
Vänsterpartiet vill därför komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt. Skatten ska tas ut med 1,5
procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 5
miljoner kronor och med 2,5
procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 7
miljoner kronor. Vi föreslår också att dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4
procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster. Vänsterpartiets förslag till fastighetsskatt bedöms stärka de offentliga finanserna med drygt 4
miljarder kronor per år. Fastighetsskatten beräknas omfatta ca 140
000 småhus, vilket motsvarar cirka 5,6
procent av Sveriges samtliga småhus och maximalt 3,5
procent av den vuxna befolkningen
[106]
Fastighetsbeskattning baseras på taxeringsvärden. Dessa skiljer sig åt mot dags
­
aktuella marknadsvärden. Hus med taxeringsvärden på 5
miljoner kronor kostar i dag cirka 9,7
miljoner kronor.
[107]
Det är alltså endast hus som kostar så mycket som omfattas av Vänsterpartiets fastighetsskatt.
Vänsterpartiets förslag:
En statlig fastighetsskatt införs på villor med ett marknadsvärde på 9–10
miljoner kronor.
Dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4
procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster.
Skatt på förvärvsinkomst
Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster, framför allt på de högsta inkomsterna.
[108]
Beskattningen av arbets
­
inkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner – däribland rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem med tydliga påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med 140 miljarder kronor per år.
En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatte
­
avdragen. Detta eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som t.ex. är arbetslös och får 20
000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1
500 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 20
000 kronor i månaden.
[109]
Den föregående regeringen har sedan tidigare i praktiken slutit skatteklyftan för ålderspensionärer. Riksdagen har också genomfört Vänster
­
partiets krav om att sluta skatteklyftan för personer som erhåller sjuk- och aktivitets
­
ersättning. Vänsterpartiet föreslår i denna budgetmotion att skatteklyftan sluts för alla inkomster, t.ex. sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassa och föräldraförsäkring. Detta innebär en sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler. Förslaget beräknas kosta 7
miljarder kronor 2023.
[110]
I budgetpropositionen för 2023 går den nya regeringen vidare på spåret med jobbskatteavdrag, den här gången i form av ett förstärkt jobbskatteavdrag för äldre. Vänsterpartiet avvisar förslaget, vilket stärker de offentliga finanserna med 0,77
miljarder kronor för 2023.
Gränsen för statlig inkomstskatt brukar normalt räknas upp med KPI
+
2
procent
­
enheter. Tanken är att uppräkningen i grova drag ska följa nominella löneökningar så att andelen löntagare som betalar statlig inkomstskatt är någorlunda konstant över tiden. I budgetpropositionen följer regeringen denna praxis. På grund av den höga inflationen räknas skiktgränserna upp med drygt 10
procentenheter, vilket höjer gränsen för statlig inkomstskatt från ca 46
200
kr/mån. till ca 51
150
kr/mån. I den nuvarande ekonomiska situationen menar Vänsterpartiet att ett sådant förfarande är orimligt. För det första kommer inga normala löntagare att få löneökningar på 10
procent. För det andra menar vi att det är orimligt att lägga 13
miljarder kronor på skattesänkningar för höginkomst
­
tagare i ett läge då välfärden saknar stora resurser.
Vänsterpartiet föreslår också att en ny skatt på 5
procentenheter införs på månads
­
inkomster över 62
000 kronor. Vi föreslår också att jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 43
000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100
000 kronor i månaden. De båda förslagen bedöms sammantaget stärka de offentliga finanserna med drygt 16
miljarder kronor 2023.
[111]
Figur 12 nedan visar utredningstjänstens fördelningsanalys av Vänsterpartiets förslag om ändrade inkomstskatter.
[112]
Analysen visar att cirka 70
procent får sänkt skatt med Vänsterpartiets förslag, medan individer i de tre högsta inkomstdecilerna får höjd skatt.
Figur 12 Fördelningsanalys av Vänsterpartiets förslag till ändrade inkomstskatter
Effekt på genomsnittlig individuell disponibel inkomst av samtliga förslag efter decil, år 2023
Källa: RUT, dnr 2022:1227.
De som tjänar under 43
000
kr i månaden får inga skattehöjningar med Vänsterpartiets förslag. En person med en arbetsinkomst på 45
000
kr i månaden får en skattehöjning på 100
kr/mån. och en person som tjänar 70
000
kr i månaden får en skattehöjning på 2
500
kr/mån.
[113]
Vänsterpartiet noterar att riksdagen har tagit till sig vårt krav om att införa en skattereduktion för a-kasseavgifter. Vänsterpartiet föreslår också att en skattereduktion på 25
procent för fackföreningsavgifter införs. En skattereduktion för fackförenings
­
avgifter sänker kostnaden för fackligt medlemskap och möjliggör för fler att gå med i facket, vilket kan leda till en högre organisationsgrad och en högre facklig närvaro. Därmed kan den svenska arbetsmarknadsmodellen stärkas, som historiskt tjänat såväl löntagarkollektivet som samhällsekonomin väl.
Vänsterpartiets förslag:
En ny rättviseskatt på inkomster över 62
000
kr/månad.
Avtrappat jobbskatteavdrag.
Tillfälligt oförändrad skiktgräns för statlig inkomstskatt.
Lika skatt på lika inkomst, vilket innebär sänkt skatt för sjuka, arbetslösa m.fl.
Nej till regeringens förslag om ett förstärkt jobbskatteavdrag för äldre.
Skattereduktion för avgift till fackförening.
Rut och rot
Avdragen för s.k. rut- och rottjänster är ytterligare exempel på skattereduktioner på inkomstskatteområdet. Skattereduktionen för hushållsnära tjänster, det s.k. rutavdraget, innebär att den som köper hushållsnära tjänster kan göra avdrag från sin skatt för 50
procent av arbetskostnaden för ett antal tjänster utförda i en bostad. Vänsterpartiet har inget emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att dessa ska skatte
­
subventioneras. Riksrevisionen visar att 40
procent av det totala rutavdragsbeloppet 2017 gick till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna.
[114]
Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Vänsterpartiet föreslår därför att rutavdraget avskaffas. Detta beräknas stärka statskassan med cirka 8
miljarder kronor per år, vilket motsvarar den totala lönekostnaden för knappt 15
000 undersköterskor inom äldreomsorgen.
[115]
Av samma skäl är vi emot skattereduktionen för renovering, ombyggnad och tillbyggnad (det s.k. rotavdraget). Det kan i vissa lägen vara lämpligt som konjunktur
­
åtgärd, men inte som en permanent skattereduktion. Rotavdraget har också ändrat karaktär till att i mångt och mycket subventionera dyra köksrenoveringar m.m. när det gått ifrån att vara en konjunkturåtgärd till att bli en permanent skattesubvention. I jämlikhetskommissionens rapport konstateras att argumenten för att behålla rotavdraget är svaga.
[116]
Det finns inget behov av ett permanent branschstöd till byggsektorn. Samtidigt kan vi konstatera att arbetslösheten ser ut att bita sig fast på höga nivåer, samtidigt som konjunkturen viker. Vänsterpartiet föreslår därför att rotavdraget behålls under de närmaste fyra åren, men att taket för hur mycket man får dra av halveras.
Vänsterpartiets förslag:
Avskaffa rutavdraget.
Behåll rotavdraget under en 4-årsperiod som en konjunkturåtgärd (med sänkt tak), men avskaffa rotavdraget som en permanent skattesubvention.
Sociala avgifter
Arbetsgivaravgifterna utgör cirka 27
procent av de totala skatteintäkterna. Den generella arbetsgivaravgiftssatsen är 31,42
procent. Även på detta område finns det i dag en stor mängd undantag. Både unga och äldre i vissa åldersgrupper omfattas av nedsatta arbetsgivaravgifter, liksom personer som arbetar med forskning och utveckling, personer som bor i vissa stödområden och vissa enmansföretag.
Nedsatta arbetsgivaravgifter har blivit ett populärt politiskt verktyg för att signalera olika typer av satsningar. Utvärderingar av nedsatta arbetsgivaravgifter visar att effekterna på sysselsättningen är små eller obefintliga. Som exempel kan nämnas den nedsättning av arbetsgivaravgifterna med drygt 10
procentenheter för personer i åldern 19–25
år som regeringen Reinfeldt genomförde. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) kom i sin utvärdering av reformen fram till att intäktsbortfallet per jobb av sänkningen uppgick till mellan 1 och 1,6
miljoner kronor, vilket då var omkring fyra gånger högre än den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar.
[117]
Den största effekten av skattesänkningen blir ökade vinster för företag med en stor andel unga arbetstagare.
Stöd till verksamheter och politikområden sker mest effektivt på utgiftssidan. Arbetsgivaravgifterna ska användas för att finansiera offentlig verksamhet och offentliga försäkringar. Vänsterpartiet anser därför att dagens nedsättningar och undantag ska begränsas.
Vänsterpartiet föreslår att följande nedsättningar avskaffas:
Sänkta arbetsgivaravgifter för personer som är 19–23
år.
[118]
Sänkta arbetsgivaravgifter för unga (15–18
år).
Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU.
Nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda.
Ränteavdragen och kreditrestriktionerna för bolånetagarna
Ett annat område som behöver reformeras är ränteavdragen. Ränteutgifter ingår i kapitalförluster. Kapitalförluster får kvittas mot kapitalinkomster och kapitalvinster. Avdragsrätten för ränteutgifter gäller för alla typer av lån, både blancolån och bostadslån. Den som har kapitalutgifter som överstiger kapitalinkomsterna kan få en skattereduktion på upp till 30
procent av räntebeloppet. För ränteutgifter upp till 100
000 kronor kan avdrag göras med 30
procent.
[119]
Den stora delen av underskott av kapital utgörs av räntor på bostadslån.
Innan avskaffandet av den gamla fastighetsskatten fanns det en logik med dagens ränteavdrag på 30
procent. Då gick det att hävda att även fastigheter beskattades med 30
procent (via taxeringsvärden och fastighetsskatten). Det fanns då en symmetri i beskattningen genom att kapitalinkomster beskattades med 30
procent samtidigt som man fick göra avdrag för kapitalutgifter med 30
procent. Vänsterpartiets förslag till ny fastighetsskatt är dock tämligen modest och den faktiska skattenivån i förslaget är inte i närheten av 30
procent. Det blir då rimligt att minska ränteavdragen. Vänsterpartiet föreslår att ränteavdragen trappas ned med 5
procentenheter under en 3-årsperiod. Vi väljer att tidigast börja avtrappningen 2025, detta då många hushåll i dagsläget är pressade av stigande räntekostnader och hög inflation.
Sverige har mycket strama kreditrestriktioner för bolån. För det första finns det s.k. bolånetaket, som innebär att man som mest får ha ett bolån som motsvarar 85
procent av värdet på sin bostad. Resten behöver man betala med en kontantinsats. Därutöver finns amorteringskravet. Det innebär att man ska amortera 1
procent av lånet per år om belåningsgraden är mellan 50 och 70
procent. Om belåningsgraden är över 70
procent ska man amortera 2
procent per år. Sedan finns det ytterligare en regel som säger att om lånet är större än 4,5
gånger vad man tjänar per år, före skatt, så ska man amortera ytterligare 1
procentenhet per år.
[120]
Den sammantagna effekten av dessa krav är mycket kännbara för många bolånekunder. Kraven försvårar påtagligt förstagångsköpares möjligheter att ta sig in på bolånemarknaden. När nu räntorna och priserna stiger blir situationen för Sveriges bolånetagare än mer pressad. Vänsterpartiet kräver därför att regeringen skyndsamt gör en samlad översyn av de kreditrestriktioner som är riktade mot de svenska bolånetagarna.
11.3
Miljöskatter
Klimatförändringarna är ett akut hot mot människans framtida livsmöjligheter. I kapitel 10 redovisar vi vår politik för den gröna omställning av ekonomin som snabbt måste komma på plats. Reformeringen av miljö- och klimatskatter bör ske inom ramen för en samlad och genomtänkt miljöpolitik. Sveriges territoriella klimatutsläpp är med ca
1/3 vardera koncentrerad till industrin och inrikes transporter. Det är således dessa två områden som behöver stå i centrum om Sverige ska klara av att nå sina höga klimatmål. För att klimat- och miljöpolitiken ska få ett brett folkligt stöd måste den också ha en god fördelningsprofil, som tar hänsyn till människors olika ekonomiska förmåga och alternativ för att ställa om.
I linje med januariavtalet genomförde den förra regeringen s.k. grön skatteväxling. Problemet är att det inte är möjligt att långsiktigt sänka skatten på en stabil skattebas (arbete) och ersätta denna med en höjd skatt på en instabil skattebas (utsläpp) utan att försvaga skatteintäkterna. Skatter är antingen finansierande eller styrande – att kombinera två syften ger upphov till målkonflikter. Punktskatter ska användas för styrande ändamål. Dessa intäkter kan inte varaktigt växlas mot andra skatter, eftersom målet med punktskatterna är att skattebasen ska minska.
Vänsterpartiet ser behov av en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med våra klimat- och miljömål.
På skatteområdet, liksom i politiken i stort, lägger dessvärre den nya regeringen förslag som motverkar den gröna omställningen. De sänker skatten på bensin och diesel och stoppar en omfattande reform för att göra reseavdragen avståndsbaserade och färdmedelsneutrala. Vänsterpartiet avvisar förslaget om sänkt skatt på drivmedel och anser att reseavdraget bör vara avståndsbaserat och färdneutralt. Vänsterpartiet välkomnar den höjda ersättningen för resor till och från jobbet men anser att dessa bör vara färdmedelsneutrala i enlighet med vad som föreslogs i Finansdepartementets promemoria Utökad skattelättnad för arbetsresor och justerade avdrag för tjänsteresor och hemresor (Fi2022/01470). Vänsterpartiet presenterade i följdmotion 2021/22:4706 några förslag på förändringar av det system som den föregående regeringen presen
­
terade. Vi ansåg där att höjningen av kilometersatsen bara skulle gälla för glesbygden – där alternativen till bilen är betydligt mer begränsade. Vi menade också att den ordningen bara skulle gälla så länge det inte finns en utbyggd infrastruktur som alternativ till fossilbilen. Vi menar fortsatt att systemet för reseavdrag bör utredas och justeras i enlighet med detta. De kostnader vi redovisar i denna budgetmotion motsvarar dock ett rakt införande av ett färdmedelsneutralt system i enlighet med det som den föregående regeringen lade fram. Klimatomställningen kommer att kräva stora invester
­
ingar i infrastruktur, förnybar energi, energieffektivisering och andra utsläppsminskande åtgärder. Principen om att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan har länge varit och bör fortsatt vara ett riktmärke i den svenska miljö- och klimatpolitiken. Utsläppspriset ger en tydlig styrande signal till alla aktörer och gör det mer lönsamt att investera i åtgärder som minskar utsläppen. Koldioxidskatten är ett centralt styrmedel i vår nationella klimatpolitik.
Beskattning av drivmedel är ett viktigt verktyg för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Men den är också ett exempel på ett trubbigt verktyg som inte gör skillnad på höginkomsttagare med god tillgång till kollektivtrafik och en låginkomst
­
tagare i glesbygd utan tillgång till alternativ till bilen. Vänsterpartiet anser det angeläget att styrmedel utformas för att minska klyftor mellan stad och landsbygd och att det vid behov införs kompensatoriska åtgärder för att beakta rättviseperspektivet när t.ex. skatter ger negativa fördelningseffekter. För att möta en ökad elektrifiering av väg
­
trafiken med stärkt regional rättvisa anser vi det angeläget att arbetet med en reform av vägtrafikbeskattning redan nu inleds. En differentierad vägbeskattning ger förutsätt
­
ningar för låg/slopad vägskatt på landsbygd där alternativ till bil saknas och hög vägskatt i storstäder med tillgång till kollektivtrafik.
Den tunga lastbilstrafiken betalar i dag inte för den påverkan den har genom sina externa kostnader för samhället i form av t.ex. miljö- och klimatpåverkan och slitage på vägarna. Vänsterpartiet har under lång tid förespråkat en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar som ska vara möjlig att differentiera. Förutom klimatnyttan med en sådan beskattning ser vi stora vinster med att svenska och utländska lastbilar skulle kunna beskattas på lika villkor och att myndigheter skulle ges bättre möjligheter, genom ett automatiserat avläsningsbart system, att upptäcka den illegala lastbilstrafiken. Även utredningen Godstransporter på väg – vissa frågeställningar kring ett nytt miljöstyrande system
(SOU 2022:13) förordar ett avståndsbaserat system med geografisk differentie
­
ring för en mer rättvisande prissättning.
Vänsterpartiet anser att de klimatskadliga subventionerna bör fasas ut och avvecklas skyndsamt. Regeringen har tidigare avvecklat några få av dessa subventioner, och vi anser att det brådskar med ytterligare åtgärder för att Sverige inte ska tappa styrfart för att nå nollutsläpp. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör presentera en handlingsplan för hur övriga klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid.
Under 2017 sänktes energiskatten för datorhallar i Sverige. Med en kostnad på upp till 230 miljoner kronor per år har satsningen inte lett till det ökade antal anställda som utlovades. Vänsterpartiet har länge krävt att stödet ska avskaffas och välkomnar att regeringen i budgetpropositionen lägger fram ett förslag om att slopa den nedsatta energiskatten.
Resandet med flyg behöver kraftigt minska för att vi ska klara av våra klimatmål. Tack vare Vänsterpartiets investeringspolitik för klimatet kan vi inom bara ett decennium avveckla inrikesflyget i södra Sverige och kraftigt minska behovet i norra Sverige. Men även utrikesflyget behöver minska i omfattning. Vänsterpartiet vill se en progressiv flygbeskattning som innebär att resenärerna betalar mer skatt ju mer de flyger. Vid den första flygresan ska skatten vara tämligen låg för att sedan successivt höjas i takt med att flygresorna ökar i antal. Den progressiva flygskatten behöver tillgodose högt ställda krav på personlig integritet samt vara utformad på ett sätt som innebär att den effektivt tjänar sitt syfte att minska flygandet.
Utöver den progressiva flygskatten vill Vänsterpartiet att kommande regering utreder frågan om lojalitetsprogrammen inom flygbranschen. De medlemsförmåner som i dag existerar stimulerar till extensivt flygande och motverkar därmed klimatmålen. Huruvida lojalitetsprogram behöver regleras genom lagstiftning eller skatteåtgärder behöver utredas grundligt men inriktningen för reformeringen bör vara att göra lojalitetsprogrammen obsoleta.
Vänsterpartiets förslag:
Anta en handlingsplan för att avveckla klimatskadliga subventioner.
Inför ett färdmedelsneutralt reseavdrag.
Nej till regeringens förslag om sänkt bensin- och dieselskatt.
Inför en progressiv flygskatt.
Utred förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar.
Inför en avståndsbaserad skatt för godstransporter på väg.
Vänsterpartiets skatteförslag
Tabell 8 Vänsterpartiets skatteförslag 2023–2025
Avvikelse mot regeringen, offentligfinansiella effekter, miljarder kronor
2023
2024
2025
Källa/referens
För ökad rättvisa
Höjd skatt för de med över 62
000 kr/mån.
8,30
8,30
8,40
RUT 2022:614
Arvs- och gåvoskatt
3,70
3,70
3,70
SNS (2018)
Nej till sänkt bensin- och dieselskatt
6,70
6,90
6,90
BP23
Oförändrad skiktgräns för statlig inkomstskatt
12,90
11,80
12,40
RUT 2022:1219
Ja till avståndsbaserat reseavdrag
5,50
5,50
5,50
BP23
Nej till kostnadsbaserat reseavdrag
–5,50
–5,50
–5,50
BP23
Ja till skattelättnad för arbetsresor med avståndsbaserat reseavdrag
–4,25
–4,25
–4,25
Fi 2022/01470
Nej till att enbart höja avdragen för resor med bil
1,61
1,61
1,61
BP23
Nej till justerade avdrag för tjänsteresor
0,18
0,20
0,20
BP23
Nej till avskaffad avfallsförbränningsskatt
0,41
0,45
0,47
BP23
Nej till höjd moms på reparationer
–0,06
–0,08
–0,08
BP23
Summa nya skatteförslag
29,49
28,63
29,35
För ökad likformighet
Skattereduktion för fackföreningsavgift
–2,60
–2,60
–2,60
RUT 2022:612
Sänkt skatt för sjuka, arbetslösa m.fl.
–7,00
–7,20
–7,40
RUT 2022:614
Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för de som är 19–23 år
1,42
RUT 2021:673
Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifterna för de som är 15–18 år
0,70
0,70
0,70
RUT 2022:969
Slopad nedsättning av arbetsgivaravgifter för FoU
2,16
2,33
2,33
RUT 2022:970/1189
Arbetsgivaravgifter för den första anställd
0,20
0,40
0,40
RUT 2022:700
Avskaffa rutavdraget
7,70
8,00
8,40
RUT 2022:616
Sänkt tak för rotavdraget
2,60
2,90
3,20
RUT 2022:617
Utdelning och kapitalvinst i fåmansbolag
10,31
11,68
11,68
Skr. 2021/22:98
Utdelning och kapitalvinst i onoterade bolag
1,80
1,70
1,80
RUT 2022:716
Tak för ISK
5,70
5,90
6,10
RUT 2022:838
Avtrappat jobbskatteavdrag, från 43
000 kr/mån.
7,90
8,20
8,70
RUT 2022:614
Nej till utökat jobbskatteavdrag för äldre
0,77
0,77
0,77
BP23
Fastighetsskatt på villor med över ca
10
mnkr i marknadsvärde
4,20
4,20
4,20
RUT 2022:659
Avtrappade ränteavdrag
4,00
RUT 2022:668
Tak och uppskovsränta för avyttring bostad
1,74
1,74
1,74
RUT 2021:693
Nej till slopad koldioxidskatt på bränsle inom EU ETS
0,10
0,10
0,10
BP23
Nej till tillfälligt sänkt skatt på diesel inom jord- och skogsbruk
0,38
BP23
Summa reducerade skattesubventioner
38,08
38,82
44,12
SUMMA ÄNDRADE SKATTER (avrundat)
68
67
73
12
Långsiktigt hållbar finanspolitik
12.1
Klimatomställningen och behovet av ett reformerat ramverk
År 2016 slöts en överenskommelse om det finanspolitiska ramverket mellan samtliga riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna. De viktigaste delarna i överens
­
kommelsen var att nivån på överskottsmålet för de offentliga finanserna sänktes från 1
procent till 0,33
procent över en konjunkturcykel och att ett skuldankare för den offentliga skulden infördes. Dessa regler trädde i kraft 2019. En annan central komponent i överenskommelsen var att man skrev in att det finanspolitiska ramverket skulle ses över i slutet av varannan mandatperiod så att eventuella reviderade mål skulle kunna träda i kraft första året efter ett ordinarie val. I utredningen som föregick det nya överskottsmålet skissade man på en beslutsordning där en översyn görs 2025 och där beslut fattas i samband med behandlingen av budgetpropositionen för 2026.
[121]
De nya reglerna skulle då kunna börja gälla från och med 2027.
Vänsterpartiet har länge drivit frågan om att tidigarelägga denna översyn. Det som vi framför allt lyft fram är att nivån på överskottsmålet och det nya skuldankaret inte är konsistenta med varandra och att överskottsmålet står i vägen för de stora statliga investeringar som måste till för att möjliggöra och snabba på klimatomställningen. Den gröna omställningen kan inte vänta till 2027, den måste ske omedelbart.
Klimatomställningen kommer att innebära att omfattande investeringar behöver göras i en rad samhällsviktiga verksamheter. Det rör sig om investeringar i transport
­
infrastruktur, elöverföring och elproduktion och en upprustning samt klimatanpassning av bostadsbeståndet. Investeringarnas storlek är beroende av en rad faktorer och tids
­
aspekten är en viktigt sådan. Ju längre världens stater avstår från att vidta åtgärder och genomföra omfattande investeringar, desto högre kommer kostnaden att bli för att hantera effekterna av klimatförändringarna. Att återställa, förhindra och reparera skador i efterhand är en betydligt dyrare väg att gå än att i möjligaste mån förebygga klimat
­
förändringarnas negativa inverkan på samhället. Dessutom förutsätter en offensiv klimatomställningspolitik som är lika ambitiös som eller mer ambitiös än de konven
­
tionsbundna åtaganden som Sverige förbundit sig att följa att investeringarna behöver genomföras i relativ närtid och med betydande summor.
12.2
Ett ramverk för ett rikare Sverige
De ursprungliga skälen bakom överskottsmålet är sedan länge uppfyllda och/eller överspelade. Sverige har bland de starkaste offentliga finanserna i västvärlden och löpande och stora överskott i bytesbalansen. I Konjunkturinstitutets senaste hållbarhetsrapport beräknas den offentliga bruttoskulden sjunka till 29,1 procent av BNP 2023, vilket är mycket lågt i ett internationellt perspektiv (se figur 13 nedan).
[122]
Samtidigt står världen inför ett klimatnödläge, där vi har ca tio år på oss att vända utvecklingen. De tillfälliga utsläppsminskningar som skett under pandemin har endast haft en marginell betydelse på den globala uppvärmningen och våra möjligheter att nå de nationella klimatmålen. Klimatkrisen innebär att staten måste ta ansvar för ett stort investeringsprogram. Rätt hanterat kan detta investeringsprogram bli en katalysator för ökad produktivitet, minskad arbetslöshet och en modernisering av det svenska samhället.
För att finansiera detta investeringsprogram föreslår Vänsterpartiet att ett 10-årigt moratorium införs för det finanspolitiska ramverket, med start 2023. Vänsterpartiet föreslår att dagens överskottsmål ersätts med ett underskottsmål för de offentliga finanserna under moratoriet. Vi föreslår att saldomålet för de offentliga finanserna sätts till –1
procent av BNP över en konjunkturcykel. Vänsterpartiet har bett riksdagens utredningstjänst att räkna på hur den offentliga skulden skulle utvecklas med ett sådant underskottsmål. Analysen visar att den offentliga bruttoskulden beräknas landa på 38,7
procent av BNP år 2032. Om Sverige skulle ha haft en bruttoskuld på den nivån i dag, skulle vi fortfarande ha bland de starkaste offentliga finanserna inom EU och bland andra jämförbara länder, se figur 13 nedan.
Figur 13 Den offentliga sektorns bruttoskuld i utvalda länder, 2022
Procent av BNP
Källa: IMF, KI och RUT 2022:33.
Anm.
1: Stapeln SWE 2032 visar Sveriges bruttoskuld 2032 med ett underskottsmål på –1
%.
Anm.
2: Värdet på SWE är en prognos för 2023, detta för att på ett korrekt sätt åskådliggöra effekterna av Vänsterpartiets underskottsmål som föreslås börja gälla 2023.
Ett underskottsmål på –1
procent frigör ett budgetpolitiskt utrymme på ca
800 miljarder kronor under en 10-årsperiod jämfört med dagens överskottsmål.
[123]
I relation till ett balansmål för de offentliga finanserna skapar underskottsmålet ett ekonomiskt utrymme på ca
600 miljarder kronor. Vänsterpartiet föreslår att underskottsmålet används för att finansiera ett stort statligt investeringsprogram för att snabba på och möjliggöra klimatomställningen. Det utrymme som skapas ska inte användas för löpande statliga utgifter utan ska öronmärkas till investeringar som behövs för att ställa om ekonomin i en för miljön hållbar utveckling.
Moratoriets finansieringsmöjligheter innebär att medel frigörs för att säkerställa en långsiktigt hållbar klimatomställning. På så sätt kan staten säkerställa att nödvändig infrastruktur bidrar till att Sverige även framgent har en innovativ industrisektor, att klimatomställningen kan äga rum i hela landet samt att den betydande exportsektorn i Sverige ges förutsättningar att konkurrera med en världsmarknad som sannolikt kommer att se betydande klimatinvesteringar de närmaste åren. Moratoriet skulle innebära en omfattande kapitalisering av klimatomställningen med offentliga medel, något som är en förutsättning för att inte privata kapitalintressen ska föregå det offentliga och förvärva viktig infrastruktur eller andra delar som är nödvändiga i klimatomställningen. Klimatomställningen som helhet behöver säkerställas genom en lång rad reformer på i stort sett alla politikområden, men ett moratorium för det finanspolitiska ramverket möjliggör ett svar på frågan hur några av de största investeringsbehoven ska finansieras.
12.3
Realekonomiska mål bör komplettera de finansiella målen
Syftet med det finanspolitiska ramverket är att säkerställa att de offentliga finanserna inte äventyras på lång sikt – att inte de offentliga underskotten blir för stora eller att skulden ökar snabbt under en längre tidsperiod. Ramverket i sig är inte målet med den ekonomiska politiken. Dock har det periodvis fungerat begränsande för möjligheten att öka resurserna till välfärden i takt med behoven eller för att öka de offentliga satsningarna för att pressa ner arbetslösheten.
Den ekonomiska politiken bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, rättvis fördelning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål och inflationsmål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiet föreslår därför att det finanspolitiska ramverket kompletteras med mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning och ett mål för offentliga investeringar i linje med våra klimatåtaganden.
Finanspolitiska rådet är den myndighet som har satts att vaka över det finans
­
politiska ramverket. Rådet ska bedöma om finanspolitiken är förenlig med långsiktigt hållbara offentliga finanser och bedöma om finanspolitiken är i linje med konjunktur
­
utvecklingen, en långsiktigt uthållig tillväxt och en långsiktigt hållbar sysselsättning. Dessa variabler är dock i sig inte ensidigt tekniska, utan i stor utsträckning beroende av antaganden om ekonomins funktionssätt. Rådet har i uppdrag att verka för en ökad offentlig diskussion i samhället om den ekonomiska politiken. Sedan inrättandet 2007 har dock rådet inte bidragit till att bredda diskussionen om ramverket. Finanspolitiska rådet har i sin ekonomiska modell anslutit sig till den nationalekonomiska mittfåran, som exempelvis innebär en syn på finanspolitikens begränsade roll för den totala efterfrågan. Finansiella mål anses därmed inte stå i konflikt med reala. Vänsterpartiet anser att den ekonomiska politiken i stället bör styras av reala mål om ökad syssel
­
sättning, investeringar och klimatomställning – där offentligfinansiella mål blir verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiets slutsats är att Finanspolitiska rådet i sin nuvarande utformning saknar kompetens att föra en diskussion om den ekonomiska politiken utanför de ramar som en ensidig nationalekonomisk modell innebär.
Vänsterpartiet anser därför att Finanspolitiska rådet kan avvecklas. Myndigheten kan med fördel ersättas av ett institut med en betydligt bredare kompetens. Vi föreslår ett inrättande av Stockholmsinstitutet för tvärvetenskaplig samhällsekonomisk forskning. Denna myndighet bör få i uppdrag att bidra till diskussionen om finanspolitiken utifrån ett tvärvetenskapligt perspektiv. Detta innebär att analysen tar i beaktande såväl ekonomiska effekter som sociala och institutionella. Institutet ska på så vi bidra till en ökad öppenhet och tydlighet kring den ekonomiska politiken och dess syfte, effektivitet och effekter på samhället i stort.
13
Utgiftsramar och fördelning av utgifter i statsbudgeten
Tabell 9 Vänsterpartiets förslag till utgiftsramar
för 2023
Tusental kronor
Utgiftsområde
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
01
Rikets styrelse
18
270
004
−479
900
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
19
021
399
744
000
03
Skatt, tull och exekution
12
923
291
−45
000
04
Rättsväsendet
68
305
854
−151
000
05
Internationell samverkan
2
094
669
±0
06
Försvar och samhällets krisberedskap
93
952
930
±0
07
Internationellt bistånd
47
206
227
7
719
001
08
Migration
16
019
745
140
000
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
110
429
732
−552
700
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
106
427
304
8
025
000
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
55
394
136
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
105
159
584
4
325
000
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
5
565
206
1
007
000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
90
103
686
13
040
000
15
Studiestöd
27
912
395
1
797
000
16
Utbildning och universitetsforskning
94
991
971
2
783
500
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16
667
948
1
702
400
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
6
099
158
3
378
000
19
Regional utveckling
4
534
201
70
000
20
Allmän miljö- och naturvård
19
542
691
5
573
000
21
Energi
4
944
849
225
000
22
Kommunikationer
78
952
417
19
530
000
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
19
373
352
3
364
000
24
Näringsliv
11
407
773
−2
022
000
25
Allmänna bidrag till kommuner
157
545
359
18
241
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
13
155
200
10
000
27
Avgiften till Europeiska unionen
45
869
852
±0
Summa utgiftsområden
1
251
870
933
88
423
301
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
−4
392
792
±0
Summa utgifter
1
247
478
141
88
423
301
Riksgäldskontorets nettoutlåning
−52
379
301
±0
Kassamässig korrigering
370
837
±0
Summa
1
195
469
677
88
423
301
Tabell 10 Vänsterpartiets förslag till utgiftsramar
för 2024–2025
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2024
2025
01
Rikets styrelse
−852
−719
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
2
924
5
099
03
Skatt, tull och exekution
−193
−173
04
Rättsväsendet
−454
−1
845
05
Internationell samverkan
10
20
06
Försvar och samhällets krisberedskap
±0
±0
07
Internationellt bistånd
10
120
13
580
08
Migration
60
60
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
6
091
5
591
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
9
665
11
013
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
225
10
450
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
3
455
4
793
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
1
390
1
619
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
17
823
22
766
15
Studiestöd
1
847
1
857
16
Utbildning och universitetsforskning
3
913
9
621
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1
820
1
737
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
9
210
14
150
19
Regional utveckling
70
30
20
Allmän miljö- och naturvård
12
079
15
374
21
Energi
4
675
6
900
22
Kommunikationer
34
156
22
416
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
3
499
3
061
24
Näringsliv
530
530
25
Allmänna bidrag till kommuner
24
051
42
361
26
Statsskuldsräntor m.m.
10
10
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
146
123
190
299
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
146
123
190
299
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
146
123
190
299
Tabell 11 Fördelning av utgifter i statsbudgeten 2023–2025
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
01
Rikets styrelse
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
01
Rikets styrelse
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
−24
−16
−17
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
−135
−135
−135
3:1
Sametinget
49
49
47
4:1
Regeringskansliet m.m.
−500
−900
−900
5:1
Länsstyrelserna m.m.
100
100
100
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
±0
10
140
7:2
Åtgärder för den nationella minoriteten romer
30
40
46
Summa
−480
−852
−719
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
02
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:6
Finanspolitiska rådet
−6
−11
−11
1:11
Finansinspektionen
10
20
20
99:1
Klimatinvesteringsmyndighet (Klima)
70
75
80
99:2
Stockholmsinstitutet
20
40
60
99:3
Avgifter för staten som arbetsgivare
50
100
150
99:4
Ökade lönekostnader, inkl. arbetsgivaravgifter
600
600
600
99:5
Avskaffa produktivitetsavdraget i pris- och löneomräkningsmodellen
±0
2
100
4
200
Summa
744
2
924
5
099
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
03
Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
03
Skatt, tull och exekution
1:1
Skatteverket
−75
−178
−178
1:2
Tullverket
30
−15
5
Summa
−45
−193
−173
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
04
Rättsväsendet
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
04
Rättsväsendet
1:1
Polismyndigheten
−30
−160
−160
1:2
Säkerhetspolisen
−97
−232
−292
1:3
Åklagarmyndigheten
10
−38
−111
1:4
Ekobrottsmyndigheten
±0
−20
−20
1:5
Sveriges Domstolar
−3
±0
±0
1:6
Kriminalvården
±0
±0
−1
257
1:11
Rättsliga biträden m.m.
−30
±0
±0
1:15
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden
±0
−4
−4
Summa
−151
−454
−1
845
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
05
Internationell samverkan
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
05
Internationell samverkan
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
−10
−10
−10
1:11
Samarbete inom Östersjöregionen
10
20
30
Summa
±0
10
20
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
06
Försvar och samhällets krisberedskap
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
06
Försvar och samhällets krisberedskap
Summa
±0
±0
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
07
Internationellt bistånd
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
07
Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
7
043
9
183
12
390
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
157
163
166
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
1
1
1
1:4
Folke Bernadotteakademin
17
23
23
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
1
1
1
99:1
Additionellt klimatbistånd
500
750
1
000
Summa
7
719
10
120
13
580
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
08
Migration
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
08
Migration
1:1
Migrationsverket
40
40
40
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
150
70
70
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
−20
−20
−20
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
−30
−30
−30
Summa
140
60
60
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
09
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:4
Tandvårdsförmåner
2
350
5
600
6
500
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
250
500
500
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
−2
300
−800
−2
300
1:8
Bidrag till psykiatri
1
300
1
300
1
300
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
−3
000
−3
000
−3
000
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
31
75
75
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
6
6
6
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
170
170
170
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
±0
1
700
1
700
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
421
210
210
99:1
TBE-vaccin med högkostnadsskydd för vuxna och avgiftsfritt för barn
100
200
300
99:2
Nationellt center för post-covid och ME/CFS
10
20
20
99:3
Nationellt vaccinprogram för äldre
110
110
110
Summa
−553
6
091
5
591
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
3
925
5
265
6
613
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
4
100
4
400
4
400
Summa
8
025
9
665
11
013
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
1:1
Garantipension till ålderspension
±0
−2
850
−4
500
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
±0
−900
−1
425
1:5
Inkomstpensionstillägg
±0
−250
−900
99:1
Höjd inkomstpension
±0
4
225
17
275
Summa
±0
225
10
450
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:1
Barnbidrag
2
100
±0
±0
1:2
Föräldraförsäkring
2
325
3
555
4
893
1:8
Bostadsbidrag
−100
−100
−100
Summa
4
325
3
455
4
793
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
13
Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
957
1
340
1
569
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
50
50
50
Summa
1
007
1
390
1
619
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
1
500
2
500
3
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
8
230
9
980
10
410
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2
535
2
206
3
238
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
±0
500
1
500
1:13
Nystartsjobb, etableringsjobb och stöd för yrkesintroduktionsanställningar
±0
1
000
2
300
1:14
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
535
1
397
2
078
2:1
Arbetsmiljöverket
220
220
220
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
20
20
20
Summa
13
040
17
823
22
766
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
15
Studiestöd
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
15
Studiestöd
1:2
Studiemedel
±0
40
50
1:4
Statens utgifter för studiemedelsräntor
−477
−481
−481
1:7
Studiestartsstöd
300
300
300
99:1
Avsättning för kreditförluster
1
974
1
988
1
988
Summa
1
797
1
847
1
857
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
1:1
Statens skolverk
56
80
80
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
5
10
10
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
−166
−135
−127
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
2
200
2
400
4
400
1:15
Statligt stöd för stärkt likvärdighet och kunskapsutveckling
±0
115
2
115
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
300
30
30
2:2
Universitets- och högskolerådet
20
20
20
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
324
1
348
2
048
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
30
30
30
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
15
15
15
99:1
Ny kompensatorisk resursfördelningsmodell i gymnasieskolan
±0
±0
1
000
Summa
2
784
3
913
9
621
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
533
718
725
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
1
1
1
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
55
5
5
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
3
3
3
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
15
5
5
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
5
5
5
7:1
Riksantikvarieämbetet
9
9
9
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
50
50
50
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
2
2
2
8:1
Centrala museer: Myndigheter
130
130
130
8:2
Centrala museer: Stiftelser
38
38
38
10:1
Filmstöd
27
±0
±0
13:1
Stöd till idrotten
40
40
40
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
50
50
50
14:1
Bidrag till folkbildningen
560
550
550
14:3
Särskilda insatser inom folkbildningen
120
150
60
99:1
Digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner
65
65
65
Summa
1
702
1
820
1
737
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:4
Boverket
3
5
5
1:7
Energieffektivisering av flerbostadshus
2
560
2
560
2
560
1:8
Investeringsstöd för anordnande av hyresbostäder och bostäder för studerande
±0
290
2
630
2:1
Konsumentverket
100
100
100
2:2
Allmänna reklamationsnämnden
5
5
5
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
10
10
10
99:2
Statliga topplån för byggande av hyresrätter
200
300
400
99:4
Klimatanpassningar av befintligt bostadsbestånd
±0
2
440
4
940
99:5
Klimatanpassningar av nytt bostadsbestånd
±0
3
000
3
000
99:6
investeringsstöd för att upprusta, utveckla och bygga nya lekparker, bemannade parklekar och områden för spontanidrott
500
500
500
Summa
3
378
9
210
14
150
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
19
Regional utveckling
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
70
70
30
Summa
70
70
30
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
20
Allmän miljö- och naturvård
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
20
Allmän miljö- och naturvård
1:1
Naturvårdsverket
25
30
100
1:2
Miljöövervakning m.m.
