Jämförelse 6dc6be587948db23d0ea5efc
Underlagets kontrollsumma: 27ba6e45d0785c531c5451e946f3a4cb18679f1be004053aba1330471f6b8c3d

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HB022339: En fungerande sjukförsäkring ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb022339

Motion till riksdagen
2023/24:2339
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En fungerande sjukförsäkring
1
Innehållsförteckning
1 Innehållsförteckning
2 Förslag till riksdagsbeslut
3 Inledning
3.1 Bakgrund
3.1.1 Alliansregeringens negativa arbetslinje
3.1.2 S
‑
MP
‑
regeringen genomförde vissa förbättringar
3.1.3 Tidöregeringen rullar tillbaka utredningen
4 Prevention
5 Ge upprättelse åt de utförsäkrade
6 Mål och ambitioner med sjukförsäkringen
7 Karensavdraget
8 Utredningar av sjukförsäkringspolitiken
8.1 Mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning
8.2 Villkoren för sjuk- och aktivitetsersättning
8.3 En utökad trygghetspension för den som blivit utsliten på jobbet
8.4 Preventionsersättning och rehabiliteringspenning
8.5 Bättre stöd i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
8.6 Utbyte av medicinska uppgifter
8.7 Stöd till dem som utförsäkrats och uppbär försörjningsstöd
9 Rehabiliteringskedjan
10 Försäkrad i befintligt skick
11 Möjliggör för fler att omfattas av den sjukpenninggrundande inkomsten
12 Arbetsskadeförsäkringen
13 Stärk rätten att överklaga sjukförsäkringsärenden
14 Återbetalningsskyldighet vid felaktiga utbetalningar
15 Rätten att studera och pröva ett annat arbete
16 Arbetsgivarens ansvar att förebygga och rehabilitera
16.1 Behovet av en fungerande företagshälsovård
16.2 Möjligheter till vite och sanktioner mot arbetsgivare
16.3 Expertkonsultation vid återgång i arbete
16.4 Samlad kunskap om stöd för återgång i arbete
17 Försäkringskassans ansvar
17.1 Ge Försäkringskassan en samordningsskyldighet
17.2 Försäkringskassans samverkan med hälso- och sjukvården
18 Stärkta ekonomiska villkor
18.1 Höj taken och ersättningsnivåerna
18.2 Höj taket i sjukpenningen för arbetssökande
18.3 Avskaffa sjukpenningen på fortsättningsnivå
18.4 Sjukpenning i särskilda fall
18.5 Höj ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen
18.6 Justera kommunala avgifter
2
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en kriskommission och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ta fram ett syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med lydelsen ”att individen ska återfå arbetsförmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete samt säkerställas ekonomisk trygghet under processen”, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om ändringar i målet för utgiftsområde 10 till ”att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete” och låta det vägleda Försäkringskassans regleringsbrev, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa karensavdraget och att staten står för kostnaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på mer flexibla regler avseende den möjliga omfattningen av en sjukskrivning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att kravet för att beviljas sjukersättning bör baseras på de treårsperioder som löper mellan att rätten till ersättning prövas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbetsmarknadsbegreppet i sjuk- och aktivitetsersättningen bör ändras till det som används vid prövning av rätt till sjukpenning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra sjuk- och aktivitetsersättningen utifrån förslagen i SOU 2021:69 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur trygghetspensionen kan utökas så att fler av dem som slitit ut sig på jobbet omfattas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag baserade på betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Försäkringskassan i uppgift att inom ramen för sitt ansvar i 30
kap. SFB bistå försäkrade som är i behov av stöd i kontakter med andra aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i enlighet med betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24), och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur hälso- och sjukvårdens lämnande av medicinska uppgifter inom ramen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan underlättas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur de individer som har medicinska begränsningar, saknar sjukpenninggrundande inkomst och uppbär försörjningsstöd kan få stöd att kunna återgå i eller få arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avskaffa rehabiliteringskedjan till förmån för en återgång till steg-för-steg-modellen med nödvändiga ändringar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om förändringar i sjukförsäkringen som gör det möjligt att bedöma arbetsförmågan hos den försäkrade utifrån dennes befintliga skick och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra systemet med sjukpenninggrundande inkomst utifrån förslagen i Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra arbetsskadeförsäkringen utifrån förslagen i En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka rätten till rättshjälp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över konsekvenserna av propositionen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut (2021/22:206) och återkomma med förslag om hur de problem som uppstått kan åtgärdas, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om utvidgad rätt till studier under rehabiliteringen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör utreda hur återgången till arbete efter sjukskrivning kan underlättas genom anställningar med statligt stöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka arbetsgivarnas drivkrafter att hålla sjukfrånvaron nere och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag utifrån ISF:s granskning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att stärka arbetsgivarens skyldighet att konsultera en expertresurs vid återgång i arbete genom reglering i 30
kap. 6
§ SFB enligt betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att samla in, sammanställa och sprida kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att ändra Försäkringskassans samordningsansvar till en samordningsskyldighet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att behandlande läkares bedömningar och läkarintyg från denne ska uppvärderas och att samordningen mellan sjukvården och Försäkringskassan ska förstärkas och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att indexera tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen enligt beskrivningen i motionen fr.o.m. 2027 och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att taken i sjukförsäkringen bör höjas 2024 så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja taket i sjukpenningen för arbetssökande till 694 kronor per dag och inkomstindexera det och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80 procent av SGI och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör se över och indexera nivåerna på sjukpenning i särskilda fall och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höja ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen till 80 procent av antagandeinkomsten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag om att höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen inte ska leda till höjda kommunala avgifter för den enskilde och tillkännager detta för regeringen.
3
Inledning
Alla kan bli sjuka. Alla har därför intresse av en bra sjukförsäkring. Den svenska sjuk
­
försäkringen bygger på att personer som drabbas av sjukdom som gör dem oförmögna att arbeta fortsatt kan ha en rimlig ekonomisk situation samt få stöd att komma tillbaka till arbete. Socialförsäkringen, och särskilt sjukförsäkringen, är central i jämlikhets
­
politiken. Den fördelar resurser mellan människor utifrån förmåga och efter behov samt mellan de olika livsfaser vi går igenom. Robusta generella trygghetssystem minskar också framväxten av privata försäkringsalternativ.
Coronapandemin har påmint oss om att vi alla kan bli sjuka och om vikten av system som ger ekonomisk trygghet vid sjukdom. Pandemin har också visat på de ödesdigra konsekvenser sjuknärvaro kan få och hur låga ersättningsnivåerna i sjukförsäkringen är. Dessa insikter har lett till tillfälliga satsningar på en förstärkt sjukförsäkring.
För att sjukförsäkringen ska fungera måste den vara behovsstyrd. Under senare tid har andra ambitioner och målsättningar kommit att styra sjukförsäkringens funktion. Ambitionerna att minska statens kostnader för sjukförsäkringen har lett till att sjuka misstänkliggörs och att systemen stramats åt. I
stället för att satsa på det förebyggande arbetet, ett mer hållbart arbetsliv och rehabilitering – vilket enligt en samlad forskarkår är det som behövs för att komma åt de ökande sjuktalen – har såväl borgerliga som socialdemokratiskt ledda regeringar riktat udden mot de sjuka. De återkommande vittnesmålen om hur uppenbart sjuka och arbetsoförmögna människor utförsäkras med de mest hårresande motiveringar kan inte längre anses utgöra enskilda fall. Det rör sig om allvarliga och strukturella systemfel som måste åtgärdas omedelbart. När människor tvingas ut i ett arbetsliv de inte klarar av, på en arbetsmarknad där de inte hittar någon
plats – med fattigdom som följd – tvingas ytterligare kostnader på kommunerna, anhöriga
och den närmsta familjen.
Vänsterpartiet menar att detta är ovärdigt ett välfärdsland som Sverige. Det finns ingen motsättning mellan en robust sjukförsäkring som ger stöd och trygghet åt den som är sjuk och ett samhälle där människor mår bra, arbetar och bidrar till det gemensamma efter förmåga. Tvärtom är den trygghet som en fungerande sjukförsäkring ger en förutsättning för ett sådant samhälle. Därför behövs en ny sjukförsäkring som lever upp till de krav som vi alla bör kunna ställa på den.
3.1
Bakgrund
Regelverken i sjukförsäkringen har utvecklats i olika riktningar utifrån sittande regerings
prioriteringar. Kraftiga åtstramningar har följts av kraftiga reaktioner när effekterna har blivit allt mer tydliga.
3.1.1
Alliansregeringens negativa arbetslinje
Den borgerliga regering som styrde Sverige mellan 2006 och 2014 försämrade sjuk
­
försäkringen drastiskt. Försämringarna motiverades med att man ville ”minska bidrags
­
beroendet” och ”minska utanförskapet”. Den negativa arbetslinje som alliansregeringen drev gick i huvudsak ut på att göra det svårare för alla som av olika skäl inte kunde arbeta, för att på så vis motivera dem till att arbeta.
År 2008 genomförde regeringen en sjukförsäkringsreform som bl.a. innebar att en s.k. rehabiliteringskedja med fasta tidsgränser för när arbetsförmågan skulle prövas infördes. Dessutom infördes en bortre tidsgräns i sjukförsäkringen, den s.k. stupstocken.
Efter 2,5 år (914 dagar) skulle det inte finnas någon möjlighet att vara fortsatt sjuk
­
skriven,
med begränsade undantag.
Reformen fick omfattande konsekvenser. Totalt blev omkring 100
000 personer utförsäkrade, omkring 10
000 personer hann med att nå den bortre tidsgränsen två gånger, och läkare slog larm om att svårt sjuka inte fick sjukpenning.
Den borgerliga regeringens argument om att sjukförsäkringen överutnyttjades motsades av en rad arbetslivsforskare. De slog bl.a. fast att 85 procent av den ökande sjukfrånvaron berodde på att fler var sjukskrivna längre, snarare än att fler blev sjuk
­
skrivna. Detta förklarades med att systemen för rehabilitering på arbetsplatserna underminerats, bl.a. till följd av besparingarna inom företagshälsovården. År 1993 drogs
de statliga stöden till företagshälsovården in. Dessutom hade möjligheten till lönesubven
­
tionerade
anställningar för sjukskrivna anställda försvunnit några år tidigare. Under krisåren på 1990-talet drog arbetsgivarna ner på resurser som tidigare hade funnits för omställningslösningar. Sammantaget ledde dessa förändringar till att det blev svårare för sjukskrivna att komma tillbaka till arbetslivet och att de långa sjukskrivningarna ökade.
En annan förklaring till de ökade sjuktalen presenterades av Töres Theorell, professor vid Karolinska institutet. Han pekade på det allt mer slimmade arbetslivet, ett högre arbetstempo från början av 1990-talet och en bit in på 2000-talet i kombination med att vissa grupper fick försämrade möjligheter att påverka sin arbetssituation. Han nämnde särskilt kvinnor anställda i kommuner och landsting (numera regioner). I en artikel i Läkartidningen 2011 slog han fast: ”Att bortse från förändringarna i arbets
­
miljön under 1990-talet som en viktig orsak till de ökade långtidssjukskrivningarna särskilt bland kvinnor anställda i kommuner och landsting måste anses vara ett stort misstag.”
3.1.2
S
‑
MP
‑
regeringen genomförde vissa förbättringar
När S
‑
MP
‑
regeringen tillträdde 2014 lovade den att ta bort stupstocken. Löftet upp
­
fylldes
tillsammans med Vänsterpartiet i december 2015. Det var ett viktigt steg i att återupp
­
rätta
en anständig sjukförsäkring. Tyvärr var S
‑
MP
‑
regeringen ovillig att ta andra betydande steg. Rehabiliteringskedjan blev kvar och regeringens styrning av Försäkrings
­
kassan med kvantitativa mål fick svåra konsekvenser och mötte hård kritik.
Under hösten 2020 tog debatten om sjukförsäkringen fart på nytt. I oktober publi
­
cerades boken Avslagsmaskinen av Niklas Altermark. Boken beskriver hur sjukförsäk
­
ringen fallerat och hur Försäkringskassans bedömningar brister på många sätt, bl.a. till följd av regeringens styrning av myndigheten och framför allt införandet av kvantitativa mål i sjukförsäkringen. På debattsidor förde forskare, fackförbund, drabbade och andra debattörer fram sin kritik. Uppdrag granskning sände tre avsnitt där sjukförsäkringen granskades, med hård kritik som följd. Utvecklingen av sjukförsäk
­
ringen har också kritiserats av Riksrevisionen, Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) och statliga utredningar.
Kritikerna pekar bl.a. på hur regeringens styrning av Försäkringskassan har lett till strängare bedömningar, framför allt vid dag 180. Under hösten kom också siffror som visade att andelen som utförsäkrades vid dag 180 fyrdubblades mellan 2015 och 2020 och ökade från 29 till 40 procent mellan 2019 och 2020. Ökningarna förklaras med att Försäkringskassan har infört vad de kallar för ”kvalitetssäkring”. Olika uppgifter
angående hur många som utförsäkrats och nu lever på försörjningsstöd har också kommit
fram. Enligt tidningen Arbetet var omkring 13 procent av de som fick ekono
­
miskt bistånd i augusti 2020 samtidigt sjukskrivna av läkare, och borde alltså i
stället få sjuk
­
penning. Det handlar om ca
18
000 människor. Enligt en debattartikel från 17 forskare som publicerades på DN Debatt rör det sig om över 22
000 personer. Enligt den nationella samordnaren för en välfungerande sjukskrivningsprocess rörde det sig om 27
101 individer 2018. I den siffran inkluderades dock personer som väntade på beslut om sjukpenning eller hade otillräcklig sjukpenning. Samtidigt konstateras att det sannolikt rör sig om en underskattning och att det kan handla om dubbelt så många människor.
Att personer som borde få ersättning via sjukförsäkringen tvingas att leva på försörjningsstöd innebär att kommuner tvingas att stå för kostnader som staten bör ta. När människor hamnar i fel system får de också fel sorts stöd. Förutsättningarna för att få ekonomiskt bistånd skiljer sig dramatiskt från förutsättningarna för att beviljas sjuk
­
penning. För att få ekonomiskt bistånd måste man ha gjort allt man kan för att försörja sig på annat sätt, exempelvis sälja tillgångar som bil och boende och göra sig av med alla besparingar samt aktivt söka arbete. Av dessa anledningar undviker många att söka försörjningsstöd, och lever i
stället på en partner eller andra anhöriga. Dessa människor syns inte i denna statistik.
I slutet av mandatperioden la S
‑
MP
‑
regeringen fram flera förslag som förbättrade sjukförsäkringens regelverk och höjde flera ersättningsnivåer i den. Regeringen tillsatte också en rad utredningar i syfte att förbättra sjukförsäkringen ytterligare i slutet av sin regeringstid. Vänsterpartiet, fackföreningsrörelsen och flera andra debattörer och organisationer var avgörande för att få till dessa förändringar.
Detta fick positiva effekter på bl.a. hur många som fick tillgång till sjukpenning, där både de initiala avslagen och avslagen vid dag 180 minskade markant mellan 2020 och 2021. Dessutom fick dubbelt så många över 60 år beviljad sjukersättning när den s.k. trygghetspensionen infördes i september 2022.
3.1.3
Tidöregeringen rullar tillbaka utredningen
Den högerkonservativa regering som tillträdde 2022 bygger på ett samarbete mellan delar av den forna Alliansen och Sverigedemokraterna, det organiserade kapitalets och den organiserade rasismens parlamentariska företrädare. Tidöavtalets skrivningar pekar fram mot en ekonomisk politik som liknar Alliansens negativa arbetslinje, men nu med etniska förtecken.
Alliansregeringen riktade sina attacker mot sjuka och arbetslösa. När sjukförsäkringen
och a
‑
kassan skulle nedmonteras beskrevs dessa grupper som lata, simulanter och belastningar för samhället. Därmed blev nedskärningarna lättare att motivera. I Tidö
­
avtalet har utrikesfödda fått ta över rollen som grunden till Sveriges alla problem. Genom att utmåla dem som inte fötts här som ett hot och en belastning blir det lättare att villkora deras välfärd och rättigheter. Att montera ned trygghetssystemen, välfärden och rättighetsskydden är lättare att motivera om man pekar på vissa grupper och börjar där.
Det är dock tydligt att det inte kommer att sluta där. SD och regeringen har redan lagt ned en utredning om att förstärka inkomsterna för personer med sjukersättning, begravt utredningen om karensavdraget i Regeringskansliet samt ändrat inriktning på den utredning som skulle se över de framsteg som gjordes i slutet av förra mandat
­
perioden och bytt utredare till en som förespråkar återinförande av stupstocken. Tidö
­
avtalets idéer om bidragstak och kvalificering in i välfärd kommer att drabba de som har det sämst ställt mycket hårt, och det är precis det som är meningen.
Bilden av Sverige som ett land med starka och robusta välfärdssystem lever kvar, men i realiteten har vi halkat efter. Vid en jämförelse med övriga europeiska länder av de samlade offentliga transfereringarna (utgifter för socialförsäkringen, arbetslöshets
­
ersättningen och det ekonomiska biståndet) i förhållande till BNP kommer Sverige på 18:e plats. Vänsterpartiet vill ändra på detta och lägger i denna motion förslag för en bättre sjukförsäkring.
4
Prevention
För att sjuktalen ska hållas låga behöver ohälsan i samhället kopplad till arbetslivet tryckas tillbaka. Det krävs ett preventivt holistiskt arbete för att minska riskerna för ohälsa och för att människor därmed hamnar i långa sjukskrivningsprocesser. Det finns i
dag en rad sjukdomar relaterade till hur arbetslivet ser ut och utformas, och därför behöver reformer även på detta område ske. Vissa folkhälsosjukdomar, såsom hjärt-kärlsjukdomar och olika cancerformer, kommer delar av befolkningen att drabbas av. Hälso- och sjukvården behöver få möjlighet att rehabilitera patienter till ett fungerande liv innan en återgång till arbetslivet krävs. Här behöver insatser göras för att minska sjuktalen genom vård och rehabilitering, inte genom hårdare bedömningar av vem som är för sjuk för att arbeta.
Insatser behöver göras inom ytterligare områden. Det handlar om en förbättrad och mer hållbar arbetsmiljö, minskad stress, en bättre fungerande och mer förebyggande hälso- och sjukvård samt ett mer jämställt och jämlikt samhälle där ansvaret för hem
­
arbete och familj fördelas mer lika. Vänsterpartiets politik för alla dessa områden ryms inte i denna motion. Här beskriver vi de åtgärder som behövs inom sjukförsäkringen.
5
Ge upprättelse åt de utförsäkrade
Vänsterpartiet anser att de som har drabbats av bristerna i sjukförsäkringen ska få upprättelse. Såväl alliansregeringens som den tidigare S
‑
MP
‑
regeringens hantering av sjukförsäkringen är ett oacceptabelt svek. För att ge upprättelse åt de drabbade bör därför en kriskommission tillsättas. Kriskommissionen ska se över Försäkringskassans arbete och styrning gällande sjukförsäkringen, ge upprättelse åt dem som drabbats av den myndighetsutövning som brustit och lämna förslag om förbättringar. Kriskommissionen ska
utreda Försäkringskassans arbetssätt och lämna förslag om förändringar i myndighetens arbete och regeringens styrning av den
ta in forskningsexpertisen på området samt inhämta information från arbets
­
marknadens parter och civilsamhället som organiserar de som själva drabbats
se över möjligheter till kompensation och återinträde i systemet för de som förlorat sin SGI p.g.a. generella brister i myndighetsutövningen
lämna förslag på hur SGI ska skyddas i framtiden kopplat till kraven på att stå till arbetsmarknadens förfogande
se över utförsäkringarna och deras konsekvenser sedan försämringarna av sjuk
­
försäkringen som alliansregeringen genomförde 2008 samt ge upprättelse åt dem som drabbats och någon form av kompensation eller återinträde i systemet.
Regeringen bör tillsätta en kriskommission enligt beskrivningen ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
6
Mål och ambitioner med sjukförsäkringen
För att sjukförsäkringen ska fungera som avsett måste den vara behovsstyrd. Sedan alltför lång tid tillbaka har andra ambitioner och målsättningar kommit att styra sjukförsäkringens funktion. För Vänsterpartiet är det sjukdomarna, utbrändheten och stressen som är problemet, inte sjukskrivningarna. När övriga partier vill pressa ner sjuktalen vill vi förbättra människors hälsa så att de inte behöver sjukskrivas.
Ambitionerna att minska statens kostnader för sjukförsäkringen har lett till att sjuka misstänkliggörs och att systemen stramats åt. I
stället för att satsa på det förebyggande arbetet, ett mer hållbart arbetsliv och rehabilitering – vilket enligt forskarkåren är det som behövs för att hålla sjuktalen nere – har såväl borgerliga som socialdemokratiskt ledda regeringar riktat udden mot de sjuka.
Pandemin visar också på det orimliga i det av riksdagen beslutade målet för politik
­
området och utgiftsområdet ”att frånvaron från arbete p.g.a. sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå”. Vänsterpartiet menar att det aldrig kan vara sjuk
­
försäk
­
ringens uppgift att kompensera för brister i arbetslivet, för pandemiutbrott eller andra faktorer som ligger utanför dess kontroll. Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet till den som är för sjuk för att arbeta och möjligheter till rehabilitering för återgång i arbete. Den ska inte dölja brister i arbetslivet eller sjukdomsutbrott genom att neka människor den ersättning som de har rätt till.
Den 27 april 2020 lämnade den nationella samordnaren för en välfungerande sjuk
­
skrivningsprocess slutbetänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24). I betänkandet föreslås bl.a. att ett tydligt gemensamt syfte med sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen formuleras och görs vägledande för alla aktörer i processen. Ett sådant syfte skulle kunna bidra till en mer långsiktig styrning av sjukförsäkringen, där Försäkringskassan blir mindre känslig för olika regeringars varierande målsättningar. Betänkandets föreslagna syfte lyder ”att individen ska återfå arbetsförmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete”. Vänsterpartiet anser att ett syfte bör tas fram enligt den nationella samordnarens förslag, men att det också bör innehålla en formulering om ekonomisk trygghet.