122
130
135
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
870
1
990
2
090
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
80
84
118
1:7
Avgifter till internationella organisationer
±0
20
20
1:8
Klimatbonus
−2
985
2
970
2
970
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
16
6
±0
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
335
370
591
1:13
Internationellt miljösamarbete
10
10
10
1:14
Skydd av värdefull natur
3
150
3
150
4
185
1:16
Klimatinvesteringar
±0
±0
1
755
1:17
Klimatpremier
1
000
1
000
1
000
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
100
100
100
1:21
Kompetenslyft för klimatomställningen
50
19
100
99:1
Investeringsstöd för produktion av förnybara drivmedel samt laddinfrastruktur
800
1
200
1
200
99:2
Forskning för klimatomställning
1
000
1
000
1
000
Summa
5
573
12
079
15
374
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
21
Energi
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
21
Energi
1:4
Energiforskning
−50
−100
−100
99:1
Stärkt elöverföringskapacitet
±0
2
500
4
000
99:2
Investeringar för lokal förnybar elproduktion
±0
2
000
3
000
99:3
Vindkraftsersättningsmodell för kommuner
275
275
±0
Summa
225
4
675
6
900
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
22
Kommunikationer
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
4
590
13
111
13
601
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
1
770
7
400
7
400
99:1
Halverade biljettpriser i kollektivtrafiken
12
000
12
000
±0
99:2
Anslagsstöd till Sjöfartsverket
700
925
745
99:3
Utbildningssatsning för järnväg och sjöfart
120
120
120
99:4
Godspendlar
100
50
±0
99:5
Klimatomställningsstöd för personbilar
250
550
550
Summa
19
530
34
156
22
416
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:1
Skogsstyrelsen
55
55
78
1:2
Insatser för skogsbruket
1
560
1
560
1
035
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
21
22
23
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
50
50
50
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
40
40
40
1:8
Statens jordbruksverk
10
20
20
1:14
Livsmedelsverket
21
15
68
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
85
85
85
1:30
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
1
522
1
652
1
662
Summa
3
364
3
499
3
061
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
24
Näringsliv
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
24
Näringsliv
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
30
30
30
1:5
Näringslivsutveckling
122
122
122
1:8
Sveriges geologiska undersökning
76
78
78
1:24
Elstöd
−2
400
±0
±0
99:1
Program för grön omställning inom pappersindustrin
150
300
300
Summa
−2
022
530
530
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
18
241
24
051
42
361
Summa
18
241
24
051
42
361
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
1:1
Räntor på statsskulden
10
10
10
Summa
10
10
10
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa
±0
±0
±0
14
Den offentliga sektorns finanser m.m.
Tabell 12 Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Offentlig sektors inkomster
75
725
76
570
79
610
Offentlig sektors utgifter
86
643
158
933
195
909
Finansiellt sparande i offentlig sektor
−10
918
−82
363
−116
299
Staten
−25
298
−90
563
−135
899
Ålderspensionssystemet
16
400
10
020
21
220
Kommunsektorn
−2
020
−1
820
−1
620
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)
−0,00
%
−0,92
%
−0,34
%
Tabell 13 Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Kommunernas inkomster
34
201
51
611
78
846
Kommunal inkomstskatt
12
600
21
010
25
210
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
18
241
24
051
42
361
därav ekonomiska regleringar
−11
000
−11
700
−12
000
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
3
360
6
550
11
275
Utgifter
36
221
53
431
80
466
Finansiellt sparande i kommunsektorn
−2
020
−1
820
−1
620
Tabell 14 Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Inkomster i statens budget
63
125
55
560
54
400
därav inkomster av försåld egendom
±0
±0
±0
Utgifter i statens budget
88
423
146
123
190
299
därav statsskuldsräntor
10
10
10
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
±0
Statens budgetsaldo
−25
298
−90
563
−135
899
Statsskuld vid årets slut
25
298
115
861
251
760
Tabell 15 Inkomster i statens budget
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Direkta skatter på arbete
177
720
192
610
205
155
Indirekta skatter på arbete
−136
850
−152
130
−166
030
Skatt på kapital
26
265
26
540
30
730
Skatt på konsumtion och insatsvaror
7
990
8
800
8
880
Offentliga sektorns skatteintäkter
75
125
75
870
78
810
avgår skatter till andra sektorer
−12
600
−21
010
−25
210
Statens skatteintäkter
62
525
54
860
53
600
Periodiseringar
±0
±0
±0
Statens skatteinkomster
62
525
54
860
53
600
Övriga inkomster
600
700
800
Inkomster i statens budget
63
125
55
560
54
400
Tabell 16 Utgiftstak för staten
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2023
2024
2025
Takbegränsade utgifter
88
413
164
538
229
764
Budgeteringsmarginal
587
462
1
236
Utgiftstak för staten
89
000
165
000
231
000
15
Beräkning av statsbudgetens inkomster
Tabell 17 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2023
Tusental kronor
Inkomsttitel
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1100
Direkta skatter på arbete
738
820
481
177
720
000
1111
Statlig inkomstskatt
53
723
921
21
520
000
1115
Kommunal inkomstskatt
881
308
597
12
600
000
1120
Allmän pensionsavgift
151
593
946
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−347
805
983
143
600
000
1200
Indirekta skatter på arbete
711
505
613
−136
850
000
1210
Arbetsgivaravgifter
697
492
373
−136
650
000
1240
Egenavgifter
12
664
870
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−48
492
443
−200
000
1270
Särskild löneskatt
57
769
404
±0
1280
Nedsättningar
−8
538
232
±0
1290
Tjänstegruppliv
609
641
±0
1300
Skatt på kapital
345
261
868
26
265
000
1310
Skatt på kapital, hushåll
77
585
859
23
250
000
1320
Skatt på företagsvinster
178
077
471
−3
085
000
1330
Kupongskatt
10
146
640
±0
1340
Avkastningsskatt
19
323
373
±0
1350
Fastighetsskatt
37
959
490
6
100
000
1360
Stämpelskatt
14
612
035
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
7
557
000
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
735
754
854
7
990
000
1410
Mervärdesskatt
594
498
829
600
000
1420
Skatt på alkohol och tobak
30
364
205
±0
1430
Energiskatt
47
252
516
6
790
000
1440
Koldioxidskatt
22
468
217
120
000
1450
Övriga skatter på energi och miljö
8
045
910
480
000
1470
Skatt på vägtrafik
25
226
695
±0
1480
Övriga skatter
7
898
482
±0
1500
Skatt på import
9
434
324
±0
1600
Restförda och övriga skatter
13
366
208
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
−9
434
324
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)
2
544
709
024
75
125
000
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−1
216
502
231
−12
600
000
Statens skatteintäkter (periodiserat)
1
328
206
793
62
525
000
1900
Periodiseringar
−15
533
163
±0
1000
Statens skatteinkomster
1
312
673
630
62
525
000
Övriga inkomster (kassamässigt)
−33
200
417
600
000
2000
Inkomster av statens verksamhet
42
613
203
600
000
3000
Inkomster av försåld egendom
5
000
000
±0
4000
Återbetalning av lån
527
980
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
19
134
000
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
32
477
456
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
−132
953
056
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)
1
279
473
213
63
125
000
Tabell 18 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2024–2025
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Avvikelse från regeringen
2024
2025
1100
Direkta skatter på arbete
192
610
205
155
1111
Statlig inkomstskatt
20
900
21
945
1115
Kommunal inkomstskatt
21
010
25
210
1120
Allmän pensionsavgift
±0
±0
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
150
700
158
000
1200
Indirekta skatter på arbete
−152
130
−166
030
1210
Arbetsgivaravgifter
−151
930
−165
830
1240
Egenavgifter
±0
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−200
−200
1270
Särskild löneskatt
±0
±0
1280
Nedsättningar
±0
±0
1290
Tjänstegruppliv
±0
±0
1300
Skatt på kapital
26
540
30
730
1310
Skatt på kapital, hushåll
23
720
28
020
1320
Skatt på företagsvinster
−3
280
−3
390
1330
Kupongskatt
±0
±0
1340
Avkastningsskatt
±0
±0
1350
Fastighetsskatt
6
100
6
100
1360
Stämpelskatt
±0
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
±0
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
8
800
8
880
1410
Mervärdesskatt
680
680
1420
Skatt på alkohol och tobak
±0
±0
1430
Energiskatt
7
470
7
530
1440
Koldioxidskatt
120
120
1450
Övriga skatter på energi och miljö
530
550
1470
Skatt på vägtrafik
±0
±0
1480
Övriga skatter
±0
±0
1500
Skatt på import
±0
±0
1600
Restförda och övriga skatter
50
75
1700
Avgående poster, skatter till EU
±0
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter (periodiserat)
75
870
78
810
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−21
010
−25
210
Statens skatteintäkter (periodiserat)
54
860
53
600
1900
Periodiseringar
±0
±0
1000
Statens skatteinkomster
54
860
53
600
Övriga inkomster (kassamässigt)
700
800
2000
Inkomster av statens verksamhet
700
800
3000
Inkomster av försåld egendom
±0
±0
4000
Återbetalning av lån
±0
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
±0
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
±0
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
±0
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Statsbudgetens inkomster (kassamässigt)
55
560
54
400
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Ida Gabrielsson (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Tony Haddou (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Jessica Wetterling (V)
Ali Esbati (V)
[1]
Konjunkturinstitutet, Konjunkturläget september 2022.
[2]
Ibid.
[3]
Ibid.
[4]
https://skr.se/download/18.50bfbe141840e2c6c5a54e85/1667389150465/WEBB-SKR2022_00375-1-Hemstallan-stod-med-ekonomin.PDF.
[5]
SCB.
https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/inkomster-for-personer/.
[6]
https://www.folkhalsoguiden.se/nyhetsarkiv/stora-halsoklyftor-i-stockholms-lan/.
[7]
SOU 2017:1 För Sveriges landsbygder – en sammanhållen politik för arbete, hållbar tillväxt och välfärd, http://www.sou.gov.se/wp-content/uploads/2017/01/SOU-2017_1_tryck.pdf.
[8]
Arbetet 2020-11-02 (https://arbetet.se/2020/11/02/allt-fler-sjukskrivna-tvingas-soka-hjalp-hos-socialtjansten/), DN 2020-12-06 (https://www.dn.se/debatt/svensk-valfard-fungerar-inte-for-den-som-ar-sjuk-lange/), SOU 2020:24 Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess.
[9]
Dödligt våld i den kriminella miljön 2005–2017, Brottsförebyggande rådet, rapport 2020:4.
[10]
Institutet för framtidsstudier, Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige, Forskningsrapport 2018:4.
[11]
Kjell Elefalk, Dramatisk reducerad utsatthet under 20 år! Tidskrift för kriminalvård, 2022-05-05.
[12]
Brottsförebyggande rådet, Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder. En jämförande studie av nivåer, trender och våldsmetoder, 2021:8. Se även Brottsförebyggande rådets kortanalys Brottsutvecklingen till och med 2021, 5/2022.
[13]
Brottsförebyggande rådet, Nationella trygghetsundersökningen 2022, rapport 2022:9.
[14]
Se t.ex. Felipe Estrada, professor i kriminologi, Stockholms universitet, m.fl.
[15]
Institutet för framtidsstudier, Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige, Forskningsrapport 2018:4. Brottsförebyggande rådet, Dödligt skjutvapenvåld i Sverige och andra europeiska länder. En jämförande studie av nivåer, trender och våldsmetoder, 2021:8.
[16]
SCB (2021). Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2019.
[17]
Wilson, D. & Bridge, G. (2019). School Choice and Equality of Opportunity: an International Systematic Review, Nuffield Foundation, EDU/42625.
[18]
Folkhälsomyndigheten (2022). Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022. Samt SCB (2021). Livslängden i Sverige 2011–2020 – Livslängdstabeller för riket och länen.
[19]
Källa: SOM-institutet vid Göteborgs universitet (Den nationella SOM-undersökningen 1986–2021, Svenska trender 1986–2021). Frågeformulering: ”Vilken är din åsikt om följande förslag?”. Svarsalternativen är ”mycket bra förslag”, ”ganska bra förslag”, ”varken bra eller dåligt förslag”, ”ganska dåligt förslag” och ”mycket dåligt förslag”. Balansmått avser andelen som svarat ”mycket” eller ”ganska bra förslag” minus andelen som svarat ”ganska” eller ”mycket dåligt förslag”.
[20]
Kommunal (2021). Så mycket bättre? – En jämförelse av anställningsvillkor och löner i privat och kommunalt driven äldreomsorg.
[21]
Skolverket (2022).
[22]
SCB (2021). Finansiärer och utförare inom vård, skola och omsorg 2019.
[23]
Källa: SOM-institutet (LO:s välfärdsrapport).
[24]
Förutsättningar för skolval regleras i skollagen.
[25]
Kommuninvest (2021). Att äga eller hyra sina verksamhetslokaler – viktiga överväganden för offentliga aktörer.
[26]
https://skr.se/download/18.50bfbe141840e2c6c5a54e85/1667389150465/WEBB-SKR2022_00375-1-Hemstallan-stod-med-ekonomin.PDF.
[27]
Se https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2022/11/elpriskompensation-v221113.pdf.
[28]
Se exempelvis Onaran & Obst (2016). Wage-led Growth in the EU15 Member-States: the Effects of Income Distribution on Growth, Investment, Trade Balance and Inflation, Cambridge Journal of Economics.
[29]
För en diskussion kring beräkningar av den neutrala räntan, se exempelvis Svensson (2014
a). ”Mycket expansiv penningpolitik” – okunnighet eller desinformation? Ekonomistas. Och vidare Svensson (2014
b). Penningpolitik och full sysselsättning, LO.
[30]
Se exempelvis LO (2020). Den aktiva arbetsmarknadspolitikens tillbakagång.
[31]
LO (2022). Hur fungerar a-kassan – för den enskilde och hur lite får du? Samt LO (2022). Vilken roll spelar arbetslöshetsförsäkringen i samhällsekonomin?
[32]
Larsson, M. (2022). Lönerapport 2022. Löner och löneutveckling år 1913–2021 efter klass och kön. LO.
[33]
Andelen 80+ av befolkningen som är 20–64 år, enligt SCB:s befolkningsprognos 2022.
[34]
Kleven (2014). How Can Scandinavians Tax so Much?, Journal of Economic Perspectives, 28(4):77–98.
[35]
Hope, D. och Limberg J. (2020). ”The Economic Consequences of Major Tax Cuts for the Rich”, London School of Economics.
[36]
Regeringens proposition 2020/21:1 bilaga 3.
[37]
Den svenska Gini-koefficienten för faktorinkomster var 0,51 år 2018; skatter och transfereringar bidrog sedan till att Gini-koefficienten för ekonomisk standard (disponibel inkomst justerad efter hushållssammansättning) minskade till 0,31. När inkomsten för samtliga individer utökas med värdet av välfärdstjänsterna (utökad inkomst) minskar inkomstskillnaderna mätt med Gini ytterligare – till 0,24. Källa: Regeringens proposition 2020/21:1 bilaga 3.
[38]
https://www.dn.se/debatt/infor-ett-underskottsmal-for-att-betala-klimatsatsningar/.
[39]
Arbetsförmedlingen (2021). Yrkesprognoser – En utblick över åren 2022 och 2026.
[40]
Klimatpolitiska rådet (2022). Årsrapport, Rapport nr 5.
[41]
https://fossilfrittsverige.se/2021/05/06/tio-forslag-for-fossilfri-aterhamtning/.
[42]
IFAU (2012). Vad innebär det att bli coachad? En utvärdering av jobbcoachningen. Rapport 2012:24.
[43]
Riksrevisionen (2014). Etableringslotsar – fungerar länken mellan individen och arbetsmarknaden? (RiR 2014:14).
[44]
IFAU 2019:27.
[45]
IFAU 2018:13, IFAU 2018:14.
[46]
LO (2022). Etablering eller segmentering? – En analys av systemet med subventionerade anställningar.
[47]
RUT 2022:998.
[48]
Arbetsförmedlingen (2021). Effekter av arbetsmarknadspolitiska program 2010–2018.
[49]
Budgetpropositionen för 2022 utgiftsområde 14 s.
25.
[50]
Enligt beräkningar från LO.
[51]
Sundén, A. (2020). Läget på arbetsmarknaden och i arbetsmarknadspolitiken – vad behöver göras?
[52]
RUT 2022:1138.
[53]
ISF (2022:2). Utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30 åren.
[54]
RUT 2022:600.
[55]
RUT 2022:600.
[56]
RUT 2022:600.
[57]
RUT 2022:600.
[58]
RUT 2022:575.
[59]
Forena (2022). Stora pensionsrapporten.
[60]
Med låg ekonomisk standard avses en ekonomisk standard under 60 procent av medianvärdet för riket.
[61]
Följdeffekter av förslagen, på exempelvis jobbskatteavdrag och arbetsgivaravgifter, är inkluderade.
[62]
Vänsterpartiets förslag om att höja pensionerna beskrivs närmare i motion 2021/22:4707. Till skillnad från förslaget i motionen föreslår vi nu att inbetalningarna höjs stegvis och att pensionssystemet finansieras fullt ut, vilket innebär att gasen kommer att aktiveras under de närmast kommande åren.
[63]
RUT 2020:577.
[64]
RUT 2022:1107.
[65]
RUT 2020:762.
[66]
Folkhälsomyndigheten (2022). Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022.
[67]
SCB (2022). Sveriges framtida befolkning 2022–2070.
[68]
SKR (2020). Möt välfärdens kompetensutmaning – rekryteringsrapport 2020.
[69]
KI (2022). Konjunkturläget, september.
[70]
Kommunal (2019). Skatteväxling för välfärden – ett idéprogram.
[71]
Larsson, M. (2021). Lönerapport 2021. Löner och löneutveckling år 1913–2020 efter klass och kön. LO.
[72]
Utöver detta anslår vi 40
miljarder kronor fram till 2026 för att kommuner och regioner ska klara av de kostnadsökningar som följer av den demografiska utvecklingen (se vidare under avsnittet ”Mer resurser när befolkningen växer”).
[73]
https://www.vardfokus.se/nyheter/hon-fick-betald-specialistutbildning-blev-skyldig-75-000/.
[74]
Folkhälsomyndigheten (2019). Öppna jämförelser folkhälsa 2019.
[75]
Beräkningen är uppskalad till riket utifrån kostnaderna i region Skåne.
[76]
LO (2015). Klassamhällets dolda leende: LO:s åtgärdsprogram för en mer jämlik tandhälsa.
[77]
https://arbetet.se/2017/09/13/nattjobb-samre-for-tanderna/.
[78]
Enligt modellen för högkostnadsskydd täcker subventioneringen kostnader för ersättningsberättigad tandvård som högst motsvarar respektive åtgärds referenspris, vilket beslutas av TLV, alternativt vårdgivarens pris om detta är lägre. Högkostnadsskyddet beräknas enligt samma princip som för hälso- och sjukvården, alltså 0,025 gånger prisbasbeloppet avrundat nedåt till närmaste femtiotal kronor.
[79]
SOU (2021). När behovet får styra – ett tandvårdssystem för en mer jämlik tandhälsa, vol. 1.
[80]
RUT, dnr 2021:918.
[81]
Katalys (2019). Fattigdom gör inte människan friskare.
[82]
Fackförbundet ST (2022). Urholkad stat – en rapport om produktivitetsavdraget i statlig sektor.
[83]
Egna beräkningar.
[84]
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse.
[85]
Persson, Sven (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
[86]
Skelleftea.se.
[87]
Inkomster som är avgiftsgrundande: lön/inkomst från eget företag, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension och sjukbidrag. Inkomster som inte är avgiftsgrundande: försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd), bostadsbidrag, barnbidrag och studiemedel (bidrag och lån).
[88]
RUT 2022:750.
[89]
Skolverket (2021). Likvärdig förskola i svårigheter.
[90]
SOU 2022:34.
[91]
Inkomster som är avgiftsgrundande: lön/inkomst från eget företag, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension och sjukbidrag. Inkomster som inte är avgiftsgrundande: försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd), bostadsbidrag, barnbidrag och studiemedel (bidrag och lån).
[92]
RUT 2022:750.
[93]
https://www.dn.se/debatt/infor-ett-underskottsmal-for-att-betala-klimatsatsningar/.
[94]
Konjunkturinstitutet (2021). Finanspolitiska multiplikatorer i Sverige.
[95]
https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2022/11/elpriskompensation-v221113.pdf.
[96]
FN:s IPCC-rapport (2022). Att begränsa klimatförändringen.
[97]
Konjunkturinstitutet (2019). ”Svenska skatter i internationell jämförelse”.
[98]
SNS (2018). Konjunkturrådets rapport 2018, ”Kapitalbeskattningens förutsättningar”.
[99]
Ownershift (2019). ”Vem äger Sverige?”
[100]
Regeringens skrivelse 2020/21:98 Redovisning av skatteutgifter 2021.
[101]
RUT, dnr 2022:838.
[102]
Ibid.
[103]
Reformen baserades på förslag i utredningen av Edin, Hansson, Lodin (2005). ”Reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet”, Finansdepartementet.
[104]
Boendetjänsten kan jämföras med den hyra som betalas för boende i en hyresbostad.
[105]
Den kommunal fastighetsavgiften har dock alla drag av en skatt.
[106]
RUT, dnr 2022:659
och https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/boende-byggande-och-bebyggelse/fastighetstaxeringar/fastighetstaxeringar/pong/tabell-och-diagram/fastighetsbestandet/.
[107]
RUT, dnr 2022:659.
[108]
2019 slopades värnskatten och brytpunkten för statlig inkomstskatt höjdes, sammanlagt till en kostnad på 10
miljarder kronor, men det har inte minskat kraven.
[109]
RUT, dnr 2022:614.
[110]
Ibid.
[111]
Ibid.
[112]
De förslag som ingår i analysen är: i) Ny skatt på inkomster över 62
000 kr/mån., ii) Avtrappat jobbskatteavdrag från 43
000 kr/mån., iii) Lika skatt på lika inkomst och iv) Brytpunkten för statlig inkomstskatt behålls på 2022 års nivå.
[113]
RUT, dnr 2022:1227.
[114]
Riksrevisionen (2020). Rutavdraget – konsekvenser av reformen, RiR 2020:2.
[115]
Beräkningen baseras på SCB:s lönestrukturstatistik för 2021, genomsnittslöner för undersköterskor inom äldreomsorgen m.m. Lönekostnaderna har räknats upp med en faktor 1,5 för att inkludera arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och avtalspensioner.
[116]
SOU 2020:46 Jämlikhetskommissionen. En gemensam angelägenhet.
[117]
Egelbark, J. och Kaunitz, N. (2013). ”Sänkta arbetsgivaravgifter för unga”, IFAU Rapport 2013:26.
[118]
Tillfällig nedsättning. Nedsättningen av arbetsgivaravgifterna för denna grupp upphör den 31
mars 2023.
[119]
För den del av ränteutgifterna som överstiger 100
000 kronor får avdrag göras med 21
procent.
[120]
https://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2021/fragor-och-svar-om-amorteringskravet-som-borjar-galla-igen-fran-och-med-i-morgon/.
[121]
Ibid.
[122]
Konjunkturinstitutet (2022). ”Hållbarhetsrapport 2022 för de offentliga finanserna”.
[123]
Baserat på Konjunkturinstitutets (september 2022) BNP-prognos för 2023 på 6
135 miljarder kronor.

=== HC021924: För ett starkare Sverige – Klimat, välfärd och tillväxt. Vänsterpartiets budgetmotion för 2025 ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hc021924

Motion till riksdagen
2024/25:1924
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
För ett starkare Sverige – Klimat, välfärd och tillväxt. Vänsterpartiets budgetmotion för 2025
1
Sammanfattning
Den svenska ekonomin har gått på lågvarv under snart två års tid. Hushållens konsumtion har utvecklats svagt i spåren av den höga inflationen och byggsektorn har närapå kraschat, tyngd av höga räntor och svag efterfrågan. Arbetslösheten har ökat med cirka 57
000 personer. Faktum är att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU. Effekterna av regeringens passiva finanspolitik och frånvaron av tillväxtfrämjande investeringar syns nu tydligt på arbetsmarknaden. Situationen kräver en effektiv Arbetsförmedling med tillräckligt med resurser. Vänsterpartiet föreslår i denna motion en förändrad inriktning på arbetsmarknadspolitiken och ett antal akutåtgärder för att komma till rätta med Arbetsförmedlingens brister.
Det finns vissa tecken på att den svenska ekonomin kan komma att ta fart. Infla
­
tionen har fallit snabbt i Sverige och till stor del är förklaringen lägre energipriser. Riksbanken har nu börjat sänka räntan och Vänsterpartiets syn är att de bör fortsätta i snabbare takt än vad de hittills har signalerat.
Sveriges kommuner och regioner har haft ett antal tuffa år. Stigande kostnader för varor, tjänster och inte minst avtalspensioner har satt hård press på framför allt regionernas ekonomi. När sedan regeringen valt att inte skjuta till de medel som behövs för att täcka kostnadsökningarna har många regioner tvingats till nedskärningar inom sjukvården. För 2025 och 2026 stärks dock kommunsektorns ekonomi påtagligt. De förbättrade resultaten beror också till stor del på genomförda besparingar och skatte
­
höjningar. Såväl kommunerna som regionerna har flera år av besparingar och ned
­
skärningar bakom sig, det är nu viktigt att de ges resurser att bygga upp sina verksam
­
heter igen. Sveriges kommuner och regioner står också inför stora investeringsbehov. Många befintliga avlopps- och vattenledningar, idrottsanläggningar, sjukhus och bostäder runtom i landet har nått slutet på sin tekniska livslängd.
Vänsterpartiet föreslår i denna motion ett
återuppbyggnadsprogram
för Sveriges kommuner och regioner. Det handlar dels om en kraftfull ökning av resurser till välfärdens kärna i form av sjukvården, skolan och barn- och äldreomsorgen, dels om ett
investerings- och underhållsprogram för att rusta upp och klimatanpassa den kommunala
och regionala infrastrukturen –
Sverigejobben
.
Hushållen är fortsatt pressade. Prisökningen för boende och livsmedel har ökat med 26 respektive 25 procent sedan januari 2022. Det är betydligt högre än löneökningarna under samma tid. Antalet människor som lever i allvarlig materiell och social fattigdom ökade med närmare 80 procent mellan 2021 och 2023. Regeringens budget för 2025 accelererar den utvecklingen, då tyngdpunkten i politiken ligger på skattesänkningar för de som redan har. De hushåll som får mest är de som har miljoninkomster under ett år.
Det till en kostnad dubbelt så stor som hela det föreslagna sektorsbidraget till sjukvården.
Världen står inför ett klimatnödläge. För att nå våra klimatmål måste hela ekonomin ställas om. På mycket kort tid behöver omställningen av vår konsumtion och produktion sättas i centrum av samhällets utveckling. Vänsterpartiet vill ta sikte på en klimatpolitik som är strukturerad, omfattande och folkligt förankrad. Genom investeringar på 700
miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras.
Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska
skatte
­
systemet utvecklats och fortsätter att utvecklas.
Det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. I denna motion avslår Vänsterpartiet regeringens orättvisa skattepolitik och lägger förslag på höjda skatter på kapital
­
inkomster, arv, gåvor och fastigheter m.m. som finansiering för satsningar på välfärden, socialförsäkringarna och bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för låg- och medelinkomst
­
tagare. På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. Så bygger vi Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.
2
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning
2 Innehållsförteckning
3 Förslag till riksdagsbeslut
4 Det ekonomiska läget
4.1 Konjunkturläget
4.2 Arbetslösheten ökar
4.3 Penningpolitiken
4.4 Läget i kommunsektorn
4.5 Ökad ojämlikhet
5 Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik
5.1 Moderatbidrag till de som redan har
5.2 Regeringen och Sverigedemokraterna struntar i välfärden
5.3 Siffertrixande och brist på investeringar i klimatpolitiken
5.4 Sveriges roll i omvärlden
6 Finanspolitiska ramverket
6.1 Hur uppstår reformutrymmet
6.2 Finanspolitiska överväganden
6.3 Vår syn på den pågående utredningen om saldomålet
6.3.1 Kärnkraftsutbyggnadens effekter på de offentliga finanserna
6.4 Klimatomställningen och behovet av ett reformerat ramverk
6.5 Nytt saldomål för de offentliga finanserna
6.6 Höj skuldankaret
6.7 Inkomstgolv
6.8 Ökad transparens i budgetpolitiken
6.9 Realekonomiska mål bör komplettera de finansiella målen
7 Hushållens ekonomiska situation
7.1 Höj och inflationsskydda barnbidraget
7.2 Höj och reformera bostadsbidraget
7.3 Höj tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen
7.4 Avskaffa karensavdraget
7.5 Höj försörjningsstödet
7.6 Höj inkomstpensionstillägget
7.7 Höj och stärk arbetslöshetsförsäkringen
8 Fortsatta nedskärningar i välfärden
8.1 Regionerna gör stora underskott 2024
8.1.1 Vårdgarantin efterlevs inte
8.1.2 Personalen måste bli fler, inte färre
8.2 Kommunerna har mycket stora investeringsbehov
8.3 Ett återhämtningsstöd till välfärden
8.4 Förstärk sektorsbidraget till hälso- och sjukvården
8.5 Glesbygdstillägg inom sjukvården
8.6 Öka tillgång till psykologisk behandling
8.7 Reformera tandvården
8.8 Stärk socialtjänsten
8.9 Vänsterpartiets satsningar på kommunsektorn
9 En aktiv arbetsmarknadspolitik
9.1 En fungerande arbetsförmedling
9.1.1 Stoppa kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen
9.1.2 Säkerställ lokal närvaro i hela landet
9.1.3 30
000 i arbetsmarknadsutbildning
9.1.4 Ge Arbetsförmedlingen möjlighet att allokera sina anslag
9.1.5 Ge Arbetsförmedlingen möjlighet att erbjuda arbetsmarknadsutbildning som finns inom yrkesvux
9.1.6 Ge Arbetsförmedlingen möjlighet att stoppa möjligheten att överklaga tilldelningsbeslut inom arbetsmarknadsutbildningen
9.2 Sverigejobb
10 Förskola, skola och högre utbildning
10.1 Fler vuxna i förskolan
10.2 Kraftigt förstärkt elevhälsa
10.3 Främja ökat deltagande i förskola och fritidshem
10.4 Högre utbildning: universitet och högskola
10.5 Stöd till folkbildningen
10.6 Idrott för alla
11 Ekonomisk politik för en rättvis grön klimatomställning
11.1 En investeringsplan för grön omställning
11.2 Investera för ökad sysselsättning
12 Vänsterpartiets klimatinvesteringar 2024–2027
13 Klimatsmarta och trygga boenden
13.1 Renovering i kombination med klimatåtgärder
13.2 Fler klimatsmarta hyresrätter till en överkomlig hyra
14 Ett hållbart energisystem
14.1 Vindkraft – på land och till havs
14.2 Stärkt elöverföringskapacitet
15 Framtidens transporter
15.1 Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
15.2 Sverigebiljetten för billigare kollektivtrafik
15.3 Investeringsstöd och utbyggnad av kollektivtrafik
16 Klimatklivet
17 Värnet om naturen/skydda miljön
18 Ett enhetligt och rättvist skattesystem
18.1 Målen för skattepolitiken
18.2 Extrem skattepolitik i BP25
18.3 Skatt på kapital och egendom
18.4 Enhetliga kapitalskatter
18.5 Arvs- och gåvoskatt
18.6 Oligopolskatt på bankernas övervinster
18.7 Beskattning av fastigheter
18.8 Skatt på förvärvsinkomster
18.9 Rut och rot
18.10 Sociala avgifter
18.11 Ränteavdragen och hushållens kreditrestriktioner
18.12 Miljöskatter
18.13 Vänsterpartiets skatteförslag
19 Utgiftsramar och fördelning av utgifter i
20 Den offentliga sektorns finanser m.m.
21 Beräkning av statsbudgetens inkomster
Bilaga Fördelningsanalys av Vänsterpartiets budgetmotion
Inkluderade förslag
3
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen (avsnitt
6–18).
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2025–2027 enligt förslaget i tabell 16 avsnitt 20 i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2025 enligt förslaget i tabell 17 avsnitt 21 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2026 och 2027 enligt förslaget i tabell 18 avsnitt 21 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2025 enligt förslaget i tabell
9 avsnitt 19 i motionen.
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2026 och 2027 enligt förslaget i tabell 10 avsnitt 19 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
4
Det ekonomiska läget
4.1
Konjunkturläget
Inflationen har fallit tillbaka rejält under det senaste halvåret i både Europa och USA. Den amerikanska ekonomin ser ut att undvika en mer omfattande lågkonjunktur, trots de senaste årens stora räntehöjningar. Euroområdet har haft en svagare ekonomisk utveckling än USA och tillväxten är klart dämpad i år. Tyskland går trögt med bland annat svag bilexport. De nordiska länderna utvecklas olika, med lågkonjunktur i Finland, fortsatt inflationstryck i Norge, och ett Danmark som går starkt, främst drivet av landets stora läkemedelsindustri.
Den svenska ekonomin har gått på lågvarv under snart två års tid nu (se figur
1 nedan). Hushållens konsumtion har utvecklats svagt i spåren av den höga inflationen och byggsektorn har närapå kraschat, tyngd av höga räntor och svag efterfrågan.
Figur 1 Svensk BNP, Q1 2021–Q2 2024
Säsongsrensade kvartalsvärden
Källa: SCB.
Det finns dock vissa tecken på att den svenska ekonomin kan komma att ta fart. Hushållens syn på den egna ekonomin, som varit väldigt dyster under ett tag med stigande räntor och hög inflation, håller nu på att vända i takt med fallande inflation och att Riksbanken börjat sänka räntorna. Det förändrade läget syns också i Konjunktur
­
institutets s.k. konfidensindikatorer som mäter stämningsläget i näringslivets olika branscher. I Konjunkturbarometern för juli ligger konfidensindikatorerna på ungefär normal nivå eller något lägre i näringslivets olika delar.
Figur 2 Hushållens syn på egen ekonomi
[1]
Källa: Konjunkturinstitutet.
4.2
Arbetslösheten ökar
Den svenska arbetsmarknaden var länge förhållandevis stark trots hög inflation och stigande räntor. Först i början av 2023 började arbetslösheten stiga. Till en början parallellt med stigande sysselsättningsgrad, men på slutet har även sysselsättningen utvecklats svagt. Arbetslösheten har nu ökat med 1
procentenhet på ett år, vilket motsvarar cirka 57
000 fler i arbetslöshet.
Figur 3 Arbetslöshet och sysselsättningsgrad, 15–74 år, 2001–2024 (juli)
Säsongsrensade trendvärden, månadsdata
Källa: SCB (AKU).
Faktum är att Sverige har den tredje högsta arbetslösheten inom EU. Endast Spanien och Grekland har en högre arbetslöshet. Effekterna av regeringens passiva finanspolitik och frånvaron av tillväxtfrämjande investeringar syns nu tydligt på arbetsmarknaden.
Figur 4 Arbetslösheten, juli 2024
Säsongsrensade månadsdata
Källa: Eurostat.
Arbetslösheten har ökat i de flesta yrkesområden. Några områden sticker dock ut. Antalet arbetslösa inom bygg och anläggning har ökat med 59 procent under de senaste två åren. Även data och it har sett en kraftigt ökad arbetslöshet. Här har antalet arbetslösa ökat med 58 procent under samma tidsperiod.
[2]
Även antalet långtidsarbetslösa har ökat en del under det senaste året. Långtids
­
arbetslösheten ligger kvar på den högre platå som tyvärr gällt sedan finanskrisen 2008/09 (se figur
5 nedan).
Figur 5 Inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen, + 6 mån. resp. + 12 mån.
Källa: SCB (AKU).
Mycket av den arbetsmarknadspolitiska diskussionen de senaste åren har handlat om framväxten av en alltmer tudelad arbetsmarknad. En växande andel av de arbetslösa tillhör de grupper som enligt Arbetsförmedlingen har ”svag konkurrensförmåga”. Med ”svag konkurrensförmåga” menas de grupper som historiskt haft en svag ställning på arbetsmarknaden. Dessa grupper är äldre (55–64 år), utomeuropeiskt födda, individer med som mest förgymnasial utbildning samt personer med funktionsnedsättning. Dessa gruppers arbetslöshet, som andel av den totala arbetslösheten, växte från att utgöra knappt 50 procent 2006 till över 75 procent 2017–2019 (se figur
7 nedan). Därefter går det att skönja en svagt fallande trend, bland annat ökade sysselsättningen starkt bland utomeuropeiskt födda. Faktum är att sysselsättningen ökat starkt bland utrikes födda under en längre period, och det är huvudförklaringen till att sysselsättningsgraden totalt sett i Sverige utvecklats så starkt de senaste 15 åren (se figur
6).
Figur 6 Sysselsättningsgrad, 15–74 år, utrikes födda, 2004–2024 (kvartal 2)
Säsongsrensade trendvärden, kvartalsdata
Källa: SCB (AKU).
Ett annat mönster som är tydligt är att vid större uppgångar av arbetslösheten ökar arbetslösheten relativt mer hos dem med en starkare förankring på arbetsmarknaden. I figuren syns detta genom att andelen arbetslösa i grupperna som har en ”svag konkurrensförmåga” minskade i samband med finanskrisen 2008/09 och pandemin 2020 och minskar även nu när arbetslösheten stiger i spåren efter inflationskrisen.
Figur 7 Inskrivna som arbetslösa, totalt och de med svag konkurrensförmåga
Antal personer respektive andel (med svag konkurrensförmåga) av total arbetslöshet
Källa: Arbetsförmedlingen.
Den höga arbetslösheten och där en stor del av de arbetslösa står långt ifrån arbets
­
marknaden kräver en effektiv Arbetsförmedling. Den nuvarande Arbetsförmedlingen klarar dock inte av sitt nuvarande uppdrag. Detta är ett resultat av flera olika beslut. Arbetsförmedlingen har dels fått nya uppdrag, bl.a. i form av nyanländas etablering. Stora delar av arbetsmarknadspolitiken har dessutom privatiserats, vilket försvårar en sammanhållen, effektiv och koordinerad arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen har därtill dränerats på resurser. I reala termer har Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag minskat med nästan 30 procent mellan 2018 och 2024 (se figur
8 nedan). Detta har sammantaget fått stora återverkningar på Arbetsförmedlingens verksamhet. Personal
­
styrkan på Arbetsförmedlingen har minskat från drygt 14
000 (2018) till cirka 11
400 anställda (2023), omräknat till heltider, vilket motsvarar en minskning på nästan 20 procent. Mest har kärnverksamheten minskat, där arbetsförmedlarna ingår. Under samma tidsperiod, 2018–2023, minskade antalet heltidsanställda arbetsförmedlare med drygt 23 procent.
[3]
Figur 8 Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag
[4]
(2023 års priser), mnkr
Källa: ESV, BP24, KI och egen beräkning.
Utvecklingen syns tydligt i Arbetsförmedlingens närvaro runt om i landet. Redan 2015–2018 hade Arbetsförmedlingen påbörjat en minskning av sina arbetsförmedlingskontor. En större avveckling av arbetsförmedlingskontoren skedde dock 2019 och i början av 2020 sedan Arbetsförmedlingen fattat beslut om att avveckla 126 kontor i totalt 122 kommuner. Arbetsförmedlingen har gått från att ha 172 fast bemannade kontor till 81 stycken i september 2024.
[5]
Arbetsförmedlingen klarar för närvarande inte av sina uppdrag. De har varken rätt förutsättningar för de grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden eller för den mer traditionella arbetsmarknadspolitiken i form av förmedling, utbildning och praktik. Vänsterpartiet föreslår i denna motion en förändrad inriktning på arbetsmarknads
­
politiken och ett antal akutåtgärder för att komma till rätta med Arbetsförmedlingens brister.
4.3
Penningpolitiken
Inflationen faller nu snabbt i Sverige, och har gjort så under en längre tid (se figur
9 nedan). Inflationstakten enligt KPIF (konsumentprisindex med fast ränta) var 1,2 procent i augusti, vilket är en minskning från juli då den var 1,7 procent. Månads
­
förändringen från juli till augusti var –0,6 procent enligt KPI.
[6]
En stor del av den fallande inflationen förklaras av lägre energipriser. Inflationstrycket i den svenska ekonomin är dock lågt även rensat för de fallande energipriserna. Riksbanken bör nu sänka räntan i snabbare takt än vad de hittills har signalerat.
Figur 9 KPIF-inflationen, 2019–2024 (augusti)
Månadsdata, årstakter
Källa: SCB.
Vänsterpartiet har länge varit kritiskt mot den förda penningpolitiken. Inflations
­
uppgången var framför allt utbuds- och vinstdriven. Om inflationen är utbudsdriven och ett resultat av dysfunktionella marknader med bristande konkurrens är det snarare andra åtgärder som bör aktualiseras, såsom regleringar och andra strukturella reformer. Före
­
tagen utnyttjade inflationsimpulserna efter pandemin och Rysslands anfallskrig mot Ukraina till breda prishöjningar på varor och tjänster. Detta har resulterat i kraftigt stigande vinstandelar i näringslivet (se figur 10).
Figur 10 Näringslivets vinstandel, 2001–2023
Procent
Källa: Konjunkturinstitutet (diagramunderlag, KI mars 2024).
Det ligger nära till hands att tro att den höga vinstandelen har sin grund i bristande kon
­
kurrens inom en rad olika branscher i det svenska näringslivet. De svenska livsmedels
­
priserna
har t.ex. stigit mer än livsmedelspriserna i våra grannländer. En viktig för
­
klaring till detta torde vara att dagligvaruhandeln kännetecknas av en mycket hög grad av mark
­
nadskoncentration, där de tre stora aktörerna Ica, Axfood och Coop har en sammanlagd marknadsandel på 86 procent, vilket gör att de har lätt att pressa upp priserna.