Regeringen bör återkomma med förslag om att ta fram ett syfte för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen med lydelsen ”att individen ska återfå arbetsförmåga och därmed kunna återgå i, eller kunna söka, arbete samt säkerställas ekonomisk trygghet under processen”. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Vänsterpartiet anser att målet för politikområdet och utgiftsområde 10 ska ändras till ”att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå
arbetsförmågan och återgå i arbete”. Målet och syftet ska vara vägledande för regeringens
formuleringar i Försäkringskassans regleringsbrev som inte längre ska innehålla skrivningar om att hålla sjuktalen nere.
Regeringen bör återkomma med förslag om ändringar i målet för utgiftsområde
10 till ”att ge ekonomisk trygghet vid sjukdom och ett effektivt stöd för att individen ska återfå arbetsförmågan och återgå i arbete” och låta det vägleda Försäkringskassans regleringsbrev. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
7
Karensavdraget
Vänsterpartiet vill slopa karensavdraget. Coronakrisen har visat hur skadligt det kan vara med sjuknärvaro, dvs. att arbetstagare känner sig tvingade att gå till jobbet trots att de inte är friska. Något vi egentligen vetat sedan länge. I rapporten Sjuk på jobbet – En rapport om sjuknärvaron bland Handels medlemmar (2023) som besvarades av 3
774 Handelsmedlemmar angav sju av tio att de någon gång under de senaste tolv månaderna gått till arbetet trots att de med tanke på hälsotillståndet borde ha låtit bli. Fyra av tio angav att de gick till jobbet sjuka för att de inte hade råd att vara sjukskrivna.
När Kommunal gjorde en motsvarande undersökning bland sina medlemmar 2015 svarade omkring 59 procent att de under det senaste året hade gått till jobbet minst en gång trots att de inte kände sig tillräckligt friska för att göra det och borde ha stannat hemma. Endast 7 procent rapporterade sjuknärvaro en enstaka gång det senaste året, medan ca 55 procent rapporterade att de gjort det vid två till fem tillfällen. Cirka 38 procent hade haft sjuknärvaro vid fler än fem tillfällen. Kommunals rapport visar också att sjuknärvaro är särskilt vanligt inom bl.a. äldreomsorg, förskola och skola. Den sjuk
­
närvaron riskerar inte bara att på sikt göra arbetstagaren mer sjuk utan riskerar också att öka sjukdomsrisken för vårdtagare och klienter inom äldreomsorgen och för barn i förskola och skola, något vi sett fått ödesdigra konsekvenser under corona
­
pandemin. En annan fråga i Kommunals enkät handlade om vilka motiv de sjuknärvarande hade för att arbeta trots sjukdom. Det vanligaste motivet, som 56 procent angav, var att de ville undvika karensavdrag. Gunnar Bergström, professor i arbetshälsovetenskap vid Högskolan i Gävle, menar att sjuknärvaro leder till en ökad risk för sjukskrivning. Enligt Bergström ökar risken för att i framtiden behöva sjuk- eller aktivitetsersättning redan vid en sjuknärvaro på två–tre gånger under ett år. För de som var sjuknärvarande fyra gånger eller mer ökade risken ännu mer jämfört med för dem som inte hade någon sjuknärvaro. Sjuknärvaro leder sannolikt även till ökade kostnader för arbetsgivarna. Enligt Bergström brukar uppskattningar av kostnader för sjuknärvaro visa att sjuk
­
närvaron är dyrare för arbetsgivare än sjukfrånvaron, även om det är svårt att beräkna eller bedöma.
Karensavdraget slår också hårt mot hushållens ekonomi. En undersköterska förlorar i genomsnitt närmare 6
000 kronor per år på karensavdraget.
Reg
eringen tillsatte i mars 2022 en utredning för att se över karensavdraget och sjuklönen (dir. 2022:23). När den högerkonservativa regeringen tillträdde lade den ned utredningen och flyttade arbetet till Socialdepartementet där det kontrolleras hårdare. Chansen att den kommer att komma med några verkliga förbättringsförslag är därmed ytterst begränsad. Hos regerings
­
partierna finns förslag om att införa ytterligare karensavdrag och det är mer sannolikt att den typen av förslag kommer att presenteras.
Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör avskaffas snarast möjligt.
Regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa karensavdraget
och att staten står för kostnaden
. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
8
Utredningar av sjukförsäkringspolitiken
Sjukförsäkringen har utretts och granskats flitigt under de senaste åren. I april 2020 presenterades slutbetänkandet En trygg sjukförsäkring med människan i centrum – En sjukförsäkring anpassad efter individen (SOU 2020:26). Två delbetänkanden presen
­
terades tidigare under utredningen. Även regeringens nationella samordnare för en välfungerande sjukskrivningsprocess presenterade sitt slutbetänkande, Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24) i april 2020. I augusti 2021 presenterades slutbetänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69) från utredningen om sjuk- och aktivitets
­
ersättningen samt förmåner vid rehabilitering. I juni 2023 presenterades slutbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU
2023:30). I augusti 2023 presenterades Rätt förutsättningar för sjukskrivning (SOU 2023: 48) och i september 2023 presenterades slutbetänkandet En ändamålsenlig arbets
­
skadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU
2023:53). Dessa utredningar presenterar flera förslag som skulle utveckla sjuk
­
försäkringen i rätt riktning, varav några har genomförts tack vare Vänsterpartiets krav. Vänsterpartiet hade dock i flera fall önskat mer kraftfulla insatser. Vår syn på några av de förslag som lagts fram av utredningarna presenteras nedan.
Det är också tydligt att utredningarna har begränsats av de direktiv de fått, vilket gjort att de inte kunnat adressera de viktigaste frågorna. Till exempel har de inte haft i uppdrag att se över rehabiliteringskedjan i sin helhet. Tydligast är det i utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum, där kritiken som utredningen presenterar mot sjukförsäkringen inte motsvaras av de föreslagna åtgärderna, av den enkla anledningen att utredningen inte kunnat lägga vissa förslag.
8.1
Mer flexibel förläggning av arbetstiden vid deltidssjukskrivning
Vänsterpartiet menar att ersättning bör kunna ges i fler steg än dagens fyra. I
dag kan ersättning ges för en nedsättning av arbetsförmåga på fyra nivåer: 25, 50, 75 eller 100
procent. Det är ett stelbent system, dåligt anpassat till verkligheten. Till exempel innebär
det att den som arbetar 25 procent och känner att hen vill pröva att arbeta mer måste gå
upp till minst 50 procent. Det kan vara ett för stort steg att klara utan att hälsan försämras,
eller för stort för att hen alls ens ska våga ta det. Arbetsförmågan kan också variera från vecka till vecka eller från dag till dag under återgången från en sjukskrivning. Ett av förslagen från utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum, som nu också är genomfört, förbättrar situationen något men ytterligare flexibilitet vore välkommen.
Genom fler nivåer med mindre avstånd individanpassas sjukförsäkringen och det blir lättare och mindre riskabelt att pröva att börja arbeta igen. Möjligheten till en mer flexibel ersättningsmodell som tar hänsyn till den över tid varierande arbetsförmågan bör undersökas.
Regeringen bör återkomma med förslag på mer flexibla regler avseende den möjliga omfattningen av en sjukskrivning enligt beskrivningen ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
8.2
Villkoren för sjuk- och aktivitetsersättning
I betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU
2021:69) från utredningen om sjuk- och aktivitetsersättningen samt förmåner vid rehabilitering (dir. 2020:100) konstateras att det blivit allt svårare att beviljas
sjuk
­
ersättning. Sedan 2008 har det skett en nedgång i antalet personer som får sjukersättning
och den andel dessa utgör av personer i arbetsför ålder. Minskningen kan inte förklaras av förändringar i demografi, hälsotillstånd eller förhållanden på arbetsmarknaden. Nybeviljandet av sjukersättning minskade kraftigt efter 2015 och avslagsfrekvensen
ökade från 43 procent 2014 till 70 procent 2019. Utredningens slutsats är att den varierande
tillämpningen i första hand beror på Försäkringskassans förändrade tillämp
­
ning av regelverket, med en skärpning av kraven för att få sjukersättning fr.o.m. 2015. Skärp
­
ningen 2015 beror sannolikt på det mål som regeringen formulerade i
Försäkrings
­
kassans regleringsbrev. Utöver att Försäkringskassan skulle nå målet om 9,0 sjukpenning
­
dagar
per år till 2020 skulle antalet nybeviljade sjukersättningar inte överstiga 18
000 i genomsnitt per år under 2016
‑
2020, ett mål som redan underskreds med råge 2015. Då beviljades runt 11
000 personer och 2016 endast 9
000 personer sjukersättning. År 2019 beviljades drygt 5
400 personer sjukersättning för första gången. Målet finns inte kvar i Försäkringskassans regleringsbrev sedan 2019.
Kraven för att få sjukersättning – det som tidigare hette förtidspension – är i
dag orimligt hårda. Efter de skärpningar som genomfördes av den borgerliga regeringen 2008 har Sverige numera de hårdaste kraven av alla OECD
‑
länder för att bevilja sjukersättning.
Den tidsbegränsade sjukersättningen har avskaffats och kraven för att beviljas permanent sjukersättning har höjts. Nu krävs att arbetsförmågan bedöms vara nedsatt för all överskådlig framtid. Den sjuke måste därmed i princip kunna visa att arbetsförmågan är nedsatt permanent, något som naturligtvis är svårt även för många personer vars framtida möjligheter att återgå till arbete är mycket små. De hårda kraven och bristen på alternativ gör att människor som är för sjuka för att arbeta hänvisas till försörjningsstöd eller till att leva på sin partner. Det är en omänsklig ordning som måste åtgärdas.
Vänsterpartiet menar att regelverket för sjuk- och aktivitetsersättningen behöver reformeras. Det nuvarande systemet är inte värdigt ett välfärdsland som Sverige. Betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU
2021:69) innehåller flera förslag som skulle utveckla regelverket i rätt riktning. Bland annat föreslås att ett nytt varaktighetsbegrepp ”överskådlig tid” ska ersätta kriteriet ”stadigvarande”. Vid bedömningen av om arbetsförmågan är nedsatt under överskådlig tid ska inte beaktas tid bortom den tidpunkt då sjukersättning som längst kan utbetalas.
Vänsterpartiet anser att förslaget är ett steg i rätt riktning, men precis som LO
‑
TCO Rättsskydd menar vi att kravet för att beviljas sjukersättning i
stället bör baseras på de treårsperioder som löper mellan att rätten till ersättning prövas. Därmed skapas också en bättre koppling till systemet med sjukpenning.
Regeringen bör återkomma med förslag om att kravet för att beviljas sjukersättning bör baseras på de treårsperioder som löper mellan att rätten till ersättning prövas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Utredningen förslår också att vid prövning av rätten till sjuk- och aktivitetsersättning ska bedömningen av den försäkrades arbetsförmåga göras mot samma arbetsmarknads
­
begrepp som används vid prövning av rätt till sjukpenning. Det innebär att prövning av arbetsförmågan ska göras mot förvärvsarbete i en sådan angiven yrkesgrupp som innehåller arbeten som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, eller mot något annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.
Vänsterpartiet anser att det är av stor vikt att utredningens förslag genomförs för att sjuk- och aktivitetsersättningen ska leva upp till sitt syfte och garantera ekonomisk trygghet för den som inte kan arbeta till följd av sjukdom samt för att skapa en mer sammanhängande sjukförsäkring som använder samma begrepp.
Arbetsmarknadsbegreppet i sjuk- och aktivitetsersättningen bör ändras till det som används vid prövning av rätt till sjukpenning. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
I utredningens betänkande föreslås flera andra välkomna förslag, bl.a. att ett kodifierat
beviskrav ska införas för prövningen av rätten till sjuk- och aktivitets
­
ersättning, att möjligheterna att arbeta, studera och ägna sig åt ideell verksamhet samtidigt som man uppbär sjuk- och aktivitetsersättning ska utökas samt att ett nytt arbetsmarknadspolitiskt ramprogram ska inrättas för försäkrade som beviljats aktivitetsersättning och som har behov av insatser från Arbetsförmedlingen i syfte att få eller återfå arbetsförmåga. Vänsterpartiet anser att dessa förslag skulle förbättra sjukförsäkringen och anser att de bör tas vidare.
Regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra sjuk- och aktivitets
­
ersättningen utifrån förslagen i SOU 2021:69. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
8.3
En utökad trygghetspension för den som blivit utsliten på jobbet
I januari 2023 höjdes pensionsåldern och därmed hamnade riktåldern för när man kan få ut garantipension, inkomstpensionstillägg och bostadstillägg på 66 år. Men inom flera LO
‑
yrken, som bl.a. vårdbiträde, kassapersonal, köksbiträde och lastbils- och buss
­
förare, orkar de anställda inte jobba så länge, utan där är den genomsnittliga pensions
­
åldern 64,2 år enligt Pensionsmyndigheten. I flera av dessa yrken är lönerna också såpass låga att många, trots att de jobbat ett långt arbetsliv, är beroende av just ovan nämnda ersättningar för att få ut en pension som det går att leva på. När pensionsåldern höjs utan att människor faktiskt orkar jobba så länge uppstår en situation där personer inom yrken med tuffa arbetsvillkor riskerar flera år av en väldigt låg pension om de inte orkar att arbeta fram till riktåldern.
För att fler ska orka att jobba längre behöver arbetsmiljön och arbetsvillkoren förbättras. Tyvärr är det lite som tyder på att utvecklingen går åt rätt håll och att fler orkar arbeta längre i takt med att riktåldern för pensionen höjs. Tvärtom är det allt fler som uppger att de inte kommer att orka ända fram till pensionen; det visar Arbetsmiljö
­
verkets siffror. I rapporten Perspektiv på äldres arbetsmiljö som Arbetsmiljöverket tog fram 2022 var det 12 procent bland de sysselsatta i åldern 50
‑
64 som bedömde att de inte skulle orka att arbeta fram till pensionen. Det var en ökning med 4
procentenheter mellan 2011 och 2019. Det var vanligare att kvinnor uppgav att de inte skulle orka och personer som arbetar inom utbildning, vård och omsorg samt byggverksamhet var överrepresenterade. Den egna hälsan, förmågan och konkreta arbetsförhållanden angavs oftast som orsak. Förutom att arbetsmiljön behöver förbättras markant så att fler orkar ett helt arbetsliv utan att slita ut sig i förtid behöver system upprättas och utvecklas för att de som blir utslitna på jobbet får en dräglig inkomst de sista åren fram till pensionen.
I slutet av den förra mandatperioden togs steg i en sådan riktning tack vare Vänster
­
partiet. Då infördes trygghetspensionen, som innebär att kravet på omställning tas bort för den som är nära pensionsålder vid sjukskrivning. För den som är 60 år och ansöker om sjukersättning ska arbetsförmågan därmed endast prövas mot ett normalt före
­
kommande arbete som personen haft de senaste 15 åren eller något annat lämpligt arbete som finns tillgängligt.
Denna förändring innebär att många som slitit ut sig på jobbet får beviljad sjuk
­
ersättning och klarar sig ekonomiskt fram till pensionen utan att behöva belasta den framtida pensionen eller stå utan inkomst. Det är en bra och viktig reform. Under 2022 var det 6
700 personer som nybeviljades sjukersättning, vilket var en ökning med 26 procent från 2021. Detta enligt statistik från Försäkringskassan. Men Vänsterpartiet anser att ytterligare steg bör tas inom socialförsäkringssystemet för att den som slitit ut sig i förväg ska ha en trygg ekonomisk situation fram till dess att det är dags att gå i pension.
R
egeringen bör utreda hur trygghetspensionen kan utökas så att fler av dem som är i slutet av arbetslivet och som har slitit ut sig på jobbet omfattas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
8.4
Preventionsersättning och rehabiliteringspenning
I betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU
2021:69) föreslås också förändringar avseende förmåner vid rehabilitering. Förmånen förebyggande sjukpenning föreslås ersättas med en ny förmån kallad preventionsersättning som ska bestå av preventionspenning, som beviljas en försäkrad för att ersätta inkomstförlust vid förebyggande behandling, och preventionsbidrag, som ersätter kostnaderna för behandlingen. Dagar med den nya förmånen preventions
­
ersättning ska inte räknas som dagar i sjukfall och därmed heller inte som dagar i rehabiliteringskedjan.
Förändringar föreslås även i rehabiliteringspenningen så att den kan beviljas steglöst
för inkomstförlust motsvarande den tidsåtgång som rehabiliteringen tar i anspråk. Utredningen föreslår också att dagar med rehabiliteringspenning ska ingå i rehabiliteringskedjan men att arbetsförmågan inte ska bedömas mot de fasta tids
­
gränserna i kedjan. Därmed kommer den försäkrades arbetsförmåga fortsatt bedömas mot nuvarande arbete så länge rehabilitering i syfte att återgå till det pågår. Slutligen föreslår utredningen att Försäkringskassan ska se till att den försäkrades behov av rehabilitering klarläggs snarast men senast dag 60 i sjukfallet. Vänsterpartiet välkomnar utredningens förslag och anser att regeringen snarast bör lägga dem på riksdagens bord.
Regeringen bör återkomma med förslag baserade på betänkandet En sjukförsäkring med prevention, rehabilitering och trygghet (SOU 2021:69). Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
8.5
Bättre stöd i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen
Att genomgå en sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess medför krav på att själv administrera sin process. Individen ska bl.a. lämna relevant information samt efter bästa förmåga medverka i åtgärder som underlättar återgång i arbete. Det innebär att individen, för att processen ska fungera, behöver förmedla information mellan olika aktörer samt ansöka om förmåner i rätt tid och på rätt sätt.
Den som får rehabiliterande insatser samordnade av Försäkringskassan får stöd av Försäkringskassan i fråga om att överföra information mellan berörda aktörer. För den som inte har behov av att rehabiliterande insatser samordnas finns inget sådant stöd.
Konsekvenserna av att göra fel vid administration av sin sjukskrivning kan vara stora för dessa individer, varför ett sådant stöd bör införas. Stödet bör ges för förmedling av information och för att ansöka om förmåner i rätt tid och på rätt sätt till den individ som behöver det oavsett om individen har behov av att rehabiliterings
­
insatser samordnas eller inte.
Den nationella samordnaren för en välfungerande sjukskrivningsprocess rekom
­
menderar att Försäkringskassan ges i uppgift att, inom ramen för sitt ansvar enligt 30
kap.
SFB, bistå försäkrade som är i behov av stöd i kontakter med andra aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen. Vänsterpartiet instämmer i den bedömningen.
Regeringen bör ge Försäkringskassan i uppgift att inom ramen för sitt ansvar enligt 30
kap.
SFB bistå försäkrade som är i behov av stöd i kontakter med andra aktörer i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen i enlighet med betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24). Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
8.6
Utbyte av medicinska uppgifter
De aktörer som är ansvariga för rehabiliterings- och sjukskrivningsprocessen är beroende av medicinska uppgifter om individen för att genomföra sitt arbete. Att förse aktörerna med medicinska uppgifter tar stora resurser i anspråk från hälso- och sjukvården. Den enskilde riskerar att drabbas hårt när uppgifter inte kommer rätt aktör till del. Utbyte av medicinsk information är därmed viktigt i individärenden men också
en fråga som ställer stora krav på samverkan och i vissa fall skapar problem i sam
­
verkan
mellan aktörerna.
Att lämna medicinska uppgifter kräver samverkan både för själva överföringen och för att komma överens om vilka uppgifter som ska lämnas. Eftersom det ofta handlar om känsliga uppgifter krävs noggranna avvägningar kring hur utbytet av dem ska regleras med hänsyn till den individuella integriteten. Den nationella samordnaren rekommenderar att frågan utreds. Vänsterpartiet delar den bedömningen.
Regeringen bör utreda hur hälso- och sjukvårdens lämnande av medicinska uppgifter inom ramen för sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen kan underlättas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
8.7
Stöd till dem som utförsäkrats och uppbär försörjningsstöd
Ett betydande antal människor som har utförsäkrats uppbär i
dag försörjningsstöd, eftersom de saknar tillräcklig arbetsförmåga för att försörja sig genom arbete men i strid
med läkarintyg har bedömts vara arbetsföra av Försäkringskassan. Hur många människor
det handlar om är osäkert. Detta beskrivs närmare ovan.
Vänsterpartiet anser att en kriskommission ska tillsättas för att ge upprättelse åt dem som drabbats av bristerna i sjukförsäkringen. Utöver det menar vi, precis som den nationella samordnaren, att de individer som saknar arbetsförmåga p.g.a. sjukdom, och som uppbär försörjningsstöd, löper stor risk att inte få nödvändigt stöd för att kunna återgå i arbete. Ansvarsfördelning mellan socialtjänsten och Försäkringskassan riskerar att leda till att dessa individers behov av stöd för att kunna återgå i eller få arbete inte identifieras.
Regeringen bör tillsätta en utredning med uppdrag att se över hur de individer som har medicinska begränsningar, saknar sjukpenninggrundande inkomst och uppbär försörjningsstöd kan få stöd för att kunna återgå i eller få arbete. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
9
Rehabiliteringskedjan
Systemet med den s.k. rehabiliteringskedjan som infördes 2008 innebär fasta tids
­
gränser vid prövning av rätten till sjukpenning. Efter 90 dagar ska Försäkringskassan beakta om den sjukskrivne kan försörja sig efter omplacering till något annat arbete hos arbetsgivaren. Tidigare gällde att efter 180 dagar skulle Försäkringskassan även beakta om personen kunde försörja sig själv genom förvärvsarbete som var normalt före
­
kom
­
mande på arbetsmarknaden eller något annat lämpligt arbete som var tillgängligt. I slutet av förra mandatperioden ändrades dock detta efter påtryckningar från Vänster
­
partiet. Nu gäller det i
stället att den sjukskrivna ska prövas mot normalt förekommande arbete inom angiven yrkesgrupp där den försäkrade skulle klara av att arbeta. Dessutom har det införts en regel om att prövningen mot normalt förekommande arbete kan skjutas upp ett halvår om det finns skäl till detta. Försäkringskassans analyser visar att undantagsregeln som skjuter upp prövningen ledde till att avslagen minskade markant under 2021. Dock kvarstår mycket att göra för att individanpassa sjukförsäkringen och ge den sjukskrivna rätt förutsättningar att återgå i arbete i de fall det är möjligt.