[7]
Den euro
­
peiska elmarknaden är också synnerligen dysfunktionell, med en marginalprissättning som driver upp elkostnaderna för svenska hushåll. Den svenska bankmarknaden domineras av de fyra storbankerna (inkluderat Nordea). Bristen på konkurrens visar sig bl.a. i att bankernas inlåningsmarginaler exploderat.
En anledning till den aggressiva penningpolitiken från världens centralbanker är rädslan
för att löntagarnas förväntan på inflationen ska leda till pris- och lönespiraler
som kan vara svåra att bryta. Den svenska lönebildningen är dock helt annorlunda jämfört
med länder som t.ex. USA och Storbritannien. I Sverige är lönebildningen centraliserad med låg löneglidning, vilket minskar risken för pris- och lönespiraler. Jämfört med om
­
världen är också en större del av hushållens bolån rörliga. Detta innebär att Riksbankens räntehöjningar slår hårdare i Sverige jämfört med motsvarande höjningar i andra länder.
4.4
Läget i kommunsektorn
Sveriges kommuner och regioner har haft ett antal tuffa år. Stigande kostnader för varor, tjänster och inte minst avtalspensioner har satt hård press på framför allt regionernas ekonomi. När sedan regeringen valt att inte skjuta till de medel som behövs för att täcka kostnadsökningarna har många regioner tvingats till nedskärningar inom sjukvården (se vidare figur 28 i kapitel
8 hur de generella statsbidragen har urholkats över tid). Situationen är särskilt bekymmersam i år. Enligt beräkningar från regionerna finns det ett ekonomiskt motiverat behov av att minska personalstyrkan med cirka 5
000 personer för innevarande år och ytterligare cirka 700 anställda nästa år.
[8]
För 2025 och 2026 stärks dock kommunsektorns ekonomi påtagligt. Kommunernas kostnader för tjänstepensionerna minskar med 25 miljarder kronor 2025 och ytterligare med 7
miljarder kronor 2026. Skatteunderlaget väntas också utvecklas hyggligt under 2025 och 2026. Detta leder till en kraftig förbättring av kommunernas resultat som väntas landa på ett överskott på 28 miljarder 2025 och 36 miljarder 2026. Även regionernas ekonomi förbättras de kommande två åren. Regionerna resultat väntas gå från –16 miljarder i år till –2
miljarder 2025. Det förbättrade resultatet drivs även i regionernas fall av den lägre inflationstakten, vilket medför lägre kostnader för varor, tjänster och tjänstepensioner. De förbättrade resultaten beror också till stor del på genomförda besparingar och skattehöjningar. Såväl kommunerna som regionerna har flera år av besparingar och nedskärningar bakom sig, det är nu viktigt att de ges resurser för att bygga upp sina verksamheter igen.
Sveriges kommuner och regioner står också inför stora investeringsbehov. Många befintliga avlopps- och vattenledningar, idrottsanläggningar, sjukhus och bostäder runtom i landet har nått slutet på sin tekniska livslängd. Samtidigt har kommunsektorns skulder ökat efter år av negativt finansiellt sparande. Sedan 2010 har kommunsektorns Maastrichtskuld mer än fördubblats (se figur 11 nedan). Kommunsektorns skuldupp
­
byggnad har skett parallellt med att statens skulder sjunkit, vilket kan ses som ett uttryck för att staten vältrat över finansieringen av stora investeringar på kommuner och regioner.
Vänsterpartiet föreslår i denna motion ett återuppbyggnadsprogram för Sveriges kommuner och regioner. Det handlar dels om resurser till välfärdens kärna i form av sjukvården, skolan och barn- och äldreomsorgen, dels om ett investerings- och under
­
hållsprogram för att rusta upp och klimatanpassa den kommunala och regionala infrastrukturen.
Figur 11 Kommunsektorn och statens Maastrichtskuld, 1995–2025
Procent av BNP
Källa: Konjunkturinstitutet.
4.5
Ökad ojämlikhet
Ett strukturproblem i den svenska ekonomin är de stora och kraftigt växande ekonomiska
klyftorna.
Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet.
I figuren nedan visas hur den ekonomiska standarden utvecklats över inkomstfördelningen. Där framgår det tydligt hur den rikaste tiondelen dragit ifrån de övriga i befolkningen.
Figur 12 Förändring av ekonomisk standard efter decil, 1991–2022
Procentuell förändring av disponibel inkomst efter kapitalvinst
Källa: SCB.
En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet utvecklats. Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer.
[9]
En annan central faktor bakom den växande ojämlikheten är kapitalinkomsternas utveck
­
ling och fördelning. Inkomsterna från kapital har ökat markant sedan början av 1990-talet, och eftersom fördelningen av kapitalinkomsterna är mycket ojämn har det lett till ökade klyftor. I figuren nedan visas kapitalinkomsterna per percentil som andel av hushållens totala inkomster av kapital (2022).
Figur 13 Inkomst av kapital per percentil, 2022
Andel av hushållens totala inkomster från kapital, procent
Källa: SCB.
Av de totala kapitalinkomsterna gick 60 procent till den hundradel av befolkningen som hade de högsta inkomsterna. I Konjunkturrådets (SNS) rapport för 2018 görs bedömningen att ungefär hälften av de ökade klyftorna sedan 1995 kan härledas till kapitalinkomsterna.
[10]
Kapitalinkomsterna är också ojämnt fördelade mellan kvinnor och män, där kvinnors andel av de totala kapitalinkomsterna uppgår till ca 30 procent.
[11]
De ökande inkomstskillnaderna påverkar naturligtvis förmögenhetsfördelningen. Dessa
är betydligt mer ojämlikt fördelade än inkomsterna. Den svenska förmögenhetsfördelningen är bland de mest ojämlika i hela världen, se figur 14 nedan. Den är betydligt mer
ojämlik jämfört med europeiska länder som Frankrike, Tyskland och våra nordiska grann
­
länder
och t.o.m. mer ojämlik än i Saudiarabien.
Figur 14 Förmögenhetsfördelning, 2022, Ginikoefficient
Källa: UBS (2023), Global Wealth Report 2023.
De ekonomiska klyftorna är ett stort samhällsproblem. I boken Jämlikhetsanden går för
­
fattarna Wilkinson och Pickett igenom och sammanställer 40 års forskning om ojämlikhet,
hälsa och so
­
ciala problem.
[12]
I boken visar de på en stark koppling mellan ojämlikhet och en rad olika sociala
och hälsorelaterade indikatorer. När ojämlikheten ökar tenderar skolresultat, förväntad livslängd,
social rörlighet, psykisk ohälsa, droganvändning, kriminalitet m.m. att utvecklas negativt. I ojämlika
samhällen får klass och status ökad betydelse och påverkar hur vi människor ser på varandra.
Den ekonomiska ojämlikheten påverkar också tillväxten negativt. Sverige hör till de länder där den ökade ojämlikheten påverkat tillväxten förhållandevis mycket.
[13]
Det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. I denna motion lägger Vänsterpartiet förslag på höjda skatter på kapital
­
inkomster, arv, gåvor och fastigheter m.m. som finansiering för satsningar på välfärden, socialförsäkringarna och
bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för låg- och medelinkomsttagare.
På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. Så bygger vi Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.
5
Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik
Vi befinner oss i halvtid med regeringen Kristersson och Sverigedemokraterna vid makten. Under två år har man helt lyckats blunda för hushållens ökande kostnader, ignorera sjukvårdskrisen och strunta i de enorma investeringsbehov som finns inom t.ex. bostadsbyggande och infrastruktur. Istället har man sänkt skatten för de rikaste och genomfört bakvända klimatåtgärder som ökar utsläppen.
Sverige beräknas ha en fortsatt svag tillväxt under året. Arbetslösheten ligger på höga nivåer, och läget i välfärdens verksamheter är fortfarande allvarligt. Bostadsbyggandet har kollapsat. Regeringen och Sverigedemokraterna förmår inte ta itu med de problem som drabbar människor i deras vardag. Allra tydligast blir det när regeringen och Sverigedemokraterna, trots hushållens ansträngda ekonomiska situation, istället öser pengar över de rikaste genom stora skattesänkningar. Det är ett dåligt svar på de samhällsproblem vi står mitt uppe i. Vänsterpartiet har presenterat en rad förslag som ger hushållen mer i plånboken och som dessutom bekämpar inflationen. Det handlar t.ex. om att sätta press på matjättarna för att sänka priserna och om att använda SBAB för att pressa storbankerna och sänka bolåneräntorna.
Regeringens och Sverigedemokraternas politik innebär en fördelningspolitisk katastrof. Budgeten för 2025 är inget undantag, utan accelererar snarast den katastrofala utvecklingen. De hushåll som får mest är de som har miljoninkomster under ett år. Det till en kostnad dubbelt så stor som hela sektorsbidraget till sjukvården. På samma sätt innebär den förda politiken att den ekonomiska ojämlikheten mellan män och kvinnor ökar. Någonting regeringen själv konstaterar i budgetpropositionen.
Att regeringen gett Sverigedemokraterna ett direkt inflytande över statens budget och reformer är en av de mer konkreta politiska åtgärderna för att öka polariseringen och slita isär Sverige. Det går inte att bygga öppenhet, demokrati och sammanhållning genom att ställa grupper mot varandra så som Sverigedemokraterna gör. Sverige
­
demokraternas inflytande över regeringen har inneburit mer av hatretorik och signal
­
politik. Genom att låta dem styra debatten har regeringen säkrat samarbetet utan att det kostar dem ett öre i faktiska reformer. Sverigedemokraternas vallöften om mer pengar till pensionärer och sjukskrivna var inte vatten värda när det väl kom till kritan.
5.1
Moderatbidrag till de som redan har
Hushållen är fortsatt pressade. Prisökningen för boende och livsmedel har ökat med 26 respektive 25 procent sedan januari 2022. Det är betydligt högre än löneökningarna under samma tid. Antalet människor som lever i
allvarlig materiell och social fattigdom
har ökat med närmare 80 procent mellan 2021 och 2023. Det motsvarar 115
000 personer. Ökningen är störst bland kvinnor, framför allt de som lever som ensam
­
stående. Hushållens skulder hos Kronofogden växer samtidigt som antalet konkurser ökar.
Figur 15 Prisökningar i livsmedel och boende, KPI samt löneökningar
Sedan januari 2022
Källa: SCB.
Den svåra situationen gäller dock inte alla. Medan hushållen kämpar för att få pengarna att räcka går det bättre än någonsin för bankerna. Skillnaden mellan bolåneränta och sparränta är nästan dubbelt så hög jämfört med våren 2022. Storbankernas rekordvinster speglar inte den oro för framtiden som präglar svenska hushåll.
Trots att regeringen och Sverigedemokraterna har haft alla möjligheter att agera har de t.ex. vägrat ta tag i matjättarnas orimliga prisökningsbeteende eller införa en bank
­
skatt. Den ekonomiska situationen för hushållen tycks vara helt ointressant för regeringen
och Sverigedemokraterna som istället lägger allt krut på att göra de rikare ännu rikare.
I årets budget sänker regeringen och Sverigedemokraterna inkomstskatten för hög
­
inkomsttagare. Detta genom att slopa avtrappningen av jobbskatteavdraget för de som tjänar över 65
000 kronor i månaden. Det är i praktiken ett kontantstöd, helt utan krav på motprestation. Detta till en kostnad på 4,7 miljarder kronor. Pengar som hade kunnat läggas på att täcka hålen i sjukvården eller viktiga investeringar i bostadsbyggande och tåg som kommer i tid.
I regeringens egen budget presenterar man hur förslaget påverkar olika inkomst
­
grupper. Medan de som tjänar 65
000 kronor i månaden får en dryg hundralapp mer i månaden per år får de som tjänar en mindre förmögenhet tiotusentals kronor mer, direkt
in på sparkontot. Sänkningen är ingenting annat än ett moderatbidrag – från Moderaterna
till moderata kärnväljare.
Tabell 1 Ändrad skatt till följd av slopad avtrappning av jobbskatteavdraget
Källa: Budgetpropositionen för 2025 s. 227.
Samtidigt slopar regeringen och Sverigedemokraterna skatten för sparande på investeringssparkonto upp till 150
000 kronor 2025 och 300
000 kronor följande år. Det är en ineffektiv åtgärd som varken stimulerar ekonomin, ökar tillväxten eller skapar fler arbetstillfällen. Miljardtals kronor går till dem som redan har råd att spara stora summor istället för dem med lägst inkomster och störst behov. Sammantaget innebär regeringens skattesänkningar ett pengaregn över dem med miljoninkomster, men betydligt mindre till välfärd och de allra mest utsatta. Totalt handlar det om 34 miljarder kronor.
Tabell 2 Regeringens skattesänkningar
Miljarder kronor
Upptrappat jobbskatteavdrag för löner på 65 tkr/mån
4,7
Skattefrihet på investeringssparkonton
7
Höjd brytpunkt statlig inkomstskatt
6,2
Jobbskatteavdrag nr 9
11
Slopad flygskatt
2
Sänkta drivmedelsskatter
3
Summa
34
Källa: Budgetpropositionen för 2025, beslutade reformer.
5.2
Regeringen och Sverigedemokraterna struntar i välfärden
I en undersökning från Vårdförbundet svarar 70 procent av alla medlemmar att arbetsbelastningen är hög, mycket hög eller för hög
[14]
och var fjärde AT-läkare överväger att lämna yrket
[15]
. Regionerna gör tillsammans uppskattningen att det finns ett ekonomiskt motiverat behov av att minska personalstyrkan med 5
000 anställda redan i år och ytterligare ca 700 nästa år.
[16]
Huvuddelen av besparingarna rör hälso- och sjukvården. I juli i år väntade 160
000 svenskar på en operation.
[17]
Krisen i sjukvården är akut. Trots återkommande larmrapporter om underbemanning och överbeläggning görs ingenting för att komma till rätta med vare sig underskottet på personal eller privata aktörer vars främsta syfte är att göra vinst på vårt behov av vård. Att kommuner och regioner beräknas göra ett bättre resultat än förra året beror i mångt och mycket på att man tvingats anpassa verksamheten till en alldeles för liten budget. Genom att tvinga den offentliga verksamheten till stora nedskärningar blir bristande resurser ett normalläge. Det är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige. Det är tydligt att staten inte längre tar ansvar för de behov som finns i kommuner och regioner. Allra tydligast blir det när man ser hur statens skuldkvot minskar, på bekostnad av kommun
­
sektorns ökande skuldkvot.
Figur 16 Regeringen och SD fortsätter att skära i vården
Källa: SKR ekonomirapport 2024 samt budgetpropositionen för 2025.
5.3
Siffertrixande och brist på investeringar i klimatpolitiken
Världen står inför ett klimatnödläge. För att nå våra klimatmål måste hela ekonomin ställas om. På mycket kort tid behöver omställningen av vår konsumtion och produktion sättas i centrum av samhällets utveckling.
Behovet av omfattande investeringar är stort. För att minska utsläppen behöver väg
­
trafik flyttas över till spårtrafik, bostäder behöver klimatanpassas och elproduktion och elnät behöver byggas ut. Dessutom tillkommer viktiga investeringar för att undvika eller
mildra effekterna av klimatförändringen. Vid kraftiga skyfall riskerar eftersatta va-system
att orsaka översvämningar och skador på både hus och infrastruktur.
I regeringens och Sverigedemokraternas budget saknas helt den politiska vilja som krävs för att ställa om samhället. För varje år som går utan att vi gör någonting åt utsläppen ökar klimatskulden och det blir svårare att göra någonting åt de problem som redan märks.
Regeringen försöker bluffa igenom enorma åtaganden för skattebetalarna för att bygga kärnkraft. Tidöpartierna föreslår en satsning på enbart ny och dyr elproduktion som är designad för att bara gynna kraftbolagen. Finansdepartementet har föreslagit en modell för finansiering. I den bär hushåll, företag och stat risker och kostnader, medan kraftbolag garanteras vinster. Det är en kärnkraftssatsning som kan kosta nästan lika mycket som hela det låneutrymme som Vänsterpartiet föreslagit för samtliga klimat
­
investeringar. Regeringen lyckas också med konststycket att hävda att man vill skapa teknikneutralitet mellan kraftslagen samtidigt som man lovar 400 miljarder kronor per år i kreditgarantier till kärnkraftsbolagen.
Den 1
januari i år sänktes reduktionsplikten till 6
procent för både diesel och bensin. Åtgärden har fått omfattande kritik. Inte minst eftersom regeringens egna beräkningar inför detta visade på drastiskt höjda utsläpp. I årets budget återställer man till viss del reduktionsplikten, samtidigt som man sänker skatten på drivmedel. Regeringsföre
­
trädare påstår att detta leder till att Sverige plötsligt kan klara klimatmålen till 2030. Men en granskning av SVT har visat att regeringens antagande bara är ett scenario bland andra.
[18]
Regeringen är fortfarande svaret skyldig i fråga om hur Sverige ska kunna uppnå de nationella klimatmålen och klimatåtaganden gentemot EU till 2030. Nuvarande politik pekar mot att Sverige missar minst tre av fyra klimatmål till 2030 och enligt Klimatpolitiska rådet bryter regeringen mot klimatlagen genom att inte agera i enlighet med fattade riksdagsbeslut.
[19]
I årets budget sänks flygskatten drastiskt. Det är en mycket ifrågasatt åtgärd, inte minst av regeringens egna myndigheter. Naturvårdsverket motsätter sig sänkningen med svidande kritik. Förutom att utsläppen ökar menar man att analysen bakom förslaget har betydande brister. Man ifrågasätter också antagandet om ökad konkurrenskraft, bl.a. eftersom regeringen inte har presenterat en ordentlig konsekvensanalys. Verket påminner också om att en sänkt skatt påverkar alla flyg som lyfter som svensk mark, inte enbart svenska bolag. Regeringen gör bedömningen att andra styrmedel inom EU internaliserar flygets klimatpåverkan, någonting Naturvårdsverket menar är felaktigt. Myndighetens rekommendation är istället att den befintliga skatten bör höjas. Det går inte att tolka sänkningen som annat än ideologiskt motiverad.
I en debattartikel inför presentationen av årets budget låter det på Tidöpartierna som om man gör en satsning på Sveriges naturreservat genom att tillföra pengar till skötsel av värdefull natur.
[20]
Problemet är att man tidigare gjort stora nedskärningar på samma anslag. Med den s.k. satsning man nu presenterar återställs inte ens en tiondel av anslaget.
Att försöka föra svenska folket bakom ljuset i klimatpolitiken är inte bara djupt oärligt, utan också ett svek mot kommande generationer. Regeringen och Sverige
­
demokraterna måste vara tydliga med att de prioriterar sänkta skatter framför klimatet.
5.4
Sveriges roll i omvärlden
Runt om i världen protesterar människor mot Israels brutala krigföring i Gaza. Människor samlas i frustration över att världens makthavare inte gör någonting för att få ett slut på mördandet av civila. Så även i Sverige. Vaga uttalanden från regeringen samtidigt som man står bakom EU:s associationsavtal med Israel visar ett hyckleri utan motstycke. Den svenska regeringen har inte ens förmått ta ställning för ett permanent eldupphör. Istället har man under lång tid stoppat svenskt bistånd till Palestina och samtidigt låtit den svenska Försvarsmakten ingå en miljardaffär med ett israeliskt vapenföretag. De dubbla standarderna är tydliga, pratet om mänskliga rättigheter tycks inte omfatta alla. Israel har gått långt utanför folkrätten med sina attacker mot civila. Om den regelbaserade världsordningen och den internationella rättens principer ska kunna upprätthållas är det centralt att demokratiska stater som Sverige agerar när krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begås. Sveriges regering måste sluta ge sitt stöd till Israels regering och militär.
I budgetpropositionen aviseras ytterligare en sänkning av biståndsbudgeten från och med 2026. Det handlar om miljardtals kronor som försvinner från arbetet med att utrota hunger och fattigdom i världen. Budgeten saknar också konkreta investeringar för en grön omställning, och ingenting tyder på att Sverige kommer att uppnå sina interna
­
tionella klimatåtaganden. Det är tydligt att regeringen helt saknar ambitioner om att ta ansvar för den globala utvecklingen.
6
Finanspolitiska ramverket
6.1
Hur uppstår reformutrymmet
Inför varje budgetproposition följer en ritual där finansministern på en presskonferens på Harpsund delger regeringens bedömning av det s.k. reformutrymmet. Reform
­
utrymmet kan definieras som det budgetutrymme av ofinansierade reformer som gör att den offentliga sektorns finansiella sparande ligger i linje med aktuellt saldomål (för närvarande ett överskottsmål på 0,3 procent av BNP över en konjunkturcykel). Bristen på transparens tar sig i uttryck på flera olika sätt. En grundläggande otydlighet handlar om hur delar av det s.k. reformutrymmet uppstår. De offentliga finanserna stärks normalt sett över tid om ingen ny finanspolitik beslutas av riksdagen. Det beror på att skatteintäkterna på sikt växer i takt med ekono
­
min medan regelverken som styr de statliga utgifterna är utformade så att exempelvis vissa utgifter är nominellt oförändrade vid gällande regler – detta gäller t.ex. för stats
­
bidragen till kommunsektorn – samt att transfereringar och bidrag inte följer den all
­
männa löneutvecklingen i samhället. Detta innebär att statsbidragen till kommuner och regioner urholkas i takt med stigande priser och löner och med den demografiska utveck
­
lingen (dvs. att vi blir fler och äldre). Om inga aktiva beslut fattas medför detta att budget
­
processen i regel leder till att det offentliga åtagandet minskar. Ekonomistyrningsverket (ESV) har i en studie beräknat att den automatiska budgetförstärkningen uppgår till 0,37 procent av BNP.
[21]
Baserat på dagens BNP innebär det att ca 25 miljarder kronor av reformutrymmet måste användas varje år för att det offentliga åtagandet ska bibehållas. Detta förhållande har resulterat i att regeringar, oavsett partifärg, ofta presenterar t.ex. pengar till välfärden som satsningar när det i själva verket är besparingar eller medel som bara räcker till för att värdesäkra bidragen.
[22]
I Konjunkturläget för juni bedömer Konjunkturinstitutet ”reformutrymmet” för de kommande fyra åren till 123 miljarder kronor. I grova drag krävs det alltså att cirka 100 miljarder av detta reformutrymme används för olika typer av värdesäkringar för att kunna bibehålla det offentliga åtagandet.
6.2
Finanspolitiska överväganden
Regeringens förslag i budgetpropositionen för 2025 försvagar de offentliga finanserna
med 60 miljarder kronor 2025. Detta beräknas resultera i ett finansiellt sparande på
–1
procent av BNP. Regeringen har tidigare meddelat att stödet till Ukraina ska exkluderas vid avstämningar av regeringens finanspolitik mot överskottsmålet. Det är en fullt rimlig ståndpunkt då detta är oförutsedda utgifter av tillfällig karaktär. Det militära stödet till Ukraina belastar statsbudgeten med cirka 30 miljarder för 2025 och 32,5 miljarder för 2026. Överskottsmålet för de offentliga finanserna innebär att det strukturella sparandet i normalfallet ska ligga nära 0,33 procent av BNP. Vid konjunkturnedgångar kan det dock vara rimligt med avvikelser nedåt för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin. I figuren nedan visas det strukturella sparandet inklusive respektive exklusive stödet till Ukraina.
Figur 17 Strukturellt sparande i BP25, inkl. och exkl. militärt stöd till Ukraina
Procent av potentiell BNP
Källa: BP25 och egen beräkning.
Det strukturella sparandet, exklusive stödet till Ukraina, hamnar på cirka 0
procent av BNP för 2025, dvs. strax under överskottsmålets riktvärde på 0,33 procent.
Vänsterpartiet anser att dagens överskottsmål bör ersättas med ett mål för de offentliga finanserna som innebär att det finansiella sparandet ska vara –1
procent över en konjunkturcykel under den närmaste 8-årsperioden. Vi utvecklar närmare skälen för detta i avsnitt
6.4 och 6.5 nedan. Men det huvudsakliga skälet handlar om att vi måste snabba på den gröna omställningen av ekonomin och för detta krävs omfattande statliga investeringar. I denna motion lägger vi fram ett klimatinvesteringsprogram på 46 miljarder 2025 och 55 miljarder 2026. Det strukturella sparandet i vårt budgetförslag, exklusive stödet till Ukraina, ligger på –0,6 procent av BNP 2025. Den samlade finans
­
politiken i vårt budgetalternativ ryms med andra ord gott och väl inom ramen för vårt saldomål.
6.3
Vår syn på den pågående utredningen om saldomålet
En parlamentarisk kommitté ser för närvarande över det finanspolitiska ramverket i linje med den gällande cykeln på åtta år. Enligt direktiven ska kommittén bland annat se över målnivån för det offentliga sparandet. Den gällande cykeln på åtta år innebär att det nuvarande målet för det offentliga sparandet gäller fram till utgången av 2026. Den eventuellt nya målnivån ska då gälla för perioden 2027–2034.
I kommittén driver vi i Vänsterpartiet vår tidigare kända linje, att målet för det finansiella sparandet bör sättas till –1
procent av BNP över en konjunkturcykel under den närmaste 8-årsperioden. Vänsterpartiet anser också att det finanspolitiska ramverket, som idag endast innehåller finansiella mål och restriktioner, bör kompletteras med mål för den reala ekonomin. Med tanke på det klimatnödläge världen står inför och behovet av klimatinvesteringar som snabbar på den gröna omställningen anser vi att det är av stor vikt att det finanspolitiska ramverket kompletteras med ett mål för de offentliga investeringarna samt ett inkomstgolv (se vidare avsnitt 6.7 och 6.9).
6.3.1
Kärnkraftsutbyggnadens effekter på de offentliga finanserna
En bärande tanke bakom framväxten av det finanspolitiska ramverket och budgetlagen i slutet av 1990-talet är att budgetpolitiken ska vara transparent och att ”allt ska räknas”. Med det avses att inga åtgärder som påverkar de offentliga finanserna ska undantas från ramverkets målnivåer. Politikerna ska med andra ord inte kunna undanta vissa kostnader från det politiska ramverket. Samtidigt måste ramverket innehålla ett visst mått av flexibilitet. Det är inte rimligt att tillfälliga kostnader som har sin grund i oförut
­
sedda och extraordinära händelser, som stödet till Ukraina, ska behöva konkurrera med löpande utgifter som barnbidrag, rättsväsendet osv. inom ramen för det finanspolitiska ramverket.
I augusti i år presenterade regeringen sin utredning om finansieringen av deras planer på kärnkraftsutbyggnad.
[23]
I utredningen ingår det att beskriva bland annat de offentlig
­
finansiella effekterna av förslaget. Projektet finansieras genom statliga lån som sedan ska betalas tillbaka. Projektet påverkar således statsskulden, som är en del av den offentliga bruttoskulden (Maastrichtskulden). I figuren nedan visas utredningens be
­
dömning av hur kärnkraftsutbyggnaden påverkar statsskulden under programperioden. Programmet innebär att bruttoskulden ökar med som mest cirka 450 miljarder kronor, vilket medför att skuldankarets toleransintervall på ±5
procentenheter från riktmärket på 35 procent av BNP kommer att överskridas (allt annat lika).
Figur 18 Kärnkraftsprogrammets effekter på statsskulden, år 1–23
Scenario med fördyring
[24]
,
miljarder kronor (2023 års priser)
Källa: Finansdepartementet, ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, Fi 2023:F.
Skuldankaret har emellertid en sekundär roll i det finanspolitiska ramverket. Mer centralt är hur kärnkraftsutbyggnaden påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande, eftersom överskottsmålet som styr budgetpolitiken är baserat på detta. Det som avgör hur kärnkraftsutbyggnaden påverkar det finansiella sparandet är om programmet klassificeras som en offentlig eller privat investering i national
­
räkenskaperna, som i sin tur baseras på ett regelverk från EU:s statistikmyndighet Eurostat. Eurostat har ett antal riktlinjer för hur investeringar ska bokföras i nationalräkenskaperna vid offentlig-privat samverkan:
De tre mest centrala områdena som bedöms är i) konstruktionsrisk, ii) risk för bristande uppfyllnad av kontrakt och iii) efterfrågerisk. För klassificering till privat sektor är tumregeln att konstruktionsrisken och minst en av de två andra ska bäras av den privata aktören.
Förslaget innebär att stat och hushåll bär dessa risker initialt
.
Om det offentliga åtagandet i exempelvis lån uppgår till 50 procent eller mer av projektets byggkostnader klassificeras det automatiskt i offentlig sektor.
Förslaget innebär att 75 procent av kapitalet kommer som lån från det offentliga.
Om avtalet garanterar vissa minimiintäkter till koncessionsinnehavaren kan det anses som att den privata parten inte till fullo bär marknads- och konjunkturrisken, vilket i sin tur bedöms vara en betydande subvention som kan leda till klassificering i offentlig sektor.
Förslaget innebär att bolagen garanteras en minimiavkastning i modellen.
Vidare ska klassificeringen ta hänsyn till i vilken utsträckning den offentliga parten har ett inflytande över utformningen, kvaliteten, storleken och underhållet av till
­
gången samt vilka tjänster som ska produceras, till vem tjänsterna tillhandahålls och priset på de producerade tjänsterna.
Förslaget innebär statligt inflytande i samtliga dessa faktorer.
Utredningen sammanfattar sin slutsats på följande sätt: ”Flera av kriterierna ovan tycks peka mot att projekten, om de bedöms vara offentlig-privat-samverkansprojekt, kan komma att klassas som offentlig verksamhet. Samtidigt finns det kriterier som pekar mot privat klassificering.” Givet Eurostats kriterier är detta en märkligt försiktig slutsats. Vänsterpartiet anser att det mesta tyder på att projektet kommer att klassificeras som en offentlig investering, i vart fall under konstruktionsfasen. Detta är en bedömning
som Finanspolitiska rådet tycks dela.
[25]
I figuren nedan visas effekterna på det finansiella
sparandet om programmet klassificeras som en offentlig investering.
Figur 19 Programmets påverkan på det finansiella sparandet vid offentlig klassificering och fördyring
Miljarder kronor, 2023 års priser
Källa: Finansdepartementet, ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, Fi 2023:F.
Som framgår av figuren kommer effekterna på det finansiella sparandet, och därmed budgetutrymmet, bli mycket stora om kärnkraftsutbyggnaden klassificeras som en offentlig investering. Under flera år kommer det finansiella sparandet att försämras med mellan 20–87 miljarder kronor. Om saldomålet inte sänks kommer detta att leda till besparingar eller skattehöjningar med motsvarande belopp. Regeringen är svaret skyldig hur den ser på frågan. Vänsterpartiet har också formellt krävt att den pågående utredningen om saldomålets nivå måste beakta och analysera frågan.
6.4
Klimatomställningen och behovet av ett reformerat ramverk
År 2016 slöts en överenskommelse om det finanspolitiska ramverket mellan samtliga
riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna. De viktigaste delarna i överenskommelsen
var att nivån på överskottsmålet för de offentliga finanserna sänktes från 1
procent till 0,33 procent över en konjunkturcykel och att ett skuldankare för den offentliga skulden infördes. Dessa regler trädde i kraft 2019.
En annan central komponent i överenskommelsen var att man skrev in att det finans
­
politiska ramverket skulle ses över i slutet av varannan mandatperiod så att eventuella revi
­
derade mål skulle kunna träda i kraft första året efter ett ordinarie val. Som tidigare nämnts pågår för närvarande
en sådan utredning, Kommittén för översyn av nivån på målet för den offentliga sek
­
torns
finansiella sparande. Enligt tidtabellen ska utredningen bli klar i november i år. Men
den eventuellt nya nivån på det finansiella sparandet är tänkt att börja gälla först 2027.
Klimatomställningen kommer att innebära att omfattande investeringar behöver göras
i
en rad samhällsviktiga verksamheter. Det rör sig om investeringar i transportinfrastruktur
och elöverföring och elproduktion samt en upprustning och klimatanpassning av bostads
­
beståndet. Investeringarnas storlek är beroende av en rad faktorer, och tids
­
aspekten är en viktig sådan. Ju längre världens stater avstår från att vidta åtgärder och genomföra
omfattande investeringar, desto högre kommer kostnaden att bli för att hantera effekterna
av klimatförändringarna. Att återställa, förhindra och reparera skador i efter
­
hand är en
betydligt dyrare väg att gå än att i möjligaste mån förebygga klimatförändringarnas nega
­
tiva inverkan på samhället. Dessutom förutsätter en offensiv klimatomställningspolitik
som är lika eller mer ambitiös än de konventionsbundna åtaganden som Sverige för
­
bundit sig att följa att investeringarna behöver genomföras i relativ närtid och med betydande summor.
6.5
Nytt saldomål för de offentliga finanserna
För att finansiera den gröna omställningen föreslår Vänsterpartiet att dagens överskotts
­
mål ersätts med ett mål för de offentliga finanserna som möjliggör den gröna om
­
ställningen. Vänsterpartiet föreslår
att målet för den offentliga sektorns finansiella sparande sätts till –1
procent av BNP över en konjunkturcykel för den närmaste 8
‑
årsperioden, med start 2025.
Vänsterpartiet har bett riksdagens utredningstjänst att räkna på hur den offentliga skulden skulle utvecklas med ett sådant mål för de offentliga finanserna. Analysen visar att den offentliga bruttoskulden beräknas landa på 41,4 procent av BNP år 2032. Om Sverige hade haft en bruttoskuld på den nivån i dag, skulle vi fortfarande ha bland de starkaste offentliga finanserna inom EU och bland andra jämförbara länder; se figur 20 nedan.
Figur 20 Den offentliga sektorns bruttoskuld i utvalda länder, 2024
Procent av BNP
Källa: IMF och RUT dnr 2024:542.
Resultatet är konsistent med beräkningarna från den pågående utredningen. I en underlagsrapport till utredningen redovisas bland annat utvecklingen av
Maastricht
­
skulden vid olika nivåer på det finansiella sparandet. Om sparandet sätts till
–1
procent av BNP när den nya cykeln startar 2027 landar Maastrichtskulden på 42,6 procent vid den nya cykelns slutår 2034.
[26]
6.6
Höj skuldankaret
Som nämndes ovan var införandet av det s.k. skuldankaret en del av den finanspolitiska
uppgörelsen från 2016. Skuldankaret ska fungera som ett riktmärke för den offentliga sektorns
finansiella bruttoskuld på medellång sikt. Nivån på skuldankaret är satt till 35 procent
av BNP. Skuldankaret är inte tänkt att fungera som en operationell styråra i budgetpoli
­
tiken på samma sätt som överskottsmålet och utgiftstaken. I den ekonomiska vårproposi
­
tionen ska regeringen årligen redogöra för bruttoskuldens utveckling. Om skulden avviker
, eller beräknas avvika, med mer än 5
procentenheter från skuldankarets riktmärke ska regeringen lämna en skrivelse till riksdagen i samband med den ekonomiska vårproposi
­
tionen. I denna skrivelse ska regeringen förklara orsakerna till avvikelsen samt hur reger
­
ingen
avser att hantera den.
Vänsterpartiet har länge krävt att skuldankaret ses över. För det första är det tveksamt
om skuldankaret är konsistent med överskottsmålet. Huruvida överskottsmålet och skuldankaret är förenliga med varandra beror främst på hur den s.k. räntetillväxt
­
differensen utvecklas.
[27]
För det andra är nivån omotiverat låg. Det finns relativt omfattande forskning om sambandet mellan offentlig skuldsättning och ekonomisk tillväxt. Den samlade bilden av dessa studier är att sambandet är osäkert; det finns inte ens någon konsensus om åt vilket håll sambandet går. Det finns dock en viss tyngdpunkt i forsk
­
ningen på att det kan finnas ett tröskelvärde för den offentliga skulden när denna blir negativ för den ekonomiska tillväxten. Detta tröskelvärde tycks ligga mellan 80 och 100 procent av BNP.
[28]
Vänsterpartiets förslag om ett medelfristigt saldomål på –1
procent av BNP beräknas
leda till en skuldnivå på 41,4 procent 2032.
[29]
Vänsterpartiet före
­
slår
att ett långsiktigt mål för den offentliga skulden sätts till 50 procent av BNP. Målet
ska ses som ett tak, som den offentliga skulden inte bör överstiga. En skuld på den nivån
skapar långsiktigt håll
­
bara offentliga finanser och god marginal till EU:s gränsvärde på 60 procent. Det är också en låg skuldkvot i ett internationellt perspektiv.
Skuldankaret har dock en slagsida i så motto att det endast tar fasta på den offentliga
nettoförmögenhetens skuldsida. Vänsterpartiet anser att det finanspolitiska ramverket därför behöver kompletteras med ett mått som också beaktar den offentliga sektorns finansi
­
ella
tillgångssida.
Detta mått brukar kallas för den finansiella nettoställningen eller netto
­
förmögenheten
. De svenska offentliga finansernas styrka blir än mer iögonfallande när detta mått beaktas. I de flesta länder överstiger de finansiella skulderna de finansi
­
ella tillgångarna, dvs. de har en nettoskuld. Det hade Sverige också på 1990-talet. Därefter
har Sverige gått från en nettoskuld på 29 procent år 1997 till en finansiell netto
­
förmögenhet
på 32 procent av BNP i år, se figur 21 nedan. Vad som är ett lämpligt mål för den finan
­
siella nettoställningen behöver utredas, men det framstår som orimligt att ha en finansiell
nettoförmögenhet på över 2
000 miljarder kronor samtidigt som Sveriges transportinfra
­
struktur behöver byggas ut och underhållas och ekonomin behöver ställas om i en för klimatet hållbar riktning.
Figur 21 Den offentliga sektorns finansiella nettoställning 1996–2024
Procent av BNP
Källa: Konjunkturinstitutet.
6.7
Inkomstgolv
En slagsida i det finanspolitiska ramverket är att det finns ett tak för statsbudgetens
utgifter i form av systemet med de 3-åriga utgiftstaken, men det finns inget motsvarande
golv för statens inkomster. Denna ”bias” gör det lättare att sänka skatterna än att genom
­
föra
utgiftsreformer. Vänsterpartiet menar att det finanspolitiska ramverket bör komplet
­
teras med någon form av inkomstgolv. En idé är att knyta ett sådant inkomstgolv till det
som brukar kallas för ”konstant offentligt åtagande” som bl.a. Konjunkturinstitutet löpande
gör beräkningar av. Det betyder vad den befintliga välfärden kostar de kommande åren. Vänsterpartiet föreslår därför att regeringen i sina ekonomiska propositioner ska redo
­
visa offentligfinansiella effekter av ett bibehållet offentligt åtagande.
[30]
Kopplat till detta
föreslår vi att regeringen gör en bedömning av vilken skattenivå över en konjunkturcykel
som krävs för att upprätthålla ett konstant offentligt åtagande. Om en regering föreslår en skattepolitik som lägger sig under denna nivå blir det tydligt för väljarna vilka poli
­
tiska prioriteringar som har gjorts. Förslagen, om de blir verklighet, kommer därmed att
öka transparensen i budgetpolitiken, och det blir lättare för väljarna att väga olika politiska
vägval mot varandra.
6.8
Ökad transparens i budgetpolitiken
Det är av stor vikt för det demokratiska samtalet att regeringens ekonomiska propositioner
präglas av öppenhet och tydlighet. Tyvärr brister regeringens propositioner i detta avseende. Såväl Riksrevisionen som Finanspolitiska rådet har påtalat brister i de ekonomiska propositionernas transparens.
[31]
Bristen på transparens tar sig uttryck på flera
olika sätt. En grundläggande otydlighet handlar om hur delar av det s.k. reform
­
utrymmet
uppstår, som vi beskriver ovan i avsnitt 6.1.
Det är också ofta otydligt om olika satsningar är nivåhöjningar eller bara förlängningar
av existerande ”satsningar”. Detta gäller särskilt i fråga om de riktade statsbidragen till kommuner och regioner. Många anslag innehåller ett mycket stort antal anslagsposter.
Problemet är att de olika anslagsposterna inte särredovisas i budgetpropositionen. För
­
delningen
av beloppet på respektive anslag redovisas först vid slutet av året när reger
­
ingen beslutar om regleringsbreven. Detta leder till att det blir svårt för en utomstående att i budgeten se vilka verksamheter anslagen inrymmer och när de olika satsningarna löper ut. De ekonomiska propositionerna skulle också tjäna på att tydligare visa på anslags
­
utvecklingen bakåt; detta gäller särskilt ändringsbudgetarna.
I avsnitt 8.3 redovisar Vänsterpartiet ett förslag på hur transparensen avseende anslaget
för de generella statsbidragen till kommuner och regioner (anslaget 1:1 inom utgifts
­
område 25) kan förbättras. Vänsterpartiet har inom ramen för den pågående utredningen av nivån på saldomålet för de offentliga finanserna lyft att tydligheten i hela budget
­
propositionen måste förbättras.
6.9
Realekonomiska mål bör komplettera de finansiella målen
Syftet med det finanspolitiska ramverket är att säkerställa att de offentliga finanserna inte äventyras på lång sikt – att inte de offentliga underskotten blir för stora eller att skulden ökar snabbt under en längre tidsperiod. Ramverket i sig är inte målet med den ekonomiska politiken. Dock har det periodvis varit begränsande för möjligheten att öka resurserna till välfärden i takt med behoven, eller för att öka de offentliga satsningarna för att pressa ner arbetslösheten.