Som det nu är har de fasta tidsgränserna i rehabiliteringskedjan resulterat i att
Försäkringskassan förlägger sina kontakter med den försäkrade utifrån dessa tids
­
gränser.
Konsekvensen av detta är att handläggningen blir mindre närvarande och att hand
­
lägg
­
arna får en sämre helhetsbild av den försäkrades situation. I vissa fall kan också insatser försenas för att de planeras utifrån rehabiliteringskedjan och anpassas till en viss tids
­
gräns, trots att det funnits underlag för att genomföra insatsen långt tidigare.
Att utsättas för återkommande prövningar av arbetsförmågan, med hotet om att utförsäkras hängande över sig, kan påverka hälsan och tillfrisknandet negativt, särskilt för personer med vissa sjukdomstillstånd. För den gruppen vore det värdefullt med en möjlighet att beviljas sjukpenning för längre perioder utan återkommande prövning av arbetsförmåga. Med en mer transparent och förutsägbar process där tidsgränserna blir mindre styrande och Försäkringskassans handläggare kan vara mer närvarande ökar också förtroendet för myndighetens arbete och acceptansen för de beslut som fattas.
Vänsterpartiet anser att det nuvarande systemet med en rehabiliteringskedja bör
slopas och i
stället ersättas av en individanpassad modell som möjliggör för Försäkrings
­
kassans
handläggare att vara närvarande under hela processen. Den steg-för-steg-modell som gällde innan den dåvarande borgerliga regeringen införde rehabiliteringskedjan 2008 fungerade på många sätt väl. Modellen består av sju steg som på flera sätt liknar den nuvarande rehabiliteringskedjan, med den avgörande skillnaden att modellen inte innehåller några tidsgränser. Det är i
stället handläggaren, i samråd med den sjukskrivne och oftast vårdgivaren, som avgör när det är dags att pröva nästa steg. På så vis möjlig
­
görs en mer individanpassad handläggning med bättre avvägda insatser. Både hand
­
läggare och den sjukskrivne får större ägandeskap och det finns utökade möjligheter för andra aktörer – vårdgivare såväl som fackliga representanter – att medverka i processen.
Modellen möjliggör också att tidigt planera hur och när de olika stegen ska tas i ett tidigt skede av sjukskrivningen. På så vis ökar förutsägbarheten. Det sjunde steget i modellen innebär en prövning av ifall den sjukskrivnes sjukpenning borde bytas mot sjuk- eller aktivitetsersättning. Därigenom skapas en tydligare koppling till systemet med sjuk- och aktivitetsersättning. Vänsterpartiet anser att en återgång till den steg-för-steg-modell som gällde innan införandet av rehabiliteringskedjan vore en bra utveckling
för sjukskrivningsprocessen. Inför en sådan återgång bör modellen utredas och analyseras
utifrån dagens förutsättningar.
Flera förändringar som påverkar rehabiliteringskedjans funktion och hur de fasta tidsgränserna tillämpas har genomförts under den senaste tiden, och andra är på väg att genomföras. Vilka konsekvenser dessa förändringar får är alltjämt för tidigt att säga. Sommaren 2022 tillsatte regeringen en utredning för att utvärdera dessa förändringar och vilken effekt de fått (dir. 2022:64). Utredningen fick nya direktiv och en ny utredare
av den högerkonservativa regering som tillträdde 2022. Det finns stor risk att utredningen
därför kommer att lämna förslag på försämringar av sjukförsäkringen i
stället för att fortsätta arbetet med ytterligare förbättringar.
Regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa rehabiliteringskedjan till förmån för en återgång till steg-för-steg-modellen med nödvändiga ändringar. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
10
Försäkrad i befintligt skick
I
dag utgår Försäkringskassan från en medicinsk bedömningsskala vid beslut om sjukskrivning, vilket gör att vissa aspekter missas eller glöms bort. En sjukförsäkring som ger trygghet måste anpassas utifrån individen. Det går inte att bedöma alla människor utifrån en och samma mall. Vänsterpartiet vill därför individanpassa sjukförsäkringen och bredda bedömningsgrunderna för rätten till sjukpenning och sjukersättning.
Vänsterpartiet vill att fler bedömningsgrunder ska vägas in vid beslut om sjuk
­
penning och sjukersättning. Sedan förändringarna i sjukförsäkringen 2008 får Försäkringskassan inte längre ta individuell hänsyn till faktorer såsom ålder, kön och tidigare arbetslivserfarenhet vid bedömning av arbetsförmågan, detta trots att sådana faktorer kan göra att samma sjukdom får helt olika konsekvenser för olika människors möjligheter att försörja sig genom arbete.
En grundläggande princip inom det försäkringsrättsliga området är att den försäkrade
är försäkrad i befintligt skick – en princip som slagits fast i flera tidigare utredningar (bl.a. SOU 2009:89 och SOU 1995:49). Detta innebär att det är försäkringsfallets betydelse för den försäkrade som ska bedömas. En försäkrad som saknar möjligheterna att tillgodogöra sig högre utbildning och som skadar sin kropp påverkas av naturliga skäl mer än en försäkrad som kan ställa om genom att genomgå ytterligare utbildning.
Sjukförsäkringen saknade tidigare en spärr mot att försäkrade hänvisas till yrkes
­
grupper där avsaknaden av arbetsförmåga beror på den försäkrades befintliga skick. Att Försäkringskassan efter regeländringarna behöver hänvisa försäkrade till arbeten som den försäkrade skulle klara av att arbeta inom är en välkommen regel
­
ändring som Vänsterpartiet var med och drev igenom. Men mer kvarstår att göra för att denna grund
­
läggande princip ska upprätthållas.
Analyser av den bestämmelse som gällde mellan 1997 och 2008 och som innebar att Försäkringskassan kunde ta hänsyn till andra faktorer – exempelvis i utredningen En trygg sjukförsäkring med människan i centrum (S 2018:05) – visar att den användes restriktivt för personer under 60 år. Vid en reform av sjukförsäkringen bör dessa analyser vägas in så att det ursprungliga syftet med bestämmelsen uppfylls.
Regeringen bör återkomma med förslag om förändringar i sjukförsäkringen som gör det möjligt att bedöma arbetsförmågan hos den försäkrade utifrån dennes befintliga skick. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
11
Möjliggör för fler att omfattas av den sjukpenninggrundande inkomst
en
Ett stort problem har varit att sjuka fallit ur systemet för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) då Försäkringskassan avslagit deras sjukansökan vid de olika stegen i rehabili
­
ter
­
ingskedjan. För att skydda sitt SGI var man tidigare tvungen att gå tillbaka till arbete på heltid eller ställa sig till arbetsmarknadens förfogande som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen redan den första vardagen efter att man tagit del av Försäkrings
­
kassans beslut. Siffror från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) visar att det 2015 var så många som 80
000 årligen som tappade sin sjuklönegrundande inkomst, delvis p.g.a. detta krav. Sedan den första november 2018 finns ett rådrum på 25
dagar för att anmäla sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Men fortfarande kvarstår problematiken med att sjukskrivna bedöms som arbetsföra av Försäkringskassan men för sjuka för att arbeta av Arbetsförmedlingen, vilket leder till att människor förlorar sin ersättning och sin SGI när rådrummet på 25 dagar är passerat.
I juni 2023 presenterades slutbetänkandet Ett trygghetssystem för alla – nytt regel
­
verk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30) som fått i uppdrag att se över hur reglerna för SGI kan förbättras så att det blir lättare att kvalificera sig för sjuk
­
penninggrundande inkomst och inte lika stor risk att falla ur systemet.
För att kvalificera sig för SGI enligt dagens regelverk ska inkomsten förväntas finnas under de kommande sex månaderna. Utredningens slutbetänkande föreslår att detta ändras så att SGI kan fastställas från historiska inkomster och aktuella inkomster. Utredningen föreslår att kvalifikationstiden för att komma in i systemet minskas till en månads arbete, under villkoret att det finns en minsta inkomst på 42,5 procent av pris
­
basbeloppet. Det innebär att t.ex. behovsanställda eller andra personer med oregel
­
bundna inkomster kommer att omfattas av SGI-systemet. Detta är rimligt, inte minst i och med att dessa personer har bidragit till försäkringen genom att betala in social
­
avgifter, och således borde de också omfattas om ett försäkringsfall inträffar.
Genom att systemet baseras på historiska inkomster borgar det för att den enskilde inte ska kunna förlora sin SGI från en dag till en annan. Om man saknar inkomst eller har en inkomst som inte berättigar till skyddad inkomst kommer SGI-nivån att minska över tid, då nivån räknas om månad för månad, men ingen faller ur från en dag till en annan, utan det finns en ramtid på 12 månader som SGI-nivån beräknas utifrån i utredningens förslag. Vidare föreslår utredningen att SGI:n ska vara fortsatt skyddad, bl.a. då den försäkrade får ersättningar från både socialförsäkringen och arbetslöshets
­
försäkringen.
Vänsterpartiet menar att utredningens förslag skulle vara en stor förbättring mot tidigare konstruktion, framför allt genom att personer inte riskerar att falla ur systemet från en dag till en annan och genom att även personer med oregelbundna inkomster omfattas.
Regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra systemet med sjukpenning
­
grundande inkomst utifrån förslagen i Ett trygghetssystem för alla – nytt regelverk för sjukpenninggrundande inkomst (SOU 2023:30). Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
12
Arbetsskadeförsäkringen
Arbetsskadeförsäkringen kan ge ersättning vid skador p.g.a. olycksfall eller sjukdom i arbetet. Den är inte en primär försäkring utan ett komplement till den ersättning som utgår från sjukförsäkringen. Ersättning kan också lämnas om en försäkrad byter till ett lägre betalt arbete eller går ner i arbetstid p.g.a. arbetsskadan. Arbetsskadeförsäkringen bygger på grundtanken att den som skadas av sitt arbete ska få full kompensation för den inkomstförlust som hen lider till följd av skadan.
Vänsterpartiet anser att arbetsskadeförsäkringen ska vara trygg, rättssäker och jämställd. Den som skadar sig på jobbet ska ha rätt till stöd, hjälp och ersättning. Alla arbetstagare, oavsett kön och yrke, ska ges lika möjligheter att få skador erkända som arbetsskador. Så är det inte i
dag. Regelverket har ändrats vid ett flertal tillfällen och blivit allt mer restriktivt. Som en följd av detta är det allt färre som får sina arbetsskador och arbetssjukdomar godkända, i synnerhet kvinnor.
Enligt LO har huvudregeln numera blivit att en arbetsskadad arbetstagare inte får någon ersättning från försäkringen. De huvudsakliga skälen till detta är den s.k. bevis
­
regelns utformning samt det s.k. varaktighetskravet. Riskerna i arbetslivet har därmed lagts över på den enskilda arbetstagaren. Mellan 2005 och 2022 minskade antalet beviljade livräntor med 88 procent, från 7
282 beviljade ansökningar 2005 till 894 ansökningar 2022. Som en effekt av detta har statens kostnader för arbetsskade
­
försäkringen minskat betydligt och i genomsnitt har försäkringen haft ett överskott på 1,8
miljarder kronor årligen sedan 2006.
Att dramatiskt många färre får livränta är en besparing för staten som innebär att samhället glider undan från stöd och ansvar och övervältrar kostnader på utsatta enskilda. Det är ytterligare en orättvisa i ett arbetsliv där det redan finns stora klass
­
mässiga skillnader i risken för olyckor och utslitning.
Därför välkomnar Vänsterpartiet de förslag som presenteras i slutbetänkandet En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53). Där konstateras att grundkraven för att över huvud taget få sin sak prövad är så stränga att många i
dag inte ens kommer förbi dem. I
dag måste den försäkrade göra minst en femtondels inkomstförlust som kan antas bestå minst ett år för att få sin arbetsskada prövad. Där föreslår utredningen att det ska räcka med en prognos om att skadan ska förväntas bestå i 180 dagar, men att det därtill läggs en karenstid på 180 dagar innan man kan få sin sak prövad. Utredningen föreslår därtill att kravet på att inkomstförlusten ska uppgå till minst en fjärdedels prisbasbelopp per år avskaffas. Den föreslår även en fast prövningstidpunkt, där Försäkringskassan ska utreda rätten till livränta för den som varit sjukskriven i mer än 550 dagar eller som beviljas sjuk
­
ersättning. Vi menar att denna gräns skulle kunna tidigareläggas och att Försäkrings
­
kassan borde ha en skyldighet att börja utreda om det kan röra sig om en arbetsskada vid dag 90 om det finns indikationer från den försäkrade på att det kan röra sig om det.
Därutöver gör utredningen ett förtydligande om att den försäkrade är försäkrad i befintligt skick. Detta är en viktig distinktion så att inte den som ådragit sig en arbets
­
skada ska nekas livränta p.g.a. att sjukdomar, anlag m.m. vägs in som konkur
­
rerande faktorer i prövningen. Det är också en viktig jämställdhetsaspekt, då det är vanligare för kvinnor att ha haft ersättning från sjukersättning för mer än en diagnos innan arbets
­
skadeprövningen. Dessutom föreslår de att undantaget för skador orsakade av smitta och skador orsakade av vissa psykosociala faktorer avskaffas. Även detta har en jämställdhetsaspekt då kvinnor utgör majoriteten när arbetsskadeprövningar görs i livränteärenden för sjukdomar till följd av psykosociala faktorer.
Sammantaget uppskattar utredarna att antalet beviljade livräntor skulle öka från ca
780, dvs. Försäkringskassans prognos för inflöde 2024, till ca
2
300. Det innebär en ökning med ca
1
500 nybeviljade livräntor. Där beror 1
200 bifall på ändrade grundkrav och resterande 300 beror på effekten av de förändrade grundkraven i kombination med effekten som förtydligandet av befintligt skick samt avskaffandet av undantagen för vissa psykiska och psykosomatiska sjukdomar medför.
Vänsterpartiet delar utredningens bedömning att förändringarna skulle innebära att fler kvalificerar sig för livränta och därmed får del av den försäkring de varit med och betalat in till.
Regeringen bör återkomma med förslag om att förbättra arbetsskadeförsäkringen utifrån förslagen i En ändamålsenlig arbetsskadeförsäkring – för bättre ekonomisk trygghet, kunskap och rättssäkerhet (SOU 2023:53). Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
13
Stärk rätten att överklaga sjukförsäkringsärenden
Få personer har möjlighet att få ekonomiskt stöd – rättshjälp – för att överklaga beslut som rör sjukförsäkringsärenden, trots att detta ökar chansen för den enskilde att få rätt i sak. Sedan mitten av 1990-talet har endast omkring 100 personer fått ekonomiskt stöd för att överklaga beslut som rör socialförsäkringen. För många underlättar det och har stor betydelse att få kvalificerad juridisk hjälp i sina mål. Ett ökat antal rättsprocesser kopplade till socialförsäkringarna skulle sannolikt uppmärksamma ytterligare brister i systemet och leda till en rättsutveckling inom området.
En anledning till att så få som ansöker får rätt till rättshjälp kan vara att inkomsttaket för att ta emot sådant stöd inte har räknats upp sedan 1999 och ligger på 260
000 kronor om året. Möjligheten att pröva sin sak rättsligt ökar chansen att fler som har rätt till t.ex. sjukpenning eller sjukersättning också får det. Vänsterpartiet menar därför att fler bör få möjlighet att driva sina mål rättsligt. Vi vill därför höja inkomsttaket för att kunna ta
emot sådant stöd till 400
000 kronor per år. I vår budgetmotion för 2024 (2023/24:2385)
avsätter vi resurser till ändamålet.
Regeringen bör återkomma med förslag om att stärka rätten till rättshjälp. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
14
Återbetalningsskyldighet vid felaktiga utbetalningar
Våren 2022 beslutade riksdagen enligt propositionen Snabbare och enklare verkställig
­
het av myndighetsbeslut (2021/22:206) att förvaltningsmyndigheters beslut som avser betalningsskyldighet ska vara direkt verkställbara. Därmed behöver myndigheterna inte längre ansöka om ett betalningsföreläggande eller föra talan vid en allmän domstol för att kunna vända sig till Kronofogdemyndigheten för verkställighet.
Samtliga riksdagspartier stod bakom beslutet, men Vänsterpartiet lyfte i ett gemen
­
samt yttrande med Centerpartiet och Liberalerna risker med förslaget och skrev att vi kommer ”att bevaka dessa frågor och återkommer med förslag i andra sammanhang om det finns skäl för det.” Beslutet har redan fått olyckliga effekter då personer som fått felaktiga utbetalningar till följd av mindre oavsiktliga fel eller p.g.a. misstag från den utbetalande myndigheten blivit återbetalningsskyldiga. Att överklaga denna typ av beslut är betydligt svårare än det var enligt den tidigare ordningen.
Vänsterpartiet anser att detta problem bör åtgärdas snarast. Ambitionerna att stoppa fusk kan inte få gå ut över de som sköter sig eller gör mindre misstag.
Regeringen bör se över konsekvenserna av propositionen Snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut (2021/22:206) och återkomma med förslag om hur de problem som uppstått kan åtgärdas. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
15
Rätten att studera och pröva ett annat arbete
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) visar i rapporten Studier – en väg från sjukskrivning till arbete både att det finns en stark efterfrågan på ökade möjligheter att pröva på studier under sjukskrivning bland långtidssjukskrivna tjänstemän och att det finns brister i nuvarande regelverk. Enligt TCO bedömer många tjänstemän att en ökad möjlighet att pröva sin studieförmåga kan förkorta deras sjukskrivning. Tjänstemän som sjukskrivits p.g.a. psykisk ohälsa bedömer även i högre utsträckning än de som sjuk
­
skrivits av andra orsaker att ökade möjligheter att pröva studier under sjukskrivningen
kan hjälpa dem tillbaka till ett arbete där de kan ta till vara sin kompetens och erfarenhet.
Det är redan i
dag möjligt för sjukskrivna att studera med rehabiliteringspenning, men möjligheten är begränsad. Studierna får exempelvis inte vara en avslutning av tidigare utbildning eller början på en längre utbildning. TCO föreslår därför en utvidgning av nuvarande regelverk så att sjukskrivna som saknar arbetsförmåga för arbete inom sitt kompetensområde får möjlighet att studera i omställningssyfte med rehabiliteringspenning i högst 40 veckor. De föreslår också att sjukskrivna ska få möjlighet att studera även då studierna är en fortsättning på eller en avslutning av en tidigare eftergymnasial utbildning eller en början på en eftergymnasial utbildning som är längre än 40 veckor.
Vänsterpartiet delar TCO:s bedömning att en ökad rätt att studera under rehabili
­
teringen kan underlätta återgången till arbete och vara positiv för den sjukskrivna. Det kan också underlätta ett karriärbyte som möjliggör ett längre och rikare arbetsliv.
Regeringen bör återkomma med förslag om en utvidgad rätt till studier under rehabiliteringen. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Möjligheterna att pröva ett nytt arbete för att komma ur en sjukskrivning bör också
utökas. I
dag finns det begränsade möjligheter att prova ett nytt arbete som subventioneras
genom s.k. nystartsjobb. Det kräver att man är arbetslös. Arbetsgivare kan vara ovilliga att anställa en person som kommer direkt från en sjukskrivning. Om anställningen är subventionerad till en början skulle det kunna minska den oviljan. Ett alternativ är att se över möjligheten att prova på arbete med bibehållen sjukpenning eller införa en särskild ersättning i sjukförsäkringen för att pröva ett arbete under sjukskrivningen.
Regeringen bör utreda hur återgången till arbete efter en sjukskrivning kan under
­
lättas genom anställningar med statligt stöd enligt ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
16
Arbetsgivarens ansvar att förebygga och rehabilitera
Arbetsgivaren har en nyckelroll både i att förhindra att anställda blir sjuka och tvingas till sjukskrivning och i rehabiliteringen och återgången till arbete. Det är från arbetet man sjukskrivs och till arbetet man ska rehabiliteras.
Enligt socialförsäkringsbalken, arbetsmiljölagen och lagen om anställningsskydd är arbetsgivaren skyldig att vidta omfattande åtgärder för att rehabilitera anställda som förlorat arbetsförmågan p.g.a. sjukdom. Dessa bestämmelser efterlevs generellt brist
­
fälligt ute på de enskilda arbetsplatserna. En av förklaringarna är att arbetsgivare saknar tydliga drivkrafter för att agera för att hålla nere sjukfrånvaron eftersom de inte bär några direkta kostnader för långtidssjukfrånvaro. Arbetsgivarnas bristande incitament för att motverka sjukskrivningar har slagits fast i ESO-rapporten Sjukskrivningarnas anatomi (2016:2) och en OECD-rapport från 2009.
Regeringen bör återkomma med förslag om att stärka arbetsgivarnas drivkrafter för att hålla sjukfrånvaron nere. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
16.1
Behovet av en fungerande företagshälsovård
Företagshälsovården är en viktig aktör i välfärdssamhället, till nytta för såväl arbets
­
givare som arbetstagare. Företagshälsovården ska bidra till att förebygga ohälsa, främja hälsa samt skapa goda och säkra arbetsplatser där de anställda inte riskerar att skadas eller bli sjuka. Företagshälsovården kan bidra med kunskap och kompetens i alla de frågor som uppstår i relationen mellan arbete och människors behov, hälsa och livs
­
kvalitet. Företagshälsovården har således en viktig uppgift, inte minst när det gäller att minska antalet sjukskrivningar. På så sätt är en satsning på kvalitetssäkrad företags
­
hälsovård som alla arbetstagare har tillgång till en investering som kan ge en positiv utdelning också statsfinansiellt. Vänsterpartiets politik avseende företagshälsovård utvecklas ytterligare i vår motion Arbetsmiljö och arbetstid (2023/24:77).
16.2
Möjligheter till vite och sanktioner mot arbetsgivare
Den första juli 2018 trädde nya regler i kraft gällande arbetsgivarens ansvar för rehabilitering. Reglerna innebär att arbetsgivaren måste upprätta en plan för återgång i arbete inom 30 dagar för en anställd som kan antas ha en helt eller delvis nedsatt arbets
­
förmåga under minst 60 dagar. En plan behöver inte upprättas om det klart framgår att den försäkrade inte kan återgå till arbetet eller om arbetstagaren kan återgå i arbete utan några särskilda insatser. Planen ska så långt som möjligt upprättas tillsammans med den försäkrade och det är arbetsgivarens ansvar att den följs och vid behov uppdateras. Arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter och krav kan drabbas av sanktioner. Arbetsmiljöverket kan som tillsynsmyndighet besluta om ett föreläggande eller ett förbud mot den skyddsansvarige.
Den nationella samordnaren för en välfungerande sjukskrivningsprocess har genomfört en avgränsad granskning av lagändringen. I betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocess (SOU 2020:24) beskriver samordnaren några brister i den nuvarande ordningen. Bland annat är det ett problem att Försäkringskassan inte kan begära ut en arbetsgivares plan för återgång i arbete endast i syfte att utöva tillsyn. Enligt nuvarande regelverk får myndigheten endast begära ut den som underlag till handläggning av den enskildes ersättning. Det finns också brister i den blankett som Försäkringskassan tagit fram tillsammans med arbetsgivarorganisationer och otydligheter kring krav på att använda denna blankett, som snarare är att betrakta som ett stöd.
Samordnaren konstaterar slutligen att det inte går att dra några långtgående slutsatser av granskningen. Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) presenterade resultaten av en mer omfattande granskning i november 2021 i rapporten Förstärkt rehabilitering för återgång i arbete (2021:9). ISF landar i slutsatsen att reformen inte har blivit genomförd på det sätt som regeringen tänkt. Det beror både på att arbetsgivare och Försäkrings
­
kassan inte har tagit sitt ansvar och på att det finns brister i hur regeringen utformade reformen. ISF rekommenderar regeringen att ta fortsatta initiativ för att se till att arbetsgivare tar sitt rehabiliteringsansvar, ser över bidraget till arbetsgivare för att köpa arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd samt utreder hur Försäkringskassans tillsyns
­
ansvar bör vara utformat. Vänsterpartiet anser att regeringen bör fortsätta reformarbetet utifrån ISF:s rekommendationer.
Regeringen bör återkomma med förslag utifrån ISF:s granskning. Detta bör riks
­
dagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
16.3
Expertkonsultation vid återgång i arbete
I sitt betänkande Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabiliterings
­
process (SOU 2020:24) gör den nationella samordnaren för en välfungerande sjukskriv
­
ningsprocess bedömningen att det arbetsplatsinriktade stödet för återgång i arbete behöver stärkas. Samordnaren konstaterar att mellan 16 och 35 procent av sjukskrivna individer med en anställning bedöms få otillräckligt arbetsplatsinriktat stöd.
Arbetsgivare har ansvaret för arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete och ska ta
hjälp av företagshälsovård eller någon annan expertresurs i de fall då den egna kompe
­
ten
­
sen
är otillräcklig. Internationella och nationella kunskapsöversikter betonar bety
­
del
­
sen av arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete och för en kortare sjukfrånvaro.
Samordnaren rekommenderar mot den bakgrunden att arbetsgivaren, när en plan för återgång i arbete tas fram, ska konsultera en expertresurs inom områdena arbetsmiljö och rehabilitering som stöd i en kvalificerad bedömning av vilka insatser som behöver genomföras på arbetsplatsen för att ge individen stöd att återgå i arbete. Arbetsgivarens skyldighet att konsultera en expertresurs bör regleras i 30
kap. 6
§
SFB. Genom ökade krav på konsultation av en expert förväntas fler stödjande insatser utformas med utgångspunkt i kunskap och erfarenhet. Vänsterpartiet instämmer i den nationella samordnarens bedömning.
Regeringen bör återkomma med förslag om att stärka arbetsgivarens skyldighet att
konsultera en expertresurs vid återgång i arbete genom reglering i 30
kap. 6
§
SFB enligt betänkandet Tillsammans för en välfungerande sjukskrivnings- och rehabili
­
teringsprocess (SOU 2020:24). Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
16.4
Samlad kunskap om stöd för återgång i arbete
Kunskap om vilka insatser och vilket stöd som har bäst effekt för återgång i arbete är centralt för en effektiv utformning av arbetsplatsinriktat stöd till individen. Den nationella samordnaren konstaterar att det i
dag inte finns någon aktör med ansvar för att samla in, sammanställa och sprida kunskap inom området. Samordnaren menar därför att en aktör med ett sådant ansvar skulle öka möjligheterna för aktörerna i sjukskrivnings- och rehabiliteringsprocessen att använda sig av vetenskapligt förankrad kunskap om återgång i arbete, vilket skulle stärka stödet till individen.
Samordnaren föreslår därför att Myndigheten för arbetsmiljökunskap ges i uppdrag att samla in, sammanställa och sprida kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete. Vänsterpartiet instämmer i den nationella samordnarens bedömning av behovet av ökad kunskap och hur det kan tillgodoses.
Regeringen bör ge Myndigheten för arbetsmiljökunskap i uppdrag att samla in, sammanställa och sprida kunskap om arbetsplatsinriktat stöd för återgång i arbete. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
17
Försäkringskassans ansvar
Vänsterpartiet anser att Försäkringskassan ska återgå till en mer aktiv handläggning och erbjuda personer inom sjukskrivningsprocessen möten med handläggare för att meddela beslut och beslutsgrunder. Myndighetens samordningsansvar måste också stärkas.
17.1
Ge Försäkringskassan en samordningsskyldighet
Ett av de återkommande problem med sjukförsäkringsprocessen som uppmärksammas av drabbade är att sjukskrivna hamnar mellan stolarna då de anses arbetsföra av Försäkringskassan men inte tas emot av Arbetsförmedlingen som gör en annan bedömning i sina arbetsförmågeutredningar. Detta leder till att människor förlorar sin ersättning och sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Försäkringskassan är den naturliga aktören för samordning av sjukskrivnings
­
processen och ansvaret ligger därför på myndigheten. För att underlätta den sjuk
­
skrivnes återgång i arbete organiserar Försäkringskassan möten där den sjukskrivne, Försäkringskassan och en arbetsgivare, samt i vissa fall vårdgivare, träffas. Arbets
­
förmedlingen är en viktig aktör när den enskilde saknar arbete. Dessa s.k. avstämnings
­
möten har en avgörande betydelse för rehabiliteringen av den som är sjukskriven.
Mellan 2014 och 2018 halverades antalet sådana avstämningsmöten, vilket har mött kritik från såväl regeringen som fackförbundet ST och LO. Mot denna bakgrund menar
Vänsterpartiet att Försäkringskassans ansvar för samordningen bör stärkas och formuleras
om till en samverkansskyldighet. Skyldigheten ska inkludera att Försäkringskassan blir skyldig att kalla Arbetsförmedlingen, arbetsgivaren, den försäkrade, den behandlande läkaren och den fackliga organisationen till ett övergångsmöte innan ett eventuellt beslut om att dra in den enskildes sjukpenning fattas.
För att sjukpenningen ska dras in bör det också säkerställas att Arbetsförmedlingen tar emot individen och bedömer hen som arbetsför och att det finns ett samförstånd mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen kring kommande steg. Arbets
­
förmedlingen ska därmed inte längre kunna skriva in dessa personer som arbetssökande med förhinder, vilket leder till förlorad SGI. Ingen ska kunna förlora sin SGI p.g.a. bristande samordning mellan myndigheter.
Regeringen bör återkomma med förslag om att ändra Försäkringskassans samord
­
nings
­
ansvar till en samordningsskyldighet enligt ovan. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
17.2
Försäkringskassans samverkan med hälso- och sjukvården
Den politiska styrningen av Försäkringskassan mot minskade antal sjukdagar har lett till spänningar mellan Försäkringskassan och läkarkåren. Läkare vittnar om att Försäkrings
­
kassan ifrågasätter sjukintyg från vården på oklara och märkliga grunder och anställda på Försäkringskassan om att deras roll blivit att leta fel i läkarintygen i myndighetens jakt på sänkta sjuktal.
Flera initiativ har tagits i frågan, men problemen kvarstår. Den dåvarande regeringen tillsatte i juni 2022 en utredning om läkarintygets betydelse i sjukpenningärenden (dir. 2022:63). Utredningen lämnade sitt betänkande den 31 augusti 2023.
Vänsterpartiet välkomnar utredningens förslag om att fler relevanta aktörer ska
involveras i processen runt den sjukskrivna och menar, som ovan angivet, att Försäkrings
­
kassan
borde få en samordningsskyldighet. En bättre dialog behövs generellt mellan Försäkringskassan och hälso- och sjukvården och vi analyserar nu utredningens förslag på det området. Vänsterpartiet menar dock fortsatt att läkarintyg behöver ges större tyngd i sjukpenningärenden.
Regeringen bör återkomma med förslag om att en behandlande läkares bedömningar och läkarintyg från denne ska uppvärderas och att samordningen mellan sjukvården och
Försäkringskassan ska förstärkas. Detta bör regeringen ställa sig bakom och ge reger
­
ingen
till känna.
18
Stärkta ekonomiska villkor
För alltför många människor i Sverige är sjukdom synonymt med fattigdom. Antingen till följd av att de inte får den ersättning som de har rätt till eller för att ersättnings
­
nivåerna är för låga. Så ska det inte behöva vara. Att ersättningsnivåerna inte höjs i samma takt som löneutvecklingen leder till att klyftorna i samhället ökar. Sämst ekonomisk standard har de som lever på sjuk- eller aktivitetsersättning. Denna grupp uppbär i regel ersättningen under en längre tid, varför levnadsstandarden ofta är ansträngd.
För att stärka socialförsäkringens inkomstutjämnande effekt anser Vänsterpartiet att ersättningarna i den bör vila på ett antal principer som varierar beroende på typ av ersättning. Vänsterpartiet anser att de inkomstrelaterade ersättningarna, inkluderat tak och grundnivåer, ska inkomstindexeras på sikt. Kostnadsrelaterade ersättningar, såsom barnbidrag och bostadsbidrag, ska prisindexeras och fasta belopp ska endast användas undantagsvis. Vidare anser vi att ersättningsnivåer och tak bör utformas så att 80
procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Dessa principer vägleder Vänster
­
partiets politik avseende tak och nivåer på ersättningar inom socialförsäkringen. Vi före
­
slår att indexeringen tillämpas fr.o.m. 2027, efter att vi höjt nivåerna i flera ersättnings
­
system.
Regeringen bör återkomma med förslag om att indexera tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen enligt principerna ovan fr.o.m. 2027. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
Allmän löneavgift räknas i dagligt tal till de sociala avgifterna, men i både ekono
­
misk och rättslig mening är det en skatt. Den allmänna löneavgiften infördes 1995 och uppgick då till 1,5
procent av bruttolönen. Under senare år har löneavgiften använts i
allmänt budgetförstärkande syfte och den uppgick 2021 till 11,62 procent av lönesumman.
Sedan 2003 har sjukförsäkringsavgiften, räknat som andel av lönesumman, minskat från 11,8 procent till 3,55 procent 2021, till följd av låga ersättningsnivåer, de stränga regelverken och den strikta tillämpningen av dem som beskrivs i denna motion. I sammanhanget bör det framhållas att sjukförsäkringsavgiften är ett löneutrymme som löntagarna avstått ifrån mot att i utbyte via det allmänna få ett inkomstskydd vid sjuk
­
skrivning. Vänsterpartiet menar att det skifte som har skett och lett till en urholkning av socialförsäkringen och särskilt sjukförsäkringen är en central förklaring bakom den växande ojämlikheten. Detta skifte behöver synliggöras och debatteras för att öka kunskapen om hur systemet faktiskt fungerar i
dag. Arbetsgivaravgiften bör ligga kvar på samma nivå som i
dag, men en större del av den bör användas till sitt ursprungliga syfte, att finansiera socialförsäkringarna.
Vänsterpartiets uppfattning är vidare att lika skatt ska betalas vid lika inkomst, oavsett varifrån inkomsten kommer. I vår budgetmotion (2023/24:2385) föreslår vi en skattepolitik i den linjen.
18.1
Höj taken och ersättningsnivåerna
Vänsterpartiet anser att inkomstbortfallsprincipen i sjukförsäkringen måste stärkas. I
dag har omkring 40 procent av de sjukförsäkrade inkomster över inkomsttaket i försäkringen. År 1992 hade endast 14 procent av männen och 2
procent av kvinnorna en inkomst över taket. Ersättningsnivåerna måste höjas och det bör ske stegvis. Den 1
januari 2022 höjdes taket i sjukpenningen återigen till 10 prisbasbelopp. Taket i sjukersättningen ligger på 8 prisbasbelopp, medan föräldraförsäkringen ligger på 10
prisbasbelopp och graviditetspenningen och den tillfälliga föräldrapenningen på 7,5
prisbasbelopp. Vänsterpartiet anser att taken i transfereringssystemen bör vara enhetliga och utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Att höja taket i samtliga delar av socialförsäkringen innebär att det offentliga sparandet minskar med drygt 1
miljard kronor per år. Höjningen bör genomföras 2024.
Taken i sjukförsäkringen bör höjas 2024 så att 80 procent av löntagarna har inkomster under taket. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
18.2
Höj taket i sjukpenningen för arbetssökande
Taket i sjukpenningen för arbetssökande anges i ett fast belopp i socialförsäkrings
­
balken. I
dag uppgår det till 543 kronor per dag, sedan det höjdes 2015 från 486 kronor per dag. Om det hade inkomstindexerats 2015 hade det uppgått till 694 kronor per dag.
Vänsterpartiet anser att taket i sjukpenningen för arbetssökande bör höjas. Omkring 40
000 individer beräknas beröras av förslaget på så sätt att de får en ökad individuell disponibel inkomst 2024. Den offentligfinansiella effekten av förslaget innebär ökade kostnader med 200 miljoner kronor 2024, 300 miljoner kronor 2025 och 300 miljoner kronor 2026.
Regeringen bör återkomma med förslag om att höja taket i sjukpenningen för arbetssökande till 694 kronor per dag och inkomstindexera det. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
18.3
Avskaffa sjukpenningen på fortsättningsnivå
Efter ett år med sjukpenning övergår sjukpenningen till sjukpenning på fortsättnings
­
nivå. Det innebär att ersättningsnivån sänks från 80 procent till 75 procent av SGI. Levnadskostnaderna minskar inte efter ett års sjukskrivning. Vänsterpartiet ifrågasätter föreställningen att lägre ersättning skulle göra människor friskare genom att öka driv
­
kraften att komma tillbaka i arbete. Vi anser därför att bestämmelserna om sjuk
­
penning på fortsättningsnivå bör avskaffas så att man kan ha sjukpenning i över ett år på samma nivå som från början. Omkring 100
000 personer beräknas få en högre individuell disponibel inkomst som en följd av förslaget 2024.
Regeringen bör återkomma med förslag om att avskaffa bestämmelserna om sjuk
­
penning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80 procent av SGI. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
18.4
Sjukpenning i särskilda fall
Den som har haft aktivitetsersättning t.o.m. månaden innan hen fyllt 30 år eller tids
­
begränsad sjukersättning och har en låg eller ingen sjukpenninggrundande inkomst (SGI) kan få sjukpenning i särskilda fall. Under 2021 var det omkring 800 som övergick från aktivitetsersättning till sjukpenning i särskilda fall. Sjukpenning i särskilda fall kan beviljas på olika nivåer, med maxbeloppet 160 kronor om dagen. Beloppet anges nominellt i socialförsäkringsbalken.
Vänsterpartiet anser att ersättningar i socialförsäkringen bör indexeras så att de följer den ekonomiska utvecklingen. Det bör också gå att leva på dem. Sjukpenningen i särskilda fall lever inte upp till något av de kraven.
Regeringen bör se över och indexera nivåerna på sjukpenning i särskilda fall. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
18.5
Höj ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen
Sjuk- och aktivitetsersättning kan ges som inkomstrelaterad eller på garantinivå. Den inkomstrelaterade ersättningen ska enligt lagen ersätta upp till 64,7 procent av förlorad arbetsinkomst, men i praktiken ersätter den betydligt mindre, omkring 31 procent av den tidigare lönen. Detta beror delvis på att den inkomstrelaterade sjukersättningen bygger på en s.k. antagandeinkomst. Antagandeinkomsten beräknas som ett genomsnitt av den försäkrades historiska inkomster, oftast under en treårsperiod. Under denna period har
den försäkrade ofta lägre inkomster, från exempelvis sjukpenning eller andra ersättningar.
Dessutom räknas ersättningen upp med prisbasbelopp i
stället för inkomstbasbelopp. Detta gör att klyftan mellan de med inkomstrelaterad sjukersättning och löntagare växer. Vänsterpartiet har under lång tid föreslagit en översyn av hur antagandeinkomsten beräknas. Den dåvarande regeringen tillsatte under sommaren 2022 en utredning för att göra en sådan översyn. Den utredningen lades sedan ned av den högerkonservativa regeringen strax efter att den tillträtt. Detta beklagar Vänsterpartiet.
Vänsterpartiet anser att ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas till 80 procent av antagandeinkomsten. Förslaget beräknas ge omkring 130
000 personer en högre individuell disponibel inkomst 2024.
Regeringen bör återkomma med förslag om att höja ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen till 80 procent av antagandeinkomsten. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och ge regeringen till känna.
18.6
Justera kommunala avgifter
För en del av de personer som fick en höjd sjuk- eller aktivitetsersättning när garanti
­
nivån höjdes den första januari 2022, tack vare Vänsterpartiet, höjdes de kommunala avgifterna till följd av de ökade inkomsterna. Därmed ledde den höjda ersättningen inte till någon högre disponibel inkomst för denna grupp. Vänsterpartiet var inte med och förhandlade detaljerna i förslaget, varför vi inte hade möjlighet att påverka den exakta utformningen av det.
Vänsterpartiet är mycket kritiskt till att regeringen inte tog fram någon lösning på detta problem i samband med att den lade fram förslaget. Det är orimligt att denna grupp inte ska få någon höjd disponibel inkomst. En liknande effekt uppstod när garantipensionen höjdes i augusti 2022. Regeringen bör åtgärda detta problem samlat för båda dessa förmåner.
Regeringen bör återkomna med förslag om att en höjd garantinivå i sjuk- och aktivitetsersättningen inte ska leda till höjda kommunala avgifter för den enskilde. Detta bör riksdagen ställa sig bakom och regeringen till känna.
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Tony Haddou (V)
Isabell Mixter (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Ida Gabrielsson (V)

=== HD022792: En ny regering – För ett starkare och tryggare Sverige ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hd022792

Motion till riksdagen
2025/26:2792
av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
En ny regering – För ett starkare och tryggare Sverige
1
Sammanfattning
Den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren, med låg tillväxt och stigande arbetslöshet. Reallönesänkningarna, plus regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har resulterat i en svag utveckling för framför allt hushållens konsumtion och investeringarna i näringslivet. Den höga arbetslösheten där en stor del av de arbets
­
lösa står långt ifrån arbetsmarknaden kräver en politik för full sysselsättning med investeringar i klimatet och ett tryggande av hushållens ekonomi samt en fungerande arbetsförmedling. Den nuvarande Arbetsförmedlingen har dock dränerats på resurser. Dessutom har stora delar av arbetsmarknadspolitiken privatiserats, vilket försvårar en sammanhållen, effektiv och koordinerad arbetsmarknadspolitik. Regeringens svar för att få fler i arbete är ytterligare sänkta ersättningsnivåer för framförallt barnfamiljer. Men sänkta ersättningar som incitament ger inga fler jobb i Sverige. Det har konstaterats otaliga gånger, bl.a. av regeringens eget finanspolitiska råd.
Ett strukturproblem i den svenska ekonomin är de stora och kraftigt växande ekono
­
miska klyftorna. Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. Regeringen har dock fortsatt att sänka skatterna – med sammanlagt 110 miljarder kronor under mandatperioden, vilket innebär att utrymmet för att satsa på hushållen eller välfärden ständigt minskar.
Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen statskassan och låter välfärden stå för notan. Genom att under lång tid ha låtit bli att satsa har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna cementerat lågkonjunkturen.
Regeringen föreslår skattesänkningar med över 50 miljarder kronor för 2026. I Vänsterpartiets budgetalternativ finns en helt annan inriktning. Istället för att sänka skatten mest för de med höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer kapitalskatterna och omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att under
­
lätta den gröna omställningen. Vi använder pengarna till att bl.a. stärka välfärden, med ett särskilt fokus på sjukvården genom att förlänga sektorsbidraget till hälso- och sjuk
­
vården. Vi avsätter betydande resurser till klimatinvesteringar och stärker hushållens ekonomi bl.a. genom höjda barnbidrag. Så främjar vi den gröna omställningen samtidigt som vi sänker arbetslösheten. Så bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi utjämnar klyftorna.