Den ekonomiska politiken bör styras av reala mål om ökad sysselsättning, rättvis för
­
delning
, investeringar och klimatomställning, där offentligfinansiella mål blir
verktyg för att uppnå de reala målen. Vänsterpartiet föreslår därför att det finanspolitiska ramverket
kompletteras med mål för arbetsmarknaden om full sysselsättning och ett mål för offentliga investeringar i linje med våra klimatåtaganden.
7
Hushållens ekonomiska situation
Under 2022 minskade hushållens reala inkomster för första gången sedan 1990-talet.
De senaste årens snabba prisökningar på basvaror såsom el, boende, mat och drivmedel gör att fler hushåll får svårt att klara sin grundläggande försörjning. Mellan januari 2022 och juli 2024 har t.ex. boendekostnaderna ökat med 26 procent och livsmedelspriserna med 25 procent, enligt SCB:s konsumentprisindex. Under samma period har lönerna ökat med 12 procent för tjänstemän och 7 procent för arbetare, vilket framgår av figur 15 (Avsnitt Moderatbidrag till de som redan har) ovan. Boende, livsmedel och transporter utgör mer än hälften av hushållens utgifter. För hushåll med mindre marginaler utgör dessa utgifter nu en större del av den samlade konsumtionen. Det handlar om nödvändiga utgifter som är svåra att ersätta eller minska. Enligt Finansinspektionen uppger en av tre svenskar att de är oroade över att pengarna inte ska räcka, och 37 procent uppger att det någon gång under det senaste året hänt att ekonomin inte gått ihop.
[32]
Den höga inflationen har lett till att trenden med växande klyftor har stannat av något i och med att den delen av befolkningen med högre inkomster har haft en sämre inkomstutveckling än de med lägre inkomster. Det beror på att kapitalinkomsterna varit lägre de senaste åren och att vissa transfereringar är prisindexerade och därmed har ett bättre skydd mot inflation.
[33]
Låginkomsttagare vars inkomster inte indexeras på detta sätt har däremot fått det betydligt svårare de senaste åren. Det märks bland annat genom att andelen av Sveriges befolkning som lever i materiell och social fattigdom
[34]
har ökat från 3,5 till 5,5 procent mellan 2021 och 2023. Det motsvarar över 200
000 människor. För måttet allvarlig materiell och social fattigdom
[35]
är ökningen under de senaste tre åren ännu tydligare, och uppgår till närmare 80 procent, vilket motsvarar drygt 115
000 människor.
Figur 22 Antal personer i materiell och social fattigdom
Källa: SCB.
Ökningen är störst för kvinnor och allra värst för ensamstående med hemmavarande barn mellan 0 och 24 år, inom båda måtten. Antalet personer i hushåll med en ensamstående kvinna med hemmavarande barn mellan 0 och 24 år som lever i materiell och social fattigdom har ökat med 115 procent mellan 2021 och 2023. Det motsvarar 45
000 personer. Antalet inom samma grupp som lever i allvarlig materiell och social fattigdom har under samma period ökat med över 180 procent eller 31
000 personer.
[36]
Bilden förstärks av att antalet vräkningar fortsätter att öka. Fram till 2017 minskade det totala antalet vräkningar i Sverige, men sedan 2018 har antalet ökat med 37 procent. Under det första halvåret 2024 ökade antalet vräkningar med 10 procent jämfört med samma period föregående år. 188 barnfamiljer vräktes under det första halvåret 2024, en ökning med 13 procent jämfört med samma period förra året.
[37]
Även skuldsättningen fortsätter att öka hos privatpersoner. Första halvåret 2024 fick Kronofogden in nästan 676
000 ansökningar om betalningsförelägganden, till följd av exempelvis obetalda fakturor, räkningar eller avbetalningar på lån. Det innebär en ökning med 11 procent jämfört med 2023 och 24 procent jämfört med 2022. Dessutom har beloppen i kraven växt under flera års tid och utvecklingen har accelererat de senaste åren. På två år har det totala beloppet i kraven ökat med 70 procent, och ligger nu på 18,4 miljarder kronor.
[38]
Figur 23 Antal personer med betalningsföreläggande hos Kronofogden januari–juni 2024
Källa: Kronofogden.
Ytterligare ett tecken på att ekonomin går dåligt syns i det ökade antalet företags
­
konkurser. Under de första åtta månaderna 2024 hade 7
135 företag med 18
042 anställda gått i konkurs. Det är en ökning av företagskonkurser med 31 procent och en ökning av antalet berörda anställda med 46 procent jämfört med motsvarande period 2023.
[39]
Figur 24 Antal konkurser januari–augusti 2024
Källa: Tillväxtanalys.
Försäkringskassan beskriver i en rapport att om barnhushållens ekonomi fortsätter försämras under kommande år och fler hushåll lever med låg inkomststandard
[40]
kan man förvänta sig att den ekonomiska familjepolitiken får större betydelse för hushållens ekonomi, och större betydelse för att minska den ekonomiska utsattheten bland barnhus
­
håll.
[41]
Målen för den ekonomiska familjepolitiken är att bidra till en god ekonomisk levnads
­
standard för alla barnfamiljer, att bidra till minskade skillnader i de ekonomiska villkoren
mellan hushåll med och utan barn, samt att bidra till ett jämställt föräldraskap. Mycket tyder på att politiken har blivit allt sämre på att uppfylla dessa mål sedan 1990-talet.
Förmågan hos förmånerna i den ekonomiska familjepolitiken att minska den ekonomiska utsattheten har minskat markant under 2000-talet. År 2000 minskade andelen barnhushåll med låg relativ ekonomisk standard med nära två tredjedelar, tack vare förmånerna – från 24 procent om förmånerna inte hade funnits, till 8
procent med förmånerna. År 2021 minskade andelen till följd av förmånerna från 24 till 15 procent. Det är framför allt de behovsprövade bidragen som har mist sin förmåga att minska andelen ekonomiskt utsatta hushåll. År 2022 beräknas andelen hushåll med relativ låg ekonomisk standard minska. Det är ett trendbrott, men beror inte på att hushållen med lägst inkomster får det bättre utan på att hushållens disponibla inkomst minskar mer bland hushåll med inkomster över medianen.
[42]
Vänsterpartiet har en mängd förslag för att underlätta för hushållen i krisen. Fler av dem presenteras nedan. Utöver dem har vi lagt en rad förslag som syftar till att reglera marknader som idag inte fungerar. Under de senaste årens extrema inflation har det blivit allt tydligare att marknader som domineras av ett fåtal aktörer leder till stora möjligheter för dessa aktörer att sätta alldeles för höga priser och ta ut för höga vinster. Vänsterpartiets förslag för att åtgärda dessa problem omfattar såväl elmarknaden, livsmedelsbranschen och bolånemarknaden.
Med Vänsterpartiets förslag hade en familj med bolån på 2
miljoner kronor fått sänkt ränta med 830 kronor per månad. Mat
­
kostnaderna för en genomsnittsfamilj med två vuxna och två barn hade sänkts med omkring 850
kronor per månad och samma familj hade skyddats mot höjda elpriser och elnätsavgifter.
7.1
Höj och inflationsskydda barnbidraget
Barnbidragets värde har urholkats under lång tid. När Vänsterpartiet fick igenom en höjning av barnbidraget i budgetförhandlingarna med S-MP-regeringen 2018 var det första gången som barnbidraget höjdes sedan 2006. Bidragets faktiska värde hade då successivt sjunkit med 11 procent och i takt med att det reala värdet minskade sjönk bidragets förmåga att utjämna de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn. ”Det innebär att bidragets förmåga att uppnå sitt syfte urholkades under denna period”, skriver Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) i sin rapport Utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30 åren från 2022.
Sedan den senaste höjningen 2018 har priserna på hushållens basvaror såsom mat, boende, hushållsartiklar och bränsle skenat. Eftersom barnbidraget inte höjts i takt med att priserna ökat har barnbidraget återigen urholkats och barnfamiljerna har inte längre samma ekonomiska stöd av ersättningen. I april 2024 konstaterade Swedbank i en analys att barnbidraget endast täcker 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring. Det kan jämföras med 28 procent förra året och 40 procent 2018. Swedbank konstaterar vidare att barnbidragets reala nivå inte varit lägre någon gång under de över 50 år som banken har följt hushållens ekonomi.
[43]
Barnbidraget behöver inflationsskyddas och dessutom höjas. Vänsterpartiet anser därför att barnbidraget bör öka med totalt 400 kronor per månad 2024 för att komma upp på en nivå så att barnbidraget återigen kan bidra till att täcka hushållens basala utgifter, och därefter bör barnbidraget prisindexeras så att inte dess värde på nytt urholkas i takt med inflationen.
Vänsterpartiets förslag:
Höj barnbidraget med 400 kronor per månad 2024. Prisindexera därefter barnbidraget. Kostnaden beräknas till 9,4 miljarder kronor 2024.
Höj och reformera bostadsbidrag
et
Antalet hushåll som tar emot bostadsbidrag har halverats på 25 år. 1997 fick 8,2 procent av hushållen i Sverige bostadsbidrag, 2022 var det enbart 3,7 procent av hus
­
hållen som fick det. Detta beror på att både inkomsterna och hyrorna stigit sedan 1990-talet, men att inkomstgränsen för när hushåll är berättigade till bostadsstöd, samt taket för vilka hyror bostadsbidraget täcker, inte har följt med.
Figur 25 Hushåll som fått bostadsbidrag 1997–2022, procent av alla hushåll
Källa: Försäkringskassan.
Fram till 1996 var både inkomst- och bostadskostnadsgränserna indexerade, men sedan dess krävs politiska beslut för att de ska hänga med inflationen och löneutvecklingen – beslut som sittande regeringar endast undantagsvis tagit. I dag betalar den absoluta majoriteten av mottagarna av stöd hyror som är betydligt högre än taket för bostads
­
bidraget, vilket gör att de kompenseras för en relativt liten del av hyreskostnaderna.
Figur 26 Hyresnivåer och bostadskostnadsgränser, 1997 och 2023
Källa: SCB och Försäkringskassan, samt rapporten Hyresgästernas lägesrapport sommaren 2023.
Som en effekt av att inkomstgränsen inte hållit jämna steg med inkomstutvecklingen är det allt färre som har så låga inkomster att de omfattas. År 1997 var
nedtrappnings
­
gränsen för en vuxen med barn motsvarande 70 procent av medianinkomsten.
Detta att jämföra med 40 procent år 2022.
Bostadsbidraget kan aldrig kompensera fullt ut för en bristsituation på bostäder som trissar upp priserna på boende. Där behövs en aktiv bostadspolitik. Däremot fyller bostadsbidraget ett viktigt syfte i fråga om att se till att folk har råd med ett fullvärdigt boende. Med tanke på att många hushåll i Sverige har problem med att få vardags
­
ekonomin att gå ihop – ofta p.g.a. höga boendekostnader – har bostadsbidraget en mycket viktig roll att spela.
Under covid-19-pandemin införde regeringen tillfälliga höjningar av bostadsbidraget efter påtryckningar från bl.a. Vänsterpartiet. Dessa gällde juli till december 2020 och motsvarande period 2021. Till följd av den höga inflationen infördes samma tillfälliga höjning under motsvarande period 2022. De tillfälliga höjningarna uppgick vid samtliga dessa tillfällen till 25 procent av storleken på det preliminära bostadsbidraget. Omkring 120
000 hushåll fick varje månad ett höjt bostadsbidrag med i genomsnitt omkring 750 kronor under de perioder höjningarna gällde.
Genom budgetbeslutet för 2024 genomfördes ytterligare en förlängning av det tillfälligt höjda bostadsbidraget. Förlängningen gällde det första halvåret av 2024 och under den perioden fick mottagarna av bostadsbidrag 40 procent mer än deras preliminära bostadsbidrag. Höjningen innebär att tilläggsbidraget ökade till omkring 1
200 kronor i genomsnitt. Genom vårändringsbudgeten för 2024 förlängdes den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget ytterligare ett halvår.
Regeringen meddelade i slutet av augusti 2024 att den avser att förlänga tilläggs
­
bidraget till den 30 juni 2025, men att nivån sänks tillbaka till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. Sänkningen motiveras med: ”Inflationsbekämpningen har haft effekt och kampen mot den höga inflationen är nu vunnen. Inflationen beräknas vara på en fortsatt låg nivå.” Att inflationen gått ned betyder att prisökningstakten stannat av, inte att priserna sjunkit. De som har bostadsbidrag lever med mycket små resurser. Dessa resurser väljer regeringen att minska, samtidigt som priserna fortsatt är mycket höga och deras övriga inkomster inte stigit i samma takt. Istället prioriterar regeringen skattesänkningar till de med högst inkomster. Beskedet är också oro
­
väckande eftersom det kan uppfattas som ett steg mot att helt ta bort tilläggsbidraget, utan att stärka upp bostadsbidraget på något annat sätt.
Vänsterpartiet har välkomnat det tillfälliga förhöjda bostadsbidraget, men hela tiden påtalat att bostadsbidraget behöver reformeras i grunden. Bostadsbidraget har urholkats under lång tid, vilket har resulterat i att färre har fått ta del av det och att det ersätter en mindre del av boendekostnaden. De tillfälliga höjningarna som gav en tillfällig lättnad för ekonomiskt hårt prövade grupper har därför varit nödvändig, men nu behövs en permanent höjning av bostadsbidraget. Dessutom bör ett höjt bostadsbidrag konstrueras så att andra inkomster, t.ex. försörjningsstöd, inte minskar i samma omfattning som bostadsbidraget ökar.
Därför föreslår Vänsterpartiet en ny modell för bostadsbidraget, där bostadsbidrag faktiskt bidrar till att avlasta hushåll som har så låga inkomster att de behöver hjälp med boendekostnaden. Vi föreslår höjda gränser för inkomst- och boendekostnaden och att stödet inkomstindexeras fr.o.m. 2026.
I och med att priset på boende ökat kraftigt är det rimligt att se till att fler grupper får ta del av stödet. Därför föreslår vi även att hushåll utan barn omfattas fr.o.m. 2025. Fullt utbyggt skulle förslaget innebära att 480
000 fler hushåll än i dag skulle få ta del av bostadsbidraget – totalt ca 670
000 hushåll. Som jämförelse beviljades 190
000 hushåll stödet år 2022, och 1997 var det 365
000 hushåll som beviljades stöd.
Förslagets effekter redovisas närmare i tabellen nedan.
Tabell 3 Effekter av höjt och reformerat bostadsbidrag
Kategori
Maximalt bidragsbelopp
i dag
Vänsterpartiets förslag
Unga vuxna
1
300 kr/mån
3
250 kr/mån*
Vuxna upp till riktåldern för pension
Omfattas inte i dag
3
250 kr/mån*
Hushåll med ett barn
3
400 kr/mån
5
600 kr/mån
Hushåll med två barn
4
200 kr/mån
6
600 kr/mån
Hushåll med 3-plus barn
5
200 kr/mån
7
850 kr/mån
Källa: RUT, Försäkringskassan.
*Från 2026.
Vänsterpartiets förslag:
Höj inkomst- och bostadskostnadsgränserna i bostadsbidraget och inkomstindexera dessa från 2025. Avräkningen av bostadsbidraget mot inkomster över inkomstgränsen hamnar på 30 procent i stället för 20 procent, golvet i hushållets bidrags
­
grundande bostadskostnader tas bort och 50 procent av bostadskostnaden är fortsatt bidragsgrundande.
Höj storleken på det särskilda bidraget för hemmavarande barn till 2
100 kr/mån för ett barn, 2
700 kr/mån för två barn och 3
500 kr/mån för tre eller fler barn.
Utöka stödet så att även personer utan barn kan söka bostadsbidrag fr.o.m. 2026. I vår modell kan man söka och beviljas bostadsbidrag fram till riktåldern för pension innan man omfattas av bostadstillägget för pensionärer.
Avsätt 3,1 miljarder kronor 2025 och sedan 6,7 miljarder kronor 2026 och 7,1 miljarder kronor 2027 för reformen.
Höj tak och ersättningsnivåer
i socialförsäkringen
Socialförsäkringarna har urholkats under flera års tid. Det gäller inte minst pensionerna och sjukförsäkringen, inkluderat arbetsskadeförsäkringen, men också flera av de ersättningar och bidrag som tillhör familjepolitiken. Den del av BNP som går till sjuk
­
försäkringen är den lägsta på över 40 år.
[44]
I stort sett hela besparingen har gjorts på dem som är sjuka.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har analyserat utvecklingen av social
­
för
säkringsförmånerna under de senaste 30
åren.
[45]
Inspektionen kom fram till att 14
procent
av männen och 2,4
procent av kvinnorna hade inkomster över inkomsttaket i sjuk
­
penningen 1992. 2017 var motsvarande andelar 57,4 procent av männen och 37,8 procent av kvinnorna.
För att stärka socialförsäkringens inkomstutjämnande effekt anser Vänsterpartiet att ersättningarna i den bör vila på ett antal principer som varierar beroende på typ av ersättning.
Vänsterpartiet anser att de inkomstrelaterade ersättningarna, inkluderat tak och grundnivåer, ska inkomstindexeras på sikt. Inkomstindexeringen ska börja tillämpas från 2027, efter att vi höjt nivåerna i flera ersättningssystem.
Kostnadsrelaterade ersättningar såsom barnbidrag och bostadsbidrag ska prisindexeras och fasta belopp ska endast användas undantagsvis. Vidare anser vi att ersättningsnivåer och tak bör utformas så att 80
procent av löntagarna får 80
procent av lönen i ersättning. Dessa principer vägleder Vänsterpartiets politik avseende tak och nivåer på ersättningar inom socialförsäkringen.
Den 1
januari 2022 höjdes taket i sjukpenningen till 10
prisbasbelopp. Taket i sjukersättningen ligger på 8
prisbasbelopp, medan föräldraförsäkringen ligger på 10
prisbas
­
belopp och graviditetspenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (vab) på 7,5
prisbasbelopp.
Vänsterpartiet anser att taken i transfereringssystemen bör vara enhetliga och utformas så att 80
procent av löntagarna får 80
procent av lönen i ersättning. För att nå dit behöver taken höjas. Vänsterpartiet vill se en höjning av taken i samtliga delar av socialförsäkringen 2025. Cirka 800
000 personer beräknas få en högre individuell disponibel inkomst som en följd av förslaget.
[46]
Den offentligfinansiella effekten av förslaget innebär ökade kostnader med ca 0,7
miljarder kronor per år.
Flera ersättningsnivåer inom sjukförsäkringen behöver höjas. Vänsterpartiet vill höja taket i sjukpenningen för arbetssökande från dagens 543 kronor per dag till 712 kronor per dag. Därefter bör det inkomstindexeras. Omkring 40
000 individer beräknas beröras av förslaget på så sätt att de får en ökad individuell disponibel inkomst år 2025. Den offentligfinansiella effekten av förslaget innebär ökade kostnader med 200 miljoner kronor 2025 och 300 miljoner kronor 2026 respektive 2027.
[47]
Vi vill också avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80
procent av SGI i stället för 75
procent som i dag. Omkring 100
000 personer beräknas få en högre individuell disponibel inkomst som en följd av förslaget 2025. Förslaget beräknas försvaga de offentliga finanserna med 600 till 700 miljoner kronor per år under den kommande mandatperioden.
[48]
Vänsterpartiet anser vidare att ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas till 80
procent av antagandeinkomsten. Förslaget beräknas ge omkring 130
000 personer en högre individuell disponibel inkomst 2025. De offentliga finanserna beräknas under kommande mandatperiod försvagas med 2,7–2,8
miljarder kronor per år till följd av förslaget.
[49]
Vänsterpartiets förslag:
Höj taken i föräldraförsäkringen (föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning) och sjukförsäkringen (sjukpenning och sjukersättning) så att 80
procent av löntagarna får ersättning i relation till sin tidigare inkomst fr.o.m. 2024.
Inkomstindexera tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen fr.o.m. 2027.
Höj taket i sjukpenningen för arbetssökande till 712 kronor per dag och inkomstindexera det.
Avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80
procent av SGI.
Höj ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen till 80
procent av antagandeinkomsten.
Avskaffa karensavdraget
I ett läge där hushållen vänder på varje krona blir det kostsamt att stanna hemma när man är sjuk. För den som arbetar inom Kommunals avtalsområden, yrken där de anställda ofta utsätts för smitta, kostar varje sjuktillfälle omkring 1
000 kronor före skatt i karensavdrag. På ett år blir det i genomsnitt 3
000–6
000 kronor i uteblivna inkomster. En betydande summa för de allra flesta.
Även sjuknärvaron kostar pengar, både för samhället och för individen. Den direkta kostnaden kommer i form av att smittspridningen ökar och fler riskerar att insjukna när anställda går till jobbet, trots att de egentligen borde vara hemma och bli friska. På sikt riskerar den som upprepade gånger är sjuknärvarande en sämre hälsa och ökad risk både för långtidssjukskrivning och förtida pension, enligt SHOP-studien vid Karolinska institutet.
[50]
En kostsam konsekvens både för den enskilda och för samhället i stort, och något som till stor del skulle kunna avhjälpas genom ett slopat karensavdrag.
Sverige är i dag det enda landet i Norden som har karensavdrag. Tyvärr tyder inget på att det kommer att avskaffas. Under coronapandemin infördes en tillfällig ersättning för karensavdraget (karensersättning), tack vare Vänsterpartiet och flera pådrivande fackförbund. Denna ersättning är slopad sedan den 1
april 2022. S-regeringen tillsatte i mars 2022 en utredning för att se över karensavdraget och sjuklönen (dir. 2022:23). Utredningen lades ned av SD och den nya regeringen, och ersattes av en intern utredning inom Socialdepartementet.
I december 2023 presenterade departementet sina slutsatser som bland annat innehöll ett förslag om att införa ett karenstak. Det innebär att karensavdrag inte ska göras om
sådant avdrag har gjorts för en individ vid sex tillfällen under de senaste tolv månaderna.
Karenstaket skulle ersätta det nuvarande allmänna högriskskyddet som innebär mot
­
svarande skydd för individer som haft fler än 10 karensavdrag under en tolvmånaders
­
period.
Förslaget är långt ifrån tillräckligt och skulle ha liten effekt om det genomfördes. Ännu har regeringen inte agerat utifrån förslaget. Regeringens hantering av hela frågan tyder på att den inte kommer att lösa de uppenbara problem som finns.
Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör avskaffas snarast, för att underlätta för hushållen i det tuffa ekonomiska läge som råder och för att det med stor sannolikhet skulle bidra till en förbättrad folkhälsa.
Vänsterpartiets förslag:
Avskaffa karensavdraget; staten tar hela kostnaden på 5,2 miljarder kronor.
Höj försörjningsstödet
Hushållen med de minsta ekonomiska marginalerna är extra utsatta till följd av den höga inflationen. För att förbättra situationen för dessa hushåll och hjälpa dem igenom dessa svåra tider föreslår Vänsterpartiet att försörjningsstödet höjs generellt med 1
000 kronor per månad och hushåll.
Vi vill också se en särskild satsning på barnfamiljer som innebär att försörjnings
­
stödet höjs med ytterligare 500 kronor per månad och barnhushåll, samt 200 kronor per månad och barn. Med anledning av detta ökar vi anslaget med 1,5 miljarder kronor 2025 och 1,6 miljarder kronor 2026 respektive 2027 till följd av den generella höjningen av försörjningsstödet och med ytterligare 391 miljoner kronor per år till följd av höjningen för barnfamiljer.
Vänsterpartiets förslag:
Höj försörjningsstödet med 1
000 kronor per månad och hushåll.
Höj försörjningsstödet med 500 kronor per månad och barnhushåll samt 200 kronor per månad och barn.
Höj inkomstpensionstillägget
I regeringens budgetproposition för 2025 föreslås sänkt skatt för pensionärer. Det innebär 63 kronor lägre skatt per månad för en pensionär med medianinkomst. Den halva av pensionärskollektivet som har lägst inkomster får alltså mindre än 63 kronor per månad i sänkt skatt, till följd av regeringens förslag. Den som har pensions
­
inkomster på 63
000 kronor per månad eller mer får 262 kronor lägre skatt per månad.
[51]
Skattesänkningen kostar staten 2,4 miljarder kronor.
Vänsterpartiet vill höja pensionerna genom att höja inbetalningarna till pensionssystemet och införa en s.k. gas. Det driver vi aktivt i pensionsgruppen.
Vänsterpartiet gör andra prioriteringar än regeringen. Vi säger nej till regeringens skattesänkning och lägger istället pengarna på att höja pensionerna för de med låga pensionsinkomster. Vi menar att de som har arbetat ett långt yrkesliv med låga inkomster, inom exempelvis hemtjänsten, som behövt gå ned i arbetstid för att orka med eller ta hand om barn och anhöriga eller de som inte orkar arbeta till pensionsåldern bör få en högre pension. Därför föreslår vi höjd vi pension med 332 kronor per månad, före skatt (235 kr/mån efter skatt) för närmare en halv miljon pensionärer med allmän pension på mellan omkring 11
700 och 14
900 kronor per månad. Totalt höjer vi pensionerna för omkring 1
200
000 pensionärer genom ett höjt inkomstpensionstillägg med drygt 55 procent.
[52]
Förslaget belastar statens budget med 2,4 miljarder kronor, vilket alltså även är kostnaden för regeringens skattesänkning.
Vänsterpartiets förslag:
Höj inkomstpensionstillägget med 55 procent, till en kostnad av 2,4 miljarder kronor.
Höj och stärk arbetslöshetsförsäkringen
För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar ens kompetens behöver arbetslöshetsförsäkringen ge en rimlig ersättning. Vänsterpartiet menar att 80 procent av inkomsten är en rimlig nivå för att säkra inkomsttryggheten och omställningsförmågan för individen.
Under pandemin genomförde regeringen flera tillfälliga förstärkningar av arbetslös
­
hetsförsäkringen. Bland annat höjdes ersättningsnivåerna, och arbetsvillkoret justerades så att fler kunde kvalificera sig för ersättning. De tillfälliga förstärkningarna av a
‑
kassan innebär att knappt 4 av 10 av de heltidsarbetande får 80 procent av sin tidigare lön i ersättning från a
‑
kassan.
Genom budgetpropositionen för 2023 och proposition 2022/23:85 En fortsatt stärkt arbetslöshetsförsäkring permanentades de tillfälliga förstärkningarna av arbetslöshets
­
försäkringen. Det har av regeringen beskrivits som en satsning på arbetslöshetsför
­
säkringen, men i praktiken innebär det en fortsatt urholkning av ersättningsnivåerna. Eftersom golv och tak anges i nominella belopp och därmed varken följer pris- eller löneutvecklingen innebär det en årlig urholkning i takt med att lönerna stiger. Detta illustreras i figuren nedan.
Figur 27 Andel löntagare som får 80 procent av sin tidigare inkomst från a-kassan
Källa: SCB.
Figur 27 visar hur stor andel av löntagarna som får 80 procent av sin tidigare inkomst i ersättning från arbetslöshetsförsäkringen. För de första hundra dagarna är det alltså drygt hälften av löntagarna som är försäkrade i den omfattningen och efter de första hundra dagarna rör det sig om ca 22 procent. De förstärkningar som genomfördes med anledning av pandemin synliggörs av att kurvorna pekar uppåt 2020. Som framgår av figuren minskade dock denna andel redan 2021 och ytterligare 2022 och 2023. Detta gör det svårt att beskriva regeringens förbättringar inom arbetslöshetsförsäkringen som några reella förbättringar.
Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vi vill därför höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerandevillkoret.
Reformerna ska ske successivt enligt följande modell:
2025 permanentas de tillfälliga kvalificerings- och ersättningsreglerna som gällt under pandemin, och karensdagarna i a
‑
kassan avskaffas. Ersättningsnivån ändras så att den uppgår till 80 procent av den tidigare lönen under hela ersättningsperioden, även för dem med aktivitetsstöd. Taket i a
‑
kassan höjs för hela ersättningsperioden, även för dem med aktivitetsstöd så att 80 procent av löntagarna hamnar under det. Samma år höjs grundbeloppet och ersättningarna i aktivitetsstödet i relation med höjningen av taket.
2026 återinförs studerandevillkoret.
2027 inkomstindexeras ersättningsnivåerna i arbetslöshetsförsäkringen.
De tillfälliga kvalificerings- och ersättningsreglerna som gällde under pandemin, och som permanentades genom budgetpropositionen för 2023, innebär att taket i a
‑
kassan uppgår till 1
200 kronor per dag under de 100 första dagarna och därefter 1
000 kronor per dag, samt att ersättning enligt grundförsäkringen uppgår till 510 kronor per dag och den tillfälligt lägsta nivån för grundbeloppet på 255 kronor bibehålls.
Vänsterpartiets förslag om att taket i arbetslöshetsförsäkringen ska uppgå till en nivå som innebär att 80 procent av löntagarna har inkomster under det innebär att det höjs till 1
714 kronor per dag. Taket i grundförsäkringen höjs till 688 kronor per dag och grund
­
beloppet till 344 kronor per dag. Till följd av våra förslag får deltagarna i de arbets
­
marknadsåtgärder vi satsar på en högre ersättning. Vi underlättar därmed omställningen.
Förslagen innebär att en medelinkomsttagare som varit arbetslös i över 100 dagar får drygt 4
000 kronor mer per månad. Den som har ersättning enligt grundförsäkringen får mellan omkring 2
000 och 4
000 kronor mer per månad.
Vänsterpartiets föreslagna förstärkning av arbetslöshetsförsäkringen försvagar de offentliga finanserna med 6,3 miljarder kronor under 2025, 5,5 miljarder kronor under 2026 och 6,6 miljarder kronor under 2027. Att återinföra studerandevillkoret för samma period kostar 1
miljard kronor.
[53]
Vänsterpartiets förslag:
Reformera a
‑
kassan enligt beskrivningen ovan.
8
Fortsatta nedskärningar i välfärden
Behoven i välfärdstjänsterna såsom skolan, äldreomsorgen och vården varierar och utvecklas i takt med befolkningsökningen. Men vi har i Sverige inget system som säkerställer att resurserna ska motsvara behoven – snarare tvärtom. Kommunernas och regionernas kostnader ökar varje år, förutom i takt med befolkningsutvecklingen även i takt med pris- och löneökningarna. De generella statsbidragen är dock inte indexerade för att följa den automatiska kostnadsutvecklingen, vilket innebär att verksamheterna ute i kommunerna ständigt måste anpassas till det rådande kostnadsläget, i stället för till medborgarnas behov.
I snitt har befolkningsökningen inneburit en kostnadshöjning med 1
procent per år och de totala priserna i regioner och kommuner har ökat med 3
procent per år mellan 2010 och 2024. Kostnadseffekten av prisökningarna blev mycket tydlig förra året (2023) då inflationen var historiskt hög – över 8
procent – och regeringen enbart tillförde kommunsektorn en bråkdel av vad den skulle behövt för att klara befintlig kvalitet och personal.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har visat att om de generella stats
­
bidragen sedan 2011 hade följt prisutvecklingen och befolkningsutvecklingen, så skulle de ha varit 15 miljarder kronor högre i år (2024), sektorsbidragen till sjukvården inkluderade. Detta ligger i linje med vad Vänsterpartiet föreslog i vår budgetmotion för 2024.
[54]
Nästa år minskar de generella statsbidragen, framför allt till följd av att sektorsbidragen från 2024 minskar kraftigt. För nästa år skulle statsbidragen behöva vara cirka 25 miljarder högre än i regeringens föreslagna budget.
I diagrammet nedan syns skillnaden mellan beslutade generella statsbidrag och vad som skulle behövas för att värdesäkra statsbidragen för pris-, löne- och befolkningsökningar.
Figur 28 Värdesäkrade och beslutade generella statsbidrag
Miljarder kronor (y-axeln börjar på 100 mdkr kr)
Källa: SKR, september 2024.
Problemet att nominella statsbidrag successivt urholkas i takt med inflation och ökad befolkning har uppmärksammats av många. Indirekta krav på att bedriva samma verk
­
samheter till lägre kostnader innebär ett generellt effektiviseringskrav som osynliggör de politiska beslut som ligger bakom. I den senaste Långtidsutredningen föreslår professor Lars Calmfors i en bilaga
[55]
att statsbidragen ska kunna anpassas så att kommunsektorns totala intäkter med automatik kan finansiera en viss verksamhets
­
volym med oförändrad skattesats. Motivet är att dagens system faktiskt vilseleder medborgare om vad som är egentliga satsningar, vad som bara är bibehållen nivå och vad som faktiskt innebär nedskärningar trots att nya (men otillräckliga) medel tillförs.
I en rapport från tankesmedjan Katalys lyfter författarna en enkel modell för att komma till rätta med smygnedskärningar i välfärden – ofta kamouflerade som ”effektiviseringar”. De föreslår en förändrad modell för redovisning av de generella statsbidragen under utgiftsområde 25 som ser ut enligt följande:
Statsbidrag föregående budgetår
± behovsförändringar
± förändringar av priser och löner
± tekniska justeringar
± politiska prioriteringar
= Statsbidrag budgetåret.
Den ständiga underfinansieringen av kommunala och regionala verksamheter leder till en mycket hög arbetsbelastning, som i sin tur återspeglas i höga sjuktal. Sjukfrånvaron påverkar i nästa led vad välfärden kan leverera och innebär samtidigt en stor kostnad för samhället. Kommun- och regionsektorn har högst antal sjukskrivningsdagar per för
­
värvsarbetande av samtliga sektorer. Högst antal dagar år 2023 har kommunerna, med 13,3. Lägst antal dagar har privat sektor, med 8 dagar. Utvecklingen inom välfärds
­
sektorn visar en kraftig överrepresentation avseende kvinnors sjukskrivningsdagar jämfört med männens.
Figur 29 Antal sjukskrivningsdagar per förvärvsarbetande och sektor
Källa: Försäkringskassan.
Den stressrelaterade ohälsan är en tydlig jämställdhetsfråga. Att de kvinnodominerade välfärdsyrkena ska ligga högst i sjukskrivningsstatistiken är ingen naturlag. Grund
­
problemet är obalansen mellan krav och resurser.
Enligt en rapport från Facken i Välfärden uppgick kostnaden för sjukfrånvaron för anställda i kommun- och regionsektorn till 51,4 miljarder kronor år 2023. Den totala kostnaden för produktionsbortfall på grund av sjukfrånvaro ökade enligt samma rapport med över 50 procent, eller 17,9 miljarder kronor, mellan 2013 och 2023.
[56]
Vänsterpartiet har återkommande föreslagit att statsbidragen till kommuner och regioner ska indexeras för att försäkras mot kostnader som sektorn inte styr över och som drabbar alla på samma sätt. Detsamma gäller befolkningsökning och befolknings
­
sammansättning. I
dag är det omöjligt för medborgarna att förstå om ökade statsbidrag motsvarar en nedskärning, oförändrad situation eller en real förbättring. Med en automatisk indexering skulle de politiska avvägningarna när det gäller välfärden bli tydligare.
8.1
Regionerna gör stora underskott
202
4
SCB:s prognos för regionernas budgetar för innevarande år visar att 20 av 21 regioner kommer att gå med underskott i år. Underskotten varierar mellan 2 och 11 procent av totala skatter och bidrag.
[57]
Totalt prognosticerar SCB att underskottet i regionerna blir 20 miljarder kronor 2024 – dvs större än vad SKR förutspådde i sin majrapport. Detta trots att två regioner har höjt skatten med sammantaget ca 3 miljarder kronor i år.
Enligt uppskattningar från regionerna själva finns det behov av personalminskningar med sammanlagt 5
000 personer. Störst underskott gör Region Skåne (drygt 4
miljarder kronor, vilket innebär totalt 8
miljarder på två år). Här görs personalminskningen hittills genom naturliga avgångar. Det pressar dock personalen oerhört. Samtidigt råder total
­
stopp på hyrpersonal vilket totalt sett ger ett minskat antal vårdplatser, särskilt inom psykiatrin. Det innebär dessutom mindre kompetensutveckling.
Region Östergötland förväntas göra ett underskott på 1,4 miljarder, 8
procent av intäkterna, och kommer att minska antalet anställda med ca 1
100 personer.
Figur 30 Regionernas resultat efter finansiella poster 2024
Miljoner kronor, staplar vänster axel, procent av skatter och intäkter, punkter höger axel
Källa: SCB, regionernas prognos från juni 2024.
Kommunallagens krav att kommunsektorn ska leverera budgetar i balans samt leva upp till ”god ekonomisk hushållning” innebär att kommuner och regioner generellt bör sikta på att göra ett överskott på 2
procent av skatter och bidrag varje år.
Enligt kommunallagen ska eventuella underskott återställas inom en treårsperiod. Detta gäller då under förutsättning att ett underskott inte kan täckas upp av en resultat
­
utjämningsreserv (RUR) eller om ”synnerliga skäl” föreligger.
8.1.1
Vårdgarantin efterlevs inte
Enligt den lagstadgade vårdgarantin ska patienter
kontakt med primärvården inom 0
dagar
få en medicinsk bedömning inom tre dagar
få ett förstabesök i den specialiserade vården inom 90 dagar
få en operation eller annan åtgärd inom den specialiserade vården inom 90 dagar efter beslut om behandling.
De första två garantierna uppfylldes i juli 2024 till 87 respektive 91 procent. När det gäller besök i den specialiserade vården och att få en operation eller annan åtgärd ser det dock sämre ut. Endast 65 procent fick ett förstabesök i den specialiserade vården inom 90 dagar i juli 2024, och 53 procent fick operation eller behandling inom 90 dagar efter beslut om det. Garantins efterlevnad har varierat något under det senaste året, men är i princip på samma nivåer som juli 2023.
[58]
I juli 2024 väntade drygt 160
000 personer på en operation i Sverige. De långa vård
­
köerna har lett till att allt fler sökt vård utomlands de senaste åren. Det handlar om cirka 1
300 resor för alltifrån cancerbehandlingar i Helsingfors till knäoperationer i Riga eller adhd-utredningar i Köpenhamn. I regel ansöker den som genomför resan om ersättning för kostnaderna i efterhand. Det innebär självklart en risk för den enskilde men framför allt att detta är en möjlighet för människor med relativt goda resurser. Dessutom innebär det att pengar som annars skulle ha använts inom den svenska sjukvården därmed går till utländska vårdföretag.
[59]
Enligt Socialstyrelsen saknades 2
230 vårdplatser inom somatisk vård och 50 inom intensivvård 2023.
[60]
Inspektionen för vård och omsorg (Ivo) inledde 2022 en tillsyn riktad mot 27 akutsjukhus. Vid tillsynen konstaterades flera allvarliga konsekvenser av den aktuella vårdplatsbristen. Bland annat att akutmottagningarna överbelastades, vilket resulterade i att patienter stannade kvar på akutmottagningarna i väntan på vårdplatser. Det finns exempel på dödsfall som kan knytas till bristen på vårdplatser. Det förekom både att läkare behövde skriva ut patienter innan de var medicinskt färdigbehandlade och att patienter inte skrevs in på vårdavdelning trots att läkaren bedömt att det fanns ett behov av inneliggande vård. Hälften av de granskade sjukhusen uppgav att de varje vecka tvingades skicka hem patienter trots att de medicinskt bedömts ha behov av att läggas in. Vid de uppföljande inspektionerna vid 24 sjukhus under våren 2023 framkom att personalen i stor utsträckning uppfattade att situationen på sjukhusen var oförändrat ansträngd.
[61]
8.1.2
Personalen måste bli fler, inte färre
En ökande befolkning medför att det krävs fler personer inom vård- och omsorgsyrkena för en bibehållen personaltäthet. Redan i dagsläget råder dock en omfattande brist inom flera välfärdsyrken. Enligt Socialstyrelsens bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården rapporterade samtliga regioner om brist på barnmorskor, specialistläkare och sjuksköterskor.
[62]
Figur 31 Antal regioner som rapporterade om brist inom hälso- och sjukvården 2022
Källa: Socialstyrelsen (2023), Nationella planeringsstödet.
I Socialstyrelsens årliga arbetsmarknadsenkät har professionsförbunden tillfrågats om hur de ser på tillgången till personal idag och på fem års sikt för sina respektive professionsyrken.
[63]
Samtliga uppger att de bedömer att det idag råder brist på legitimerad personal, både i primärvård och specialiserad vård, och att bristen förväntas kvarstå eller öka på fem års sikt. Förbunden lyfter fram att bristande arbetsmiljö leder till att fler söker sig bort från den offentliga hälso- och sjukvården, i vissa fall till privat vård och i vissa fall till andra områden i samhället.
För legitimationsyrken utöver läkare, tandläkare eller sjuksköterskor är trenden att söktrycket på utbildningarna går nedåt, enligt föreningarnas svar. Svårighet att locka unga till att studera till vissa yrken uppges bero på relativt låg lön, osäkra och ofördel
­
aktiga arbetstider som är svåra att kombinera med familjebildning samt få möjligheter till karriärutveckling. Många legitimationsyrken har även svårt att behålla befintlig personal, många gånger på grund av anledningarna listade ovan.
8.2
Kommunerna har mycket stora investeringsbehov
SCB:s prognos för kommunerna för innevarande år visar att 175 (av 290) kommuner kommer att gå med underskott i år.