Vänsterpartiets viktigaste reformer i budgetmotionen för 2026
Miljoner kronor
Rädda välfärden
Generella statsbidrag
8
000
Förläng sektorsbidraget till sjukvården
5
000
Glesbygdstillägg inom sjukvården
1
000
Socialtjänstens arbete med barn och unga i riskgrupp
1
000
Kraftigt förstärkt personaltäthet i elevhälsan
1
000
Skydda hushållen
Höjt barnbidrag, 400 kr
8
800
Trygghet i socialförsäkringen
4
300
Sverigebiljetten
2
500
Återställ högkostnadsskyddet
2
160
Höjt bostadsbidrag
1
300
Reformera tandvården
1
000
Arbetslöshetsförsäkringen
1
000
Bygg Sverige starkt
Förstärkt transportinfrastruktur
4
000
Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
3
000
Arbetsmarknadspolitik
3
000
Klimatklivet
2
510
Stöd för anordnande av hyres- och studentbostäder
2
250
Nya beredskapsjobb
2
000
Stärkt elöverföringskapacitet
2
000
Investeringar till lokal förnybar elproduktion
1
000
Havsvind, statligt ägande
1
000
2
Innehållsförteckning
1 Sammanfattning
2 Innehållsförteckning
3 Förslag till riksdagsbeslut
4 Det ekonomiska läget
4.1 En osäker omvärld
4.2 Svensk ekonomi
4.2.1 Massarbetslösheten biter sig fast
4.2.2 Ökad ojämlikhet
4.2.3 Läget i kommunsektorn
4.3 Finanspolitiska överväganden
4.3.1 Överenskommelsen om balansmålet redan överspelad – avstämning mot saldomålet
4.3.2 Finansiering av kärnkraftsutbyggnaden
5 Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik
5.1 Regeringen fortsätter på skattesänkarspåret
5.2 Ett bidragstak leder inte till fler jobb
5.3 Sverige missar klimatmålen med hästlängder
5.4 Regeringens elpristak är ett slag i luften
5.5 Kömiljarder utan effekt
5.6 Sverige sviker världens fattiga och utsatta
6 Stoppa rånet
6.1 Ta kontroll över de skenande matpriserna
6.2 Använd SBAB för att pressa storbankerna
6.3 Inför Sverigepriser på el
6.4 Ta tillbaka kontrollen över elnäten
7 Rädda välfärden!
7.1 Ökade generella statsbidrag och sektorsbidrag till hälso- och sjukvården
7.2 Glesbygdstillägg inom sjukvården
7.3 Återställ högkostnadsskyddet för läkemedel
7.4 Reformera tandvården
7.5 Stärk socialtjänsten
7.6 Fler vuxna i förskolan
7.7 Kraftigt förstärkt elevhälsa
7.8 Lägre avgifter i förskola och fritidshem
7.9 Högre utbildning: universitet och högskola
7.10 Stöd till folkbildningen
7.11 Idrott för alla
7.12 Kulturskolor för alla barn
8 Hushållens ekonomiska situation
8.1 Höj och inflationsskydda barnbidraget
8.2 Höj och reformera bostadsbidraget
8.3 Höj tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen
8.4 Avskaffa karensavdraget
8.5 Höj försörjningsstödet
9 Bygg Sverige starkt!
9.1 En investeringsplan för en grön omställning
9.2 Totalförsvaret – 50 miljarder kronor till civil infrastruktur
9.3 Framtidens transporter
9.3.1 Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
9.3.2 Investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur
9.3.3 Sverigebiljetten för billigare kollektivtrafik
9.4 Ett hållbart energisystem
9.4.1 Investeringar i förnybar elproduktion
9.4.2 Vindkraft – på land och till havs
9.4.3 Stärkt elöverföringskapacitet
9.5 Nya beredskapsjobb
9.6 Klimatsmarta och trygga boenden
9.6.1 Klimatsäkra bostadsbeståndet
9.6.2 Fler klimatsmarta hyresrätter till en överkomlig hyra
9.7 Klimatklivet
9.8 Värnet för naturen/skydda miljön
9.9 Vänsterpartiets klimatinvesteringar 2026
9.10 En aktiv arbetsmarknadspolitik
9.10.1 Investera för ökad sysselsättning
9.10.2 En fungerande arbetsförmedling
9.10.3 Fler i arbetsmarknadsutbildning
9.10.4 Höj och indexera lönetaken för subventionerade anställningar
9.10.5 Höj och stärk arbetslöshetsförsäkringen
10 Rättvisa skatter
10.1 Målen för skattepolitiken
10.2 Skatt på kapital och egendom
10.3 Enhetliga kapitalskatter
10.4 Oligopolskatt på bankernas övervinster
10.5 Beskattning av fastigheter
10.6 Skatt på förvärvsinkomster
10.7 Nej till rutavdraget
10.8 Grönt rotavdrag
10.9 Sociala avgifter
10.10 Miljöskatter
11 Utgiftsramar och fördelning av utgifter i statsbudgeten
12 Den offentliga sektorns finanser m.m.
13 Beräkning av statens inkomster
3
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som föreslås i motionen.
Riksdagen fastställer utgiftstaket för staten inklusive ålderspensionssystemet vid sidan av statens budget för 2026–2028 enligt förslaget i tabell 12 i motionen.
Riksdagen godkänner beräkningen av inkomsterna i statens budget för 2026 enligt förslaget i tabell 13 i motionen och ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen ska återkomma med lagförslag i överensstämmelse med denna beräkning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen godkänner den preliminära beräkningen av inkomster i statens budget för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell 14 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
Riksdagen beslutar om fördelning av utgifter på utgiftsområden för 2026 enligt förslaget i tabell
5 i motionen.
Riksdagen godkänner den preliminära fördelningen av utgifter på utgiftsområden för 2027 och 2028 enligt förslaget i tabell
6 i motionen som riktlinje för regeringens budgetarbete.
4
Det ekonomiska läget
4.1
En osäker omvärld
Sommaren har präglats av den amerikanska administrationens olika utspel och förhandlingar om tullar. De nya amerikanska tullarna har nu trätt i kraft och är samman
­
taget de högsta sedan 1930-talet. Fullt genomförda beräknas de uppgå till 300 miljarder dollar per år, vilket motsvarar ca 1 procent av BNP. De flesta varor från EU, Japan och Sydkorea beskattas nu med importtullar på 15 procent. Men osäkerheten är fortfarande stor; det kan inte uteslutas att ingångna avtal rivs upp. En fråga som skulle kunna utlösa detta är EU:s tillämpning av ”Digital Service Act” som berör beskattningen av de stora amerikanska tech-företagen.
[1]
Vidare saknas fortfarande avtal om tullar mellan Kina och
USA; ett misslyckande där skulle kunna få stora effekter på handeln och den ekonomiska
utvecklingen i stort.
Vissa export- och importföretag kommer nog att minska sina marginaler, men tidigare erfarenheter och bedömningar tyder på att upp emot 80 procent av de amerikanska tullarna till slut kommer att föras över på de amerikanska konsumenterna, vilket kommer att leda till ökad (förhoppningsvis temporär) inflation och minskad konsumtion.
[2]
De senaste amerikanska arbetsmarknadssiffrorna visade också på en påtaglig avmattning. Den amerikanska ekonomin väntas sammantaget växa i beskedlig takt i år och nästa år.
Euroområdets BNP överträffade förväntningarna och steg med 1,5 procent första halvåret jämfört med samma period förra året. Bakom de siffrorna döljer sig dock stora skillnader mellan olika sektorer. Den europeiska tillverkningsindustrin var under press redan innan de amerikanska tullarna och möter nu ytterligare utmaningar. Samtidigt bidrar fallande inflation, lägre räntor och rekordhög sysselsättning till att konsumtionen väntas ta fart. Betydande skillnader mellan länderna föreligger dock; Spanien växer på bra medan det inte syns några påtagliga tecken på någon återhämtning i Italien och Frankrike.
Trots tullpress har Kinas ekonomi utvecklats bättre än väntat. De ser ut att nå sitt tillväxtmål på 5 procent i år med hjälp av finanspolitiska stimulanser och export till andra länder än USA. Förhandlingarna med USA har pausat införandet av de allra högsta tullarna mot att Kina exporterar sällsynta jordartsmetaller och magneter.
[3]
4.2
Svensk ekonomi
Den svenska ekonomin har utvecklats svagt de senaste åren, med låg tillväxt och stigande arbetslöshet, se figur 1 nedan.
Figur 1 Sveriges BNP-tillväxt, 2011–2025
Procentuell förändring, fasta priser
Källa: Konjunkturinstitutet.
Det finns dock vissa tecken på att den svenska ekonomin kan vara på väg att vända. I slutet av augusti kom de definitiva BNP-siffrorna för det andra kvartalet och de var betydligt starkare än de preliminära siffror som tidigare hade publicerats. BNP ökade med 0,5 procent under andra kvartalet, säsongsrensat och jämfört med kvartalet innan. Tillväxten förklaras av uppgångar i bruttoinvesteringar, export och hushållskonsumtion. Kalenderkorrigerat och jämfört med andra kvartalet 2024 ökade BNP med 1,4 procent.
Konjunkturinstitutets mätning av stämningsläget i den svenska ekonomin visade i augusti på ett förbättrat stämningsläge i samtliga sektorer. I näringslivet är stämnings
­
läget nu i linje med det historiska genomsnittet, men hushållen är fortsatt mer pessimi
­
stiska än normalt (se figur 2 nedan).
Figur 2 Hushållens konfidensindikator
Medelvärde =100
Källa: Konjunkturinstitutet, ”Konjunkturbarometern augusti 2025”.
Flera faktorer talar dock för att hushållens köpkraft kommer att stärkas de närmaste åren. För det första sjunker hushållens ränteutgifter, till följd av både redan genomförda och förväntade räntesänkningar. Räntekvoten beräknas sjunka från 7,3 procent från december 2024 till 4,6 procent i slutet av 2026. För det andra innebär årets löneavtal, i kombination med fallande inflation, att reallönerna väntas stiga med 3 procent i år och 2
procent nästa år.
[4]
Lägg därtill finanspolitiska stimulanser i budgetpropositionen för 2026 på cirka 80 miljarder.
Utsikterna för industrin de närmaste åren är blandade. Ökade försvars- och infra
­
strukturinvesteringar i Europa bidrar till ökad efterfrågan samtidigt som högre tullar sannolikt kommer att leda till fallande export till USA.
4.2.1
Massarbetslösheten biter sig fast
Reallönesänkningarna, plus regeringens passiva och ineffektiva finanspolitik, har resul
­
terat i en svag utveckling för framför allt hushållens konsumtion och investeringarna i näringslivet. Den dåliga utvecklingen av investeringarna syns inte minst inom bygg- och bostadsmarknaden, där antalet påbörjade flerbostadshus och småhus sammantaget har minskat med närmare 60 procent mellan 2021 och 2024 (jfr figur 3 nedan).
Figur 3 Påbörjade lägenheter och småhus, 2000–2024
Källa: SCB.
Den dämpade ekonomiska utvecklingen syns tydligt på arbetsmarknaden. Arbetslös
­
heten har ökat med ca 1,4 procentenheter sedan början av 2023 och är nu nästan uppe på
nivåer som under finanskrisen 2008–2009 och pandemiåren 2020–2021, vilket motsvarar
75
000 fler arbetslösa.
Figur 4 Arbetslöshet, 15–74 år, 2005–2025 (augusti)
Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsdata, trendvärden
Källa: SCB (AKU).
Arbetslösheten har ökat brett i alla grupper, både bland traditionellt starka grupper och bland dem med en svagare förankring på arbetsmarknaden. Bland yrkesgrupper har arbetslösheten ökat mest bland ”bygg och anläggning”, men även yrkesgrupperna ”data/it”, ”administration, ekonomi och juridik”, ”försäljning, inköp, marknadsföring” samt ”transport” har fått se en betydande ökning av arbetslösheten.
Den svenska arbetslösheten är bland de högsta inom hela EU; bara Spanien och Finland har en högre arbetslöshet. Den höga arbetslösheten är ett politiskt misslyckande. Sedan regeringen tillträdde har arbetslösheten kontinuerligt trendat uppåt samtidigt som arbetslösheten inom EU sjunkit något (se figur 5 nedan).
Figur 5 Arbetslöshet, Sverige och EU-27, 15–74 år
Procent av arbetskraften, säsongsrensade månadsdata
Källa: Eurostat.
Mycket av den arbetsmarknadspolitiska diskussionen de senaste åren har handlat om framväxten av en alltmer tudelad arbetsmarknad. En växande andel av de arbetslösa tillhör de grupper som enligt Arbetsförmedlingen har ”svag konkurrensförmåga”. Med ”svag konkurrensförmåga” menas de grupper som historiskt haft en svag ställning på arbetsmarknaden. Dessa grupper är äldre (55–64 år), utomeuropeiskt födda, individer med som mest förgymnasial utbildning samt personer med funktionsnedsättning. Dessa gruppers arbetslöshet, som andel av den totala arbetslösheten, växte från att utgöra knappt 50 procent 2006 till över 75 procent 2017–2019 (se figur 6 nedan). Därefter går det att skönja en fallande trend; bland annat ökade sysselsättningen starkt bland utomeuropeiskt födda 2020–2022. De senaste två åren har arbetslösheten ökat i båda grupperna, men mest i gruppen övriga.
Figur 6 Inskrivna arbetslösa, de med svag konkurrensförmåga och övriga
Antal personer respektive andel (med svag konkurrensförmåga) av total arbetslöshet
Källa: Arbetsförmedlingen.
Ungdomsarbetslösheten (16–24 år) i Sverige ligger på ca 24 procent, vilket är bland de högsta inom EU. Den höga svenska ungdomsarbetslösheten jämfört med övriga Europa är dock lite missvisande eftersom Sverige har många heltidsstudenter som samtidigt söker arbete. Den traditionella arbetsmarknadsstatistiken utesluter ofta gruppen unga som varken arbetar, studerar eller deltar i utbildning/praktik, trots att denna grupp kan vara ett bättre mått på risken för marginalisering bland ungdomar än arbetslöshetsmåttet ensamt. Måttet på denna grupp går under akronymen NEET (not in education, employment or training). Bland annat har Europeiska kommissionen ett mål om att sänka andelen unga i åldern 15–29 år som varken arbetar, studerar eller går någon utbildning/gör praktik till 9 procent år 2023 (från 12,6 procent 2019).
[5]
Sverige hör till de länder med lägst NEET inom EU. Trenden de senaste 10–15 åren har varit att andelen unga som varken arbetar eller studerar har fallit i såväl EU i stort som i Sverige. De senaste två åren går det dock att skönja ett trendbrott i Sverige, särskilt bland unga män, se figur 7 nedan. I en svensk kontext med våra problem med gängkriminalitet blir detta extra bekymmersamt.
Figur 7 Andel (procent) unga i Sverige i åldern 15–29 år som varken arbetar eller studerar (NEET) efter kön, 2012–2024
Källa: RUT, dnr 2025:1092.
Den höga arbetslösheten där en stor del av de arbetslösa står långt ifrån arbetsmarknaden
kräver en effektiv arbetsförmedling. Den nuvarande Arbetsförmedlingen klarar dock inte av sitt nuvarande uppdrag. Detta är ett resultat av flera olika beslut. Arbetsförmed
­
lingen har dels fått nya uppdrag, bl.a. i form av nyanländas etablering. Stora delar av arbetsmarknadspolitiken har dessutom privatiserats, vilket försvårar en sammanhållen,
effektiv och koordinerad arbetsmarknadspolitik. Arbetsförmedlingen har därtill dränerats
på resurser. I reala termer minskade Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 28 procent mellan 2018 och 2025 (se figur 8 nedan). Detta har sammantaget fått stora
åter
­
verkningar på Arbetsförmedlingens verksamhet. Personalstyrkan på Arbetsförmedlingen
har minskat från drygt 14
000 (2018) till cirka 11
400 anställda (2023), omräknat till heltider, vilket motsvarar en minskning på nästan 20 procent. Mest har kärnverksam
­
heten minskat, där arbetsförmedlarna ingår. Under samma tidsperiod, 2018–2023, minskade antalet heltidsanställda arbetsförmedlare med drygt 23 procent.
[6]
Figur 8 Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag
[7]
(2025 års priser), mnkr
Källa: ESV, KI och egen beräkning.
4.2.2
Ökad ojämlikhet
Ett strukturproblem i den svenska ekonomin är de stora och kraftigt växande ekonomiska klyftorna. Sverige hör till de OECD-länder där den ekonomiska ojämlikheten ökat mest sedan mitten av 1980-talet. I figuren nedan visas hur den ekonomiska standarden utvecklats över inkomstfördelningen. Där framgår det tydligt hur den rikaste tiondelen dragit ifrån de övriga i befolkningen.
Figur 9 Förändring av ekonomisk standard efter decil, 1991–2023
Procentuell förändring av disponibel inkomst efter kapitalvinst
Källa: SCB.
En viktig orsak till de ökade klyftorna är hur det svenska skattesystemet
utvecklats. Sverige har gått från att vara ett av de länder vars skattesystem
omfördelar mest till att ha det minst omfördelande skattesystemet inom EU:s kärnländer
.
[8]
En annan central faktor bakom den växande ojämlikheten är kapitalinkomsternas utveck
­
ling och fördelning. Inkomsterna från kapital har ökat markant sedan början av 1990-talet,
och eftersom fördelningen av kapitalinkomsterna är mycket ojämn har det lett till ökade klyftor.
I figuren nedan visas kapitalinkomsterna per percentil som andel av hushållens totala inkomster av kapital (2023).
Figur 10 Inkomst av kapital per percentil, 2023
Andel av hushållens totala inkomster från kapital, procent
Källa: SCB.
Av de totala kapitalinkomsterna gick 53 procent till den hundradel av befolkningen som hade de högsta inkomsterna. I Konjunkturrådets (SNS) rapport för 2018 görs bedöm
­
ningen att ungefär hälften av de ökade klyftorna sedan 1995 kan härledas till kapital
­
inkomsterna.
[9]
Kapitalinkomsterna är också ojämnt fördelade mellan kvinnor och män, där kvinnors andel av de totala kapitalinkomsterna uppgår till ca 30 procent.
[10]
De ökande inkomstskillnaderna påverkar naturligtvis förmögenhetsfördelningen. Dessa är betydligt mer ojämlikt fördelade än inkomsterna. Den svenska förmögenhets
­
fördelningen är bland de mest ojämlika i hela världen, se figur 11 nedan. Den är betydligt mer ojämlik än i europeiska länder som Frankrike och Tyskland och t.o.m. mer ojämlik än i länder som USA, Indien och Mexiko.
Figur 11 Förmögenhetsfördelning, 2024, Ginikoefficient
Källa: UBS, Global Wealth Report 2025.
De ekonomiska klyftorna är ett stort samhällsproblem. I boken Jämlikhetsanden går för
­
fattarna Wilkinson och Pickett igenom och sammanställer 40 års forskning om ojämlikhet,
hälsa och so
­
ciala problem.
[11]
I boken visar de på en stark koppling mellan ojämlikhet och en rad olika sociala
och hälsorelaterade indikatorer. När ojämlikheten ökar tenderar skolresultat, förväntad livslängd,
social rörlighet, psykisk ohälsa, droganvändning, krimi
­
nalitet m.m. att utvecklas negativt. I ojämlika
samhällen får klass och status ökad betydelse och påverkar hur vi människor ser på varandra.
Den ekonomiska ojämlikheten påverkar också tillväxten negativt. Sverige hör till de länder där den ökade ojämlikheten påverkat tillväxten förhållandevis mycket.
[12]
Det behövs en radikal omläggning av den ekonomiska politiken. I denna motion lägger Vänsterpartiet förslag på höjda skatter på kapitalinkomster, fastigheter och höga arbetsinkomster m.m. som finansiering för satsningar på välfärden, socialförsäkringarna och bostads- och infrastrukturfinansieringar samt sänkt skatt för låg- och medelinkomst
­
tagare. På så sätt ökar vi jämlikheten samtidigt som vi stärker välfärden. Så bygger vi Sverige starkare i en värld av hård global konkurrens.
4.2.3
Läget i kommunsektorn
Sveriges kommuner och regioner har haft ett antal tuffa år. Stigande kostnader för varor, tjänster och inte minst avtalspensioner satte hård press på framför allt regionernas ekonomi. När sedan regeringen valde att inte skjuta till de medel som behövdes för att täcka kostnadsökningarna tvingades många regioner till nedskärningar inom sjukvården.
För år 2025 och 2026 stärks dock kommunsektorns ekonomi påtagligt. Fallande kostnader för tjänstepensioner och en hygglig utveckling av skatteunderlaget leder till en avsevärd förbättring av kommunsektorns ekonomi. Mönstret att regionerna har det tuffare ekonomiskt än kommunerna håller dock i sig.
Två demografiska tendenser påverkar starkt kommunsektorn. Antalet barn fortsätter att minska samtidigt som antalet äldre kraftigt ökar. SCB prognosticerar fortsatt låga födelsetal, vilket innebär att antalet barn i förskolan och i de lägre stadierna i grund
­
skolan kommer att minska de kommande åren. Mellan 2024 och 2034 väntas antalet barn i åldern 1–5 år minska med 43
000 och antalet barn i grundskoleåldern, 6–15 år, väntas minska med hela 172
000. Detta leder i teorin till ett lägre kostnadstryck inom förskola och grundskola men också till kostnader för att anpassa lokaler m.m. till de lägre barn- och elevkullarna.
Antalet äldre har ökat det senaste decenniet men väntas öka än mer de kommande tio åren. Trots ökningen av antalet äldre har inte antalet personer som utnyttjar äldre
­
omsorgen ökat i samma utsträckning. Vi lever längre men är samtidigt friskare. Faktorer som påverkar detta är bland annat den medicintekniska utvecklingen och sjukvårdens förebyggande och rehabiliterade insatser. En längre livslängd kan medföra fler fall av sjukdomar som cancer men den medicintekniska utvecklingen ger också upphov till fler behandlingsmöjligheter, vilket ökar kostnaderna. Detta visar på ett komplext samband mellan hälsa och kostnader, där bättre hälsa möjliggör fler behandlingar och därmed ökade kostnader. Detta åskådliggör också hur de demografiska förändringar slår mycket hårdare mot regionerna och sjukvården (jämfört med kommunerna).
De senaste årens uppåtgående trend med stora investeringsvolymer i kommunsektorn väntas bestå de närmaste åren. Det märks dock en förändring i fråga om vad kommu
­
nerna väljer att investera i. Investeringarna i förskola och skola väntas minska samtidigt som investeringarna ökar inom va, klimatanpassningar och civil beredskap.
I Ekonomirapporten från i maj gör SKR bedömningen att kommunernas resultat de närmaste åren kommer att ligga på en hygglig nivå. Läget i regionerna är kärvare. Där bedöms resultatet de närmaste åren ligga runt nollan, vilket är cirka 10 miljarder lägre än målet om ett resultat på 2 procent av skatter och bidrag.
[13]
4.3
Finanspolitiska överväganden
4.3.1
Överenskommelsen om balansmålet redan överspelad – avstämning mot saldomålet
Det nya saldomålet för de offentliga finanserna, som ska börja gälla 2027, innebär att det finansiella sparandet ska vara i balans över en konjunkturcykel. Detta betyder att det strukturella sparandet, dvs. sparandet rensat för konjunktureffekter och stora händelser av tillfällig karaktär, i normalfallet ska ligga nära 0 procent av BNP. Vänsterpartiet förslog i den senaste översynen av nivån på saldomålet att målet för de offentliga finanserna skulle sättas till –1 procent av BNP för att säkra investeringar i klimat
­
omställningen och infrastrukturen men fick tyvärr inte gehör för det. Därför kan det ses som anmärkningsvärt att regeringens förslag i budgetpropositionen för 2026 försvagar de offentliga finanserna med cirka 127 miljarder kronor 2026. Detta beräknas resultera i ett finansiellt sparande på –2,4 procent av BNP och ett strukturellt sparande på –1,8 procent av BNP 2026.
De ökade försvarsutgifterna, som är en följd av försvarsöverenskommelsen och som tecknades kort efter översynen av saldomålet, har undantagits från avstämning mot saldomålet de närmaste åren. Detta är en mycket tveksam hantering då överens
­
kommelsen om försvaret är ett långsiktigt åtagande om en ökning av försvaret från 2,6 procent till 3,5 procent av BNP. I förhandlingarna drev Vänsterpartiet att tillfälliga investeringar kan lånefinansieras men att åtaganden som innebär permanenta utgifter måste skattefinansieras. Vänsterpartiet fick i försvarsöverenskommelsen igenom 50 miljarder till nya investeringar i civil infrastruktur och samtalen för att konkretisera fördelningen av dessa medel ska nu inledas. Dessa investeringar ökar inte utgifterna permanent, vilket innebär att de kan lånefinansieras.
Rensat för stödet till Ukraina och nya försvarsutgifter beräknas det strukturella sparandet till –0,5 procent för såväl 2026 som 2027 (se figur 12 nedan). Det är en tydlig avvikelse från saldomålet. Regeringen motiverar avvikelsen med att det är lågkonjunk
­
tur och att denna är långvarig. Saldomålets konstruktion tillåter dock att det finansiella
sparandet varierar med konjunkturen. Det strukturella sparandet är rensat för konjunktur
­
effekter
. Som angetts ovan kan det dock vara rimligt att låta det finansiella sparandet avvika nedåt i händelse av en större konjunkturnedgång för att hålla uppe efterfrågan i ekonomin och på så sätt minska risken för att lågkonjunkturen även får långsiktiga negativa effekter på sysselsättning och tillväxt. Huruvida den nuvarande konjunktur
­
nedgången kan karaktäriseras som så djup kan diskuteras. Den har ju helt klart visat sig vara långvarig, bl.a. på grund av regeringens tidigare passiva finanspolitik. Det hade mot den bakgrunden varit mer välavvägt att driva en mer expansiv finanspolitik när lågkonjunkturen började jämfört med nu, då man ändå kan skönja en ekonomisk åter
­
hämtning. För att förstå regeringens politik måste man nog väga in att 2026 är ett valår. Det är svårt att frigöra sig från misstanken att den expansiva finanspolitiken mest handlar om valtaktik.
Figur 12 Strukturellt sparande, 2025–2028
Procent av potentiell BNP
Källa: BP26.
Vi kan konstatera att trots ett högt tonläge i samband med att överenskommelsen om balansmålet slöts har regeringen och SD nu i praktiken övergett överenskommelsen redan innan den ens trätt i kraft. De ligger nu på ett budgetsaldo som är i linje med det som Vänsterpartiet föreslog. Vänsterpartiet har inget emot en mer expansiv politik, Sverige har en låg statsskuld och stora investeringsbehov, men i slutändan handlar det givetvis om vad man gör med pengarna.
Regeringen sänker skatterna netto med ca 53 miljarder kronor för 2026. Vänster
­
partiet avvisar inte den tillfälligt sänkta matmomsen eller de delar av regeringens skattesänkningar som går till låg- och medelinkomsttagare, men för att inte välfärden ska fortsätta att dräneras finansierar vi till skillnad från regeringen dessa skattesänk
­
ningar. I vårt budgetalternativ för 2026 ligger vår skattekvot ungefär på samma nivå som 2025. Men vi har en helt annan inriktning på skattepolitiken. Istället för att sänka skatten mest för de med höga inkomster beskattar vi bankernas övervinster, höjer kapitalskatterna och omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag för att under
­
lätta den gröna omställningen. Vi använder pengarna till att bland annat stärka väl
­
färden, med ett särskilt fokus på sjukvården genom att förlänga sektorsbidraget till hälso- och sjukvården. Vi avsätter betydande resurser till klimatinvesteringar och stärker hushållens ekonomi bland annat genom höjda barnbidrag. Så främjar vi den gröna omställningen samtidigt som vi sänker arbetslösheten. Så bygger vi Sverige starkare samtidigt som vi utjämnar klyftorna.
4.3.2
Finansiering av kärnkraftsutbyggnaden
I våras beslutade riksdagen om regeringens proposition 2024/25:150 Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft.
Hela projektet syftar till en utbyggnad av kärnkraften med 5
000
MW.
I propositionen beräknas den totala investeringskostnaden till 413 miljarder kronor, varav statliga lån finansierar 75 procent av investerings
­
kostnaderna, dvs. 315 miljarder.
I budgetpropositionen lämnar regeringen förslag på ekonomiska ramar för kärn
­
kraftsutbyggnaden. Detta görs i form av tre bemyndiganden på sammanlagt 840 miljarder kronor. Regeringen föreslår att den ska bemyndigas att besluta om lån i Riksgäldskontoret för statligt stöd för investeringar i ny kärnkraft om 220 miljarder. I
budgetpropositionen skriver regeringen att: ”Lån till investeringar i ny kärnkraft omfattande ungefär hälften av stödets omfattning beräknas kunna uppgå till ca 220 miljarder i 2026 års prisnivå.”
[14]
Det är svårt att tolka detta på annat sätt än att de 220 miljarderna endast förväntas räcka till hälften av den planerade utbyggnaden, dvs. 2
500
MW. I sådana fall har det redan skett en fördyring av projektet. I propositionen i våras beräknades varje MW kosta staten 63 miljoner (315
mkr/5
000
MW). I budget
­
propositionen verkar det som att kostnaden för staten har stigit till 88 miljoner per MW (220
mkr/2
500
MW). Det innebär i sådana fall en fördyring på hela 40 procent redan innan första spaden är i marken. Till detta ska läggas ett bemyndigande på ytterligare 220 miljarder kr i lån i Riksgäldskontoret till en s.k. ”riskreserv” i händelse av fördyringar. Vidare föreslår regeringen att den ska bemyndigas att under 2026 och 2027 ingå ekonomiska åtaganden på 400 miljarder kronor för ”ersättning för dubbelriktade differenskontrakt”. Med detta avses statlig ersättning till kärnkraftsbolagen om marknadspriset på el understiger det pris som staten garanterat bolagen (det s.k. garanti
­
priset). Sammantaget föreslår regeringen alltså bemyndiganden på hela 840 miljarder kronor. Risken är stor att detta blir en dyr affär för såväl skattebetalarna som elkonsumenterna.
5
Vänsterpartiets syn på regeringens ekonomiska politik
Med ett år kvar till valet kan vi konstatera att regeringen spelar ett cyniskt valspel. Efter tre år på svältkur med Tidöpartierna tömmer regeringen statskassan och låter välfärden stå för notan. Regeringen beklagar att hushållen inte har börjat konsumera och att tillväxten inte har kommit igång, som om de själva inte var ansvariga för den politik som förs. Genom att under lång tid ha låtit bli att satsa har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna cementerat lågkonjunkturen. Vi befinner oss nu i en period med den lägsta tillväxten under hela decenniet.
Genom regeringens politik och ovilja att agera mot matjättar och elbolag har hus
­
hållen blivit skinnade. De ekonomiska marginalerna har utraderats. För en barnfamilj med två barn har hushållskostnaderna i snitt gått upp med hela 12
000 kronor per månad mellan 2020 och 2024.
[15]
Arbetslösheten är rekordhög och Sverige har nu bland den högsta arbetslösheten i Europa. Regeringens svar för att få fler i arbete är ytterligare sänkta ersättningsnivåer för framförallt barnfamiljer. Men sänkta ersättningar som incitament ger inga fler jobb i Sverige. Det har konstaterats otaliga gånger, bl.a. av regeringens eget finanspolitiska råd.
[16]
I årets budget presenterar regeringen med stöd av Sverigedemokraterna reformer för ca 80 miljarder kronor. Men efter att ha grävt hålen i välfärden stora har man nu svårt att fylla igen dem. I sin budget för 2026 presenterar man varken några generella stats
­
bidrag till välfärden eller några andra större välfärdssatsningar. Den kömiljard man budgeterar för landets regioner är långt ifrån tillräcklig och täcker inte ens det befintliga underskottet i Västra Götaland.
Regeringens tillfälliga högkostnadsskydd för el är ett slag i luften. Samtidigt drabbas hushåll utan skydd direkt av ett elpris som i praktiken har tredubblats.
Bostadsbyggandet har tvärnitat. Antalet påbörjade lägenheter 2021 låg på 68
000 för att 2024 ligga på mindre än hälften, 28
000.
Alla har däremot inte fått det tuffare. De som tjänar över 65
000 kronor i månaden har istället fått stora skattesänkningar. Regeringens prat om breda satsningar på hus
­
hållen låter bra men är i verkligenheten bara tomma ord. Den ekonomiska situationen för hushållen tycks vara helt ointressant för regeringen och Sverigedemokraterna som istället lägger allt krut på att göra de rikare ännu rikare. Som exempel kan nämnas hur en genomsnittsfamilj har fått mindre i skattesänkningar per år än vad statsministern själv får på en enda månad.
Figur 13 Tidöpartiernas ”breda” hushållssatsningar
Källa: Löner – SCB, skattesänkning – Ekonomifakta, siffror för 2025.
Med ett år kvar till valet öppnar regeringen plötsligt plånboken. Nu tycks man inte ha någonting emot att gå med stora underskott. Samtidigt saknar man garantier för att pengarna går dit det faktiskt är avsett. Den sänkta matmomsen riskerar med regeringens politik att bli ett presentkort på 21 miljarder kronor rakt ner i fickan på Icakoncernens aktieägare. Vänsterpartiet har lanserat en prisgaranti som sätter stopp för matjättarnas smyghöjningar och säkerställer att momssänkningen faktiskt gör skillnad på prislappen. Utan den får vi helt enkelt hålla tummarna för att pengarna kommer hushållen till del.
Hade Tidöpartierna menat allvar med att vända lågkonjunkturen hade man gjort betydligt mer betydligt tidigare. Istället har man sparat på slantarna för att kunna spendera ett valår. Helt enkelt för att det ska se bra ut i valrörelsen. Så gör bara en svindlarregering.
5.1
Regeringen fortsätter på skattesänkarspåret
Hittills under mandatperioden har regeringen sänkt skatterna med cirka 60 miljarder kronor. I budgetpropositionen för 2026 slår regeringen till med ytterligare 52 miljarder i skattesänkningar, varav 29 miljarder är permanenta sådana. Lagom till valet sänker man matmomsen för 21 miljarder. Vidare föreslås ett nytt jobbskatteavdrag, det tionde i
ordningen, för 17 miljarder kronor. Det är inte helt lätt att förstå vilka problem det tionde
jobbskatteavdraget ska lösa som inte de tidigare nio har lyckats råda bot på. Regeringen motiverar jobbskatteavdragen med att det ska löna sig bättre att arbeta och att detta ska leda till minskad arbetslöshet. Men efter nio jobbskatteavdrag är den svenska arbetslös
­
heten tredje högst i Europa och på en nivå som närmar sig nivåerna under finanskrisen och pandemin. I en omtalad studie från London School of Economics har forskarna D. Hope och J. Limberg analyserat effekterna av sänkta skatter på höga inkomster.
[17]
Studien kommer, föga förvånande, fram till att skattesänkningar för de rika ökar den ekonomiska ojämlikheten utan att nämnvärt påverka arbetslösheten eller den ekono
­
miska tillväxten.
Sammantaget under mandatperioden kommer regeringen att ha sänkt skatterna med uppskattningsvis 110 miljarder. Detta kommer att allvarligt försvåra finansieringen av vår gemensamma välfärd. Dessa pengar hade kunnat användas på ett bättre sätt. Sjuk
­
vården går på knäna efter år av nedskärningar, tågen går inte i tid, klimatkrisen är akut och vi har en gängbrottslighet som enligt statsministern själv är bortom kontroll. Regeringens stora skattesänkningar med lånade pengar är djupt oansvariga.
5.2
Ett bidragstak leder inte till fler jobb
Regeringen föreslår i budgeten för 2026 en bidragsreform för att ”det ska löna sig mer att arbeta än att leva på bidrag”. Förslaget innebär bl.a. att riksnormen stramas åt och för familjer med fyra barn eller fler föreslås en s.k. begränsningsregel i försörjningsstödet. Regeringen är mycket frikostig i sina typexempel för att få det att se ut som om människor på försörjningsstöd lever lyxliv, när det i själva verket är tvärt om. Stats
­
ministern har upprepat hur en fembarnsfamilj kan få 46
500 kronor i månaden. I själva verket är den genomsnittliga summa som en fembarnsfamilj som har bidrag får knappt 14
000 kronor i månaden. Bara totalt 14 hushåll fick förra året 40
000 kronor eller mer i långvarigt ekonomiskt bistånd.
[18]
På ett närmast nyspråkligt sätt beskriver regeringen och Sverigedemokraterna reformen som att den kommer att ”modernisera och strama åt riksnormen, så att den bättre speglar dagens konsumtionsmönster och skapar ökad rättvisa mellan olika hushåll”.
[19]
Det innebär för de flesta en sänkning av försörjningsstödet. Att regeringen skulle ha missat lågkonjunkturen och de höjda matpriserna tycks osannolikt. Men kanske når inte verkligheten hela vägen in i Regeringskansliet.
De som drabbas hårdast av regeringens åtstramningar är barnen. Att familjer plötsligt mister flera tusenlappar i månaden riskerar att kasta in fler barn i fattigdom och öka utsattheten. Tidöpartiernas agg mot barnfamiljer är svårbegriplig. Sverige har gjort FN:s barnkonvention till lag. Utredningen som ligger till grund för förslaget skriver själva att förslaget strider mot barnkonventionen.
[20]
De skriver dessutom att förslaget kan få väsentliga bieffekter, bl.a. i form av ökad kriminalitet, försämrad integration och ökad segregation.
Beräkningarna av ekonomiskt bistånd ska enligt lag ges för att tillförsäkra den enskilde en skälig levnadsnivå.
[21]
Ett bidragstak blir ett avsteg från den lagstiftningen. Det om något är ett sätt att cementera ”ett liv i utanförskap”. Tvärtemot det Tidö
­
partierna säger sig vilja motverka.
En annan del i regeringens förslag är att människor framöver kommer att behöva kvalificera sig in i socialförsäkringen. På så vis frångår man själva grundidén om en generell välfärd. Tidöpartierna inför också ett hårdare aktivitetskrav i försörjningsstödet eftersom man vill ”ställa betydligt högre krav på att människor gör sig anställnings
­
bara”.
[22]
Men det är knappast någon som ”väljer” att få försörjningsstöd. Regeringen sprider bilden av att ekonomiskt bistånd ges helt utan krav. I själva verket kan social
­
tjänsten redan idag kräva att man söker arbete eller deltar i program och åtgärder för arbetslösa. Med regeringens insinuanta retorik antyds att vissa människor, i synnerhet invandrare, helt enkelt inte förtjänar det sociala skyddsnätet.
Regeringen inför också en s.k. jobbpremie, en alldeles för liten insats i jämförelse med vad som skulle behövas när det råder massarbetslöshet. En jobbpremie blir bara ett sätt att ytterligare lägga ansvaret på individen. Bidragstak och hårdare aktivitetskrav leder inte till fler jobb. För det krävs istället en regering som är redo att föra en aktiv politik för att faktiskt skapa jobb.
5.3
Sverige missar klimatmålen med hästlängder
Världen står inför ett klimatnödläge och den svenska regeringen med stöd av Sverige
­
demokraterna svarar med att göra ingenting. Med dem vid rodret missar Sverige klimatmålen med råge. I regeringens egen klimatredovisning noteras ett underskott på 5,8 miljoner ton koldioxidekvivalenter fram till 2030.
[23]
Sänkt reduktionsplikt för bensin och diesel har lett till stora utsläppsökningar. Energimyndigheten konstaterar att det under 2024 såldes mer fossilt drivmedel i Sverige än det gjort de senaste tio åren.
[24]
De åtgärder man gör i budgeten för 2026 för att minska utsläppen är långt ifrån tillräckliga. Läget är så illa att Sverige riskerar böter i miljardklassen från EU. Klimatministern skyller på samarbetspartierna och de egna myndigheterna.
Att Sverige inte kommer att klara att nå upp till varken de nationella klimatmålen eller EU:s klimatmål till 2030 tycks bara komma som en överraskning för regeringen. De har gjort siffertrixande i klimatpolitiken till en paradgren och tycks på så vis ha virrat bort sig själva. Bl.a. påstår finansministern helt felaktigt att Sverige har lägst klimatutsläpp per capita i hela världen. Under hela mandatperioden har regeringen valt att framställa sin klimatpolitik som bättre än vad den är. När Naturvårdsverket 2024 presenterade sina scenarier för hur Sverige skulle nå klimatmålen valde regeringen att gå på det mest positiva, trots massiv kritik.
[25]
Nu tvingas man konstatera att bristande klimatåtgärder inte leder till en bra klimatpolitik.
Behovet av omfattande investeringar är stort. För att minska utsläppen behöver vägtrafik flyttas över till spårtrafik, bostäder behöver klimatanpassas och elproduktion och elnät behöver byggas ut. Dessutom tillkommer viktiga investeringar för att undvika och mildra effekterna av klimatförändringen. Vid kraftiga regnoväder riskerar t.ex. översvämningar att orsaka stora skador på både hus och infrastruktur. Det märktes inte minst i Västernorrland under de stora skyfallen i september 2025.
I regeringens och Sverigedemokraternas budget för 2026 saknas helt den politiska
vilja som krävs för att ställa om samhället. För varje år som går utan att vi gör någonting
åt utsläppen ökar klimatskulden och det blir svårare att göra någonting åt de problem som redan märks. Då duger det inte med en regering som helt saknar klimatambitioner.
5.4
Regeringens elpristak är ett slag i luften
Regeringen har föreslagit ett elpristak. Det innebär i praktiken ett tillfälligt högkost
­
nadsskydd om månadsmedelvärdet för spotpriset på el överstiger 1,5
kr/kWh. Men det finns inga prognoser som tyder på att elpriset kommer att närma sig det här taket. Sannolikheten att någon får skyddet utbetalat, även i södra Sverige, är därför mycket liten. Samtidigt drabbas hushåll utan skydd direkt av ett elpris som i praktiken har tredubblats.
Vänsterpartiet föreslår istället ett elpristak för hushåll på 75
öre/kWh, som finansieras genom en obligatorisk elprisförsäkringsavgift på elbranschen. Pristaket på 75
öre/kWh kommer att täcka hushållets elkostnader till 90 procent över pristaket. Detta för att upprätthålla incitament för elbesparing vid höga elpriser. Vårt förslag bygger på samma princip som vid hantering av finansiella kriser. Tidigare har staten gått in och räddat banker med skattemedel när de tagit för stora risker, trots att bankerna gjort
vinster på riskerna. Idag betalar istället bankerna själva för sin försäkring genom avgifter
till särskilda fonder. På så sätt är det aktieägarna och långivarna som tar förlusterna om något går fel. På samma sätt vill Vänsterpartiet att elbranschen själv ska stå för den försäkring som staten indirekt ger idag. Kostnaderna kommer därigenom att bäras av branschen, inte av skattebetalarna.
5.5
Kömiljarder utan effekt
Riksrevisionen har granskat de prestationsbundna insatserna för att korta vårdköerna, även kallade kömiljarder. Riksrevisionen konstaterar att satsningen inte har haft någon tydlig, långvarig effekt på väntetiderna. Flera aspekter av kömiljarderna har snarare försämrat effekten, som att de inte tar hänsyn till regionernas olikheter. Regionernas incitament att vidta åtgärder har även försvagats av att kömiljarderna inte tar hänsyn till relativ förbättring, vilket gjort att regioner som redan låg bra till belönats. Dessutom menar Riksrevisionen att kömiljarderna riskerar att leda till undanträngning av andra vårdinsatser till förmån för insatser för att korta köerna, men att det inte varit möjligt att belägga detta kvantitativt på grund av bristande statistik.
Vänsterpartiet har under en längre tid varit kritiskt mot de prestationsbaserade kö
­
miljarderna för att de inte kortar vårdköer, inte höjer kvaliteten i vården och inte går att förena med målet om en jämlik vård. Vi anser att satsningen bör avskaffas i sin helhet och resurserna tillföras hälso- och sjukvården genom ökade sektorsbidrag och ökade generella statsbidrag.
5.6
Sverige sviker världens fattiga och utsatta
Det är tydligt att regeringen helt saknar ambitioner i fråga om att ta ansvar för den globala utvecklingen. Runt om i världen protesterar människor mot Israels folkmord i Gaza. Människor samlas i frustration över att världens makthavare inte gör tillräckligt för att få ett slut på mördandet av civila. Så även i Sverige. Vaga uttalanden från regeringen samtidigt som man stoppar allt bistånd till UNRWA och låter Försvars
­
makten ingå en miljardaffär med ett israeliskt vapenföretag visar ett hyckleri utan motstycke. De dubbla standarderna är tydliga; pratet om mänskliga rättigheter tycks inte omfatta alla. Israel har gått långt utanför folkrätten med sina attacker mot civila. Om folkrättens principer ska kunna upprätthållas är det centralt att demokratiska stater som Sverige agerar när krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten begås. Sveriges regering måste sluta ge sitt stöd till Israels regering och militär.