[64]
Totalt prognosticerar SCB att kommunerna gör ett nollresultat i år.
Efter två år av strama ekonomiska förutsättningar vänder det 2025 och det samman
­
tagna resultatet i kommunerna blir återigen starkt. Det kan tyckas återhållsamt att räkna med en volymförändring motsvarande demografiska behovsförändringar i och med att kommunerna i budgetarbetet för 2025 kan hitta områden som fått stå tillbaka under ett par år och där behov av förstärkningar finns. Men många kommuner kommer att ha behov av att återställa underskott från 2023 och 2024, eller nå de mål om soliditet och resultat som finns under planperioden. Den svåra bemanningssituationen, i princip i hela landet, kommer att hålla tillbaka kostnadsökningen. Resultaten åren 2025–2027 blir ungefär i nivå med kommunernas genomsnitt de senaste tio åren, knappt 4
procent av skatter och bidrag.
Fackförbundet Kommunal har i en rapport visat att det fattas minst 50
000 heltids
­
anställda inom välfärden för att uppnå en tillfredsställande bemanning.
[65]
Det handlar om kvalificerade och mycket viktiga arbeten som kräver stor kompetens och bör behandlas därefter. Enligt statistik från Kommunals senaste medlemsundersökning (2021) anser 37 procent av personalen i äldreomsorgen att bemanningen sällan eller aldrig är tillräcklig. Över en tredjedel av de svarande anser att den otillräckliga bemanningen utgör en risk för de äldre, minst någon gång i veckan. Knappt hälften, 45 procent av de svarande, anser att de dagligen har förutsättningar att ge en god omsorg och tillgodose de äldres individuella behov.
[66]
Många yrken, särskilt arbetaryrken, inom vård och omsorg har låga löner. Ungefär 80 procent av de anställda inom vård och omsorg är kvinnor. Enligt LO är arbetar
­
kvinnors löner 88 procent av männens.
[67]
En satsning på resurser för att förbättra villkoren inom vård och omsorg blir därför en mycket tydlig satsning på kvinnors löner, särskilt arbetarkvinnor.
För att kommunsektorn ska lyckas med sin personalförsörjning krävs både stora utbildningssatsningar och betydande ansträngningar för att öka välfärdssektorns attraktivitet. Centralt i detta sammanhang är högre löner, ökad personaltäthet och förbättrad arbetsmiljö.
Kommunernas resultatnivå framöver kan verka hög, men med denna följer även fortsatt mycket höga investeringsnivåer och därmed ett behov av höga resultat för att hålla tillbaka upplåningen. Självfinansieringsgraden av investeringar har i genomsnitt varit 76 procent under de senaste tio åren. När resultaten nu har fallit tre år i rad ökar istället behovet av extern finansiering, antingen via ökad upplåning eller försäljning av tillgångar.
Närmare 90 procent av befolkningen i Sverige är anslutna till det kommunala vatten- och avloppsledningsnätet. Kommunerna tillhandahåller fler än 1
200 avloppsrenings
­
verk i syfte att hantera spillvatten, dagvatten och dräneringsvatten i ett hållbart avlopps
­
reningssystem. Ett fungerande vatten- och avloppssystem är grundläggande för en håll
­
bar samhällsutveckling och ett av FN:s 17 globala hållbarhetsmål. Investeringsbehoven i va-anläggningarna är mycket stora. En stor del av anläggningstillgångarna byggdes upp under 1950-, 60- och 70-talen. I många kommuner har de nu nått sin tekniska livslängd. När denna infrastruktur byggdes ut senast så ansvarade kommunerna i hög utsträckning för genomförandet men finansieringen delades relativt jämnt mellan stat och kommun
­
sektor. Nu ligger ansvaret nästan uteslutande på kommunerna. Detta innebär såväl att den kommunala låneskulden ökar – den del som härrör från va-investeringar utgör nu cirka 18 procent av den totala låneskulden (2022) – som att avgifterna för hushållen kommer att fortsätta öka. På senare år har taxorna ökat i historiskt snabb takt. Skillnaderna för kommunerna är mycket stora – det skiljer i snitt 1
300 kronor i månaden mellan den kommun med högst brukaravgifter och den med lägst.
[68]
Till skillnad från de skattefinansierade verksamheterna så finns inget utjämningssystem som skulle syfta till att utjämna kostnaderna baserade på strukturella faktorer. Vänsterpartiet anser därför att det är rimligt att staten står för en andel av dessa kostnader, delvis i form av ökade generella statsbidrag men även i form av den tillfälliga satsningen på Sverigejobb som beskrivs i avsnitt 9.2.
På senare tid har dessutom frågan om va-systemets robusthet vid händelse av kris, höjd beredskap och kris aktualiserats. Regeringen har tillsatt en utredning som ska redovisa sitt resultat sista november i år (2024).
8.3
Ett återhämtningsstöd till välfärden
Kommuner och regioner ansvarar för större delen av vår gemensamma välfärd – sjukvården, socialtjänsten, äldreomsorgen, skolan och barnomsorgen. Kommunsektorn har också en mycket stark självbestämmanderätt med självständigt politiskt system och självständig förvaltning. Den decentraliseringsmodell som utvecklats i Sverige är en av de mest långtgående i världen. Dock är stora delar av de områden som kommunsektorn ansvarar för reglerade i lag. Kommunsektorn är dessutom en del av vårt totalförsvar. Lagstiftaren och staten har ålagt kommunerna att uppfylla en rad åtaganden till jämlika villkor. I ett sådant decentraliserat system får statsbidrag en mycket viktig roll.
Två huvudsakliga motiv föreligger för statsbidrag. Det första motivet baseras på en obalans mellan decentraliserade utgifter och intäkter. Denna obalans, som följer av att det finns en samhällsekonomisk vinst av att decentralisera offentliga utgifter samtidigt som de samhällsekonomiska kostnaderna vid beskattning ofta är lägre på central nivå, gör att staten måste bidra till finansieringen av kommunerna. Det andra motivet baseras på en obalans mellan kommunerna. Denna obalans beror på att kommunerna har olika skattebaser och olika utgiftsbehov och därför olika förutsättningar att på egen hand klara verksamheten. Staten måste se till att det sker en utjämning mellan kommunerna.
Det finns dock ingen garanti för att denna ansvarsfördelning består. I takt med att befolkningen ökar och kostnaderna med den så riskerar kommuner och regioner få stå för en allt större del av finansieringen.
Att värdesäkra statsbidragen framstår därför i dagsläget som en av de viktigaste strukturreformerna. Hela kommunsektorn behöver långsiktiga förutsättningar för att bedriva det välfärdsarbete som är så centralt för oss alla. Det handlar också om att skapa transparens kring de förutsättningar som staten bidrar med till kommuner och regioner. Detta är dock en reform som i dagsläget inte har majoritet i riksdagen.
Regeringen föreslår ingen höjning av de generella statsbidragen till nästa år. De minskar därmed samtidigt sektorsbidraget från 9 till 2
miljarder kronor. Detta är långt ifrån vad kommunsektorn behöver i form av generella statsbidrag för att uppfylla sina åtaganden, för stora investeringsbehov och för att förhindra fortsatta nedskärningar. Vänsterpartiet menar att kommuner och regioner behöver kompenseras för år av åtstramande budgetkrav och nedskärningar, när verksamheterna ute i kommunerna ständigt måste anpassas till det rådande kostnadsläget i stället för till medborgarnas behov. Det krävs långsiktiga förutsättningar att bygga upp och bedriva en god vård och omsorg.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett återhämtningsstöd till välfärden. Vi föreslår 20 miljarder kronor mer i generella statsbidrag än regeringen för 2025. Detta bör fördelas med 50 procent till kommunerna och 50 procent till regionerna. Återhämtningsstödet bör kvarstå till dess att vi har skapat en stabil och långsiktig finansiering av kommunsektorn.
Inför en ny resursfördelningsmodell: utred en indexering av statsbidragen så att de kan följa såväl befolknings- som prisutvecklingen.
Förstärk sektorsbidraget till hälso- och sjukvården
Sjukvården är den del av välfärden som drabbats hårdast av regeringens neddragningar de senaste åren och har störst behov av tillskott. För att kunna rikta det statliga stödet till vården, där behoven är som störst, föreslår Vänsterpartiet en förstärkning av sektors
­
bidraget till hälso- och sjukvården. Vänsterpartiet vill tillföra ytterligare 5
miljarder kronor, utöver de 2
miljarder kronor som regeringen föreslår för 2025. Hur behoven kommer att se ut 2026 och 2027 vet vi inte säkert idag. Därför återkommer vi i kommande budgetmotioner med preciseringar av våra föreslagna förstärkningar av välfärden.
Sektorsbidraget innebär att regionerna själva beslutar över hur resurserna används, varför stödet går att likna vid ett generellt statsbidrag till hälso- och sjukvården. Det är regionerna som är bäst lämpade att besluta över vilka satsningar som behöver prioriteras i respektive region. Större resurser, med stor flexibilitet för regionerna att förfoga över, är också en nyckel för att öka jämlikheten inom vården.
Generellt sett är primärvården den del av vårdkedjan som är i störst behov av upp
­
rustning i landets regioner. För att primärvården ska kunna utgöra basen i vårdkedjan och fungera på ett tillfredsställande sätt krävs en rad förändringar och åtgärder som regeringen inte har förmått att gå vidare med. Primärvården måste rustas upp och tillgängligheten behöver förbättras avsevärt. För att nå dit och för att klara uppdraget på ett tillfredsställande sätt saknas det framför allt resurser. De knappa resurserna innebär en ansträngd arbetsmiljö för de som arbetar i primärvården. Arbetsmiljön behöver förbättras och arbetstiden förkortas. Utan personal som erhåller goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö kommer det inte att vara möjligt att förverkliga en upprustning av primärvården.
Riksrevisionen har granskat de prestationsbundna insatserna för att korta vårdköerna, även kallade kömiljarder. Riksrevisionen konstaterar att satsningen inte har haft någon tydlig, långvarig effekt på väntetiderna.
[69]
Flera aspekter av kömiljarderna har snarare försämrat effekten, som att de inte tar hänsyn till regionernas olikheter. Regionernas incitament att vidta åtgärder har även försvagats av att kömiljarderna inte tar hänsyn till relativ förbättring, vilket gjort att regioner som redan låg bra till belönats. Dessutom menar Riksrevisionen att kömiljarderna riskerar att leda till undanträngning av andra vårdinsatser till förmån för insatser för att korta köerna, men att det inte varit möjligt att belägga detta kvantitativt på grund av bristande statistik.
Vänsterpartiet har under en längre tid varit kritiskt mot de prestationsbaserade kömiljarderna för att de inte kortar vårdköer, inte höjer kvaliteten i vården och inte går att förena med målet om en jämlik vård. Vi anser att satsningen bör avskaffas i sin helhet och resurserna tillföras hälso- och sjukvården genom ökade sektorsbidrag och ökade generella statsbidrag.
Vänsterpartiets förslag:
Vänsterpartiet avsätter 5
miljarder kronor mer än regeringen i sektorsbidrag till sjukvården 2025.
Vänsterpartiet avskaffar kömiljarderna och avvisar därmed regeringens förslag till anslag på totalt 7
480 miljoner kronor 2025 för prestationsbundna insatser för att korta vårdköer.
Glesbygdstillägg inom sjukvården
I glest befolkade regioner är det dyrare att bedriva sjukvård på grund av de långa avstånden. Det är svårare och dyrare att i glesbygd bygga upp sjukvårdsenheter för att kunna erbjuda invånarna en rimlig tillgänglighet till vård. Som en följd av det har människor i glesbygdskommuner långt sämre hälsa än genomsnittet, medan boende i rika kommuner runt storstäderna har bättre hälsa.
[70]
Detta är en konsekvens av marknadslogikens intrång inom sjukvården: Tillgången och användningen är som störst där flest och friskast människor finns. För att säkra tillgången till vård även i glest befolkade områden krävs att vi solidariskt via skattesystemet tillför nödvändiga resurser.
Som kompensation för geografiska förhållanden har begreppet glesbygdsmedicin vuxit fram. Det innefattar en rad kunskapsområden och metodutveckling som syftar till att kompensera för avståndsproblematik och upprätthålla den bredare kompetens som är nödvändig då befolkningsunderlaget är litet och avstånden stora. Vård i glesbygd omfattar alla slags sjukdomar, olycksfall, symptom och tecken på ohälsa i en befolkning. Att jobba i glesbygd kräver bred medicinsk kunskap med tillämpning i öppenvård, slutenvård och hemsjukvård. Därutöver fordras ingående kunskap om de sociala, psykologiska, ekonomiska, existentiella och samhällsstrukturella villkor som gäller för människor i glesbygd. Det betyder ett utvecklat och fördjupat närvårds
­
koncept.
Vänsterpartiet vill använda det kommunala utjämningssystemet för att stärka sjukvården i regioner som har en liten befolkning med stora geografiska avstånd. Resurserna utbetalas då direkt och finansieras helt av staten – utan att någon annan region får minskat anslag. Vården kommer alltid att vara mer kostnadskrävande i glesbygden, därför måste våra gemensamma resurser fördelas efter de förutsättningarna.
Vänsterpartiets förslag:
Vi avsätter 1
miljard kronor i form av generellt statsbidrag för ett glesbygdstillägg inom sjukvården.
Öka tillgång till psykologisk behandling
En fungerande stöttning och vård av psykiska besvär kan avsevärt minska lidandet och ibland helt bota en person från psykisk ohälsa. Ändå är psykiatrin ett av sjukvårdens mest eftersatta områden. Fokus ligger ofta på korta behandlingar och tillgången på vård är ojämn mellan regionerna. Ofta får även behövande betala själva vid besök hos privata psykoterapeuter. Vänsterpartiets utgångspunkt är att förebyggande och tidiga insatser behöver kombineras med en adekvat vård som är tillgänglig och jämlik över hela landet. Därför måste möjligheter till psykologisk behandling kraftigt öka.
I Sverige har Region Skåne möjliggjort användningen av längre behandlingar om 25
sessioner på regionens bekostnad. Vänsterpartiet menar att detta borde vara ett erbjudande
i samtliga regioner. Förslaget innebär att individuellt anpassad psykologisk behandling erbjuds inom primärvården genom remiss, för att på sikt bli en del av regionernas reguljära verksamhet. Endast aktörer som inte är vinstdrivna ska kunna omfattas av för
­
slaget. Vi tillskjuter resurser för detta 2025, 2026 och 2027. I grunden handlar detta arbete
om att likställa den psykiska och den somatiska vården och befästa invånarnas rätt till båda. I ett välfärdssamhälle ska inte psykisk stöttning och vård vara en klassfråga.
Vänsterpartiets förslag:
Möjliggör en längre, individuellt anpassad psykologisk behandling inom primärvården genom remiss.
Reformera tandvården
Tänderna är en del av kroppen och tandvården bör på sikt ingå i sjukvården. Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Sedan tandvårds
­
marknaden avreglerades har priserna stigit kraftigt. De höga kostnaderna för under
­
sökning och behandling gör att de som tjänar minst besöker tandläkaren mer sällan eller tvingas att avstå från tandläkarbesök. Personer med väldigt låga inkomster har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd eftersom det bara gäller kostnader över 3
000 kronor och endast halva kostnaden ersätts. Det har bidragit till att tandhälsa har blivit en klass
­
markör.
Undersökningar visar att sviktande munhälsa påverkar individens förutsättningar på exempelvis arbetsmarknaden.
[71]
Det är även dokumenterat att olika yrken leder till ojämlikheter, såsom att industriarbetare som jobbar natt har en sämre munhälsa.
[72]
Vänsterpartiets reformplaner för tandvården i Sverige syftar till ökad jämlikhet, förbättrad tillgänglighet och en bättre generell tandhälsa i befolkningen. En god tandhälsa förebygger allvarlig infektionssjukdom med risk för hjärt-kärlsjukdomar och allvarliga tandsjukdomar samt behandlar vanligt förekommande tandbesvär i syfte att lindra smärta eller för att öka funktionalitet.
Trots tydliga utfästelser från Sverigedemokraterna om progressiva tandvårds
­
reformer går politiken nu i helt fel riktning. Sverigedemokraterna och regeringen vill sänka åldersgränsen för fri tandvård från 23 till 19 år och slopa det dubbla tandvårds
­
bidraget för personer mellan 23 och 29 år. Reformerna infördes tack vare Vänsterpartiet 2019 och har ökat jämlikheten i munhälsa och tillgängligheten till tandvård för unga vuxna. Många unga vuxna kommer att sluta besöka tandvården i förebyggande syfte när de inte längre har tillgång till avgiftsfri tandvård.
I budgeten för 2025 aviserar regeringen och Sverigedemokraterna ett förstärkt högkostnadsskydd för de som är 67 och äldre. Hur det ska utformas är ännu oklart, men det är tydligt att Sverigedemokraterna sviker det svenska folket avseende tandvården.
Vänsterpartiet vill gå mycket längre. Vi vill införa ett verkligt högkostnadsskydd inom tandvården. Det skulle ge en betydande fördelningspolitisk effekt. Vårt förslag liknar kostnadsfördelningen inom hälso- och sjukvården. Förslaget innebär att 100 procent av patientens kostnader skulle subventioneras över 1
400 kronor per 12-månadersperiod.
[73]
Patienternas andel av tandvårdskostnaderna i det statliga tandvårds
­
stödet skulle sjunka från 63 procent till 33 procent med denna reform.
Den beräknade kostnaden för reformen utifrån när den är genomförd fullt ut 2027 är 7,2 miljarder kronor.
[74]
För att möjliggöra för tandvården att ställa om och genomföra satsningen i praktiken ska den införas den första januari 2025 och trappas upp över en treårsperiod. Det innebär:
2025 – högkostnadsskydd över 2
200 kronor – kostnad 4,9 miljarder kronor
2026 – högkostnadsskydd över 1
800 kronor – kostnad 6 miljarder kronor
2027 – högkostnadsskydd över 1
400 kronor – kostnad 7,2 miljarder kronor.
Vinsterna med reformen är många. Ett enhetligt system som är lättförståeligt och väl etablerat hos befolkningen, likt det som gäller inom hälso- och sjukvården, ger sannolikt en hög acceptans. Tandhälsa skulle genom denna reform bli en del av den universella svenska välfärdsmodellen. Fördelningseffekten är god eftersom patientandelen av avgiften för tandvård minskar och den skattefinansierade delen ökar.
Vänsterpartiets förslag:
Tandvård bör jämställas sjukvården. Vi vill därför likställa tandvårdens hög
­
kostnadsskydd med det för övrig hälso- och sjukvård med en beräknad kostnad på 7,2 miljarder kronor jämfört med dagens system som trappas upp över en treårs
­
period. Reformen införs från den 1 januari 2025 och trappas upp stegvis. Vi avsätter 4,9 miljarder kronor för ändamålet 2025.
Stärk socialtjänsten
Som en konsekvens av en ökande ojämlikhet och ett djupt rotat klassamhälle lever många barn och vuxna i social utsatthet i Sverige. All form av utsatthet ska så långt det går förebyggas, men när problem uppstår ska samhället kunna bistå med skydd och stöd.
Socialtjänsten medarbetare utför i dag på individuell nivå ett arbete långt utöver vad som kan förväntas. Ändå räcker de inte till. Den ständiga resursbrist som präglar socialsekreterares vardag leder till att det inte är möjligt att leverera den sociala service som regler, bestämmelser och i vissa fall lagar reglerar.
Under de senaste åren har förväntningarna på socialtjänsten ökat till följd av en otryggare omvärld, ett hårdare samhällsklimat och försämrade levnadsvillkor för många grupper i samhället. Vi ser ökade skillnader i skolan och svårare ekonomiska förut
­
sättningar för många familjer, vilket i sin tur har bidragit till grov kriminalitet där barn både är offer och förövare. Obalans mellan krav och resurser, tillsammans med desinformation har lett till minskat förtroende för socialtjänsten. Behoven av stöd och hjälp ökar, samtidigt som allt fler socialchefer beskriver det som svårare att klara av socialtjänstens uppdrag med befintliga resurser.
I socialchefsundersökningen 2020 ställde fackförbundet Vision för första gången frågor till socialchefer om kommunernas ekonomiska situation och dess konsekvenser inom det socialpolitiska området. I denna undersökning svarade en stor andel av social
­
cheferna att de inte hade tillräckliga resurser för att upprätthålla rättssäkerhet och kvalitet.
2023 hade läget förvärrats enligt samma undersökning.
Över hälften av socialcheferna svarar att de har svårt att ge insatser individen har rätt till.
[75]
De verksamhetsområden som sticker ut och som har påverkats särskilt negativt av kommunernas ekonomiska förutsättningar är äldreomsorgen och stöd till barn och unga.
Tidningen Socionomen ställde inför 2024 frågor om den ekonomiska situationen till kommunernas socialförvaltningar. Nästan 40 procent svarade att de inte skulle kunna upprätthålla socialtjänstens dåvarande nivå på service till medborgarna och ytterligare 30 procent visste inte om de skulle klara av det. Att kunna upprätthålla dåvarande servicenivå innebär inte nödvändigtvis att alla invånarnas behov skulle vara tillgodo
­
sedda. Bland de dryga 30 procent som svarade att de kunde bibehålla dåvarande nivå angav flera kommuner att de redan inte gav all den service till invånarna som behövs.
Flera personer som Socionomen intervjuar jämför med 90-talskrisen, som satte djupa spår i socialtjänsternas verksamhet. En rad undersökningar som genomförts visar att en stor andel av personalen inom socialtjänsten upplever att de inte kan uppfylla lagkraven och tvingas tumma på kvaliteten eftersom resurserna inte är tillräckliga. Ytterligare en konsekvens av resursbristen är att socialtjänsten och äldreomsorgen har svårt att både behålla och rekrytera personal. Det förebyggande arbetet – som av regeringen och många andra bedömare pekats ut som avgörande för att vända utvecklingen med ungdomskriminaliteten – beskrivs som extra utsatt till följd av underfinansieringen.
[76]
Det sociala arbetet måste därför utvecklas på bred front. Samtidigt finns behov av att rikta särskilda insatser för att stärka arbetet med barn och unga i riskgrupp. Alla barn och unga ska ha samma möjligheter till en bra uppväxt, där kriminalitet aldrig ska kunna ses som en lösning på tillvaron. För att barn och unga ska kunna få stöd tidigt måste socialtjänstens medarbetare bli fler och ha möjlighet att arbeta proaktivt. Det handlar exempelvis om att i högre grad kunna fokusera på uppsökande arbete och att motivera familjer att våga ta emot stöd. En ökad tillgänglighet och tillit mellan familjer och socialtjänsten är därför en viktig del för att socialt arbete överhuvudtaget ska kunna utföras.
Socialtjänstens barn- och ungdomsvård utgör en stor del av kommunernas individ- och familjeomsorg. Samtidigt är situationen ansträngd och de ekonomiska resurserna små. Vänsterpartiet anser att socialtjänsten ska ha de resurser som krävs för att fullgöra sina skyldigheter gentemot barn och unga, för att genomföra utredningar, för att följa upp insatser och inte minst för att ha tid att etablera kontakt och prata med barn och unga. I dag läggs allt mindre tid på samtal och allt mer på myndighetsutövning och kontroll för socialarbetare. De bör i stället få möjlighet att i högre grad fokusera på uppsökande, förebyggande arbete och att motivera familjer att våga ta emot stöd. Socialtjänsten ska vara tillgänglig och välkomnande för barn, unga och deras föräldrar. Insatser ska om möjligt utformas tillsammans med familjen och med barnets bästa i fokus. Det är därför viktigt att socialtjänsten får resurser för att arbeta offensivt och med kompensatoriska åtgärder för att på det viset ge alla barn och unga chans till jämlika livsvillkor.
[77]
Regeringen beskriver det som att de gör en riktad satsning på brottsförebyggande arbete med 80 miljoner kronor till förebyggande insatser mot gängkriminalitet till nästa år. I själva verket är detta en nedskärning från de 250 miljoner som lagts på detta i år. Vänsterpartiet föreslår en satsning på totalt 350 miljoner per år på förebyggande insatser mot gängkriminalitet – 270 miljoner mer än regeringen 2024.
Vänsterpartiets förslag:
1 miljard kronor riktad till socialtjänstens arbete med barn och unga i riskgrupp.
8.9
Vänsterpartiets satsningar på kommunsektorn
Tabell 4 Vänsterpartiets satsningar på kommunsektorn
Diff. mot regeringen, mnkr
2025
2026
2027
UO9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Förstärkt sektorsbidrag sjukvården
5 000
Nej till kömiljarder
−7 480
−4 275
−4 675
Ökad tillgång till psykologisk behandling
700
700
700
Stärk socialtjänsten
1 450
1 450
1 450
Glesbygdstillägg sjukvård
1
000
1 000
1 000
UO16
Utbildning
Stärk fritidshem i utsatta områden
250
250
250
Kraftigt förstärkt personaltäthet i elevhälsan
1 000
2 000
4 000
Mindre barngrupper i förskolan
500
1 000
2 000
Nej till akutskolor
−200
−200
−200
Stärk vuxenutbildningen
300
30
30
Inför barnskötarlyft
250
500
500
UO17
Kultur
Stärk kulturskolan
100
100
100
Stärk biblioteken
210
210
210
Särskild satsning parasport
175
200
210
Idrott utsatta områden
250
250
250
Nej till nedskärning studieförbunden
250
350
500
Stärk folkhögskolorna
360
360
360
UO22
Kommunikationer
Utökat investeringsstöd för kollektivtrafik
4 000
1 500
1 500
UO25
Allmänna bidrag till kommuner
Generella statsbidrag; bibehållen personaltäthet*
20 000
30 000
30 000
Satsning på brottsförebyggande arbete
200
200
200
Sverigejobb
3 000
7 000
10 000
Investeringsstöd samhällsfastigheter
1 800
1 800
1 800
Summa kommuner
19 355
29 960
36 120
Summa regioner
13 760
14 465
14 065
Summa totalt
33 115
44 325
50 185
* Fördelningsnyckeln för de generella statsbidragen föreslås ändras så att kommunerna och regionerna får 50 procent vardera.
9
En aktiv arbetsmarknadspolitik
Vänsterpartiets politik strävar mot full sysselsättning. Med full sysselsättning menar vi att alla som vill och kan arbeta ska ha ett arbete som det går att försörja sig på. Ingen ska behöva gå arbetslös annat än under korta perioder och sysselsättningsgraden ska vara tillräckligt hög för att finansiera en generös offentlig välfärd.
Vänsterpartiet vill återupprätta den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det kräver större satsningar på aktiva åtgärder som rustar och höjer de arbetssökandes kompetens, liksom att de myndigheter som berörs kan fokusera på det område de är bäst på. Vi föreslår en förändring av Arbetsförmedlingens verksamhetsområde liksom en ny arbetsmarknads
­
politisk insats som kombinerar arbetslöshet inom bygg och anläggning med de stora kommunala investeringsbehov som finns inom samma område.
9.1
En fungerande arbetsförmedling
Arbetslösheten är hög och fortsätter att öka. I slutet av augusti var drygt 360
000 personer inskrivna som arbetslösa, vilket är cirka 29
000 fler än för ett år sedan. Det motsvarar en arbetslöshet på totalt 6,8 procent enligt Arbetsförmedlingens sätt att beräkna arbetslösheten.
[78]
För att rusta de arbetslösa att ta de jobb som finns och de nya jobb som växer fram krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det förutsätter i sin tur en fungerande arbetsförmedling. Idag präglas Arbetsförmedlingen av stora brister.
Vänsterpartiet har återkommande tillfört ökade resurser till Arbetsförmedlingen, men det ensamt är inte tillräckligt. Den omfattande reformeringen av Arbetsförmedlingen, som ursprungligen bygger på januariavtalet, har varit minst sagt olycklig.
Det står klart att myndigheten med nuvarande förutsättningar inte klarar av sitt uppdrag – att förmedla arbete till människor som är arbetslösa.
För att komma till rätta med Arbetsförmedlingens brister krävs åtgärder både på lång och på kort sikt. Vänsterpartiet föreslår i denna budgetmotion ett antal akutåtgärder för att komma till rätta med nuvarande brister inom myndigheten. Arbetsförmedlingen ska finnas tillgänglig i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Myndigheten ska fokusera på att rusta de arbetssökande och matcha dem mot de jobb som finns och växer fram. Verksamheten ska bedrivas i offentlig regi utan vinstintresse.
Vänsterpartiets förslag:
Genomför en förändring av Arbetsförmedlingen enligt beskrivningen nedan – stoppa kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen och säkerställ närvaro i hela landet.
Höj Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 2
miljarder kronor 2025 och därefter 3
miljarder kronor för 2026 respektive 2027.
Öka anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2
miljarder kronor 2025 och därefter 3
miljarder kronor 2026 respektive 2027.
Stoppa kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen
En stor del av den svenska arbetsmarknadspolitiken bedrivs i praktiken av privata aktörer. Som exempel upphandlar Arbetsförmedlingen matchningstjänsten Rusta och matcha från omkring 150 leverantörer.
[79]
I juli 2024 deltog drygt 66
000 personer i tjänster utförda av leverantörer. Det nuvarande systemet är upplagt för oseriösa aktörer som ser en möjlighet att tjäna pengar på arbetslösa. Det finns också en uppenbar risk att arbetssökande som står långt från arbetsmarknaden får sämre möjligheter till stöd. SKR har gjort en kartläggning av tjänsten Rusta och matcha som visar att de som står längre från arbete varken får mer eller annat stöd än övriga. Individer med funktionsned
­
sättning som medför nedsatt arbetsförmåga får till och med mindre stöd än andra.
[80]
Dessutom är det sannolikt att fristående aktörer väljer att enbart etablera sig på orter med ett tillräckligt befolkningsunderlag. Det finns också exempel på hur myndighetens stöd utnyttjas av organiserad brottslighet. Vänsterpartiet vill se ett stopp för privata aktörer i arbetsmarknadspolitiken.
9.1.2
Säkerställ lokal närvaro i hela landet
Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Mellan slutet av 2018 och 2024 minskade antalet kommuner med fast bemannade kontor från 172 till 81.
[81]
Mellan 2018 och 2024 minskade antalet arbetsförmedlare på myndigheten med ca 31 procent, från 7
710 till 5
320 personer.
[82]
För att lösa närvaron har man numera en modell där arbetsförmedlare kan resa in till kommuner för att ta emot fysiska besök med arbetssökande på Statens servicecenter eller kommunens lokaler. Närvaron av arbetsförmedlare och möjligheten till fysiska möten måste vara lika oavsett var i landet man bor. Digitala lösningar ska vara en möjlighet, inte det enda sättet. För att utan dröjsmål säkerställa närvaron av arbetsförmedlare i hela landet bör antalet arbetsförmedlare som arbetar på Statens servicecenter eller liknande öka drastiskt. Det förändrade arbetssättet innebär att behovet har förändrats något, men vi bedömer att antalet i ett första steg bör öka med 1
200 personer. Därför höjer vi myndighetens förvaltningsanslag.
9.1.3
30
000 i arbetsmarknadsutbildning
Många av dem som är arbetslösa idag saknar den utbildning och kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i många branscher. Behoven av utbildning, och andra former av arbetsmarknadspolitiska program och insatser som rustar de arbetslösa att ta de jobb som finns och de nya som växer fram, är omfattande. Trots detta har regeringen skurit ner på anslaget. Idag satsar regeringen omkring 7
miljarder på arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Detta kan jämföras med 2018 då den dåvarande S-MP-regeringen satsade 13 miljarder kronor.
Givet de omfattande behoven av aktiv arbetsmarknadspolitik (med fokus på utbildnings
­
i
nsatser) bör anslaget höjas.
Arbetsmarknadsutbildning leder i hög utsträckning till arbete och ger långsiktigt positiva effekter på deltagarnas arbetsinkomster. Trots det har antalet deltagare i arbets
­
marknadsutbildning minskat de senaste åren. Fler arbetslösa ska ges möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning. På sikt bör målet vara 30
000 personer i arbetsmarknads
­
utbildning. Samtidigt bör kvaliteten på utbildningarna förbättras och i högre grad än i dag riktas mot bristyrken.
9.1.4
Ge Arbetsförmedlingen möjlighet att allokera sina anslag
Idag kan inte Arbetsförmedlingen allokera sina anslag utefter faktiska behov. Det bidrar till att insatser ges till fel person, i fel omfattning och i fel tid. Om nya behov uppstår eller om en åtgärd visar sig fungera sämre än planerat kan inte pengarna flyttas. Det är ineffektivt. Låt istället myndigheten allokera sina anslag utefter vad man bedömer ger de bästa arbetsmarknadspolitiska effekterna! Det minskar avståndet mellan arbetsmarknadens behov och den förda politiken.
9.1.5
Ge Arbetsförmedlingen möjlighet att erbjuda arbetsmarknadsutbildning som finns inom yrkesvux
Finanspolitiska rådet har gett regeringen rekommendationen att låta Arbetsförmedlingen få möjlighet att erbjuda arbetsmarknadsutbildning som finns inom yrkesvux. Det skulle dels bidra till att öka antalet utbildningsplatser, dels förbättra den könsmässiga balansen inom den gymnasiala yrkesutbildningen för arbetslösa. Vänsterpartiet instämmer i rådets rekommendation.
9.1.6
Ge Arbetsförmedlingen möjlighet att stoppa möjligheten att överklaga tilldelningsbeslut inom arbetsmarknadsutbildningen
Av de arbetsmarknadstjänster som Arbetsförmedlingen upphandlade 2014–2017 var det omkring en tredjedel som överprövades.
[83]
Det leder till långa processtider som i sin tur leder till minskade möjligheter att anpassa utbildningsutbudet efter arbetsmarknadens föränderliga behov. Utdragna processer hämmar både omfattningen och träffsäkerheten på utbildningsutbudet. Vi vill ge Arbetsförmedlingen befogenhet att stoppa möjligheten att överklaga tilldelningsbeslut inom arbetsmarknadsutbildningen för att öka utbildningarnas omfattning.
9.2
Sverigejobb
Behovet av kommunala infrastrukturinvesteringar är stort. Det finns nu starka skäl att tidigarelägga kommunala och regionala investeringar för att dämpa arbetslösheten och förstärka konjunkturen. Det hindras dock av situationen i de kommunala ekonomierna. Den pressade ekonomiska situation som råder riskerar snarare att leda till att nöd
­
vändiga investeringar skjuts på framtiden. Det är självklart att den löpande verksam
­
heten prioriteras, men problemet är att det byggs upp en underhålls- och investerings
­
skuld i kommuner och regioner.
Under goda tider, när kommuner och regioner har råd att börja betala av denna skuld, går också privat sektor för full fart. Då finns en risk för snabbt stigande priser om konkurrensen om befintlig arbetskraft är stor, vilket kan fördyra projekten.
Det är därför fördelaktigt om det offentligas investeringar är kontracykliska, dvs. ökar i sämre tider. När privat sektor går för fullt igen kan då de offentliga investeringarna i stället plana ut något. Det skulle långsiktigt innebära lägre investeringskostnader och över tid också en lägre arbetslöshet. Det förutsätter dock att staten bidrar till att ändra dagens logik och ger kommuner och regioner förutsättningar att tidigarelägga sina investeringar.
Just nu är ett utmärkt tillfälle att börja betala av den befintliga bygg- och anläggnings
­
skulden inom offentlig verksamhet. Målet är att tidigarelägga offentliga investeringar som annars skulle skjutas upp på grund av det ansträngda ekonomiska läget. Det handlar t.ex. om renovering av skolor och förskolor, anläggningsarbeten för nybygg
­
nation, reinvesteringar i va-infrastruktur, klimatanpassningar i den fysiska miljön och avbetalning av underhållsskulden för det kommunala vägnätet.
Vi föreslår en modell som innebär att staten går in och tar hälften av investerings
­
kostnaden för planerade projekt som utförs mellan 2025 och 2027. En del av stödet kan konstrueras så att kommuner kan ansöka om stöd hos MSB på samma sätt som i dag, men omfattningen – såväl ramen som inriktningen – bör vara betydligt större. En central förutsättning är att den planerade verksamheten ägs och drivs i offentlig regi. Genom ett anbudsförfarande kan sedan privata aktörer vara med och realisera investeringen.
Detta ska kombineras med en ny arbetsmarknadspolitisk insats kallad
Sverigejobb
, riktad till arbetslösa med kompetens inom bygg och anläggning. Modellen innebär en form av anställningsstöd där staten tar 80 procent av kostnaderna för anställningen. Villkoret ska vara 100 dagar i arbetslöshet och en utbildning inom bygg och anläggning eller motsvarande kvalifikationer. Befinner man sig i arbetslöshet har man företräde till anställning. De ska i likhet med vid andra subventionerade anställningar ha fulla rättigheter och lön som andra anställda.
Vi beräknar att investeringsbehoven i ett första steg kan uppgå till 20 miljarder kronor per år. Om allt detta kommer till stånd skulle det innebära att staten står för 10 miljarder kronor. Om dessa investeringar tidigareläggs så kan det bidra till en syssel
­
sättningsökning med 25
000 personer – vilket skulle kunna ge en tydlig sänkning av arbetslösheten. Vi föreslår en upptrappning av förslaget under tre år.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 3 miljarder kronor till Sverigejobb 2025 och därefter 7
miljarder kronor 2026 och 10 miljarder kronor 2027.
10
Förskola, skola och högre utbildning
Sverige står inför mycket stora samhällsutmaningar, inte minst när det gäller skolan. Barns och ungas psykiska ohälsa har kraftigt försämrats under de senaste åren och allt fler unga dras in i kriminalitet. Förskolan och skolan är helt centrala skyddsfaktorer för dessa problem och det är då avgörande att skolan får de resurser och förutsättningar som behövs. Som det ser ut nu går skolväsendet redan på knäna och det påverkar både lärarna och barnen/eleverna.
Kommunernas ekonomiska situation har länge varit sådan att de anpassat sin verk
­
samhet utifrån de ekonomiska begränsningar de tvingas leva med. En undersökning gjord av Sveriges Lärare visar på långtgående nedskärningar bland de anställda. Så stor andel som 70 procent svarar att de upplever en sämre ekonomisk situation i år än 2023.
[84]
I minst två av tre kommuner uppges att det sker nedskärningar i för- och grundskolan. En av fem lokalföreningar rapporterar att flera lärartjänster i grundskolan försvunnit och 15 procent att lärarstyrkan inom förskola minskat med flera tjänster. Nedskärningarna drabbar i första hand annan skol- och förskolepersonal än just lärare, men innebär i sin tur en ökad belastning på lärarna och sämre förutsättningar för en
fungerande verksamhet. För samtliga skolformer svarar en majoritet av lokalföreningarna
att de helt eller delvis anser att de ekonomiska resurserna som ställs till verksamhetens förfogande inte är tillräckliga för att klara målen. Allra högst andel är det i grundskolan där fler än åtta av tio föreningar svarar att resurserna är otillräckliga.
[85]
Sammantaget visar rapporten på att resurserna inte räcker för att nå målen.
Resultat från Skolledarenkäten 2023 visar att 64 procent av rektorerna i grundskolan har beskrivit att de under året kommer att vara tvungna att genomföra besparingar som påverkar elevernas möjlighet att nå målen för utbildningen. I samma undersökning svarar endast 10 procent av skolledarna att det finns tillräckliga resurser till extra anpassningar och särskilt stöd för de barn och elever som har behov av det.
[86]
Arbetsmiljöverkets senaste undersökning visar att lärare i hög grad upplever hög arbetsbelastning och att deras arbete är fysiskt och psykiskt påfrestande.
[87]
Trots att förskolans och skolans roll för att minska samhällsproblemen understryks gång på gång så säkerställer inte regeringen att det finns tillräckligt med resurser för verksamheterna inom skolområdet: förskolan, grundskolan, fritidshemmen, gymnasie
­
skolan, vuxenutbildningen och folkhögskolorna – alla vittnar om att det krävs besparingar. Vänsterpartiet föreslår i denna budgetmotion att de generella statsbidragen ska öka kraftigt 2024 och i takt med inflation, löner och befolkningens tillväxt i olika åldersgrupper de kommande åren. Ökade generella statsbidrag till kommuner är den plattform som krävs för att verksamheterna ska få arbetsro för att skapa en långsiktigt trygg, demokratisk och produktiv utbildningssektor.
Utöver detta har Vänsterpartiet ett antal förslag som ska öka personaltätheten i förskolan och stärker elevhälsan, samt främjar deltagandet i förskola och fritidshem. Vi föreslår dessutom mer resurser till forskning, folkbildning, kulturskolan och idrotten.
10.1
Fler vuxna i förskolan
Förskolan ska lägga grunden för resten av livet, och personalen ska ha tiden och kompetensen att ge alla barn det stöd de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. För Vänsterpartiet är det viktigt att värna barnen. Rätten till en bra förskola för alla barn är en självklarhet. Bra barnomsorg är också en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta på lika villkor. Inom förskolan löper dock personalen större risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar jämfört med andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden. Det riskerar att drabba barnens utveckling. Barnen har rätt till en bra verksamhet och personalen har rätt till en god arbetsmiljö. I en ekonomiskt orolig tid ser vi hur kommunerna tvingas dra ner på resurser, samtidigt föds det färre barn i Sverige vilket gör att man i många kommuner tvingas skära i verksam
­
heten på grund av besparingar och lägga ned förskolor för att det inte finns tillräckligt med barn för att fylla dem.