Regeringen har med stöd av Sverigedemokraterna övergivit en lång tradition av svensk biståndspolitik. Det etablerade enprocentsmålet övergavs redan i budget
­
propositionen för 2023 och ersattes då med ett mål satt i kronor och ören. I årets budget omfattar den totala biståndsbudgeten 53 miljarder kronor. Prognosen är att Sverige 2028 kommer att hamna under åtagandet om minst 0,7 procent av BNI i bistånd. Det handlar om miljardtals kronor som försvinner från arbetet med att utrota hunger och fattigdom i världen. För Vänsterpartiet är det självklart att Sverige ska uppnå målet att en procent av BNI ska avsättas för internationellt bistånd. Regeringens sänkning innebär dock att återgången kommer att behöva ske över tid. Under en mandatperiod har regeringen med stöd av Sverigedemokraterna monterat ner det svenska biståndet. Vi ska åter bygga upp förtroendet för Sveriges biståndspolitik under en mandatperiod.
6
Stoppa rånet
Regeringen har under tre års tid drivit linjen att det bästa de kan göra för att bekämpa inflationen och underlätta för hushållen i kostnadskrisen är – ingenting. Ändå övergick man ganska snart från att göra ingenting till att kraftigt sänka skatter för de allra rikaste. Det finns inget som talar för att detta har varit rätt strategi. Den här mandatperioden har inneburit den svagaste tillväxten på ett decennium – mycket på grund av hushållens svaga framtidstro och ovilja att konsumera. Vi har sett extrema kostnadsökningar för hushållen – maten har blivit nästan 3
000
kr dyrare i månaden för en familj med två barn. Hela hushållsbudgeten är 12
000 kronor dyrare jämfört med 2020.
Ett mer kraftfullt agerande från regeringens sida för att skapa fungerande marknader och förhindra uttaget av övervinster hade gett hushållen helt andra ekonomiska förutsätt
­
ningar – och därmed sannolikt en annan konjunkturutveckling. Det handlar om oligopol
­
marknader såsom livsmedelsjättarnas skamlösa prishöjningar och stora vinstuttag och bankernas enorma pengaregn över sina ägare. Det handlar om att svenska elproducenter
tjänar på att svenska hushåll ska betala samma pris för all el som den sist inköpta enheten,
om monopolmarknader som elnätet och att den här regeringen vill tvinga hus
­
hållen att betala priset för en mycket kostsam och olönsam kärnkraftsutbyggnad.
Det hade också varit möjligt att skydda välfärden i krisen och att ge hushållen större marginaler utan att bidra till att spä på inflationen. Sverige är ett av de länder som har lagt minst resurser på att skydda hushåll och företag i kostnadskrisen.
[26]
6.1
Ta kontroll över de skenande matpriserna
Den svenska livsmedelsmarknaden sticker ut på två sätt i en internationell jämförelse. För det första domineras den helt av ett litet antal extremt stora aktörer; för det andra präglas den av internationellt sett höga priser. Den svenska marknaden för dagligvaru
­
handel är koncentrerad till fyra aktörer som har ett större butiksnät och en egen inköps
­
verksamhet: Ica, Axfood, Coop och Lidl. Ica ensamt har en marknadsandel på ca 50 procent och gjorde en vinst på totalt 26 miljarder kronor förra året (2024). Konkurrens
­
verket konstaterar att ”det är en koncentrerad marknad med få aktörer, en s.k. oligopol
­
marknad”.
[27]
I så mycket som var tredje kommun finns endast en eller två etablerade dagligvaruaktörer. Det saknas vidare lågprisbutiker i 102 av Sveriges 290 kommuner, vilket innebär att ca en miljon invånare inte har tillgång till en lågprisbutik i sin kommun.
[28]
Till skillnad mot en ”riktig” marknad där enskilda företag har svårt att påverka priset, innebär en oligopolmarknad att det är lätt att följa varandras agerande. Det innebär att priset på mat snarare handlar om hur dessa företag beter sig mot varandra för att maxi
­
mera vinsten. Dessutom karakteriseras matmarknaden av att grossistledet (partihandeln) också har en betydande koncentration, där Ica, Coop och Axfood helt dominerar. Om vinsterna ska hamna i partihandeln eller butik är en närmast administrativ affär inom företaget.
Konkurrensverket har i en genomlysning av livsmedelsbranschen undersökt hur lönsamheten, mätt som bruttomarginaler, inom livsmedelsbranschen har utvecklats under de senaste åren.
[29]
Slutsatsen är att vissa aktörer i livsmedelskedjan, exempelvis inom dagligvaruhandeln, har kunnat bibehålla samma procentuella bruttomarginaler som under tiden innan kostnaderna började öka kraftigt. Med det betydligt högre kostnadsläget har detta lett till att marginalerna i kronor har ökat. En ytterligare slutsats är att de ökade priserna inte tycks ha stimulerat till ökad produktion eller marknads
­
inträde nämnvärt i något av leden i livsmedelskedjan som Konkurrensverket granskat. I rapporten konstateras även att det inte finns några tecken på att billigare alternativ har tagits fram och börjat säljas till konsumenterna, vilket hade kunnat ske om konkurren
­
sen hade fungerat bra.
Vänsterpartiet menar att vi måste lagstifta mot överpriserna på mat.
[30]
För att snabbt få ner priserna ska handlarna vara skyldiga att redovisa inköpspriser och andra kostnader till Konkurrensverket. På så sätt kan myndigheten kontrollera om matbutik
­
erna sätter oskäligt höga priser och den som gör det ska få kännbara böter. Om någon handlare lämnar oriktiga uppgifter för att kunna sätta högre matpriser än vad som är motiverat ska det vara brottsligt, med fängelse i straffskalan. Vänsterpartiet anser även att det behövs lagstiftning som bryter upp den skadliga kopplingen mellan matbutikerna och deras grossister samt att grossisternas otillbörliga handelsmetoder mot livsmedels
­
producenterna bör kriminaliseras. Så kan Sverige få ned matpriserna och skapa en fungerande livsmedelsmarknad.
Regeringen har inte agerat för att få till någon förändring på detta område. Men i budgetpropositionen föreslår man att momsen på livsmedel sänks tillfälligt från 12 till 6
procent under perioden från den 1 april 2026 till den 31 december 2027. Regeringen inrättar också en matpriskommission där Konsumentverket, Konkurrensverket, KI och SCB får i uppdrag att följa matprisernas utveckling.
Nedsatt moms på livsmedel innebär ett stöd för alla som konsumerar livsmedel, oavsett om de har barn eller inte och oavsett om de är låg- eller höginkomsttagare. Det innebär en låg träffsäkerhet om sänkningen är tänkt att fördela köpkraft till barnfamiljer och låginkomsthushåll. Riksrevisionen gjorde 2018 en granskning av den nedsatta momsen på livsmedel med avseende på dess fördelningsprofil och kostnadseffektivitet och kom fram till att kostnaden för att stödja barnfamiljer och låginkomsttagarhushåll direkt (med höjda barnbidrag exempelvis) är endast ca hälften av kostnaden för en sänkt matmoms.
[31]
Att sänka matmomsen är alltså en mycket dyr och inte särskilt träffsäker åtgärd men detta är vad som står till buds för hushållen. Då måste det skapas system för att garantera att miljarderna hamnar i vanligt folks plånböcker och inte i ökade vinster och utdelningar för Icagruppen. Som Vänsterpartiet tidigare har påtalat så är en orsak till att matpriserna har kunnat fortsätta att skena den bristande konkurrensen på livsmedels
­
marknaden. Dagens konkurrensverk är i detta sammanhang en helt tandlös myndighet, vilket också styrks av den nyligen publicerade statliga utredningen Förbättrad konkurrens i offentlig och privat verksamhet (SOU 2025:22).
En sänkning av momsen från 12 till 6 procent innebär att priserna måste justeras med 5,4 procent för att det ska anses ha fått fullt genomslag. För att garantera att moms
­
sänkningen får fullt genomslag i hushållens plånböcker har Vänsterpartiet framhållit att regeringen nu måste agera skyndsamt och omedelbart ta fram referenspriser för samtliga varor som omfattas.
Idag gäller prisinformationslagen när ett företag säljer varor och tjänster till konsumenter. Om ett företag anger att de sänkt priset på en vara ska de även ange det tidigare priset. Det tidigare pris som ska anges är det lägsta pris som företaget har haft på produkten under de senaste 30 dagarna före prissänkningen. Prissänkningen ska alltså baseras på det tidigare lägsta priset. Lagen syftar till att förhindra att företag ”smyghöjer” priserna för att sedan ge konsumenter intrycket av en prissänkning, trots att så inte är fallet (jfr Black Friday). Konkurrensverkets utvärdering visar att en stor del av företagen helt enkelt inte följer lagen.
Vänsterpartiet är mycket angelägna om att regeringens momssänkning går ograverad till hushållen och inte spär på matvarujättarnas redan enorma vinster. Därför föreslår vi att prisinformationslagen utsträcks till att för livsmedel gälla från samma dag som regeringen aviserade momssänkningen på livsmedel.
[32]
Dessutom föreslår vi en ny myndighet: Statens pris- och kartellnämnd, SPK, som ska ansvara för skarp priskontroll i dagligvaruhandeln.
Den nya myndigheten ska ha verktyg för att införa sanktioner mot de företag som inte följer prisinformationslagen och som förbättrar sin egen intjäning på konsument
­
ernas och skattebetalarnas bekostnad.
Vänsterpartiets förslag:
Utöka prisinformationslagen.
Inrätta en ny myndighet: Statens pris- och kartellnämnd.
Använd SBAB för att pressa storbankerna
I likhet med dagligvaruhandeln råder det bristande konkurrens också på bolåne
­
marknaden. Sverige har en mycket hög koncentrationsgrad på bankmarknaden, där de fyra storbankerna, SEB, Handelsbanken, Nordea och Swedbank, kontrollerar runt 80 procent av marknaden. Den statliga banken SBAB kontrollerar ca 7 procent.
De svenska storbankerna har en hög lönsamhet som står sig väl även i en europeisk jämförelse.
[33]
Lönsamheten drivs framför allt av räntenettot, som står för ca två tredje
­
delar av de svenska storbankernas totala intäkter. I takt med att Riksbanken har höjt styrräntan har bankerna passat på att höja utlåningsräntorna mer. Samtidigt har de kunnat dämpa sina finansieringskostnader på skuldsidan genom att inte höja inlånings
­
räntor till allmänheten i samma takt. Räntenettot har alltså kunnat öka genom att räntorna har ökat mer på bankernas tillgångar än på deras skulder. En kraftfullt bidragande orsak till hushållens kostnadsökningar har därmed varit de kraftigt höjda räntekostnaderna för hushållens bolån.
Det statliga bolåneinstitutet SBAB har tidigare haft en tydlig roll att öka konkur
­
rensen på denna oligopolmarknad. Staten hade då fastställt att SBAB skulle drivas affärsmässigt med ett för verksamheten rimligt avkastningskrav. År 2000 bestämdes avkastningskravet till att avkastningen på eget kapital över tid i genomsnitt skulle uppgå till den 5-åriga statsobligationsräntan plus 5 procentenheter. En fallande trend i bolåne
­
marginalen mellan 2002 och 2011 kom också att spegla ett fallande vinstkrav på SBAB, då den femåriga statsobligationen föll. Detta är dock historia nu och förändringen har inneburit höjda marginaler för bankerna.
Bankmarknaden är en oligopolmarknad. Det är därmed i högsta grad motiverat för staten att äga en aktör som driver affärsmässig verksamhet för att främja konkurrensen. SBAB bör därför återfå sitt tidigare uppdrag och avkastningskrav. Med ett antagande att det skulle gå att pressa bolåneräntan med i genomsnitt 0,5 procentenheter skulle det innebära 20
000 kronor mer i hushållsbudgeten för ett hushåll med ett bolån på 4
miljoner kronor och minskade vinster för bankerna med ca 25 miljarder kronor per år. Åtgärden skulle vara enkel att genomföra och kräver bara ett regeringsbeslut.
Vi inser dock att det kan ta tid innan detta förslag får full effekt. Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en mer sund konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. I likhet med vad som införts i flera europeiska länder föreslår Vänsterpartiet därför att en tillfällig bankskatt införs. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2025–2027 och att den kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår.
Vänsterpartiets förslag:
Ändra SBAB:s uppdrag till att bidra till mångfald, konkurrens och prispress på marknaden för bolån.
[34]
Sänk SBAB:s avkastningskrav till femårig statsobligationsränta plus 5
procent
­
enheter.
Tillsätt en utredning för att se över SBAB:s risk och vad som är ett rimligt lång
­
siktigt avkastningskrav.
Inför en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster.
[35]
Inför Sverigepriser på el
Sverige har god tillgång till el och har en stadig överproduktion. Vi kan tillgodose det inhemska behovet av el, i de flesta fall med råge. Dagens modell med marginalpris
­
sättning på el på en gemensam EU-marknad innebär att det är den dyraste producerade elen som blir prissättande för all el. Den el som är billigast att producera förbrukas först. Priset utgår emellertid från vad det kostar att producera den sista kilowattimme som krävs för att möta efterfrågan, alltså den dyraste kilowattimmen.
Produktionskostnaden varierar kraftigt mellan de olika energislagen. Vind- och vattenkraft har en klart billigare rörlig produktionskostnad än vad kärnkraft har och dyrast är kol och olja. De höga elpriserna riskerar att bromsa klimatomställningen eftersom viktiga elektrifieringsprocesser fördyras. Investeringsviljan kan på sikt hotas av de höga priserna och i takt med att energiprisernas förutsägbarhet försvåras hotas även planerbarheten för den energitunga industrin. För Sverige innebär sålunda den nuvarande elmarknaden ett sårbart system som försvårar klimatomställningen och drabbar de enskilda hushållen hårt.
Vänsterpartiet har föreslagit en prisskyddsmodell som innebär att Sveriges fyra elprisområden kvarstår men separeras från den el som går på export.
[36]
Den exporterade elen blir i praktiken ett femte elprisområde – ”elprisområde utland” – och inbegriper den el som är tillgänglig för export. Rent praktiskt skulle den nya modellen fungera så att ett pris fastställs för respektive inhemskt elprisområde (så som sker i
dag) och ytterligare ett
för det utländska elprisområdet. Den stora fördelen är att priset för de inhemska områdena
då motsvarar de faktiska behoven, de volymer som är tänkta att användas inom respektive
område. Detta innebär betydligt lägre priser för svenska konsumenter samtidigt som exportvolymerna och exportpriserna förblir desamma som i
dag.
Vänsterpartiets förslag:
Inför Sverigepriser på el – separera inhemska priser från exportpriset på el.
Ta tillbaka kontrollen över elnäten
En stor del av elräkningen är avgiften till det företag som äger elnätet – och den har ökat kraftigt de senaste åren. Samtidigt som elräkningarna har skjutit i höjden har elnäts
­
bolagen
passat på att göra enorma vinster på våra pengar. Bakgrunden är att elmarknaden
avreglerades 1996, vilket innebär att handel med el konkurrensutsattes och att elnäten numera drivs som reglerade monopol. Som konsekvens höjde de tre största bolagen, Eon, Ellevio och Vattenfall, under 2012–2022 avgifterna på elnäten dubbelt så mycket som den genomsnittliga prisökningen i samhället. De stora elnätsbolagens vinst
­
marginaler har legat på uppemot 40 procent och så mycket som 75 procent har kunnat skickas vidare till ägarbolag.
För att få lägre elpriser har Vänsterpartiet föreslagit ett offentligt ägande av hela elnätet, som lämpligen kan föregås av en beskattning av övervinsterna.
[37]
Syftet med en beskattning av övervinster är att göra det mindre attraktivt för vinstdrivande bolag att fortsätta äga elnätet. Genom att införa en förköpsrätt kan det offentliga ta över de elnäts
­
bolag som då säljs. I maj 2024 presenterades en offentlig utredning om en ny förköps
­
lag, som bl.a. föreslår att staten ska ha förköpsrätt till fast egendom som är viktig för det militära och civila försvaret samt för att bekämpa organiserad brottslighet.
[38]
Energi
­
anläggningar, som elnät, nämns som exempel på sådana objekt. Vänsterpartiet anser att det bör förtydligas att elnäten är avgörande för civilförsvaret och föreslår att kommuner ges förköpsrätt i första hand och staten i andra hand.
Vänsterpartiets förslag:
Skatt på elnätsföretagens övervinster.
[39]
Förköpsrätt för det offentliga.
7
Rädda välfärden!
Finansministern har pratat mycket om Sveriges starka statliga finanser. Vi har bland de lägsta statsskulderna i hela Europa. Men, till skillnad från många andra länder, ligger ungefär hälften av den offentliga budgeten i kommuner och regioner. Där är det stora underskott. Under 2023 och 2024 gick regionerna sammantaget med över 20 miljarder i underskott.
Figur 14 Resultat i regionerna 2023 och 2024, miljarder kronor
Källa: SCB.
Effektiviseringar och nya arbetssätt, i kombination med dämpad inflation och lägre pensionskostnader, har gett resultat och många kommuner i år har ett betydligt mer stabilt ekonomiskt läge – men det har krävts nedskärningar.
Åren av hög inflation har dessutom gett en varaktig real försvagning av den kom
­
munala skattebasen. Kommuners och regioners skatteintäkter är i år (2025) 27 miljarder kronor lägre än vad som varit fallet om skatteunderlaget följt den historiska trenden. Den nya kömiljarden räcker inte ens för att täcka Region Västra Götalands underskott.
Sverige lider av en underfinansierad hälso- och sjukvård som inte förmår möta de behov som finns och som kommer att finnas framöver. En ojämlik vård över landet, brist på vårdplatser i regionerna, brist på legitimerad personal och otillräckliga arbets
­
villkor är några av problemen.
Socialstyrelsen slog 2025 fast att det råder brist på vårdplatser i alla regioner utom tre.
[40]
Det leder bl.a. till överbeläggningar, långa väntetider, bristande patientsäkerhet och försämrad arbetsmiljö. Socialstyrelsens riktvärde på kort sikt visar på ett behov av ytterligare 1
864 vårdplatser, vilket motsvarar en vårdplatsbrist på 12 procent.
[41]
Inom intensivvården behövs ytterligare 44 vårdplatser, vilket motsvarar ett gap på 10 procent.
Vårdgarantin är en lagstadgad rättighet som innebär att regionen ska erbjuda den som är folkbokförd där vård inom en viss tid. Om vårdgarantins tidsgränser inte kan hållas ska patienten erbjudas vård hos en annan vårdgivare.
De tidsgränser som gäller är:
‒
kontakt med primärvården samma dag
‒
medicinsk bedömning inom tre dagar av en läkare eller annan hälso- och sjukvårds
­
personal inom primärvården
‒
besök inom den planerade specialiserade vården inom 90 dagar efter att en remiss eller vårdbegäran har skickats
‒
behandling eller operation inom 90 dagar efter ordination av specialistläkare.
Vårdköerna minskar inte, de ökar. I januari 2021 var det 100
000 personer som hade stått i kö mer än 90 dagar i väntan på planerad specialistvård. I juli i år var den summan över 180
000 personer. Dessa siffror exkluderar patientvald väntan. Den genomsnittliga väntetiden har ökat från 94 dagar i december 2021 till 123 dagar i augusti 2025.
[42]
Figur 15 Väntande över 90 dagar på första besök i specialiserad vård
Källa: Socialstyrelsen (2025). Exkluderar patientvald väntan och medicinskt orsakad väntan.
Stora nedskärningar i verksamheten på bred front i kommuner och regioner har gjort välfärden och verksamheten mycket sårbar. Det finns helt enkelt inte resurser, varken ekonomiskt eller personellt, för att bedriva en tillräckligt bra verksamhet ens under normala förhållanden. På samma sätt har stora privatiseringar och utförsäljningar av offentlig verksamhet gjort att många kommuner inte har rådighet över den samhälls
­
viktiga verksamheten inom kommunens gränser, något som gör att verksamheten blir svår att samordna och styra i kriser.
En underbemannad sjukvård som inte klarar av sitt uppdrag i fredstid kommer inte att kunna växla upp om behovet plötsligt ökar i en kris eller konflikt. Det handlar ytterst om samhällets funktionalitet och är helt nödvändigt för ett fungerande civilt försvar. Oavsett vilka kriser vi ställs inför kommer sjukvården att vara viktig och i ett krig är såklart fungerande sjukvård helt centralt. Försvarsberedningen ansåg i sin rapport Kraft
­
samling att det finns behov av särskilda beredskapssjukhus och vidare att regionerna ska ha möjligheten att vid krig kunna dubblera antalet fysiska vårdplatser jämfört med fredstid.
[43]
Trots att förskolans och skolans roll för att minska samhällsproblemen understryks gång på gång så säkerställer inte regeringen att det finns tillräckligt med resurser för verksamheterna inom skolområdet; förskolan, grundskolan, fritidshemmen, gymnasie
­
skolan, vuxenutbildningen och folkhögskolorna – alla vittnar om att det krävts bespar
­
ingar. Vänsterpartiet föreslår i denna budgetmotion att de generella statsbidragen ska öka kraftigt 2026 och i takt med inflation, löner och befolkningens tillväxt i olika åldersgrupper de kommande åren. Ökade generella statsbidrag till kommuner är den plattform som krävs för att verksamheterna ska få arbetsro för att skapa en långsiktigt trygg, demokratisk och produktiv utbildningssektor.
Utöver detta har Vänsterpartiet ett antal förslag som ska öka personaltätheten i förskolan och stärka elevhälsan samt främja deltagandet i förskola och fritidshem. Vi föreslår dessutom mer resurser till forskning, folkbildning, kulturskolan och idrotten.