1990-talskrisen innebar en kraftig försämring av personaltätheten. Personalen i förskolan har blivit färre. Rektorerna har blivit färre, även måltidspersonal och vakt
­
mästare. Idag är det ca 40 procent av personalen som jobbar i förskolan som helt saknar någon form av utbildning för arbete med barn. I Sverige är varannan barngrupp för stor (54 procent) i förhållande till Skolverkets rekommendationer. Genomsnittlig grupp
­
storlek har gått från 14,4 barn (1990) till 15,2 barn (2022).
För att höja kvalitén i förskolan föreslår Vänsterpartiet därför en reglering av barngrupperna genom att likt Norge reglera hur många barn det får vara per anställd. Max 3 barn per vuxen för barn upp till och med 3
år och max 5 barn per vuxen i grupperna med barn som är 4–5 år. Samtidigt föreslås barngruppernas storlek regleras till max 12 barn i grupperna med barn under 3
år och max 15 barn i grupperna med barn över 3
år. Förslaget innebär även att staten ska ta det ekonomiska ansvaret för att hålla detta, inte kommunerna. En lagstiftning kring personaltäthet behöver tas fram och träda i kraft i kombination med det kompetenshöjande Barnskötarlyftet. I budgeten avsätter vi medel för en stegvis ökad personaltäthet.
För att förskolan ska kunna utvecklas och rekrytera mer personal krävs det en utveckling av de olika yrkesrollerna. Därför föreslås att Vänsterpartiet ett riktat barnskötarlyft. En utbildningssatsning som liknar Äldreomsorgslyftet. Personalen får kombinerat med arbete utbilda sig till barnskötare. Många har lång erfarenhet och kommer att kunna validera sina kunskaper och tillgodoräkna sig delar av utbildningen. Som en del av detta är det också viktigt att skydda yrkestiteln barnskötare. Titeln barnskötare bör reserveras för personer med en examen från barn- och fritids
­
programmet eller med motsvarande utbildning/yrkespaket på komvux. En skyddad yrkestitel höjer statusen på yrket och i förlängningen kvaliteten i verksamheten.
Vänsterpartiets förslag:
1–3-åringar: max 3 barn/vuxen och 12 barn/grupp. 4–5-åringar: max 5 barn/vuxen och 15 barn/grupp. Kostnad 500 miljoner 2025.
Vänsterpartiet vill också se ett riktat barnskötarlyft, i likhet med det som genomförts inom äldreomsorgen. Kostnad 250 miljoner 2025.
Kraftigt förstärkt elevhälsa
De allra flesta barn och unga i Sverige mår bra, men långt ifrån alla. Allt fler drabbas av psykisk ohälsa. Vänsterpartiet menar att skolan i hela sin verksamhet måste verka för att bevara och främja elevernas hälsa och för att stödja eleverna om de trots förebyggande insatser mår dåligt, fysiskt eller psykiskt. Det handlar inte bara om att det ska finnas fungerande skolhälsovård, utan också om att skolan ska ge kunskap om hälsa.
Forskning visar att individernas hälsa är beroende av faktorer som kön, klass, etnicitet, sexuell läggning med mera. Exempelvis visar forskning att hos elever som sökt till yrkesförberedande program i gymnasieskolan förekommer psykosomatiska besvär i mycket större utsträckning än bland elever som sökt studieförberedande program. Dessutom visar forskning att flickor har psykosomatiska besvär dubbelt så ofta som pojkar. Sådana besvär är också dubbelt så vanliga hos pojkar med utlands
­
födda föräldrar än hos dem med svenskfödda föräldrar.
Elevernas hälsa ska uppfattas som en fråga för hela skolan, inte bara för den enskilde eleven. Skolan får inte blunda för att hur verksamheten organiseras och miljön utformas påverkar elevernas hälsa. Organiseringen kan bidra till elevers ohälsa, såväl psykiskt som fysiskt. Om en elev har hög frånvaro, svårigheter i skolarbetet, svårigheter i sociala
relationer etc. ska orsaker även sökas i skolan som helhet, inte åtgärdas genom att ogiltig
frånvaro skrivs in i ordningsomdömen eller betyg.
För att skolsköterska, kurator och psykolog ska kunna ingå i det förebyggande arbetet måste de finnas närvarande i skolverksamheten. Elever ska enkelt och omedel
­
bart kunna komma i kontakt med dem, lärare ska kunna få handledning och dessa yrkes
­
grupper kan vid behov ingå i arbetslagens arbete.
Alla barn och unga ska få det stöd och den vård de behöver och likvärdigt oavsett var i landet de bor. Vänsterpartiet föreslår därför att personaltätheten inom elevhälsan byggs ut kraftfullt genom ett reglerat tak på antal elever per respektive yrkesgrupp. Utgångs
­
punkten är vad de olika professionerna anser är rimliga nivåer.
Vänsterpartiet föreslår:
Inför ett nyckeltal för elevhälsa vid varje skolenhet. Kostnad 1
miljard 2025.
Främja ökat deltagande i förskola
och fritidshem
I Skolinspektionens stora utvärdering av förskolan var den övergripande slutsatsen att
kvaliteten varierar alltför mycket.
[88]
Det är allvarligt eftersom förskolans kompensatoriska
uppdrag blir påtagligt i en samhällsutveckling med ökad skolsegregation och socio
­
ekonomiska skillnader. En samstämmig forskning visar att en förskolas möjlighet att vara utjämnande är avhängigt av dess kvalitet. Allra störst betydelse har det för barn från ekonomiskt och socialt utsatta förhållanden.
[89]
Vänsterpartiet anser att alla barn i Sverige ska erbjudas likvärdig tillgång till för
­
skola. Eftersom förskoleavgiften kan utgöra ett hinder för hushåll med små resurser vill vi genomföra en riktad sänkning av den. Förslaget innebär att det införs ett fribelopp om 20
000 kronor per månad och att den nuvarande gränsen för när maxtaxan börjar gälla höjs med 20
000 kronor per månad. Fribeloppet gör att den nuvarande nivån på max
­
taxan inte påverkas. Liknande modell tillämpas redan i dag i flera kommuner, exempel
­
vis Skellefteå.
[90]
Förslaget skulle innebära att hushåll med inkomster upp till 20
000 per månad inte betalar någon avgift alls. Hushåll med inkomster mellan 20
000 och 74
800 kronor får sänkt avgift och hushåll med inkomster över 74
800 kronor per månad får samma avgift som i dag.
Tabell 5 Skillnad förskoleavgift per månad i kronor
Hushållsinkomst
[91]
1 barn
2 barn
3 barn
19 000
570
950
1 140
29 000
600
1 000
1 200
39 000
600
1 000
1 200
49 000
600
1 000
1 200
59 000
402
670
804
69 000
102
170
204
79 000
0
0
0
Till följd av förslaget får omkring 320
000 hushåll sänkt förskoleavgift. Det kostar staten omkring 1,4 miljarder kronor per år.
[92]
Fritidshemmen är en del av en samlad skoldag och ska därför hålla lika hög kvalitet som skolan. Många barn börjar och slutar sin dag på fritidshemmet. Fritidshemmen har också en viktig roll vad gäller informellt lärande. För att främja jämlikhet och jämställd
­
het är det viktigt att uppmärksamma skillnader i nyttjandet av fritidshem. Det kan röra sig om föräldrarnas utbildning, födelseland, civilstånd och även bostadsort.
Barn till högutbildade går betydligt oftare på fritidshem än barn vars föräldrar har kortare utbildning. Dessutom vet vi att barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i mindre utsträckning i organiserade fritidsaktiviteter. Detsamma gäller barn med ensamstående föräldrar, varav de flesta är kvinnor, barn i arbetarhushåll och barn vars föräldrar är födda utomlands. För dessa barn är rätten till bra fritidshem än viktigare. För att fler barn ska kunna ta del av fritidshemmens viktiga verksamhet föreslår Vänsterpartiet att ett fribelopp införs för fritidshemsavgiften så att de med låga inkomster betalar en lägre avgift än i dag, enligt samma utformning som för förskolan.
Tabell 6 Skillnad fritidshemsavgift per månad i kronor
Hushållsinkomst
[93]
1 barn
2 barn
3 barn
19 000
380
570
760
29 000
400
600
800
39 000
400
600
800
49 000
400
600
800
59 000
268
402
536
69 000
68
102
136
79 000
0
0
0
Till följd av förslaget får omkring 260
000 hushåll sänkt fritidshemsavgift. Det kostar staten omkring 650 miljoner kronor per år.
[94]
Precis som inom förskolan behövs personalförstärkningar och staten behöver gå in med mer resurser som fördelas efter behov. Det skulle förbättra möjligheterna att bedriva en meningsfull verksamhet med hög pedagogisk kvalitet. Vänsterpartiet vill se en särskild satsning på ökad personaltäthet där behoven är som störst. För det avsätter vi 250 miljoner kronor per år.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett statligt finansierat fribelopp i förskoleavgiften.
Inför ett statligt finansierat fribelopp i fritidshemsavgiften.
En statligt finansierad satsning på ökad personaltäthet där behoven är som störst.
Högre utbildning: universitet och högskola
Universitet och högskolor ska enligt lagen ägna sig åt utbildning, forskning, att sam
­
verka med samhället och att resultaten kommer samhället till del på ett produktivt sätt. Det är viktigt för att skapa välstånd och ett öppet och demokratiskt samhälle.
Nuvarande resursfördelningssystem för högre utbildning har funnits i 30 år. I dag får utbildningarna en finansiering som styrs av en prislapp där olika utbildningar får olika anslag. Vänsterpartiet menar att dessa prislappar behöver ses över och finansierings
­
systemet göras om så att finansieringen följer högskolans och utbildningarnas behov och förändringar i kostnader. I väntan på en mer genomgripande förändring föreslår Vänsterpartiet en höjning av samtliga prislappar med 1
000 kr per helårsstudent.
Genom forskning skapas ny kunskap. Denna kunskap är viktig för att utveckla ekonomin, skapa arbetstillfällen, förbättra välfärden och skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Forskning behövs även för att utsätta vårt samhälle för kritisk granskning i syfte att utveckla demokratin och kultur- och samhällslivet. Därför behövs ett ökat stöd till den fria forskningen.
Vänsterpartiet stödjer en sammanhållen forskningspolitik och står bakom ambi
­
tionerna om en mer jämställd akademi. Styr- och resursutredningens resonemang om forskningsmedel tydliggjorde att lärosätenas anslag för forskning behöver öka. Vi vill avsätta ytterligare 500 miljoner kronor per år från 2025 till forskning, genom en för
­
stärkning av basanslagen. Denna satsning är inte styrd eller riktad utan används på de sätt som lärosätena anser mest lämpligt.
Vänsterpartiet vill se ett avskaffande av hyrpersonal i vården från 2027. Det är helt centralt att ett sådant stopp kombineras med andra åtgärder från staten för att säkra personalförsörjningen inom vården. Vi föreslår därför ett tiopunktsprogram för att avskaffa hyrpersonal i vården, med en särskild satsning på Norra sjukvårdsregionen och även glesbefolkade regioner. Förslaget beräknas kosta staten omkring 400 miljoner kronor 2025. Om merkostnaden för hyrpersonal beräknas vara omkring 30 procent (enligt SKR:s bedömning) skulle besparingen beräknat på kostnaderna för 2023 mot
­
svara ca 3
miljarder kronor.
[95]
På Gazaremsan har under det senaste året alla universitet bombats sönder. Det är en del i vad många kallar ”educide”, när en krigförande part medvetet bombar lärosäten och skolor för att på så sätt slå sönder utbildningssystemet. I Norge har man valt att aktiv engagera sig i att möjliggöra studier för palestinska studenter och under hösten 2024 kommer de första 10 medicinstudenterna till Oslo. Norge visar att det går att göra saker för att stötta utbildningssektorn i Gaza redan nu. Vänsterpartiet vill se att även Sverige stöttar studenter från Palestina genom att avsätta 20 miljoner till stipendier för studenter från Palestina.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 500 miljoner kronor extra till forskning genom förstärkning av basanslagen 2025.
Höjd ersättning till alla högskoleutbildningar, kostnad 320 miljoner 2025.
Avsätt 500 miljoner kronor extra till forskning genom förstärkning av basanslagen 2025.
Utöka läkarutbildningen med 500 platser åren 2025–2030. Fokus ska ligga på Norra sjukvårdsregionen, så att antalet examinerade läkare där på sikt kan öka från dagens 190 till 350.
Utöka sjuksköterskeutbildningen snarast med 1
000 nya utbildningsplatser med fokus på Norra sjukvårdsregionen, så att antalet examinerade sjuksköterskor 2025 kan öka från 600 till 800. Den totala kostnaden beräknas bli 250 miljoner kronor, för båda utbildningarna.
Skriv av studieskulderna för vårdutbildad personal som väljer att bo och arbeta i glesbefolkade regioner. Varje år ska en tiondel av studieskulderna skrivas av, så att hela studieskulden är avskriven efter 10 års tjänstgöring. Den totala kostnaden för nya studiemedel samt avskrivningar beräknas bli 115 miljoner kronor.
Stötta fler palestinska studenter genom stipendier för studier i Sverige. Kostnad 20 miljoner.
Stöd till folkbildningen
Folkbildningen är en viktig plattform för människors möjlighet till bildning och utveckling under hela livet. Den stärker demokratin och människors möjlighet att delta i samhället.
Vänsterpartiet avvisar regeringens stora sänkning av stödet till studieförbunden. Studieförbunden fyller en unik roll i svensk utbildning och når ut till fler och är bredare. De är för många en första kontakt med det svenska föreningslivet och en väg in i sam
­
hället. Vänsterpartiet väljer därför att tvärtemot regeringen öka statsbidraget och satsar 350 miljoner kronor mer än regeringen på studieförbunden år 2025.
I folkbildningssammanhang har folkhögskolorna en alldeles särskild roll i fråga om att erbjuda utbildning för dem som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning, och ett viktigt mål är att utjämna utbildningsklyftor och att höja utbildningsnivån generellt i samhället. Folkbildningen möjliggör också att människor kan ta del av kultur, skapa kultur och verka inom kulturen oavsett var i landet man bor.
Folkbildningsanslaget har ingen lön- och prisuppräkning och har därför urholkats över tid. Folkhögskolan har heller inte ingått i Lärarlyftet. Samtidigt är en allt större andel av deltagarna i behov av särskilt stöd. Läget på landets folkhögskolor blir mer och mer akut och Vänsterpartiet vill därför se ett förstärkt bidrag per årsplats. Vi föreslår en ökning av anslaget med 160 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2025.
Folkhögskolan fyller också en viktig roll vid hög arbetslöshet såsom läget är idag. Man är bra på att nå dem med kort utbildning som står långt från arbetsmarknaden. Idag ser vi ett ökat tryck på antalet sökande och behovet av dessa utbildningssatsningar är därför stort. Vänsterpartiet föreslår en särskild satsning med 2
000 extra platser på folkhögskola 2025–2027. För ändamålet avsätter vi 220 miljoner kronor år 2025.
Asylsökande och de flyktingar från Ukraina som inte haft rätt att läsa sfi har erbjudits insatserna Svenska från dag
1 och Vardagssvenska genom studieförbunden. Studie
­
förbunden bedömer att det här är grupper som fortsatt behöver mycket stöd. Vi beklagar att regeringen tagit bort den tidigare riktade satsningen för asylsökande och vissa nyanlända långt från arbetsmarknaden. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt riktat stöd för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare införs och avsätter 106 miljoner kronor år 2025 för detta.
Vänsterpartiets förslag:
Stärk folkbildningen med 886 miljoner kronor per år med start år 2025.
Idrott
för alla
Vänsterpartiet vill se en höjning av det generella anslaget till idrotten. Barns och ungdomars deltagande i idrott har blivit en klassfråga. Det påverkar både rätten till en meningsfull fritid och rätten till fysisk och psykisk hälsa. Det finns en tydlig koppling mellan låg socioekonomisk status och ohälsa. För Vänsterpartiet är det mycket ange
­
läget att utjämna dessa växande klyftor bland barn och ungdomar. Idrottande, i förening, spontant med vänner eller på egen hand, har stor potential att ge människor glädje, välmående och ett socialt sammanhang. När klyftor, utanförskap och social otrygghet ska bekämpas är därför idrotten en mycket viktig aktör.
Det behövs pengar för att föreningarna ska kunna upprätthålla sin verksamhet när mycket blivit dyrare. I slutänden blir det medlemmarna i föreningen som får betala via ökade deltagaravgifter, vilket riskerar att utestänga ännu fler barn. En höjning av det generella anslaget till idrotten möjliggör en satsning på idrott i svaga områden.
Kommunerna behöver skapa nya platser för idrott och renovera slitna och trasiga idrottsytor runt om i landet. Om detta ska bli verklighet måste krafttag tas. Många kommuner står inför stora behov av nybyggda eller ombyggda idrottsytor men få har erfarenhet av att bygga nya hallar och risken är stor att man inte tänker nytt och för framtidens idrottande. Vänsterpartiet har länge efterfrågat en svensk funktion liknande den danska nationella instansen för ändamålet, Lokal- och anläggningsfonden, som bistår med såväl finansiellt stöd som processtöd från arkitekter och andra experter till kommunerna.
Nu har det äntligen blivit verklighet i och med bildandet av Center för idrotts- och friluftsanläggningar, som ska stötta kommuner och föreningar med kunskap. Vänsterpartiet menar dock att detta center, likt det danska, också måste få en budget för att kunna bidra med nationellt ekonomiskt stöd till de lokala byggprojekten och avsätter medel för ändamålet under det generella anslaget till idrotten.
Vi vill även se en ökad ekonomisk satsning riktad specifikt till parasporten. Samhället
måste kunna garantera allas rätt till motion och föreningsidrott och parasporten är en viktig del i det.
Vänsterpartiets förslag:
Stärk idrotten för alla med 425 miljoner kronor med start år 2025.
11
Ekonomisk politik för en rättvis grön klimatomställning
Vi befinner oss i en klimatkris. Möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader enligt Parisavtalets målsättning minskar dramatiskt. Förra året blev det varmaste året som uppmätts och medeltemperaturen ligger redan nu mycket nära gränsen på 1,5 grader. Det är helt nödvändigt att omställningstakten ökar kraftigt, och att de globala utsläppen minskar drastiskt.
Tyvärr har regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna helt övergivit klimatambitionerna för Sverige. Genom siffertrixande och ett ensidigt fokus på kärnkraft försöker man slingra sig ur sitt ansvar. För att Sverige ska nå de mål som är bundna till det nationella klimatpolitiska ramverket samt klimatåtaganden inom EU krävs ett åtgärdspaket under nuvarande mandatperiod med kraftig politisk kursändring. Regeringens och Sverigedemokraternas budget saknar helt den typen av konkreta åtgärder.
Vänsterpartiets klimat- och miljöpolitik tar sin utgångspunkt i att samhället behöver ställa om på ett omfattande, skyndsamt och strukturerat vis för att uppnå klimatmålen och undvika en klimatkatastrof. Många av de nödvändiga förändringarna av vår produktion och konsumtion behöver genomföras de närmaste tio åren. Om omställningen ska lyckas behöver den ske med en tydlig folklig förankring för de genomgripande förslag som behöver komma till. Därför kan och bör inte klimat
­
politiken frikopplas från frågor om sysselsättning, välfärd och regional utveckling. På mycket kort tid behöver omställningen av vår konsumtion och produktion sättas i centrum av samhällets utveckling och den ekonomiska politiken.
Politiken har alltför länge satt sin tilltro till marknadens krafter i hopp om att klimat
­
omställningen ska hanteras utan det aktiva samhällets inblandning. Men marknaden kan inte lösa kritiska systemfrågor. Det går exempelvis inte att bygga elbilar om det inte finns tillräckligt med laddstolpar eller en utbyggd förnybar elproduktion och nät
­
kapacitet. Konsumtion som är fossilfri måste också initialt kunna utvecklas utan det grundläggande marknadskravet på lönsamhet. Det helhetsansvaret kan bara det offentliga ta och när det inte görs hålls nödvändiga förändringar tillbaka. Sammantaget gör det att införandet av ny teknik går alldeles för långsamt och mycket av utsläpps
­
minskningarna i praktiken måste tas via beteendeförändringar och minskad konsumtion, en strategi som både riskerar att möta stort motstånd och dras med betydande ineffek
­
tivitet.
Ett annat lika viktigt skäl är att pris på koldioxid – koldioxidskatt – har en regressiv effekt. Höginkomsttagare som konsumerar mer (och bidrar med större utsläpp) betalar förvisso mer i kronor men som andel av inkomsten blir effekten mindre än för låg- och medelinkomsttagare. Det innebär att effekten blir att marknaden skapar mest undan
­
trängning av konsumtion hos de hushåll som redan i dag har lägst utsläpp och inte heller kan bibehålla sin konsumtion med hjälp av minskat sparande.
11.1
En investeringsplan för grön omställning
Med en annan politik skulle Sverige ha goda förutsättningar att nå de nödvändiga klimatmål som vi har åtagit oss att leva upp till. Genom gemensamma ansträngningar och ett aktivt samhälle som investerar i klimatet och miljön kan vi åstadkomma en verkligt meningsfull och effektiv klimatomställning. Vänsterpartiet vill ta sikte på en klimatpolitik som är strukturerad, omfattande och folkligt förankrad. För att klimat
­
omställningen ska bli verkningsfull måste hela samhället och alla delar av ekonomin ställas om.
Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras på det sätt som efterfrågas av bl.a. Klimatpolitiska rådet. Med Vänsterpartiets föreslagna investeringar kommer Sverige att ta reella steg mot att bli världens första fossilfria välfärdsland. Vi går från ord till handling och föreslår en omställningspolitik som kommer att märkas i alla delar av vårt samhälle.
Redan nästa år behöver samhället dels genomföra viktiga klimatinsatser, såsom att kraftigt sänka biljettpriserna i kollektivtrafiken och stärka järnvägsunderhållet, dels inleda ett strukturerat arbete inför vår tids stora investeringsåtagande. Vänsterpartiet föreslår att en klimatinvesteringsmyndighet inrättas som ges i uppdrag att planera, samverka och strukturera det gröna investeringsprogram som vi vill sjösätta.
Vänsterpartiets klimatinvesteringspaket:
Investera 490 miljarder kronor över tio år i en stärkt transportinfrastruktur med fokus på järnvägsutbyggnad.
Investera 130 miljarder kronor över tio år i bygg- och fastighetssektorn för klimat
­
renoveringar och förbättrad nybyggnation.
Investera 100 miljarder kronor över tio år i ett robust elnät och förnybar elproduktion
.
Stärk skyddet av värdefull natur och återställ naturliga kolsänkor.
Investera för ökad sysselsättning
Vänsterpartiet söker mandat för att genomföra ett historiskt omfattande investerings
­
paket för klimatet. Genom nämnda investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de
kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Vi föreslår en investerings
­
ledd klimatpolitik för att främja utvecklingen inom tre områden: transporter, energi och bostäder. Ett sådant omfattande investeringspaket får också positiva effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad.
Olika typer av offentliga satsningar får olika effekter på ekonomin och på de offent
­
liga finanserna. En satsning som till stor del ökar efterfrågan på inhemskt producerade varor och tjänster ger en positiv effekt på den svenska produktionen och syssel
­
sättningen. Det ger i sin tur s.k.
multiplikatoreffekter
eftersom en högre sysselsättning och lägre arbetslöshet ger högre hushållsinkomster när människor går från arbetslöshet till arbete. Många av investeringsbehoven relaterade till klimatomställningen är tydligt arbetskraftsintensiva. Ett exempel är energieffektivisering av bostadssektorn. Ett annat exempel är vår föreslagna satsning på Sverigejobb. Den typen av investeringar ger större effekt på sysselsättningen än investeringar som har stor kapitalintensitet.
Offentliga investeringar kan få mycket stora återverkningar i ekonomin – mångdubbelt större än exempelvis skattesänkningar.
[96]
Vänsterpartiet har presenterat beräkningar av hur stora effekter vårt klimatinvesteringspaket kan ge på BNP och arbetslöshet i vår ekonomisk-politiska plattform ”Ny start för Sverige”.
[97]
De ekonomiska effekterna av offentliga investeringar är självklart inte bara beroende av hur mycket som investeras, utan även av under vilka former de investeras. Om allt arbete utförs av gästarbetare med låga löner som efter avslutat arbete återvänder till sitt hemland blir följdverkningarna i den svenska ekonomin av de extra investeringarna mindre. Krav på arbetstillstånd, kollektivavtalsenliga löner eller skattskyldighet i Sverige liksom kontroller och kraftfulla sanktioner mot fuskande arbetsgivare är inte bara viktiga för att skydda arbetstagarnas villkor och svenska skatteintäkter. De är också viktiga för att ge svenska företag och arbetare en schysst möjlighet att konkurrera på lika villkor och på så sätt säkerställa att en större del av det välstånd som skapas i arbetet med att bygga ny infrastruktur kommer den svenska ekonomin till del.
För att dessa investeringar ska få fullt genomslag i form av ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är det nödvändigt att det samtidigt görs omfattande satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt som arbetslösheten är hög så råder det i dag brist på yrkesutbildade personer i flera branscher.
12
Vänsterpartiets klimatinvesteringar 2024–2027
Tabell 7 Vänsterpartiets klimatinvesteringar
Avvikelse från regeringen, mnkr
2025
2026
2027
En arbetsmarknad för en grön omställning
3 000
7 000
10 000
Sverigejobb
3 000
7 000
10 000
Klimatsmarta och trygga boenden
7 050
10 700
11 300
Renoverings- och effektiviseringsstöd
3 000
3 000
3 000
Investeringsstöd för klimatsmarta hyres- och studentbostäder
2 250
5 000
5 500
Investeringsstöd för uppförande av klimatsmarta flerbostadshus trä
750
1 500
1 500
Klimatsmart stadsplanering och klimatanpassade städer m.m.
1 050
1 200
1 300
Ett hållbart energisystem
4 275
5 275
5 000
Stärkt elöverföringskapacitet
2 000
3 000
3 000
Investeringar till lokal förnybar elproduktion
1 000
1 000
1 000
Vindkraft till land och till havs
1 275
1 275
1 000
Framtidens transporter
18 752
18 133
16 552
Åtgärda underhållsskulden av järnvägen
5 500
1 981
0
Statligt stöd till regionala kollektivtrafiken och elbusspremie
5 000
2 500
2 500
Sverigebiljetten
5 000
10 000
10 000
Omställning personbilstrafik
3 252
3 652
4 052
Värnet om naturen/skydda miljön
7 636
7 736
8 418
Ökat skydd av mindre skogsområden m.m.
1 150
1 150
1 175
Bevara naturvärden och återskapa våtmarker
2 331
2 331
2 388
Ökade insatser för havs- och vattenmiljöer
470
570
670
Skydd av värdefull natur
3 685
3 685
4 185
Omställning i näringsliv och offentlig verksamhet
5 150
5 655
7 600
Program grön omställning inom pappersindustrin
250
250
250
Klimatklivet, ökade insatser
3 575
4 080
5 500
Omställning inom skogs- och jordbruk
725
725
750
Forskning för klimatomställning och insatser för klimatanpassning
600
600
1 100
Summa
45 863
54 499
58 870
13
Klimatsmarta och trygga boenden
Det gröna samhällsbygget förutsätter trygga och klimateffektiva bostäder i hela landet. Bostadsbyggandet i Sverige har störtdykt. Boverkets bedömning är att ca 25
000 nya bostäder kommer att påbörjas under 2024.
[98]
Det är en minskning med 16 procent från förra året, redan då var det den lägsta siffran sedan 2012. Detta trots att det råder ett underskott på bostadsmarknaden i 148 av landets 290 kommuner och att underskottet förväntas öka om tre år.
[99]
Boverket spår en liten uppgång i byggandet under nästa år, men också att byggandet fortsatt håller sig på låga nivåer. Dessutom bedöms antalet färdigställda bostäder minska markant.
Ett minskat byggande innebär också en minskad efterfrågan på arbetsmarknaden. När färre bostäder byggs riskerar allt fler i byggbranschen att bli av med jobbet. I förlängningen kan det leda till en kompetensflykt som kan vara svår att åtgärda.
13.1
Renovering i kombination med klimatåtgärder
Det svenska miljonprogrammet har gett oss välbyggda och välplanerade flerfamiljshus och dessutom finns det mycket som tyder på att de robusta miljonprogramshusen lämpar sig väl för omfattande klimatanpassningar. Många av miljonprograms
­
lägenheterna är dock i stort behov av upprustning och energieffektivisering. Av miljonprogrammets bostäder beräknas runt 150
000 stycken vara i akut behov att renovering och ytterligare flera 100
000 bostäder i behov av renovering i relativ närtid. Det handlar exempelvis om stambyten, förnyelse av elinstallationer och ny ventilation. Kostnaderna beräknas bli mycket höga och om för samhället nödvändiga energi
­
effektiviseringar inte ensamt ska betalas av nuvarande hyresgäster måste även staten vara med och ta ett finansiellt ansvar.
Det är centralt att den omfattande renovering som behövs också kombineras med klimatåtgärder. Bygg- och fastighetssektorn står enligt Boverket för över 20 procent av utsläppen av växthusgaser. Samtidigt är problemen med chockhöjningar av hyror, med påföljande s.k. renovräkningar efter upprustningar av flerbostadshus med hyresrätt, välkända. Detta drabbar främst hushåll med snävast ekonomiska marginaler. Ett renoverings- och energieffektiviseringsstöd till flerbostadshus med hyresrätt kan på ett effektivt sätt avhjälpa båda dessa stora samhällsproblem. Som stödgivare har staten stora möjligheter att ställa höga krav både på klimatsmarta ombyggnationer, och på rimliga hyresnivåer efter renoveringarna. Vänsterpartiet vill investera 100 miljarder kronor de kommande tio åren för att åstadkomma effektiva och ändamålsenliga klimat
­
renoveringar av det befintliga bostadsbeståndet utan att betalningsbördan tynger hyres
­
gästerna i alltför hög utsträckning. Investeringarna åstadkommer stor klimatnytta samtidigt som hyresgästernas boendestandard stärks väsentligt. Investeringsmedel ska kunna sökas av såväl allmännyttiga som privata fastighetsägare, i likhet med ett investeringsstöd, och täcka en del av omkostnaderna för att göra nödvändiga renoveringar med tydligt satta klimat- och miljökrav.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 3 miljarder kronor 2025 i renoverings- och effektiviseringsstöd till flerbostadshus med hyresrätt.
Fler klimatsmarta hyresrätter till en överkomlig hyra
Trygghet i arbetslivet måste åtföljas av trygghet på bostadsmarknaden och i bostads
­
områdena. De senaste decenniernas utförsäljningspolitik och växande under
­
investeringar på bostadsområdet har inneburit en svår bostadsbrist på de flesta platser i landet. Den utvecklingen måste brytas. Trygghet behöver skapas genom att bostäder byggs till överkomliga priser. Den situation som råder i dag med kraftiga subventioner, bidrag och skattelättnader till hus- och bostadsrättsägare är i hög utsträckning oförenlig med en social bostadspolitik till gagn för löntagarkollektivet.
För att minska bostadsbristen är det uppenbart att fler hyresrätter med överkomlig hyra behöver byggas. Ett effektivt sätt att stimulera nyproduktionen av hyresrätter är genom investeringsstöd.
Samtidigt kräver en effektiv klimatomställning att nybyggnationen av bostäder kraftigt minskar sin klimatpåverkan. Därför vill vi ställa högre miljökrav på de nya investeringsstöden för byggande av hyresbostäder men vill även se riktade investeringar mot ett ökat byggande i trä. Om hälften av Sveriges flerbostadshus byggdes i trä i stället för i andra material år 2025 skulle klimatpåverkan i byggskedet kunna minskas med så mycket som 40 procent per år.
Vänsterpartiet avsätter 130 miljarder kronor de kommande tio åren för att stärka klimatnyttan i nyproduktionen samt för att åstadkomma effektiva och ändamålsenliga klimatrenoveringar av det befintliga bostadsbeståndet.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 2 miljarder kronor 2025 till stöd för anordnande av klimatsmarta hyres
­
bostäder och 250 miljoner kronor till klimatsmarta studentbostäder.
Investera 750 miljoner kronor 2025 för uppförande av klimatsmarta flerbostadshus i trä och därefter 1,5 miljarder kronor 2026 och 2027.
14
Ett hållbart energisystem
För att åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning behöver vi elektrifiera delar av samhället. När fordonsflottan ska ställas om från fossilberoende till i huvudsak el, samtidigt som tåginfrastrukturen byggs ut och industrins tillverkningsprocesser skiftar till fossilfritt, kommer tillgången till el att behöva öka betydligt; i vissa scenarier förutspås användningen öka mångdubbelt gentemot i dag. Sannolikt innebär denna process den största utbyggnaden av produktion och distribution av el i modern tid i Sverige. Vänsterpartiet tar ansvar för att det ska finnas el till elektrifieringen av både industrin och transportsektorn. Det är centralt för att pressa ned utsläppen.
Vänsterpartiet vill göra massiva investeringar i förnybar elproduktion. Vi föreslår därför ett investeringsstöd till lokal förnybar elproduktion. Investeringarna riktas till förnybar lokal elproduktion till konkurrenskraftigt elpris, med kravet att det ska vara till gagn för svensk industri och svenska hushåll. Det omfattar investeringar i såväl lokal förnybar elproduktion som överföringskapacitetsutbyggnad till lokal- och regionalnät samt anslutning till transmissionsnät.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 1 miljard kronor per år till lokal förnybar energiproduktion.
Vindkraft – på land och till havs
Trots att det finns en stor potential för havsbaserad vindkraft i Sverige har byggandet ännu inte tagit fart. Sverige ligger långt efter andra länder med liknande förutsättningar. Förutom de uppenbara klimatvinsterna ger havsbaserad vindkraft dessutom fler jobb i Sverige, eftersom mycket arbete måste utföras på plats. En utbyggd havsbaserad vindkraft i södra Sverige skulle också minska belastningen på överföringskapaciteten från de norra till de södra delarna av landet.
Vänsterpartiet vill se en ny, systematisk och effektiv modell, som skulle innebära ett slut på marknadskaoset när det gäller utbyggnaden av svensk havsvind. Energimyndig
­
heten bör få i uppdrag att peka ut lämpliga områden för utbyggnad och arrangera auktioner. Företagen får sedan ge bud på den lägsta möjliga subventionen. Regeringen bör utlysa minst 3
GW om året från 2026 till 2035 genom ett sådant auktionsförfarande, samlat 30 GW på tio år. Detta ska ske i kombination med ett stopp för utbyggnaden av elkablar till Europa. För att få kontroll över priserna måste vi ta tillbaka kontrollen över den svenska elmarknaden. Offentliga investeringar i svensk elproduktion riskerar annars att i praktiken bli subventioner till grannländernas bristfälliga insatser.
Vänsterpartiet har redan tidigare föreslagit Sverigepriser på el, där de svenska elpriserna frikopplas från de höga exportpriserna. Med vår modell får vi betydligt lägre elpriser för hushållen och snabbar på klimatomställningen. Samtidigt kan vi fortsätta exportera el som i dag.
Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Genom ett statligt bolag som tillför eget kapital kan staten säkerställa sin ägarandel i kommande havsvindsprojekt. Vi menar att 25 procent, strax över vad som gäller i Danmark, är rimligt. Vi avsätter därför som utgångspunkt 50 miljarder kronor över en tioårsperiod. Det är väl investerade pengar, både stats
­
finansiellt och klimatmässigt.
Havsbaserad vindkraft är emellertid inte möjlig på alla platser i landet. Därför behöver utbyggnaden på land också accelereras. Kommunerna har i dag i praktiken vetorätt mot vindkraft. Detta genom att en kommun som är negativt inställd till vindkraft helt enkelt kan låta bli att ta upp sådana ärenden och därmed helt bromsa utbyggnaden. Kommunernas åsikt ska väga tungt, men i ett läge där Sverige på energiområdet ska gå från fossil energi och kärnkraftsenergi till förnybar och lägre energianvändning är ett kommunalt veto orimligt. Möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft bör avskaffas.
Det behövs bättre incitament för utbyggnad av vindkraft, både land- och havs
­
baserad, genom att den kommun och de boende i närområdet där vindkraften ska byggas gynnas.
[100]
Regeringen har presenterat ett förslag för att öka incitamenten för kommuner att tillstyrka ny vindkraft som innebär ett stöd motsvarande den fastighetsskatt som vindkraften i den aktuella kommunen har gett upphov till. Vänsterpartiet har länge förordat en produktionsbaserad ersättning där vindkraftsföretagen står för att återföra en del av vinsten till de människor som påverkas av utbyggnaden av vindkraft. Det skulle dels öka acceptansen och dels innebära en mer rättvis fördelning, där de delar av landet som står för en stor del av energiförsörjningen också i högre utsträckning gynnas av detta. Under en övergångsperiod på två år bör ett statligt stöd ges till de kommuner där vindkraft redan har byggts.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 1 miljard kronor 2025 för att säkra statligt ägande vid byggande av havsvind
­
kraftsparker.
Inför en produktionsbaserad ersättning till de lokalsamhällen där vindkraft byggs och under en övergångsperiod 275 miljoner kronor i stöd till kommuner för tidigare investerade vindkraftsparker.
Stärkt elöverföringskapacitet
Under lång tid har investeringar i elnätet varit eftersatt. Det är uppenbart att marknaden inte har lyckats lösa det efter avregleringen på 1990-talet. Vi vill bygga elnätet robust igen med kraftiga investeringar i såväl överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige som i utbyggnad av elnätet för klimatomställningen. Elnätet behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål, som annan infrastruktur i form av exempelvis vägar och järnvägar. För oss är det väsentligt att elnätet är ägt av samhället genom exempelvis stat, region eller kommun. Förslaget är en del av Vänsterpartiets klimatinvesteringsprogram och innebär investeringar på 50 miljarder kronor över 10 år i utbyggnaden av transmissionsnätet för elöverföring.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 2 miljarder kronor 2025 i utbyggnaden av transmissionsnätet för elöverföring. Därefter 3
miljarder kronor per år 2026 och 2027.
15
Framtidens transporter
15.1
Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
För att klara av klimatomställningen måste järnvägsinfrastrukturen fungera i hela landet. I nuläget är underhållet av järnvägsinfrastrukturen eftersatt, vilket förorsakar störningar i trafiken. Detta påverkar både person- och godstransporter.
Det är tydligt att det var under perioden 1950-talet till 1980-talet som en ambitiös investeringspolitik fördes och den svenska transportinfrastrukturen byggdes ut. Sedan dess har transportinvesteringarna under större delen av tiden legat under 1
procent av BNP. Vi har levt på tidigare generationers investeringar, men bidragit alldeles för lite själva. En sådan politik går en tid men resultatet blir till slut omfattande brister och ett försvagat samhälle.
Figur 32 Investeringar i transportinfrastruktur 1960–2020
Det är nödvändigt att återställa allmänhetens och näringslivets förtroende för järnvägs
­
trafiken. Att åtgärda brister i och öka robustheten hos järnvägsinfrastrukturen är en viktig del av detta. Vi vill komma upp till en nivå som åtgärdar underhållsskulden både på stambanorna och på de regionala banorna. Exempel på banor som vi vill åtgärda snarast är Inlandsbanan och Dalabanan, Bohusbanan/Lysekilsbanan, Kinnekullebanan, Stångådalsbanan och Tjustbanan samt Kust-till-kust-banan och Västkustbanan.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 5,5 miljarder kronor 2025 för att åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen.
Sverigebiljetten för billigare kollektivtrafik
Priserna för kollektivtrafikresenärer är alldeles för höga på många platser i Sverige. För att vända utvecklingen krävs det en politik som ger förutsättningar för en utbyggd, tillgänglig kollektivtrafik som alla har råd med, och som gör att folk ställer bilen hemma. Att investera i kollektivtrafik är att investera i samhällsnytta. Kollektivtrafik gör det möjligt att arbetspendla, utbilda sig och ta sig till vänner och fritidsaktiviteter. Den binder samman regioner och vidgar arbetsmarknaden, transporterar gods och minskar samtidigt klimatutsläppen. Kollektivtrafiken beräknas skapa samhälls
­
ekonomisk nytta för mer än 14 miljarder kronor netto varje år.
I Tyskland införde man i maj 2023 en rikstäckande biljett – Tysklandsbiljetten – som gör det möjligt att resa kollektivt över hela landet för ett par hundralappar i månaden. I Sverige satsar man fortsatt på privatbilismen. Biljetter i lokaltrafiken har stigit mer i pris än bensin under 2000-talet. I stället för att se och uppskatta det kollektiva färdmedlet har vi en högerkonservativ regering som prioriterat skattelättnader för diesel och bensin och slopat färdmedelsneutralt reseavdrag.
Vänsterpartiet vill se en modell som tar rygg på Tysklands populära, nya riks
­
täckande månadsbiljett. Sverige behöver en Sverigebiljett. Det ska vara en taxa för vuxna och arbetspendlare, en annan, lägre, för pensionärer, barn och unga. Det ska vara enkelt och billigt och man ska kunna resa obegränsat i all kollektivtrafik i hela landet. Förslaget innebär i praktiken en halverad taxa i kollektivtrafiken. Målet är att fler ska ställa bilen. För detta avsätter Vänsterpartiet 5
miljarder kronor 2025 och 10 miljarder kronor 2026 respektive 2027.
Utan stora samhälleliga satsningar måste regioner och kommuner i Sverige dra ner på resorna och höja priserna. Det har Sverige som samhälle inte råd med. Klimatkrisen kräver handling. Pengarna finns. Behoven är uppdämda och stora. Det handlar om politiska prioriteringar.
Vänsterpartiets förslag:
Inför en Sverigebiljett som gör det möjligt att resa kollektivt över hela landet för 450 kronor i månaden.
Investeringsstöd och utbyggnad av kollektivtrafik
Investeringar i ny infrastruktur måste riktas till klimatvänliga transportslag. Vänster
­
partiet vill bygga ut kollektivtrafiken genom att införa ett statligt investeringsstöd. Förslaget innebär ett investeringsstöd om 5
miljarder kronor 2025, varav 1
miljard kronor avsätts till en elbusspremie. Syftet med investeringsstödet är att säkerställa att nyinvesteringar genomförs för en utbyggnad av kollektivtrafiken och en omställning till fossilfria fordon. Vi vill prioritera s.k.
trimningsåtgärder
som förbättrar tillgängligheten och styr trafiken mot mindre energiintensiva trafikslag och till kollektivtrafiken.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett statligt investeringsstöd om 5
miljarder kronor 2025 till stöd för den regionala kollektivtrafiken.
Av detta ska 1
miljard kronor avsättas till en elbusspremie.
16
Klimatklivet
Vi ser ett ökande behov av klimatinvesteringar inom transportsektorn, industrin och jordbruket. Enligt Naturvårdsverket gör konjunkturläget att tillgången på investerings
­
villigt privat kapital minskar, och därmed ökar kostnaden för investeringarna. Det ställs då ökade krav på tillgång till offentligt kapital för en omställning av både nya och befintliga strukturer som till stor del är uppbyggda kring fossila bränslen och råvaror.
Klimatklivet är ett investeringsstöd i syfte att minska utsläppen och kan t.ex. handla om ökad användning av biogas, laddinfrastruktur och elektrifiering, cirkulära flöden och jordbruk. En förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd.
Klimatklivet bör förstärkas och förlängas för att staten ska möjliggöra företagens behov av stöd för en grön omställning. Vänsterpartiet anser att Klimatklivet bör för
­
längas till och med 2033 och att en årlig anslagsnivå bör uppgå till 7
miljarder kronor årligen för att möjliggöra vår nationella omställning. Näringslivet behöver långsiktiga och förutsägbara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar.
Vänsterpartiets förslag:
Öka statliga insatser för att stärka den gröna omställningen inom industrin, jordbruket och transporter och för cirkulär ekonomi med 3,6 miljarder kronor 2025.
17
Värnet om naturen/skydda miljön
En fungerande natur med rik biologisk mångfald och ett ekosystem i balans är grunden för liv på jorden och framtida välfärd. Fler arter än någonsin i människans historia är på väg att försvinna. Även i Sverige är läget för den biologiska mångfalden allvarlig, vilket bekräftas i den senaste utvärderingen (2023) av våra miljömål. Behov av åtgärder är stort för att vända utvecklingen. Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimatkrisen och artkrisen måste mötas gemensamt.
FN:s klimatpanel konstaterar att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållande
­
vis billigt sätt att minska utsläppen.
[101]
Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. EU har satt upp ett mål om att rättsligt skydda minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet till 2030.
Om inte ytterliga resurser tillförs för att stärka skyddet av värdefull natur riskerar höga naturvärden i Sverige att förloras genom avverkning. Markägare riskerar dessutom att komma i kläm då de inte kan få ersättning för att skogen skyddas. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen, och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism, inte minst i den fjällnära regionen, bedöms som stor. Enligt Naturvårds
­
verket är skogsägarnas intresse för att skydda sina värdefulla skogar mycket högt. Det speglas inte minst av att myndigheten redan i september 2023 hade intecknat hela det årets anslag för områdesskydd. Utifrån inkomna intresseanmälningar från markägare om formellt skydd har Naturvårdsverket totalt omkring 75
000 ha skogsmark som väntar på avtal om ersättning.
Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att binda kol i våtmarker kan utsläppen av växthusgaser minska. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är av stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv. Vänsterpartiet vill därför öka satsningar på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt.
År 2023 halverades nästan anslaget
Åtgärder för värdefull natur
, som fortsatt är på låg nivå. Anslaget har en avgörande betydelse för Sveriges möjligheter att bevara och restaurera naturvärden samt tillgängliggöra upplevelsevärden i skyddad natur och bidra till minskade klimatutsläpp.
All markanvändning har påverkan på miljö och klimat. Sverige har goda förut
­
sättningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel. För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen. Vänsterpartiet vill bl.a. se ett stärkt stöd för produktion och förädling av växtbaserad mat, ett investeringsstöd för klimatanpassning i jordbruket, ökat stöd för anläggande och skötsel av våtmarker i jordbrukslandskapet och ett omställningsstöd för övergång till ett kalhyggesfritt skogsbruk.
Vänsterpartiets förslag:
Satsa mer på åtgärder för värdefull natur, inklusive att öka takten i återskapandet av våtmarker med 2,3 miljarder kronor 2025.
Stärk skyddet av värdefull natur med 3,7 miljarder kronor 2025.
18
Ett enhetligt och rättvist skattesystem
18.1
Målen för skattepolitiken
En politik för hållbar tillväxt, ökad jämlikhet och full sysselsättning behöver under
­
stödjas av en hög kvalitet i välfärdstjänster samt trygga och kostnadseffektiva försäkringssystem. Skatterna fyller i detta hänseende flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finansiering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbets
­
marknads- och näringspolitik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Det finns ett samband mellan ett relativt högt skatteuttag och hög sysselsättning. Skatte
­
finansierad äldreomsorg, förskola och fritis gör det möjligt för flera att kombinera yrkes- och familjeliv.
Skatternas huvudsakliga uppgift är att finansiera välfärden och övriga delar av det offentliga åtagandet. För att skattesystemet ska uppfattas som legitimt är det viktigt att skattereglerna är generella, enkla och med breda skattebaser. Detta var också utgångs
­
punkten för den stora skattereformen i början av 1990-talet. Denna resulterade i lägre skatter på arbete, skärpt beskattning av kapital och minskade möjligheter till skatte
­
planering. Sedan dess har det gjorts många avsteg från dessa principer. Skattesystemet har utvecklats till att bli ett sammelsurium av olika avdrag, reduktioner och ned
­
sättningar av olika skatter. Skatterna har också sänkts kraftigt sedan skattereformen. Mellan 1990 och 2024 har skattekvoten sänkts från 49,8 procent av BNP till 41,1 procent (se figur 33), vilket motsvarar 560 miljarder kronor i mindre skatteinkomster varje år.
Figur 33 Skattekvoten, 1980–2024
Procent av BNP
Källa: Konjunkturinstitutet och BP25.
Skattesänkningarna har satt press på de offentliga välfärdstjänsterna och ökat den ekonomiska ojämlikheten. Sverige behöver en ny stor skattereform, som ökar skatte
­
intäkterna och stärker likformigheten i skattesystemet.
18.2
Extrem skattepolitik i BP25
Sverige står inför flera stora utmaningar, som samtliga kräver offentliga åtaganden. Försvaret behöver rustas upp, fler poliser anställas, och välfärden behöver ett åter
­
hämtningsprogram. Samtidigt står vi inför ett klimatnödläge som kräver stora statliga investeringar. I detta läge väljer regeringen att lägga cirka 30 miljarder kronor på skattesänkningar, vilket motsvarar 50 procent av regeringens reformutrymme. Det är tondövt och fantasilöst. Skattesänkningarna kommer inte att stärka Sveriges konkurrenskraft eller öka sysselsättningen. I budgetpropositionen är det tydligt vilket intresse regeringen företräder, de välbeställda. Regeringen väljer att lägga över 4
miljarder kronor på att enbart sänka skatten för dem med inkomster över 800
000 kronor.
Till denna skattesänkning som enbart riktar sig till höginkomsttagarna väljer regeringen också att höja skiktgränsen för statlig inkomstskatt så att brytpunkten hamnar på 53
590 kronor i månaden. I figuren nedan visas andelen av de skattskyldiga som betalar statlig inkomstskatt. Tanken bakom den stora skattereformen på 1990-talet var att andelen som betalar statlig inkomstskatt skulle ligga på en konstant nivå. Denna princip är nu bruten då andelen som betalar statlig inkomstskatt kraftigt har minskat och nu ligger på den näst lägsta nivån sedan systemet infördes.
Figur 34 Andel som betalar statlig inkomstskatt, 2000–2025
Procent av de skattskyldiga
Källa: SCB och RUT, dnr 2024:1065.
I en omtalad studie från London School of Economics har forskarna D Hope och J
Limberg analyserat effekterna av sänkta skatter på höga inkomster.
[102]
Studien kommer, föga förvånande, fram till att skattesänkningar för de rika ökar den ekonomiska ojämlikheten utan att nämnvärt påverka arbetslösheten eller den ekonomiska tillväxten.
I budgetpropositionen föreslår regeringen ett nytt jobbskatteavdrag, det nionde i ordningen, samt ytterligare en höjning av grundavdraget. Regeringen bedömer att förslaget på lång sikt skulle öka antalet sysselsatta med 2
000 personer och antalet helårsarbetskrafter med 8
000. Detta skulle enligt regeringen leda till att reformen har en självfinansieringsgrad på 20 procent.
[103]
I Finanspolitiska rådets rapport för 2024 analyseras det jobbskatteavdrag som regeringen presenterade i förra budgeten, alltså i budgetpropositionen för 2024. Regeringen bedömde de långsiktiga sysselsättnings
­
effekterna av det förslaget till 4
000 personer. Rådets bedömning av det förslaget är: ”Sammantaget bedömer vi därför att regeringens redovisade sysselsättningseffekt av förstärkningen av det ordinarie jobbskatteavdraget är liten men ändå sannolikt en överskattning.”
[104]
Vänsterpartiet avvisar dessa skattesänkningar, vilket stärker de offentliga finanserna med 24,4 miljarder kronor under 2025.
[105]
Figur 35 Fördelningsanalys av regeringens inkomstskatteförslag
[106]
Genomsnittlig effekt i kronor på individuell disponibel inkomst per inkomstgrupp
Källa: RUT, dnr 2024:1107.
I figuren ovan visas RUT:s fördelningsanalys av regeringens förslag till ändrade inkomstskatter. Den tiondel av befolkningen med de högsta inkomsterna får överlägset mest av regeringens skattesänkningar.
Om de höjda skiktgränserna fogas till analysen blir fördelningsprofilen av regeringens skattepolitik än mer slående. En person med en
månadslön på 150
000 kr, vi kan kalla honom för Jimmie Åkesson, får en skatte
­
sänkning på totalt cirka 40
000 kr per år. Motsvarande siffra för en undersköterska med en månadslön på 29
000 kr är 2
000 kronor.
Detta är en extrem skattepolitik som kraftigt drar isär samhället samtidigt som sysselsättningseffekterna i bästa fall är små.
Budgetpropositionen innehåller dock en större skattehöjning, avtrappat ränteavdrag för vissa lån utan säkerhet. Förslaget innebär att man bara får dra av räntan på lån som uppfyller särskilda förutsättningar gällande värdering av ställda säkerheter och maximal belåningsgrad. Förslaget gäller också retroaktivt, dvs. inte bara på nya lån, och kommer drabba hushåll med små ekonomiska marginaler mycket hårt. Som framgår av figuren nedan är den genomsnittliga räntan på konsumtionslån för individer i de lägre inkomst
­
skikten mycket hög, vilket är en avspegling av att lån utan säkerhet är mer utbredd i dessa grupper. Vänsterpartiet vill istället komma till rätta med problemen med över
­
skuldsättning genom att ställa större krav på långivarna att göra ordentlig kreditkontroll innan utlåning och att huvudregeln vid avbetalning av lån ska vara att man betalar av lånebeloppet innan räntan.
Figur 36 Antal individer per inkomstgrupp som tog konsumtionslån under perioden den 13–22 maj 2021 och den genomsnittliga räntan
Källa: Finansdepartementet, ”Avtrappat ränteavdrag för vissa lån”, Fi2024/00174.
18.3
Skatt på kapital och egendom
Sverige hör till ett av få OECD-länder som varken har en förmögenhetsskatt, arvs- och
gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till bostadens (fulla) värde. Konjunktur
­
institutet har på SNS uppdrag studerat de svenska skatterna i en internationell jäm
­
förelse. Egendomsskatter utgörs, enligt OECD:s klassificering, av fastighetsskatter (och avgifter), förmögenhetsskatt, arvs- och gåvoskatt samt skatt på transaktioner av ägande (främst stämpelskatt). De svenska egendomsskatterna ligger klart under genomsnittet jämfört med såväl OECD som EU-15. Sveriges egendomsskatter motsvarar 1
procent av BNP, medan inkomsterna från egendomsbeskattningen inom OECD och EU-15 motsvarar ca 2
respektive 2,25 procent av BNP.
[107]
18.4
Enhetliga kapitalskatter
En central tanke bakom 1990-talets skattereform var en förstärkt horisontell rättvisa, där lika inkomster skulle beskattas lika. Denna likformighetsprincip skulle så långt som möjligt tillämpas konsekvent. Genom reformen infördes en separat och proportionell beskattning av kapitalinkomster – räntor, utdelningar och reavinster – med en enhetlig skattesats på 30 procent. Sedan reformens genomförande har en rad undantag gjorts. Utdelning från fåmansbolag beskattas endast med 20 procent. Utdelning från onoterade aktier med 25 procent.
Ett annat exempel är sparande inom ramen för investeringssparkonto (ISK). ISK är en sparform för privatpersoner som infördes i Sverige 2012. Skillnaden mellan konventionell beskattning av sparande och beskattning av sparande i ISK består i vad som ska tas upp och vad som får dras av. Konventionell beskattning innebär att ut
­
delning och kapitalvinst tas upp till beskattning. Kapitalvinster får kvittas mot kapital
­
förluster. Beskattningen av ISK sker i form av s.k.
schablonbeskattning
på kontots värde i stället för på den vinst man gör. Normalt sett är detta en mycket gynnsam beskattning. Skattesatsen på ISK bygger implicit på att värdet på innehaven i genom
­
snitt stiger med 1
procentenhet utöver avkastningen på riskfria statsobligationer. Den historiska avkastningen på börsen ligger betydligt högre än så, vilket innebär att över tid är ISK en mycket attraktiv sparform. Under 2021, då börsen gick bra och räntorna var låga, bedömde regeringen att beskattningen av ISK resulterade i ett skattebortfall på hela 72 miljarder kronor jämfört med om tillgångarna på ISK hade beskattats med den vanliga kapitalinkomstskatten på 30 procent.
[108]
För 2024, som mer bedöms bli ett normalår vad gäller börsutveckling och räntor, beräknas skattebortfallet till 13 miljarder.
[109]
Vänsterpartiet föreslår att ett tak på ISK-konton sätts till 2
miljoner kronor. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna med 3,9 miljarder kronor 2024.
[110]
I sammanhanget bör det noteras att tillgångarna inom ISK är mycket ojämnt fördelade. Det är cirka 3,9 miljoner individer som har investerat kapital i ISK. Cirka 40 procent av dessa har ett sparande som understiger 50
000 kronor. Andelen sparare som har tillgångar som överstiger 2
miljoner kronor uppgår till 4,4 procent. Samtidigt äger dessa 4,4 procent 57 procent av de samlade tillgångarna som placerats inom ISK.
[111]
I budgetpropositionen för 2025 går regeringen vidare med förslag som gör sparandet än mer gynnat. Förslaget att införa en skattefri grundnivå på 300
000 för sparande inom ISK och kapitalförsäkring beräknas kosta 7
miljarder kronor per år.
[112]
Det är en dyr och ineffektiv reform där hälften av skattesänkningen går till de rikaste 30 procent av befolkningen med högst disponibla inkomster.
[113]
Såväl Konjunkturinstitutet som Ekonomistyrningsverket, plus samtliga fackliga centralorganisationer avstyrker förslaget. Konjunkturinstitutet varnar för att förslaget kan leda till ökad skatteplanering.
Vidare finns de s.k. 3:12-reglerna som ger arbetande ägare i fåmansbolag betydligt lägre skatt på sina inkomster än vanliga löntagare. Det beror på att skatten på utdelning från dessa bolag endast är 20 procent. Området regleras av en lagstiftning för att förhindra att ägare av fåmansägda företag fritt ska kunna välja om de ska ta ut vinst som lågbeskattade kapitalinkomster eller högre beskattad lön – i form av ett gränsbelopp för hur mycket delägare till fåmansbolag maximalt får ta ut i utdelning. Dessa regelverk blev dock väsentligt generösare efter en reform 2006, där skatten på utdelning sänktes från 30 procent till 20 procent, samtidigt som gränsbeloppen för utdelningen höjdes.
[114]
Reformen syftade till att förbättra den skattemässiga behandlingen av riskfyllda investeringar. Empiriska undersökningar visar dock att de ökade utdelningarna som följde av förändringarna inte kan tolkas komma från ökade företagsvinster och mer entreprenörskap. De nya reglerna ledde heller inte till ökad sysselsättning (även om lönerna bland anställda ökade). Den huvudsakliga effekten har i stället blivit en omfattande inkomstomvandling bland höginkomsttagare samt ökade möjligheter till skatteplanering för de som tjänar mest.
Vänsterpartiet vill se en reformerad kapitalinkomstbeskattning, präglad av likformighet o
ch rättvisa.
Vänsterpartiets förslag:
Utdelning och kapitalvinst från onoterade aktier ska beskattas med 30 procent.
Utdelning och kapitalvinst från fåmansbolag ska beskattas med 30 procent. Begränsat utdelningsutrymme. Sänk gränsbeloppet och det lönebaserade utrymmet. Begränsa det sparade utdelningsutrymmet genom en årsspärr och sänkning av uppräkningsräntan.
Inför ett tak på 2 miljoner kronor på sparande inom ISK. Sparande utöver taket ska beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster.
Nej till regeringens förslag till skattefrihet.
Arvs- och gåvoskatt
Arv är ett tydligt exempel på hur kapital påverkar en individs livschanser. Arvsflödena har dessutom ökat i betydelse i Sverige, framför allt under de senaste 25–30 åren. Sedan 1990-talet mitt har de mer än fördubblats.
Arvs- och gåvoskatter finns i många OECD-länder, Vänsterpartiet föreslår att en arvs- och gåvoskatt införs också i Sverige, med ett relativt högt fribelopp. Hur stort ett sådant fribelopp ska vara behöver utredas, men vi vill ha ett fribelopp som gör att vanliga hushåll som även äger sin bostad inte påverkas.
Riksdagens utredningstjänst har inte kunnat räkna på något konkret förslag, eftersom det saknas underlag i form av offentliga register. Därför har vi sagt att vi vill utforma en skatt som drar in 1
procent av det årliga arvs- och gåvoflödet. SNS har i en rapport upp
­
skattat det årliga (2016) arvs- och gåvoflödet till ca 370 miljarder kronor. Skatten skulle således inbringa ca 3,7 miljarder kronor per år.
Vänsterpartiets förslag:
Inför en arvs- och gåvoskatt.
Inför ett stort fribelopp som gör att vanliga hushåll som äger sin bostad inte drabbas.
Oligopolskatt på bankernas övervinster
Bankerna har gjort rekordvinster de senaste åren. Bankernas höga vinster har både strukturella och mer tillfälliga förklaringar. På Riksbankens åtstramande penningpolitik följde kraftigt höjda bolån. Mellan januari 2022 och januari i år steg den genomsnittliga 3-månadersräntan med 227 procent. Bankerna var emellertid inte lika snabba på att höja räntan på människors transaktionskonton. Detta fick bankernas inlåningsmarginaler att explodera, se figur 37 nedan.
Figur 37 Bankernas inlåningsmarginal, 2016–2024 (juli)
Procent
Källa: Finansinspektionen.
Den främsta anledningen till att de lyckats med detta beror på den bristande konkurrensen på bankmarknaden. Den svenska bankmarknaden är ett oligopol som domineras av de fyra storbankerna. Detta har resulterat i att de svenska bankerna under lång tid har tjänat mer än sina europeiska motsvarigheter, se figur 38 nedan som jämför avkastningen på eget kapital mellan svenska banker och banker i övriga EU.
Figur 38 Avkastning på eget kapital EU-banker jämfört med svenska banker
Källa: FI och Europeiska bankmyndigheten (EBA).
För att komma till rätta med detta har Vänsterpartiet föreslagit att använda statens bank (SBAB) för att sätta press på de övriga bankerna. Detta kan uppnås genom att SBAB:s avkastningskrav sänks från tio till fem procent, utöver statsobligationsräntan. Det är samma nivå som gällde fram till 2013. Vi inser dock att det kan ta tid innan detta förslag får full effekt. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en mer pressad konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. I likhet med vad som införts i flera europeiska länder föreslår Vänsterpartiet därför att en tillfällig bankskatt införs. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2025–2027, och som kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Med övervinster avses här den överskjutande vinst som ligger över ett genomsnitt av vinsterna 2018–2022. En försiktig bedömning är att en sådan skatt kommer att öka skatteintäkterna med 15 miljarder kronor under nästa år och med 10 miljarder kronor 2026–2027.
Vänsterpartiets förslag:
Inför en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster.
Beskattning av fastigheter
Avkastningen av att bo i egen villa eller bostadsrätt är en kapitalinkomst. Avkastningen består både i det löpande värdet av själva boendet
[115]
och av det faktum att bostaden också kan stiga i värde. År 2007 avskaffades den gamla fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift.
[116]
Den tas ut som en avgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet, med ett tak på (för 2024) 9
525 kronor. Dagens fastighetsavgift har ingen synlig koppling till avkastning, övriga kapitalskatter eller till ränteavdragen. Taket innebär att man betalar ”full” fastighetsavgift upp till ett taxeringsvärde på knappt 1,3 miljoner kronor. På taxeringsvärden därutöver betalas ingen avgift. Detta leder till att den genomsnittliga skatten blir lägre ju mer värdet på en fastighet överstiger 1,3 miljoner kronor. Fastighetsavgiften är därmed starkt regressiv.
Vänsterpartiet vill därför komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt. Skatten ska tas ut med 1,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 5
miljoner kronor och med 2,5 procent på den del av taxeringsvärdet som överstiger 7
miljoner kronor. Vi föreslår också att dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4
procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster. Fastighetsskatten beräknas omfatta cirka 142
000 småhus, vilket motsvarar knappt 6
procent av Sveriges samtliga småhus.
[117]
Fastighetsbeskattning baseras på taxeringsvärden. Dessa skiljer sig åt mot dags
­
aktuella marknadsvärden. Hus med taxeringsvärden på 5
miljoner kronor beräknas idag kosta cirka 8,6 miljoner kronor.
[118]
Det är alltså endast hus som kostar så mycket som omfattas av Vänsterpartiets förslag till fastighetsskatt. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna med 4,1 miljarder kronor under 2025.
[119]
Vänsterpartiets förslag:
En statlig fastighetsskatt införs på villor med ett marknadsvärde på 8,6 miljoner kronor.
Dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än 4
procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster.
Skatt på förvärvsinkomster
Den svenska skattedebatten har präglats av ett tydligt fokus på att sänka skatten på arbetsinkomster. Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skattereduktioner – däribland rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem med tydliga påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med cirka 150 miljarder kronor per år. I årets budgetproposition väljer dessutom regeringen att gå fram med skattesänkningar som enbart riktar sig mot dem med riktigt höga inkomster – vilket vi kommenterar ovan i avsnitt 13.3.
En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatte
­
avdragen. Detta eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25
000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 1
900 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25
000 kronor i månaden.
[120]
Nu går regeringen vidare, och föreslår ytterligare ett jobb
­
skatteavdrag, det nionde i ordningen, som ytterligare ökar skatteklyftan mellan arbetsinkomster och övriga inkomster. Förslaget kostar ca 11 miljarder kronor per år. Det är en orimlig prioritering, när landets regioner tvingas skära ned på sjukvården p.g.a. att regeringen inte indexerat statsbidragen till kommunsektorn utifrån priser, löner och förändrad demografi. Skattesänkningen är en dyr reform som dessutom inte ger normalinkomsttagare speciellt mycket mer i plånboken. För en person med en månadslön på 25
000 kronor innebär förslaget en skattesänkning på 102 kronor per månad.
[121]
Den föregående regeringen har sedan tidigare i praktiken slutit skatteklyftan för ålderspensionärer. Vänsterpartiet föreslår att skatteklyftan sluts för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassan, sjuk- och aktivitetsersättning och föräldraförsäkringen. Det innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler.
Vänsterpartiet föreslår också att en ny skatt på 5
procentenheter införs på månads
­
inkomster över 62
000 kronor. Vi föreslår dessutom att jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 45
000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månads
­
inkomster över 100
000 kronor i månaden. De båda förslagen bedöms sammantaget stärka de offentliga finanserna med 26 miljarder kronor 2025.
[122]
Figur 39 nedan visar utredningstjänstens fördelningsanalys av Vänsterpartiets förslag till ändrade inkomstskatter. Analysen visar att hälften av befolkningen får sänkt skatt med Vänsterpartiets förslag.
Figur 39 Fördelningsanalys av Vänsterpartiets förslag till ändrade inkomstskatter
[123]
Procentuell effekt på genomsnittlig individuell disponibel inkomst. Effekt mot gällande regelverk.
Källa: RUT, dnr 2024:859.
De som tjänar under 45
000 kronor i månaden får inga skattehöjningar med Vänster
­
partiets förslag. En person med en arbetsinkomst på 50
000 kronor i månaden får en skattehöjning på 333 kronor/månad och en person som tjänar 70
000 kronor i månaden får en skattehöjning på 1
958 kronor/månad.
[124]
Vänsterpartiet noterar att riksdagen har tagit till sig vårt krav om att införa en skatte
­
reduktion för a-kasseavgifter. Vänsterpartiet föreslår också att
en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgifter införs
. En skattereduktion för fackföreningsavgift sänker kostnaden för fackligt medlemskap och möjliggör för fler att gå med i facket, vilket kan leda till högre organisationsgrad och en högre facklig närvaro. Därmed kan den svenska arbetsmarknadsmodellen stärkas, som historiskt tjänat såväl löntagar
­
kollektivet som samhällsekonomin väl.
Vänsterpartiets förslag:
Höjd skatt på inkomster över 62
000 kronor/månad.
Avtrappat jobbskatteavdrag.
Nej till sänkt skatt för miljonärer.
Fryst skiktgräns för 2025.
Lika skatt på lika inkomst, vilket innebär sänkt skatt för sjuka, arbetslösa m.fl.
Nej till nytt jobbskatteavdrag.
Skattereduktion för avgift till fackförening.
Rut och rot
Avdragen för s.k. rut- och rottjänster är ytterligare exempel på skattereduktioner på inkomstskatteområdet. Skattereduktion för hushållsnära tjänster, det s.k. rutavdraget, innebär att den som köper hushållsnära tjänster kan göra avdrag från sin skatt för 50 procent av arbetskostnaden för ett antal tjänster utförda i en bostad. Vänsterpartiet har inget emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att dessa ska skatte
­
subventioneras. Riksrevisionen visar att 40 procent av det totala rutavdragsbeloppet 2017 gick till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna.
[125]
Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skattebetalarnas pengar. Vänsterpartiet föreslår därför att rutavdraget avskaffas. Detta beräknas stärka de offentliga med ca 7,8 miljarder kronor under 2025, vilket motsvarar den totala lönekostnaden för ca 13
500 undersköterskor inom äldreomsorgen.
[126]
Av samma skäl är vi emot skattereduktionen för renovering, ombyggnad och till
­
byggnad (det s.k. rotavdraget). Det kan i vissa lägen vara lämpligt som konjunktur
­
åtgärd, men inte som en permanent skattereduktion. Vi bedömer dock att rotavdraget i dagens läge, med en vikande konjunktur och där byggandet har störtdykt, är en bra konjunkturåtgärd. Vänsterpartiet föreslår dock att taket i rotstödet halveras med start 2027. Rot- och rutavdrag kan användas inom EU och EES av den som är bosatt och skattar i Sverige. Enligt Privata Affärer har det gått drygt 282 miljoner kronor till utlandet de senaste fem åren, framför allt till Spanien. Det innebär att avdragen inte fungerar som konjunkturåtgärd utan enbart blir en skattesubvention för den som har råd att ha semesterbostad utanför Sverige.
Vänsterpartiets förslag:
Avskaffa rutavdraget.
Behåll dagens rotavdrag som en konjunkturåtgärd de närmaste åren.
Avskaffa rotavdraget som en permanent skattesubvention.
Avskaffa möjligheten att använda avdragen för tjänster utanför Sveriges gränser.
Sociala avgifter
Arbetsgivaravgifterna utgör ca 27 procent av de totala skatteintäkterna. Den generella arbetsgivaravgiftssatsen är 31,42 procent. Även på detta område finns i dag en stor mängd undantag. Både unga och äldre i vissa åldersgrupper omfattas av nedsatta arbetsgivaravgifter, liksom personer som arbetar med forskning och utveckling (FoU), personer som bor i vissa stödområden och vissa enmansföretag.
Nedsatta arbetsgivaravgifter har blivit ett populärt politiskt verktyg för att signalera olika typer av satsningar. Utvärderingar av nedsatta arbetsgivaravgifter visar att effekterna på sysselsättningen är små eller obefintliga. Som exempel kan nämnas den nedsättning av arbetsgivaravgifterna med drygt 10 procentenheter för personer i åldern 19–25 år som regeringen Reinfeldt genomförde. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) kom i sin utvärdering av reformen fram till att intäktsbortfallet per jobb av sänkningen uppgick till mellan 1 och 1,6 miljoner kronor, vilket då var omkring fyra gånger högre än den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar.
[127]
Den största effekten av skattesänkningen blev ökade vinster för företag med en stor andel unga arbetstagare.
Stöd till verksamheter och politikområden sker mest effektivt på utgiftssidan. Arbets
­
givaravgifterna ska användas för att finansiera offentlig verksamhet och offentliga försäkringar.
I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen att det s.k. växa-stödet utvidgas. Växa-stödet innebär att näringsidkare som anställer sin första person får en nedsättning av arbetsgivaravgifterna. Regeringen föreslår att stödet utvidgas till att omfatta upp till
två anställda och att beloppsgränsen för hur stor ersättning som omfattas av nedsättningen
höjs till 35
000 kronor per månad. Vänsterpartiet avvisar förslaget och föreslår också att följande nedsättningar avskaffas:
Nedsättning av arbetsgivaravgifter för personer som arbetar med FoU.
Nedsättning av arbetsgivaravgifter för den först anställda.
Ränteavdragen och hushållens kreditrestriktioner
Ett annat område som behöver reformeras är ränteavdragen. Ränteutgifter ingår i kapitalförluster. Kapitalförluster får kvittas mot kapitalinkomster och kapitalvinster. Avdragsrätten för ränteutgifter gäller för alla typer av lån, både blancolån och bostadslån. Den som har kapitalutgifter som överstiger kapitalinkomsterna kan få skattereduktion på upp till 30 procent av räntebeloppet. För ränteutgifter upp till 100
000 kronor kan avdrag göras med 30 procent.
[128]
Den stora delen av underskott av kapital utgörs av räntor på bostadslån.
Innan avskaffandet av den gamla fastighetsskatten fanns det en logik med dagens ränteavdrag på 30 procent. Då gick det att hävda att även fastigheter beskattades med 30 procent (via taxeringsvärden och fastighetsskatten). Det fanns då en symmetri i beskattningen genom att kapitalinkomster beskattades med 30 procent samtidigt som man fick göra avdrag för kapitalutgifter med 30 procent. Vänsterpartiets förslag till ny fastighetsskatt är dock tämligen modest och den faktiska skattenivån i förslaget är inte i närheten av 30 procent. Det blir då rimligt att minska ned på ränteavdragen.
Med tanke på att många hushåll idag är pressade av höga räntor föreslår vi att avtrappningen inleds först 2027 och att avdraget då sätts till 28
procent.
Sverige har mycket strama kreditrestriktioner för bolån. För det första finns det s.k.
bolånetaket
, som innebär att man som mest får ha ett bolån som motsvarar 85 procent av värdet på sin bostad. Resten behöver man betala med en kontantinsats. Därutöver finns amorteringskravet. Det innebär att man ska amortera 1
procent av lånet per år om belåningsgraden är mellan 50 och 70 procent. Om belåningsgraden är över 70 procent ska man amortera 2
procent per år. Sedan finns ytterligare en regel som säger att om lånet är större än 4,5 gånger vad man tjänar per år, innan skatt, så ska man amortera ytterligare 1
procentenhet per år.
[129]
Den sammantagna effekten av dessa krav är mycket kännbara för många bolånekunder. Kraven försvårar påtagligt förstagångsköpares möjligheter att ta sig in på bolånemarknaden. Med dagens höga ränteläge är situationen för Sveriges bolånetagare än mer pressad. För närvarande sitter en kommitté som gör en översyn av regelverket på området.
[130]
Vänsterpartiet ser fram emot resultatet av utredningen.
18.12
Miljöskatter
Klimatförändringarna är ett akut hot mot människans framtida livsmöjligheter. I kapitel 11 och 12 redovisar vi vår politik för den gröna omställningen av ekonomin som snabbt måste komma på plats. Reformeringen av miljö- och klimatskatter bör ske inom ramen för en samlad och genomtänkt miljöpolitik. Sveriges territoriella klimatutsläpp är med ca ⅓ vardera koncentrerad till industrin och inrikes transporter. Det är således dessa två områden som behöver stå i centrum om Sverige ska klara av att nå sina höga klimatmål. För att klimat- och miljöpolitiken ska få ett brett folkligt stöd måste den också ha en god fördelningsprofil, som tar hänsyn till människors olika ekonomiska förmåga och alternativ för att ställa om.
I linje med januariavtalet genomförde den förra regeringen s.k. grön skatteväxling. Problemet är att det inte är möjligt att långsiktigt sänka skatten på en stabil skattebas (arbete) och ersätta detta med höjd skatt på en instabil skattebas (utsläpp) utan att försvaga skatteintäkterna. Skatter är antingen finansierande eller styrande – att kombinera två syften ger upphov till målkonflikter. Punktskatter ska användas för styrande ändamål. Dessa intäkter kan inte varaktigt växlas mot andra skatter, eftersom målet med punktskatterna är att skattebasen ska minska.
Vänsterpartiet ser behov av en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med våra klimat- och miljömål.
På skatteområdet, liksom i politiken i stort, lägger dessvärre regeringen förslag som motverkar den gröna omställningen. I budgetpropositionen för 2025 föreslår regeringen sänkt bensin- och dieselskatt med cirka 5,5 miljarder kronor. Därutöver föreslår reger
­
ingen att flygskatten ska slopas. Till detta ska läggas att de slopar skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el, gör det billigare att köpa husbilar med stora klimat
­
utsläpp samt gör det dyrare att installera solceller. Sammantaget försvårar dessa förslag Sveriges möjligheter att nå nationella klimatmål samt sitt klimatåtagande gentemot EU till 2030.
Vänsterpartiet föreslår att dagens regelverk för reseavdragen ersätts med ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag. Till skillnad från dagens system som gynnar bilresor i storstadsregioner skulle ett färdmedelsneutralt och avstånds
­
baserat reseavdrag behandla alla reseslag neutralt och utjämna regionala skillnader. Ett avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag är ett effektivt styrmedel för att sänka växthusgasutsläppen vid arbetspendling. Ett sådant regelverk skulle också minska det utbredda fusket som finns i dagens system.
Klimatomställningen kommer att kräva stora investeringar i infrastruktur, förnybar energi, energieffektivisering och andra utsläppsminskande åtgärder. Principen om att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan har länge varit och bör fortsatt vara ett riktmärke i den svenska miljö- och klimatpolitiken. Utsläppspriset ger en tydlig styrande signal till alla aktörer och gör det mer lönsamt att investera i åtgärder som minskar utsläppen. Koldioxidskatten är ett centralt styrmedel i vår nationella klimat
­
politik.
Beskattning av drivmedel är ett viktigt verktyg för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Men den är också ett exempel på ett trubbigt verktyg som inte gör skillnad på höginkomsttagare med god tillgång till kollektivtrafik och en låginkomst
­
tagare i glesbygd utan tillgång till alternativ till bilen. Vänsterpartiet anser det angeläget att styrmedel utformas för att minska klyftor mellan stad och landsbygd och att det vid behov införs kompensatoriska åtgärder för att beakta rättviseperspektivet när exempel
­
vis skatter ger negativa fördelningseffekter. För att möta en ökad elektrifiering av vägtrafiken med stärkt regional rättvisa anser vi det angeläget att arbetet med en reform av vägtrafikbeskattning redan nu inleds. En differentierad vägbeskattning ger förut
­
sättningar för låg/slopad vägskatt på landsbygd där alternativ till bil saknas och hög vägskatt i storstäder med tillgång till kollektivtrafik.
Den tunga lastbilstrafiken betalar i dag inte för den påverkan den har genom sina externa kostnader för samhället i form av exempelvis miljö- och klimatpåverkan och slitage på vägarna. Vänsterpartiet har under lång tid förespråkat en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar som ska vara möjlig att differentiera. Förutom klimatnyttan med en sådan beskattning ser vi stora vinster med att svenska och utländska lastbilar skulle kunna beskattas på lika villkor och att myndigheter skulle ges bättre möjligheter, genom automatiserat avläsningsbart system, att upptäcka den illegala lastbilstrafiken. Även utredningen Godstransporter på väg – vissa frågeställningar kring ett nytt miljöstyrande system
(SOU 2022:13) förordar ett avståndsbaserat system med geografisk differentiering för en mer rättvisande prissättning.
Vänsterpartiet anser att de klimatskadliga subventionerna bör fasas ut och avvecklas skyndsamt. Den förra regeringen har tidigare avvecklat några få av dessa subventioner, och vi anser att det brådskar med ytterligare åtgärder för att Sverige inte ska tappa styrfart för att nå nollutsläpp. Vänsterpartiet anser därför att regeringen bör presentera en handlingsplan för hur övriga klimatskadliga subventioner kan avvecklas i närtid.
Resandet med flyget behöver kraftigt minska för att vi ska klara av våra klimatmål. Med Vänsterpartiets investeringspolitik för klimatet skulle behovet av inrikesflyg minska i betydande utsträckning. Men även utrikesflyget behöver minska i omfattning. Vänsterpartiet vill se en progressiv flygbeskattning som innebär att resenärerna betalar mer skatt ju mer de flyger. Vid den första flygresan ska skatten vara tämligen låg för att sedan successivt höjas i takt med att flygresorna ökar i antal. Den progressiva flyg
­
skatten behöver tillgodose högt ställda krav på personlig integritet samt vara utformad på ett sätt som innebär att den effektivt tjänar sitt syfte att minska flygandet.
Utöver den progressiva flygskatten anser Vänsterpartiet att lojalitetsprogrammen inom flygbranschen bör utredas. De medlemsförmåner som i dag existerar stimulerar till extensivt flygande och motverkar därmed klimatmålen. Huruvida lojalitetsprogram behöver regleras genom lagstiftning eller skatteåtgärder behöver utredas grundligt men inriktningen för reformeringen bör vara att göra lojalitetsprogrammen obsoleta.
Vänsterpartiet anser att det är mycket angeläget att Sverige får en bättre beskattning av bekämpningsmedel då dagens beskattning har liten miljöeffekt. Danmark, Norge och Frankrike har en betydligt starkare lagstiftning där skatten ökar med medlets giftighet, vilket lett till att lantbrukare byter till mindre giftiga medel. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att en differentierad beskattning av växtskyddsmedel införs i Sverige, som i likhet med den som finns i Danmark ökar med medlets giftighet. Intäkterna från skatten bör återföras till lantbruket för att utveckla hållbara växtskyddsmetoder. Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma med förslag på en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag.
Nej till regeringens förslag på sänkt bensin- och dieselskatt.
Anta handlingsplan för att avveckla klimatskadliga subventioner.
Nej till regeringens förslag om slopad flygskatt. Inför istället en progressiv flygskatt.
Utred förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar.
Inför en avståndsbaserad skatt för godstransporter på väg.
Nej till sänkt jordbruksdiesel.
Inför en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker.
Nej till sänkt subventionsgrad för installation av solceller.
Nej till slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el.
Vänsterpartiets skatteförslag
Tabell 8 Vänsterpartiets skatteförslag, 2025–2027
Avvikelse från regeringen, offentligfinansiella effekter, miljarder kr
2025
2026
2027
Källa/referens
Nej till regeringens skatteförslag i BP25
Nej till regeringens skattesänkning för miljonärer
4,71
4,71
4,71
BP25
Nej till höjda skiktgränser
6,2
2,8
3,6
RUT 2024:1065
Nej till nytt jobbskatteavdrag
11,09
11,09
11,09
BP25
Nej till ytterligare höjning av grundavdraget
2,41
2,41
2,41
BP25
Nej till ytterligare sänkt skatt på bensin och diesel
3,17
5,49
5,65
BP25
Nej till slopad flygskatt
0,87
1,82
1,88
BP25
Nej till skattefrihet för ISK
4,4
7
7
BP25
Nej till retroaktiv sänkning av ränteavdragen för vissa lån
–4,32
–8,68
–8,68
BP25
Nej till utvidgning av växa-stödet
0,08
0,19
0,25
BP25
Nej till förlängning av sänkt skatt på diesel inom jord- och skogsbruk
0,61
BP25
Nej till ändrad malus för husbilar
0,04
–0,03
–0,12
BP25
Nej till slopad skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el
–0,68
–0,68
BP25
Nej till sänkt subventionsgrad för installation av solceller
–0,10
–0,20
–0,20
BP25
Nej till utökad expertskatt
0,07
0,14
0,21
BP25
Summa regeringens skatteförslag i BP25
29,23
26,06
27,12
För ökad rättvisa
Oligopolskatt på bankernas övervinster
15
10
10
Egen beräkning
Höjd skatt för de över 62 000 kr/mån
10,90
11,20
12,10
RUT 2024:859
Arvs- och gåvoskatt
3,70
3,70
3,70
SNS (2018)
Avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag
–3,50
–3,30
–3,00
RUT 2024:778
Återinför skatt på plastbärkassar
0,55
0,55
0,55
RUT 2024:781
Återinför avskaffad avfallsförbränningsskatt
0,45
0,47
0,47
RUT 2024:779
Återinför sänkt moms på reparationer
–0,08
–0,08
–0,08
RUT 2024:780
Summa nya skatteförslag
27,02
22,54
23,74
För ökad likformighet
Skattereduktion för fackföreningsavgift
–2,70
–2,70
–2,70
RUT 2024:760
Sänkt skatt för sjuka, arbetslösa m.fl.
–10,00
–10,40
–10,50
RUT 2024:859
Slopa nedsättning arbetsgivaravgifter FoU
2,70
2,86
2,86
RUT 2024:761
Arbetsgivaravgifter för den första anställd
0,11
0,21
0,24
RUT 2024:762
Avskaffa rutavdraget
7,80
8,10
8,50
RUT 2024:763
Sänkt tak rotavdraget
3,20
RUT 2024:853
Utdelning och kapitalvinst fåmansbolag
13,56
13,56
13,56
Skr. 2023/24:98
Utdelning och kapitalvinst onoterade bolag
2,30
2,40
2,40
RUT 2024:764
Tak ISK
3,90
4,20
4,50
RUT 2024:775
Avtrappat ränteavdrag 2027
2,70
RUT 2024:857
Avtrappat jobbskatteavdrag, från 45 000 kr/mån
15,20
17,30
18,70
RUT 2024:859
Fastighetsskatt på villor med 8,6 mnkr i marknadsvärde
4,10
4,10
4,10
RUT 2024:767
Tak och uppskovsränta avyttring bostad
2,00
2,10
2,10
RUT 2024:768
Återinföra koldioxidskatt på bränsle inom EU ETS
0,10
0,10
0,10
RUT 2024:769
Summa reducera skattesubventioner
39,07
41,83
49,76
Summa ändrade skatter (avrundat)
95
90
100
19
Utgiftsramar och fördelning av utgifter i
statsbudgeten
Tabell 9 Vänsterpartiets förslag till utgiftsramar
2025
Tusental kronor
Utgiftsområde
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1
Rikets styrelse
20
130
981
316
300
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
21
734
078
144
000
3
Skatt, tull och exekution
14
812
398
100
000
4
Rättsväsendet
86
791
679
95
000
5
Internationell samverkan
2
278
371
51
600
6
Försvar och samhällets krisberedskap
169
680
344
±0
7
Internationellt bistånd
44
499
844
10
598
544
8
Migration
11
937
532
105
000
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
120
254
872
6
278
000
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
123
058
927
16
050
300
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
62
890
360
3
300
000
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
104
531
449
14
387
900
13
Integration och jämställdhet
6
265
767
1
569
000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
93
539
399
18
671
000
15
Studiestöd
33
793
466
620
000
16
Utbildning och universitetsforskning
103
845
141
5
385
000
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
16
861
894
2
367
000
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
3
240
094
6
871
000
19
Regional utveckling
4
294
201
170
000
20
Klimat, miljö och natur
16
438
897
15
486
000
21
Energi
6
631
297
4
305
000
22
Kommunikationer
94
447
432
15
447
000
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
21
697
804
3
007
000
24
Näringsliv
8
315
298
527
000
25
Allmänna bidrag till kommuner
173
107
254
6
647
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
28
755
200
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
47
761
911
±0
Summa utgiftsområden
1
441
595
890
132
498
644
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
−10
567
382
±0
Summa utgifter
1
431
028
508
132
498
644
Riksgäldskontorets nettoutlåning
−2
984
969
±0
Kassamässig korrigering
370
837
±0
Summa
1
428
414
376
132
498
644
Tabell 10 Vänsterpartiets förslag till utgiftsramar
2026 och 2027
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2026
2027
1
Rikets styrelse
390
380
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
213
237
3
Skatt, tull och exekution
100
100
4
Rättsväsendet
65
79
5
Internationell samverkan
52
52
6
Försvar och samhällets krisberedskap
±0
±0
7
Internationellt bistånd
10
599
10
599
8
Migration
−1
575
−1
320
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
4
082
5
572
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
17
453
17
720
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
2
200
2
200
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
20
300
20
800
13
Integration och jämställdhet
1
579
1
589
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
21
281
24
381
15
Studiestöd
1
120
1
120
16
Utbildning och universitetsforskning
6
897
9
900
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
2
454
2
634
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
10
235
10
710
19
Regional utveckling
170
170
20
Klimat, miljö och natur
16
518
19
511
21
Energi
5
305
5
030
22
Kommunikationer
16
339
14
423
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
3
012
3
072
24
Näringsliv
577
577
25
Allmänna bidrag till kommuner
20
097
22
287
26
Statsskuldsräntor m.m.
±0
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
159
462
171
822
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
159
462
171
822
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
159
462
171
822
Tabell 11 Fördelning av utgifter i statsbudgeten 2025–2027
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
1
Rikets styrelse
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
1
Rikets styrelse
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
−29
−29
−29
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
−120
−120
−120
3:1
Sametinget
66
66
66
4:1
Regeringskansliet m.m.
−502
−502
−502
5:1
Länsstyrelserna m.m.
125
125
125
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
20
20
20
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
25
25
25
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
152
152
142
8:1
Mediestöd
526
590
590
99:1
Anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer
50
60
60
99:2
Svensk ambassadör för FN-resolution 1325
3
3
3
Summa
316
390
380
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
1:6
Finanspolitiska rådet
−6
−12
−13
1:11
Finansinspektionen
10
10
10
1:15
Statens servicecenter
50
100
100
99:1
Stockholmsinstitutet
20
40
60
99:2
Klimatinvesteringsmyndighet
70
75
80
Summa
144
213
237
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
3
Skatt, tull och exekution
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
3
Skatt, tull och exekution
1:2
Tullverket
100
100
100
Summa
100
100
100
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
4
Rättsväsendet
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
4
Rättsväsendet
1:1
Polismyndigheten
−10
−10
90
1:3
Åklagarmyndigheten
10
10
10
1:4
Ekobrottsmyndigheten
30
30
30
1:5
Sveriges Domstolar
10
10
10
1:6
Kriminalvården
−10
−40
−126
1:7
Brottsförebyggande rådet
30
30
30
1:11
Rättsliga biträden m.m.
35
35
35
Summa
95
65
79
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
5
Internationell samverkan
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
5
Internationell samverkan
1:1
Avgifter till internationella organisationer
30
30
30
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
2
2
2
1:5
Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
20
20
20
Summa
52
52
52
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
6
Försvar och samhällets krisberedskap
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Utgiftsområde
6
Försvar och samhällets krisberedskap
Summa
±0
±0
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
7
Internationellt bistånd
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
7
Internationellt bistånd
1:1
Biståndsverksamhet
10
097
10
097
10
097
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
428
428
428
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
4
4
4
1:4
Folke Bernadotteakademin
51
51
51
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
12
12
12
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
6
6
6
Summa
10
599
10
599
10
599
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
8
Migration
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
8
Migration
1:1
Migrationsverket
−110
−170
−320
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
350
50
−50
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
−105
−1
425
−920
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
−30
−30
−30
Summa
105
−1
575
−1
320
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
1:4
Tandvårdsförmåner
4
876
2
652
3
899
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
540
2
160
2
700
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
5
750
850
850
1:8
Bidrag till psykiatri
700
700
700
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
−7
480
−4
275
−4
675
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
60
60
60
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
23
26
29
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
50
50
50
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
8
8
8
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
91
91
91
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
1
450
1
450
1
450
99:1
TBE-vaccin med högkostnadsskydd för vuxna och avgiftsfritt för barn
100
200
300
99:2
Nationellt vaccinprogram för äldre
110
110
110
Summa
6
278
4
082
5
572
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
1
413
1
839
1
958
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
4
134
4
813
4
622
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
231
429
646
2:1
Försäkringskassan
472
572
694
99:1
Ersättning för sjuklön, inkl. arbetsgivaravgifter
9
800
9
800
9
800
Summa
16
050
17
453
17
720
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
−100
−1
200
−1
200
1:5
Inkomstpensionstillägg
3
400
3
400
3
400
Summa
3
300
2
200
2
200
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
1:1
Barnbidrag
9
400
9
400
9
400
1:2
Föräldraförsäkring
1
400
1
500
1
700
1:8
Bostadsbidrag
3
588
9
400
9
700
Summa
14
388
20
300
20
800
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
13
Integration och jämställdhet
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
13
Integration och jämställdhet
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
1
519
1
529
1
539
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
50
50
50
Summa
1
569
1
579
1
589
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
2
000
3
000
3
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd
12
360
11
220
13
070
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
2
238
3
338
3
338
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
400
1
100
1
700
1:5
Nystartsjobb och etableringsjobb
400
900
1
000
1:13
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
928
1
378
1
928
2:1
Arbetsmiljöverket
325
271
271
2:5
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
±0
54
54
2:6
Regional skyddsombudsverksamhet
20
20
20
Summa
18
671
21
281
24
381
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
15
Studiestöd
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
15
Studiestöd
1:2
Studiemedel
320
520
520
1:7
Studiestartsstöd
300
600
600
Summa
620
1
120
1
120
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
1:1
Statens skolverk
80
80
80
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
900
1
900
3
900
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
2
690
3
220
4
220
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
250
500
500
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
300
30
30
2:2
Universitets- och högskolerådet
20
20
20
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
1
038
1
040
1
043
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
42
42
42
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
30
30
30
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
15
15
15
4:1
Internationella program
20
20
20
Summa
5
385
6
897
9
900
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
1:1
Statens kulturråd
3
±0
±0
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
390
390
540
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
1
1
1
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
10
10
10
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
35
35
55
2:2
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
50
50
50
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
8
8
8
4:3
Nämnden för hemslöjdsfrågor
3
3
3
4:4
Bidrag till bild- och formområdet
30
30
30
5:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
5
35
35
6:1
Riksarkivet
40
40
40
7:1
Riksantikvarieämbetet
9
9
9
7:2
Bidrag till kulturmiljövård
20
20
20
7:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
30
40
50
7:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
2
2
2
8:1
Centrala museer: Myndigheter
130
130
130
8:2
Centrala museer: Stiftelser
55
55
55
9:2
Stöd till trossamfund
5
5
5
10:1
Filmstöd
70
70
70
12:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
50
50
50
12:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
10
10
10
13:1
Stöd till idrotten
425
425
425
13:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
40
40
40
13:3
Stöd till friluftsorganisationer
10
10
10
14:1
Statsbidrag till studieförbund
350
400
400
14:2
Statsbidrag till folkhögskolor
380
380
380
99:1
Digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner
100
100
100
99:2
Särskilda insatser inom folkbildningen
106
106
106
Summa
2
367
2
454
2
634
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1:1
Bostadspolitisk utveckling
−140
−380
−505
1:4
Boverket
253
255
255
2:1
Konsumentverket
50
50
50
2:4
Åtgärder på konsumentområdet
18
20
20
99:1
Stöd för anordnande av klimatsmarta hyresbostäder
2
000
4
500
5
000
99:2
Stöd för anordnande av klimatsmarta studentbostäder
250
500
500
99:3
Stöd för uppförande av flerbostadshus i trä
750
1
500
1
500
99:4
Statliga topplån för byggande av hyresrätter
200
200
200
99:5
Stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus med hyresrätt
3
000
3
000
3
000
99:6
Klimatsmart stadsplanering
100
200
300
99:7
Klimatneutrala byggplaner
100
100
100
99:8
Investeringsstöd för att upprusta, utveckla och bygga nya lekparker, bemannade parklekar och områden för spontanidrott
250
250
250
99:9
Radonstöd
40
40
40
Summa
6
871
10
235
10
710
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
19
Regional utveckling
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
170
170
170
Summa
170
170
170
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
20
Klimat, miljö och natur
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
20
Klimat, miljö och natur
1:1
Naturvårdsverket
54
62
72
1:2
Miljöövervakning m.m.
53
72
78
1:3
Åtgärder för värdefull natur
2
031
2
031
2
088
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
±0
140
140
1:6
Kemikalieinspektionen
30
40
40
1:10
Klimatanpassning
100
100
100
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
400
500
600
1:13
Internationellt miljösamarbete
16
16
16
1:14
Skydd av värdefull natur
3
685
3
685
4
185
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
70
70
70
1:16
Klimatinvesteringar
3
575
4
080
5
500
1:17
Klimatpremier
1
272
1
022
1
022
99:1
Statligt stöd för rening av PFAS
250
300
300
99:2
Klimatanpassade och gröna städer
350
400
400
99:3
Inför bonus för folkelbilar
3
100
3
500
3
900
99:4
Forskning för klimatomställning
500
500
1
000
Summa
15
486
16
518
19
511
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
21
Energi
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
21
Energi
99:1
Stärkt elöverföringskapacitet
2
000
3
000
3
000
99:2
Investeringar till lokal förnybar elproduktion
1
000
1
000
1
000
99:3
Vindkraft – ersättningsmodell till kommuner
275
275
±0
99:4
Stödpengar till drift av laddinfrastruktur
30
30
30
99:5
Havsvind, statligt ägande
1
000
1
000
1
000
Summa
4
305
5
305
5
030
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
22
Kommunikationer
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
4
700
2
300
2
300
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
4
950
2
981
1
000
1:3
Trafikverket
±0
200
200
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
339
339
339
1:6
Ersättning avseende flygplatser
−107
−107
−107
1:16
Internationell tågtrafik
±0
30
95
1:18
Lån till körkort
120
151
151
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
25
25
25
99:1
Sverigebiljett
5
000
10
000
10
000
99:2
Utbildningssatsning järnväg och sjöfart
120
120
120
99:3
Gotlandstrafiken
200
200
200
99:5
Konverteringsstöd för begagnade bilar
100
100
100
Summa
15
447
16
339
14
423
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
1:1
Skogsstyrelsen
40
40
40
1:2
Insatser för skogsbruket
1
200
1
200
1
250
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
40
40
40
1:8
Statens jordbruksverk
90
90
90
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
1
552
1
557
1
567
1:23
Sveriges lantbruksuniversitet
85
85
85
Summa
3
007
3
012
3
072
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
24
Näringsliv
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
24
Näringsliv
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
35
35
35
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
30
30
30
1:5
Näringslivsutveckling
122
122
122
1:8
Sveriges geologiska undersökning
20
20
20
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
−50
±0
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
120
120
120
99:1
Program för grön omställning inom pappersindustrin
250
250
250
Summa
527
577
577
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Anslag inom utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
1
647
11
097
10
287
99:1
Satsning brottsförebyggande arbete
200
200
200
99:2
Investeringsstöd samhällsfastigheter
1
800
1
800
1
800
99:3
Sverigejobb
3
000
7
000
10
000
Summa
6
647
20
097
22
287
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Summa
±0
±0
±0
Avvikelser gentemot regeringen för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Miljoner kronor
Avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Summa
±0
±0
±0
20
Den offentliga sektorns finanser m.m.
Tabell 12 Den offentliga sektorns finanser (V)
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Offentlig sektors inkomster
106
203
102
065
113
276
Offentlig sektors utgifter
147
459
173
632
186
622
Finansiellt sparande i offentlig sektor
−41
256
−71
567
−73
346
Staten
−45
936
−76
967
−79
136
Ålderspensionssystemet
3
300
3
100
3
500
Kommunsektorn
1
380
2
300
2
290
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)
−1,94
%
−1,65
%
−0,58
%
Tabell 13 Kommunsektorns finanser (V)
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Kommunernas inkomster
34
302
44
992
50
962
Kommunal inkomstskatt
19
640
19
570
20
590
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
6
647
20
097
22
287
därav ekonomiska regleringar
−21
040
−21
770
−22
690
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
8
015
5
325
8
085
Utgifter
32
922
42
692
48
672
Finansiellt sparande i kommunsektorn
1
380
2
300
2
290
Tabell 14 Statens budgetsaldo och statsskulden (V)
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Inkomster i statens budget
86
563
82
495
92
686
därav inkomster av försåld egendom
±0
±0
±0
Utgifter i statens budget
132
499
159
462
171
822
därav statsskuldsräntor
±0
±0
±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
±0
Statens budgetsaldo
−45
936
−76
967
−79
136
Tabell 15 Inkomster i statens budget (V)
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Direkta skatter på arbete
50
200
48
690
56
460
Indirekta skatter på arbete
5
230
5
710
5
810
Skatt på kapital
44
323
37
875
40
846
Skatt på konsumtion och insatsvaror
6
350
9
290
9
660
Offentliga sektorns skatteintäkter
106
103
101
565
112
776
avgår skatter till andra sektorer
−20
540
−20
370
−21
590
Statens skatteintäkter
85
563
81
195
91
186
Periodiseringar
±0
±0
±0
Statens skatteinkomster
85
563
81
195
91
186
Övriga inkomster
1
000
1
300
1
500
Inkomster i statens budget
86
563
82
495
92
686
Tabell 16 Utgiftstak för staten (V)
Miljoner kronor, avvikelse från regeringen
2025
2026
2027
Takbegränsade utgifter
132
499
159
462
171
822
Budgeteringsmarginal
501
538
178
Utgiftstak för staten
133
000
160
000
172
000
Anm.: Vänsterpartiet är emot det ensidiga systemet med 3-åriga utgiftstak i statsbudgeten, men vi redovisar här förslag till utgiftstak för jämförbarhetens skull.
21
Beräkning av statsbudgetens inkomster
Tabell 17 Beräkning av statsbudgetens inkomster 2025
Tusental kronor
Inkomsttitel
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1100
Direkta skatter på arbete
786
951
393
50
200
000
1111
Statlig inkomstskatt
64
165
361
18
390
000
1115
Kommunal inkomstskatt
969
640
894
19
640
000
1120
Allmän pensionsavgift
166
628
512
900
000
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−413
483
374
11
270
000
1200
Indirekta skatter på arbete
790
968
382
5
230
000
1210
Arbetsgivaravgifter
771
132
212
5
430
000
1240
Egenavgifter
11
730
609
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−53
234
021
−200
000
1270
Särskild löneskatt
67
582
104
±0
1280
Nedsättningar
−6
800
714
±0
1290
Tjänstegruppliv
558
192
±0
1300
Skatt på kapital
418
599
452
44
323
000
1310
Skatt på kapital, hushåll
92
143
300
25
520
000
1320
Skatt på företagsvinster
225
163
204
13
603
000
1330
Kupongskatt
9
283
504
±0
1340
Avkastningsskatt
29
994
197
±0
1350
Fastighetsskatt
43
127
567
5
200
000
1360
Stämpelskatt
12
906
739
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
5
980
941
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
728
287
523
6
350
000
1410
Mervärdesskatt
589
617
623
210
000
1420
Skatt på alkohol och tobak
31
797
224
±0
1430
Energiskatt
44
545
424
3
000
000
1440
Koldioxidskatt
24
533
370
1
100
000
1450
Övriga skatter på energi och miljö
7
469
767
2
080
000
1470
Skatt på vägtrafik
22
472
719
−40
000
1480
Övriga skatter
7
851
396
±0
1500
Skatt på import
7
933
347
±0
1600
Restförda och övriga skatter
10
709
603
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
−7
933
347
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
2
735
516
353
106
103
000
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−1
336
433
318
−20
540
000
Statens skatteintäkter
1
399
083
035
85
563
000
1900
Periodiseringar
3
062
709
±0
1000
Statens skatteinkomster
1
402
145
744
85
563
000
Övriga inkomster
−28
283
293
1
000
000
2000
Inkomster av statens verksamhet
47
836
598
1
000
000
3000
Inkomster av försåld egendom
5
000
000
±0
4000
Återbetalning av lån
562
931
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
23
921
000
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
48
770
245
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
−154
374
067
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
1
373
862
451
86
563
000
Tabell 18 Inkomster
2026 och 2027
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Avvikelse från regeringen
2026
2027
1100
Direkta skatter på arbete
48
690
56
460
1111
Statlig inkomstskatt
15
330
17
080
1115
Kommunal inkomstskatt
19
570
20
590
1120
Allmän pensionsavgift
800
1
000
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
12
990
17
790
1200
Indirekta skatter på arbete
5
710
5
810
1210
Arbetsgivaravgifter
5
910
6
010
1240
Egenavgifter
±0
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−200
−200
1270
Särskild löneskatt
±0
±0
1280
Nedsättningar
±0
±0
1290
Tjänstegruppliv
±0
±0
1300
Skatt på kapital
37
875
40
846
1310
Skatt på kapital, hushåll
24
280
27
280
1320
Skatt på företagsvinster
8
395
8
366
1330
Kupongskatt
±0
±0
1340
Avkastningsskatt
±0
±0
1350
Fastighetsskatt
5
200
5
200
1360
Stämpelskatt
±0
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
±0
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
9
290
9
660
1410
Mervärdesskatt
400
400
1420
Skatt på alkohol och tobak
±0
±0
1430
Energiskatt
5
100
5
300
1440
Koldioxidskatt
530
530
1450
Övriga skatter på energi och miljö
3
140
3
210
1470
Skatt på vägtrafik
120
220
1480
Övriga skatter
±0
±0
1500
Skatt på import
±0
±0
1600
Restförda och övriga skatter
±0
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
±0
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
101
565
112
776
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−20
370
−21
590
Statens skatteintäkter
81
195
91
186
1900
Periodiseringar
±0
±0
1000
Statens skatteinkomster
81
195
91
186
Övriga inkomster
1
300
1
500
2000
Inkomster av statens verksamhet
1
300
1
500
3000
Inkomster av försåld egendom
±0
±0
4000
Återbetalning av lån
±0
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
±0
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
±0
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
±0
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
82
495
92
686
BILAGA
Fördelningsanalys av Vänsterpartiets budgetmotion
Nedan visas riksdagens utredningstjänsts (RUT) fördelningsanalys av Vänsterpartiets budgetmotion. De förslag som ingår i analysen är sådana som påverkar de disponibla inkomsterna och där fördelningsanalys är möjlig (se nedan vilka förslag som ingår). Vänsterpartiets budgetförslag innebär ökade disponibla inkomster för de sju nedersta inkomstdecilerna och lägre inkomster för de tre översta. De föreslagna reformerna beräknas medföra störst ökning av de disponibla inkomsterna i decil 1–3. I dessa inkomstskikt beräknas inkomsterna öka med ca 5
300–9
500 kronor. Våra förslag beräknas vidare öka de disponibla inkomsterna för kvinnor med ca 0,5 procent medan män förväntas få en motsvarande minskning om ca 0,5 procent (se tabell 2).
Tabell 1 Förändring av genomsnittlig disponibel inkomst efter inkomstdecil, år 2024
Effekt mot gällande regelverk
Decil
Medelvärde
Kronor
Procent
1
136
000
9
500
7,0
2
207
000
6
900
3,3
3
245
000
5
300
2,2
4
280
000
4
600
1,7
5
314
000
3
900
1,2
6
352
000
2
500
0,7
7
395
000
800
0,2
8
450
000
–1
900
–0,4
9
532
000
–6
900
–1,3
10
1
043
000
–27
500
–2,6
Källa: RUT 2024:1248.
Tabell 2 Förändring av genomsnittlig individuell disponibel inkomst år 2022, efter kön
Effekt mot gällande regelverk
Medelvärde
Kronor
Procent
Män
424
000
–2
300
–0,5
Kvinnor
327
000
1
700
0,5
Källa: RUT 2024:1248.
Inkluderade förslag
Nedan listas de förslag som ingår i fördelningsanalysen i rapporten. Samtliga förslag påverkar individers disponibla inkomst.
Ytterligare en statlig inkomstskatt om fem procent införs på inkomster som överstiger 62
000 kronor per månad.
Avtrappningen av det s.k. jobbskatteavdraget ändras så att den startar vid inkomster om 45
000 kronor per månad och är fullt genomförd vid 100
000 kronor per månad.
Samtliga förvärvsinkomster, utom ålderspensionsinkomst, inkluderas i underlaget för jobbskatteavdrag.
Ny fastighetsskatt för marknadsvärden över 5
miljoner kronor införs.
Ett tak för sparande i investeringssparkonton (ISK) på 2
miljoner kronor införs. Det över
­
skridande beloppet antas placeras på aktie- och fondkonton med normerande kapitalbeskattning.
Allmänt barnbidrag höjs från 1
250 kronor per barn och månad till 1
650 kronor per barn och månad.
Taken inom sjuk- och aktivitetsersättning och tillfällig föräldrapenning höjs till 10 prisbas
­
belopp.
Taket i sjukpenningen för arbetslösa höjs.
Taket i sjukpenningen för de som har sjukpenning i mer än ett år höjs till 80 procent av den tidigare inkomsten.
Ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen höjs till 80 procent av antagandeinkomsten.
Grundnivån i föräldraförsäkringen indexeras enligt inkomstprisbasbeloppet (basår 2016), vilket innebär en höjning till 333 kronor per dag.
Bostadsbidraget ändras enligt följande:
Särskilda bidraget för hemmavarande barn höjs till 2
100 kronor/månad för 1 barn, 2
700 kronor/månad för 2 barn och 3
500 kronor/månad för 3 eller fler barn.
Golvet i hushållets bidragsgrundande bostadskostnader tas bort.
50 procent av bostadskostnaden är fortsatt bidragsgrundande.
Taket höjs till 6
500 kronor/månad för 0 barn, 7
000 kronor/månad för 1 barn, 7
800 kronor/månad för 2 barn och 8
700 kronor/månad för 3 eller fler barn.
Inkomstgränserna i bostadsbidraget höjs och avräkningen höjs till 30 procent. De nya gränserna för hushåll med och utan barn är 200
000 kronor per år för ensamstående och 125
000 kronor per år för var och en av sammanboende.
Umgängesbidraget höjs till 700 kronor för 1 barn, 800 kronor för 2 barn och 900 kronor för 3 barn.
Taket i arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet höjs så att 80 procent av löntagarna hamnar under. Grundbeloppen höjs i relation till höjningen av taket. Höjd ersättningsnivå till 80 procent under hela ersättningsperioden samt slopade karensdagar i a-kassan.
Rotavdraget avskaffas helt.
Slopat karensavdrag.
Inkomstpensionstillägget höjs med 55 procent.
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Isabell Mixter (V)
Daniel Riazat (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Ida Gabrielsson (V)
[1]
Nuläge – hushållens nuvarande ekonomiska situation jämfört med för 12 månader sedan. Förväntningar – hushållens ekonomiska situation om 12 månader.
[2]
Arbetsförmedlingen.
[3]
RUT, dnr 2023:671.
[4]
År 2006–2023 bygger på utfallsdata för AF förvaltningsanslag via ESV. 2024 är beslutad budget. Vid fastprisberäkning har KPI använts som deflator.
[5]
RUT, dnr 2024:1084.
[6]
SCB.
[7]
Konkurrensverket (2018).
Konkurrensen i den svenska livsmedelskedjan
.
[8]
SKR (2024), Ekonomirapporten, maj 2024.
[9]
Verbist, G. & Figari, F. (2014).
The Redistributive Effect and Progressivity of Taxes Revisited: An International Comparison across the European Union
, EUROMOD Working Paper No. EM 6/14. Studien har 1999 och 2008 som jämförelseår. Med EU:s kärnländer avses de 15 länder som ingick i EU 1998.
[10]
SNS (2018). Konjunkturrådets rapport 2018, ”Kapitalbeskattningens förutsättningar”.
[11]
Ownershift (2019). ”Vem äger Sverige?”.
[12]
Wilkinson, R. & Pickett, K. (2011).
Jämlikhetsanden: därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen
. Karneval förlag.
[13]
Cingano, F. (2014).
Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth
, OECD Social, Employment and Migration Working Paper.
[14]
Vårdförbundet, ”Att komma ut i arbetslivet blev en chock”, rapport 2024.
[15]
SYLF, AT-rapporten 2024.
[16]
SKR. ”Ekonomirapporten, maj 2024”.
[17]
SVT, ”Hit åker svenskarna för att undvika vårdköer”, den 20 juli 2024.
[18]
SVT Nyheter, ”Här är siffrorna regeringen inte visar – riskerar missa klimatmålet”, publicerad den 29 augusti 2024.
[19]
SVT Nyheter, ”Trots regeringens optimism – flera klimatmål missas med nya politiken”, publicerad den 18 september 2024.
[20]
Aftonbladet, ”100 miljoner extra per år till naturreservaten”, publicerad den 16 september 2024.
[21]
ESV (2021).
Automatisk budgetförstärkning (ABF) – Förändring av det konjunkturjusterade sparandet vid oförändrade regler
.
[22]
Se t.ex. figur 28 i avsnitt 8 i denna motion.
[23]
Finansdepartementet, ”Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft”, Fi 2023:F.
[24]
Scenariot med fördyring innebär att konstruktionskostnaderna blir 50 procent högre än förväntat. Scenariot baseras på det erfarenhetsmässiga faktum att den här typen av projekt brukar vara förenat med en betydande fördyring.
[25]
https://www.dn.se/debatt/farligt-spel-pagar-i-fragan-om-karnkraftsfinansiering/.
[26]
Konjunkturinstitutet (2024), ”Redovisning av uppdrag enligt överenskommelse mellan Konjunkturinstitutet och kommittén för översyn av målet för det finansiella sparandet”, Fi2023/10.
[27]
Se t.ex. Riksgälden (2024).
Makroekonomiska förutsättningar för statsskuldens utveckling
.
[28]
Riksgälden (2016).
Statsskuldens roll i ekonomin
.
[29]
Riksdagens utredningstjänst (dnr 2024:542).
[30]
Vi föreslår att regeringen använder den definition av ”bibehållet offentligt åtagande” som Konjunkturinstitutet använder. Se t.ex. Konjunkturinstitutet (2024).
Hållbarhetsrapport för de offentliga finanserna
, bilaga 2, s. 39.
[31]
Riksrevisionen (2023).
Det finanspolitiska ramverket – regeringens tillämpning 2022
(RiR 2023:3).
[32]
Finansinspektionen (2023), Hushållens ekonomi, 2023.
[33]
SCB (2024-01-23), Sänkt ekonomisk standard.
[34]
Materiell och social fattigdom är ett fattigdomsmått som används inom EU. För att anses leva i materiell och social fattigdom behöver man uppfylla minst fem av tretton definierade krav, bl.a. sakna kontantmarginal, ha kommit efter med betalningar, inte ha råd med internet i bostaden, inte ha råd att laga en måltid med kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag, inte ha råd med två par skor, inkl. vinterskor, inte ha råd med nya kläder. SCB (2023-06-29), Att mäta fattigdom.
[35]
Uppfylla minst sju av de tretton definierade krav som nämns ovan.
[36]
SCB.se.
[37]
Kronofogden (2024-09-09), Fler barnfamiljer vräks.
[38]
Kronofogden (2024-08-26), Fler och större krav skickas till Kronofogden.
[39]
Tillväxtanalys (september, 2024), Konkurser i augusti 2024.
[40]
Definierat som hushåll som är aktuella för försörjningsstöd om de ansöker.
[41]
Försäkringskassan (2024), Barnhushållens ekonomi – Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2024.
[42]
Försäkringskassan (2024), Barnhushållens ekonomi – Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2024.
[43]
Swedbank (2024-04-11), Barnbidraget täcker mindre av nödvändiga kostnader – lägsta nivån på 50 år.
[44]
Försäkringskassan (2024), Socialförsäkringen i siffror.
[45]
ISF (2022:2). Utvecklingen av socialförsäkringsförmånerna under de senaste 30 åren.
[46]
RUT 2023:812.
[47]
Ibid.
[48]
Ibid.
[49]
RUT 2022:600.
[50]
Karolinska institutet (2020), Sjuknärvaro, hälsa och produktivitet (SHOP).
[51]
https://www.regeringen.se/contentassets/966ff25bd132442193ec81d9ec0731b2/bilaga---berakningar-av-effekten-langs-inkomstskalan-av-det-forhojda-grundavdraget.pdf
[52]
RUT 2024:1133.
[53]
RUT 2024:867.
[54]
Vänsterpartiet (2024), Rädda välfärden – för ett tryggare Sverige. Vänsterpartiets budgetmotion 2024.
[55]
SOU 2023:92, Bilaga 7,
Nytt ramverk för finanspolitiken
.
[56]
Facken i Välfärden (2024), Miljarder skäl att förbättra arbetsmiljön – Om kommunernas och regionernas kostnader för produktionsbortfall till följd av sjukfrånvaro.
[57]
SCB (2024), resultaträkning för regioner, prognos 2024-08-30.
[58]
SKR.se (hämtat 2024-09-10), Väntetider i vården.
[59]
SVT (2024-07-20), Hit åker svenskarna för att undvika vårdköer.
[60]
Socialstyrelsen (2024), Plats för vård – Förslag till en nationell plan för att minska bristen på vårdplatser i hälso- och sjukvården.
[61]
Ivo (2024), Nationell tillsyn av vårdplatser och patientsäkerhet på sjukhus.
[62]
Socialstyrelsen (2023), Bedömning av tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och
sjukvård samt tandvård, Nationella planeringsstödet 2023.
[63]
Socialstyrelsen (2024), Nationella planeringsstödet 2024 – Tillgång och efterfrågan på legitimerad personal i hälso- och sjukvården och tandvården.
[64]
SCB (2024), resultaträkning för regioner, prognos 2024-08-30.
[65]
Kommunal (2019), Skatteväxling för välfärden – ett idéprogram.
[66]
Kommunal (2021), Rätt bemanning.
[67]
LO (2023), Larsson, Lönerapport år 2023 – Löner och löneutveckling år 1913–2022.
[68]
Lägst avgift 2,5 öre/liter och högst 13,2. Beräknat för en normalstor villa med förbrukning för två vuxna och två barn. Källa: Svenskt Vatten.
[69]
Riksrevisionen (2023), I väntan på vård – ineffektiv statlig styrning för kortare köer (RiR 2023:12).
[70]
Folkhälsomyndigheten (2019), Öppna jämförelser folkhälsa 2019.
[71]
LO (2015). Klassamhällets dolda leende – LO:s åtgärdsprogram för en mer jämlik tandhälsa.
[72]
https://arbetet.se/2017/09/13/nattjobb-samre-for-tanderna/.
[73]
Enligt modellen för högkostnadsskydd täcker subventioneringen kostnader för ersättningsberättigad tandvård som högst motsvarar respektive åtgärds referenspris, vilket beslutas av TLV, alternativt vårdgivarens pris om detta är lägre. Högkostnadsskyddet beräknas enligt samma princip som för hälso- och sjukvården, alltså 0,025 gånger prisbasbeloppet avrundat nedåt till närmaste femtiotal kronor.
[74]
RUT 2024:1124.
[75]
Vision (2023), Socialchefsrapporten 2023, Man får det man betalar för.
[76]
Socionomen (2024-01-24), Granskning: Socialtjänsten i gungning när budgeten krymper.
[77]
Se Vänsterpartiets partimotion 2023/24:67 för fler förslag på förebyggande insatser för barn och unga.
[78]
Arbetsförmedlingens verksamhetsstatistik i augusti 2024.
[79]
IFAU, rapport 2024:9, Rusta och matcha, Vad händer hos privata leverantörer av arbetsmarknadsinsatser?
[80]
SKR, (2024), Erfarenheter från fyra år med Arbetsförmedlingens leverantörer.
[81]
Riksdagens utredningstjänst dnr 2024:1084.
[82]
Ibid.
[83]
Finanspolitiska rådet (2024),
Svensk finanspolitik.
[84]
Undersökningen är gjord bland 274 lokalföreningar.
[85]
Sveriges Lärare (2024), Nedskärningarna fortsätter.
[86]
Sveriges Skolledare (2023), Nedskärningarna hotar elevernas möjlighet att nå målen. Bakgrunds-PM till stora Skolledarenkäten.
[87]
Arbetsmiljöverket (2023). Hämtat från Sveriges Lärare (2023), Döden i svenska skolan.
[88]
Skolinspektionen (2018), Förskolans kvalitet och måluppfyllelse.
[89]
Persson, Sven (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
[90]
Skelleftea.se.
[91]
Inkomster som är avgiftsgrundande: lön/inkomst från eget företag, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension, sjukbidrag. Inkomster som inte är avgiftsgrundande: försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd), bostadsbidrag, barnbidrag, studiemedel (bidrag och lån).
[92]
RUT 2022:750.
[93]
Inkomster som är avgiftsgrundande: lön/inkomst från eget företag, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension, sjukbidrag. Inkomster som inte är avgiftsgrundande: försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd), bostadsbidrag, barnbidrag, studiemedel (bidrag och lån).
[94]
RUT 2022:750.
[95]
Riksdagens utredningstjänst (dnr 2024:488) och egna uträkningar.
[96]
Konjunkturinstitutet (2021).
Finanspolitiska multiplikatorer i Sverige.
[97]
Vänsterpartiet (2022),
Ny start för Sverige.
[98]
Boverket, Byggprognos, den 20 maj 2024.
[99]
Boverket, Läget på bostadsmarknaden i riket, den 16 maj 2024.
[100]
SOU 2023:18, Värdet av vinden.
[101]
FN:s IPCC-rapport (2022).
Att begränsa klimatförändringen.
[102]
Hope, D och Limberg, J (2020), ”The Economic Consequences of Major Tax Cuts for the Rich”, London School of Economics.
[103]
Finansdepartementet (2024), ”Förslag om ytterligare sänkt skatt på arbetsinkomster och pension”, Fi2024/01005.
[104]
Finanspolitiska rådet (2024), ”Svensk finanspolitik 2024”.
[105]
BP25 och RUT, dnr 2024:1065.
[106]
De förslag som ingår i analysen är (i) förstärkt jobbskatteavdrag, (ii) höjt grundavdrag samt (iii) att slopa avtrappningarna av det förhöjda grundavdraget och jobbskatteavdragen.
[107]
Konjunkturinstitutet (2019), ”Svenska skatter i internationell jämförelse”.
[108]
Regeringens skrivelse 2020/21:98 Redovisning av skatteutgifter 2021.
[109]
Regeringens skrivelse 2023/24:98 Redovisning av skatteutgifter 2024.
[110]
RUT, dnr 2024:775.
[111]
Ibid.
[112]
När förslaget är fullt ut genomfört. För 2025 föreslår regeringen att den skattefria grundnivån sätts till 150
000 kronor.
[113]
RUT, dnr 2024:504, egen beräkning.
[114]
Reformen baserades på förslag i utredningen av Edin, Hansson, Lodin (2005), ”Reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet”, Finansdepartementet (2005).
[115]
Boendetjänsten kan jämföras med den hyra som betalas för boende i hyresbostad.
[116]
Den kommunala fastighetsavgiften har dock alla drag av en skatt.
[117]
RUT, dnr 2024:767.
[118]
Ibid.
[119]
Ibid.
[120]
RUT, dnr 2024:859.
[121]
BP25, vol. 1b, s. 217.
[122]
RUT, dnr 2024:859.
[123]
De förslag som ingår i analysen är: i) Ny skatt på inkomster över 62 000 kr/mån, ii) Avtrappat jobbskatteavdrag från 45 000 kr/mån, iii) Lika skatt på lika inkomst.
[124]
RUT, dnr 2024:859.
[125]
Riksrevisionen (2020), Rutavdraget – konsekvenser av reformen, RiR 2020:2.
[126]
Beräkningen baseras på SCB:s lönestrukturstatistik för 2023, genomsnittslöner för undersköterskor inom äldreomsorgen m.m. Lönekostnaderna har räknats upp med en faktor 1,5 för att inkludera arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och avtalspensioner.
[127]
Egebark, J och Kaunitz, N (2013), ”Sänkta arbetsgivaravgifter för unga”, IFAU Rapport 2013:26.
[128]
För den del av ränteutgifterna som överstiger 100 000 kronor får avdrag göras med 21 procent.
[129]
https://www.fi.se/sv/publicerat/nyheter/2021/fragor-och-svar-om-amorteringskravet-som-borjar-galla-igen-fran-och-med-i-morgon/.
[130]
Översyn av låntagarbaserade makrotillsynsåtgärder, dir. 2023:53.