Vi måste få ett stopp på ”pressmeddelandepengar” till sjukvård, skola och omsorg. I våra nordiska grannländer räknar man upp den statliga finansieringen av välfärden i takt med inflation, kostnadsökningar och den demografiska utvecklingen. Ett liknande system skulle vara självklart att införa i Sverige. En värdesäkring av statsbidragen är ingen satsning, det är stabilisering. Utebliven värdesäkring innebär däremot urholkning.
Det saknas pengar och regeringen väljer att skylla på kommunsektorn. Samtidigt vill regeringen nu utreda en ”broms” för kommuner och regioners möjlighet att höja skatten för att klara finansieringen. Man klämmer åt verksamheterna från två håll.
Vi måste få ett stopp på vinstuttaget från välfärden. Idag försvinner över 5
miljarder kronor varje år från medborgarna och välfärden i form av vinster till välfärdsbolagen. Störst är vinstuttaget från skolor och äldreomsorg.
Figur 16 Vinster i välfärdssektorerna i miljarder kronor 2000–2023
Not: Rörelseresultat. Källa: SCB.
7.1
Ökade generella statsbidrag och sektorsbidrag till hälso- och sjukvården
Sjukvården är den del av välfärden som drabbats hårdast av regeringens neddragningar de senaste åren och har ett enormt behov av tillskott. För att fortsätta rikta det statliga stödet till vården, där behoven är som störst, föreslår Vänsterpartiet en förlängning av sektorsbidraget till hälso- och sjukvården. Vänsterpartiet vill tillföra 5 miljarder kronor för 2026 och föreslår en förlängning av sektorsbidraget även för 2027 och 2028. På sikt är dock vår fasta övertygelse att den mest effektiva finansieringen av välfärden är via generella statsbidrag som ökat enligt en förutbestämd faktor motsvarande inflationen och befolkningstillväxten.
Sektorsbidraget innebär att regionerna själva beslutar över hur resurserna används, varför stödet till viss del går att likna vid ett generellt statsbidrag till hälso- och sjuk
­
vården. Det är regionerna som är bäst lämpade att besluta över vilka satsningar som behöver prioriteras i respektive region. Större resurser, med stor flexibilitet för regionerna att förfoga över, är också en nyckel för att öka jämlikheten inom vården.
Generellt sett är primärvården den del av vårdkedjan som är i störst behov av upprustning i landets regioner. För att vårdcentralerna ska kunna utgöra basen i vårdkedjan och fungera på ett tillfredsställande sätt krävs en rad förändringar och åtgärder som regeringen inte har förmått att gå vidare med. Primärvården måste rustas upp och tillgängligheten behöver förbättras avsevärt. För att nå dit och för att klara uppdraget på ett tillfredsställande sätt saknas det framför allt resurser. De knappa resurserna innebär en ansträngd arbetsmiljö för de som arbetar i primärvården. Arbets
­
miljön behöver förbättras och arbetstiden förkortas. Utan personal som erhåller goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö kommer det inte att vara möjligt att förverkliga en upprustning av primärvården.
Det bör finnas god tillgång till personal med lämplig utbildning och erfarenhet som kan erbjuda psykologisk behandling inom primärvården. Det är även viktigt att ha tillgång till psykosocial kompetens i form av kuratorer som kan ge stödsamtal samt sjuksköterskor och annan vårdpersonal som kan skapa möjligheter till en god vård för patienterna. Om fler får tillgång till behandling i ett tidigt skede ökar chanserna att förebygga allvarligare tillstånd.
Det behöver finnas en nationell struktur rörande vilken specialistkompetens och vilket vårdutbud en vårdcentral ska tillhandahålla och erbjuda samt placeringen av vårdcentraler. Därför behövs en särskild förstärkning av primärvården med inriktning på vård- och hälsocentraler på landsbygden och i glesbygd.
Vänsterpartiet har under en längre tid varit kritiskt mot de prestationsbaserade kömiljarderna för att de inte kortar vårdköer, inte höjer kvaliteten i vården och inte går att förena med målet om en jämlik vård. Vi anser att satsningen bör avskaffas i sin helhet och resurserna tillföras hälso- och sjukvården genom ökade sektorsbidrag och ökade generella statsbidrag.
Regeringen föreslår ingen höjning av de generella statsbidragen till nästa år. Samtidigt
slopas sektorsbidraget. Detta är långt ifrån vad kommunsektorn behöver i form av generella statsbidrag för att uppfylla sina åtaganden och stora investeringsbehov och för att förhindra fortsatta nedskärningar. Vänsterpartiet föreslår såväl ökade generella stats
­
bidrag som en förlängning och ökning av sektorsbidraget till regionerna.
Vänsterpartiets förslag:
Öka de generella statsbidragen med 8 miljarder kronor 2026. De bör fördelas med 50 procent till kommunerna och 50 procent till regionerna.
Vänsterpartiet avsätter 5 miljarder kronor mer än regeringen i ett förlängt sektors
­
bidrag till sjukvården 2026.
Glesbygdstillägg inom sjukvården
I glest befolkade regioner är det dyrare att bedriva sjukvård på grund av de långa avstånden. Det är svårare och dyrare att i glesbygd bygga upp sjukvårdsenheter för att kunna erbjuda invånarna en rimlig tillgänglighet till vård. Som en följd av det har människor i glesbygdskommuner långt sämre hälsa än genomsnittet, medan boende i
rika kommuner runt storstäderna har bättre hälsa.
[44]
Detta är en konsekvens av marknads
­
logikens
intrång inom sjukvården; tillgången och användningen är som störst där flest och friskaste människor finns. För att säkra tillgången till vård även i glest befolkade områden krävs att vi solidariskt via skattesystemet tillför nödvändiga resurser.
För att adressera de geografiska utmaningarna har begreppet glesbygdsmedicin vuxit fram. Det innefattar en rad kunskapsområden och metodutveckling som syftar till att kompensera för avståndsproblematik och upprätthålla den bredare kompetens som är nödvändig då befolkningsunderlaget är litet och avstånden stora. Att jobba i glesbygd kräver bred medicinsk kunskap med tillämpning i öppenvård, slutenvård och hemsjuk
­
vård. Därutöver fordras ingående kunskap om de sociala, psykologiska, ekonomiska, existentiella och samhällsstrukturella villkor som gäller för människor i glesbygd. Det betyder ett utvecklat och fördjupat närvårdskoncept.
Vården kommer alltid att vara mer kostnadskrävande i glesbygden; därför måste våra gemensamma resurser fördelas efter de förutsättningarna. I vår budget för 2026 avsätter Vänsterpartiet 1 miljard kronor i ett generellt statsbidrag för ett glesbygdstillägg inom sjukvården.
Vänsterpartiets förslag:
Vi avsätter 1 miljard kronor i form av ett generellt statsbidrag för ett glesbygdstillägg inom sjukvården.
Återställ högkostnadsskyddet för läkemedel
Den första juli 2025 förändrades högkostnadsskyddet för läkemedel så att patienterna nu betalar en högre egenavgift. Syftet med höjningen är, enligt regeringen, att förbättra möjligheterna till en hållbar finansiering av läkemedelskostnaderna. Därmed höjdes kostnadstaket i högkostnadsskyddet för läkemedel, från 2
900 kronor till 3
800 kronor. Beloppen inom den s.k. högkostnadstrappan höjdes också i varje steg. Dessutom ändrades det första trappsteget så att patienten betalar 75 procent i stället för 50 procent av kostnaden i intervallet. Sammantaget beräknas avgifterna som den enskilde som mest kan behöva betala under en tolvmånadersperiod öka med 900 kronor. Till följd av höjningarna och utformningen av skydd mot höga kostnader beräknas patienternas samlade egenavgifter för läkemedel öka med ca 540 miljoner kronor för 2025, 2
160 miljoner kronor för 2026 och 2
700 miljoner kronor för 2027.
De läkemedel som omfattas kan i många fall vara livsnödvändiga eller avgörande för att människor ska få en dräglig tillvaro. Höjningen sker i en tid då de svenska hushållen är extremt pressade av en ekonomisk kris som regeringen vägrar att hantera på något annat sätt än att förvärra klyftorna i samhället. De fattigaste delarna av befolkningen, som växt explosionsartat de senaste åren, ska enligt Sverigedemokraternas och regeringens politik bli ännu fattigare genom lägre bostadsbidrag, åtstramningar av försörjningsstödet och nedtrappad a-kassa. De ska inte heller ha råd att köpa sina mediciner. Det beror i grunden på att regeringen prioriterat att sänka skatten med över 70 miljarder kronor under denna mandatperiod, framförallt för den allra rikaste delen av befolkningen.
Höjningen av högkostnadsskyddet genomfördes dessutom utan vare sig analys av de konsekvenser det får för de patienter som inte har råd att betala för sina mediciner eller alternativa förslag och lösningar på de problem som regeringen säger sig vilja lösa.
Höjningen mötte omfattande kritik från en lång rad remissinstanser när regeringen lade fram förslaget. Av kritiken framgår bl.a. att det är många som inte har råd med en kostnadsökning på sina mediciner. När Sveriges Apoteksförening genomförde en enkät bland medarbetare på apotek sa 67 procent av de över 1
000 svarande att de varje vecka möter kunder som avstår från att hämta ut läkemedel på grund av kostnaderna. Nästan 90 procent av medarbetarna såg också att höjningen kommer att innebära att fler avstår från sin behandling.
[45]
Cancerfonden skriver i sitt remissvar att en höjning av hög
­
kost
­
nads
­
skyddet kan påverka drabbades möjlighet att genomföra sin cancerbehandling och att den redan ojämlika cancervården riskerar att bli ännu mer ojämlik. Funktionsrätt Sverige skriver att höjningen riskerar att belasta hälso- och sjukvården eftersom människor som inte tar sin medicin blir ännu sjukare och alltså hamnar i sjukvården i stället för att kunna leva på som vanligt. De får medhåll av bl.a. Astma- och allergi
­
förbundet, Psoriasisförbundet och Sveriges stadsmissioner. Folkhälsomyndigheten skriver att de ser en risk att personer med små ekonomiska marginaler och en relativt hög konsumtion av läkemedel riskerar en försämring av både privatekonomi och hälsa.
I remissvaren har flera kommuner pekat på att ett höjt tak kan innebära att kostnad
­
erna för försörjningsstöd ökar. Regeringens beräkningar visar en kostnadsökning på 60 miljoner kronor 2027 för de hushåll som har ekonomiskt bistånd och behöver köpa läkemedel. Eftersom regeringen inte avser att kompensera för detta kommer kostnad
­
erna antingen leda till en försämrad kommunal ekonomi eller landa på de patienter som har absolut minst marginaler. Att regeringen trots den omfattande kritiken från remiss
­
instanserna och trots det ekonomiska läget och den växande fattigdomen valde att gå
vidare med förslaget utan att analysera konsekvenserna av det eller undersöka alternativa
lösningar visar med all tydlighet vad den prioriterar.
Vänsterpartiet röstade emot förslaget i riksdagen och anser att höjningen bör dras tillbaka.
Vänsterpartiets förslag:
Dra tillbaka höjningen av högkostnadsskyddet för läkemedel. Vi avsätter 2
160 miljoner kronor 2026 för ändamålet.
Reformera tandvården
Tänderna är en del av kroppen och tandvården bör på sikt ingå i sjukvården. Alla ska ha råd att ha bra tänder, inte bara de som kan betala dyra behandlingar. Sedan tandvårds
­
marknaden avreglerades har priserna stigit kraftigt. De höga kostnaderna för under
­
sökning och behandling gör att de som tjänar minst besöker tandläkaren mer sällan eller tvingas att avstå från tandläkarbesök. Personer med väldigt låga inkomster har ingen nytta av dagens högkostnadsskydd eftersom det bara gäller kostnader över 3
000 kronor och endast halva kostnaden ersätts. Det har bidragit till att tandhälsa har blivit en klassmarkör.
Undersökningar visar att sviktande munhälsa påverkar individens förutsättningar på exempelvis arbetsmarknaden.
[46]
Det är även dokumenterat att olika yrken leder till ojämlikheter, såsom att industriarbetare som jobbar natt har en sämre munhälsa.
[47]
Vänsterpartiets reformplaner för tandvården i Sverige syftar till ökad jämlikhet, förbättrad tillgänglighet och en bättre generell tandhälsa i befolkningen. En god tandhälsa förebygger allvarlig infektionssjukdom med risk för hjärt-kärlsjukdomar och allvarliga tandsjukdomar samt behandlar vanligt förekommande tandbesvär i syfte att lindra smärta eller för att öka funktionalitet.
Trots tydliga utfästelser från Sverigedemokraterna om progressiva tandvårds
­
reformer går politiken nu i helt fel riktning. Sverigedemokraterna och regeringen har sänkt åldersgränsen för fri tandvård från 23 till 19 år och slopat det dubbla tandvårds
­
bidraget för personer mellan 23 och 29 år. Reformerna infördes tack vare Vänsterpartiet 2019 och har ökat jämlikheten i munhälsa och tillgängligheten till tandvård för unga vuxna. Många unga vuxna kommer att sluta besöka tandvården i förebyggande syfte när de inte längre har tillgång till avgiftsfri tandvård.
Vänsterpartiet vill gå mycket längre. Vi vill införa ett verkligt högkostnadsskydd inom tandvården. Det skulle ge en betydande fördelningspolitisk effekt. Vårt förslag liknar kostnadsfördelningen inom hälso- och sjukvården. Förslaget innebär att 100 procent av patientens kostnader skulle subventioneras över 1
400 kronor per 12
‑
månadersperiod.
[48]
Patienternas andel av tandvårdskostnaderna i det statliga tandvårdsstödet skulle sjunka från 63 procent till 33 procent med denna reform.
Tandhälsa skulle genom denna reform bli en del av den universella svenska välfärds
­
modellen. Fördelningseffekten är god eftersom patientandelen av avgiften för tandvård minskar och den skattefinansierade delen ökar.
Vänsterpartiets förslag:
Tandvård bör jämställas med sjukvården. Vi avsätter 1 miljard kronor för att återställa tandvårdskostnaderna för unga samt påbörja en riktig tandvårdsreform 2026.
Stärk socialtjänsten
Som en konsekvens av en ökande ojämlikhet och ett djupt rotat klassamhälle lever många barn och vuxna i social utsatthet i Sverige. All form av utsatthet ska så långt det går förebyggas, men när problem uppstår ska samhället kunna bistå med skydd och stöd.
Socialtjänstens medarbetare utför i dag på individuell nivå ett arbete långt utöver vad som kan förväntas. Ändå räcker de inte till. Den ständiga resursbrist som präglar social
­
sekreterares vardag leder till att det inte är möjligt att leverera den sociala service som regler, bestämmelser och i vissa fall lagar reglerar.
Under de senaste åren har förväntningarna på socialtjänsten ökat till följd av en otryggare omvärld, ett hårdare samhällsklimat och försämrade levnadsvillkor för många grupper i samhället. Vi ser ökade skillnader i skolan och svårare ekonomiska förutsätt
­
ningar för många familjer, vilket i sin tur har bidragit till grov kriminalitet där barn är både offer och förövare. Obalans mellan krav och resurser, tillsammans med desinformation, har lett till minskat förtroende för socialtjänsten. Behoven av stöd och hjälp ökar, samtidigt som allt fler socialchefer beskriver det som svårare att klara av socialtjänstens uppdrag med befintliga resurser.
I socialchefsundersökningen 2020 ställde fackförbundet Vision för första gången frågor till socialchefer om kommunernas ekonomiska situation och dess konsekvenser inom det socialpolitiska området. I denna undersökning svarade en stor andel av socialcheferna att de inte hade tillräckliga resurser för att upprätthålla rättssäkerhet och kvalitet. 2023 hade läget förvärrats, enligt samma undersökning. Över hälften av socialcheferna svarade då att de hade svårt att ge insatser individen hade rätt till.
[49]
I årets socialchefsrapport är försämringen dramatisk; nästan 8 av 10 socialchefer (78 procent) uppger att de har svårt eller mycket svårt att ge insatser som de bedömer att individen har behov av och rätt till.
[50]
En tredjedel av socialcheferna har tvingats till mer restriktiva bedömningar (34 procent), avveckling av verksamhet (36 procent) och neddragning av personal (35 procent) för att klara ekonomin. De verksamhetsområden som sticker ut och som har påverkats särskilt negativt av kommunernas ekonomiska förutsättningar är äldreomsorgen och stöd till barn och unga.
Tidningen Socionomen ställde inför 2024 frågor om den ekonomiska situationen till kommunernas socialförvaltningar. Flera personer som Socionomen intervjuade jämförde med 90-talskrisen, som satte djupa spår i socialtjänsternas verksamhet. En rad undersökningar som genomförts visade att en stor andel av personalen inom social
­
tjänsten upplevde att de inte kunde uppfylla lagkraven och tvingades tumma på kvaliteten eftersom resurserna inte var tillräckliga. Ytterligare en konsekvens av resursbristen var att socialtjänsten och äldreomsorgen hade svårt att både behålla och rekrytera personal.
[51]
Den 1 juli trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Lagen är efterlängtad av såväl professionen som politiken och samhället i stort. Förändringarna är i huvudsak bra och välkomna. Vänsterpartiet står bakom den nya socialtjänstlagen och menar att den kan utveckla socialtjänstens arbete i rätt riktning, framför allt genom ett större fokus på förebyggande arbete och tidigare insatser och på att verksamheten ska bedrivas i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Vi ser samtidigt att det finns flera delar av den som kan förbättras ytterligare för att den ska kunna uppfylla de högt ställda förhoppningar som finns på den (se motion 2024/25:3337).
Det största problemet är otillräckliga resurser, något som lyfts av en lång rad centrala aktörer i framtagandet av den nya socialtjänstlagen. Socialtjänstens resurstilldelning är central för att den ska fungera som önskvärt. Otillräckliga resurser leder till krav på prioriteringar och svåra val mellan insatser som samtliga behövs. Det förebyggande arbete som ska prioriteras upp genom den lagändringen kommer att ställas emot de behovsprövade och ofta mer omfattande insatserna samt socialtjänstens krävande och viktiga utredningarbete. Resurserna är också avgörande för att kunna säkerställa goda förutsättningar för socialtjänstens medarbetare genom goda arbetsvillkor och en god arbetsmiljö.
Regeringen har avsatt resurser för implementeringen av lagen och för socialtjänstens omställning, vilket är välkommet och nödvändigt, men för det arbete som sedan vidtar saknas tillräckliga resurser. Vänsterpartiet vill se en socialtjänst som har de resurser som krävs för att kunna utföra sitt uppdrag på bästa möjliga sätt.
En generell höjning av statsbidragen till kommuner och regioner, som beskrivs ovan, är en viktig del i att stärka socialtjänstens resurser. Vänsterpartiet vill också satsa särskilt på socialtjänstens arbete med barn och unga i riskgrupp och mäns våld mot kvinnor.
Vänsterpartiets förslag:
1 miljard kronor mer riktad till socialtjänstens arbete med barn och unga i riskgrupp.
350 miljoner kronor mer till socialtjänstens arbete med mäns våld mot kvinnor
Fler vuxna i förskolan
Förskolan ska lägga grunden för resten av livet och personalen ska ha tiden och kompetensen att ge alla barn det stöd de behöver för att kunna utvecklas utifrån sina förutsättningar. Rätten till en bra förskola för alla barn är en självklarhet. Bra barn
­
omsorg är också en förutsättning för att kvinnor och män ska kunna förvärvsarbeta på lika villkor. Inom förskolan löper dock personalen större risk att drabbas av stress
­
relaterade sjukdomar jämfört med andra yrkesgrupper på arbetsmarknaden. I en ekono
­
miskt orolig tid ser vi hur kommunerna tvingas att dra ner på resurser och samtidigt föds det färre barn i Sverige, vilket gör att man i många kommuner tvingas att skära i verksamheten på grund av besparingar och lägga ned förskolor för att det inte finns tillräckligt med barn för att fylla dem.
1990-talskrisen innebar en kraftig försämring av personaltätheten. Personalen i förskolan har minskat. Rektorerna har blivit färre, och även måltidspersonal och vaktmästare. Idag är det ca 40 procent av personalen som jobbar i förskolan som helt saknar någon form av utbildning för arbete med barn. I Sverige är varannan barngrupp för stor (55 procent 2024) i förhållande till Skolverkets rekommendationer, enligt en rapport från Sveriges Lärare. Det finns stora regionala skillnader och i flera kommuner är över 90 procent av barngrupperna större än de borde vara.
För att höja kvalitén i förskolan föreslår Vänsterpartiet därför en reglering av barn
­
grupperna genom att man likt Norge reglerar hur många barn det får vara per anställd. Max 3 barn per vuxen för barn upp till och med 3 år och max 5 barn per vuxen i grupperna med barn som är 4–5 år. Samtidigt föreslås barngruppernas storlek regleras till max 12 barn i grupperna med barn under 3 år och max 15 barn i grupperna med barn över 3 år. Förslaget innebär även att staten ska ta det ekonomiska ansvaret för att hålla detta, inte kommunerna. En lagstiftning kring personaltäthet behöver tas fram och träda i kraft i kombination med det kompetenshöjande barnskötarlyftet. I budgeten avsätter vi medel för en stegvis ökad personaltäthet.
För att förskolan ska kunna utvecklas och rekrytera mer personal krävs det en utveckling av de olika yrkesrollerna. Därför föreslår Vänsterpartiet ett riktat barnskötar
­
lyft. En utbildningssatsning som liknar Äldreomsorgslyftet. Personalen får kombinerat med arbete utbilda sig till barnskötare. Många har lång erfarenhet och kommer att kunna validera sina kunskaper och tillgodoräkna sig delar av utbildningen. Som en del av detta är det också viktigt att skydda yrkestiteln barnskötare. Titeln barnskötare bör reserveras för personer med en examen från barn- och fritidsprogrammet eller med motsvarande utbildning/yrkespaket på komvux. En skyddad yrkestitel höjer statusen på yrket och i förlängningen kvaliteten i verksamheten.
Vänsterpartiets förslag:
Vi avsätter 500 miljoner kronor för att stegvis minska barngrupperna i förskolan med start 2026.
Vänsterpartiet vill också se ett riktat barnskötarlyft, i likhet med det som genomförts inom äldreomsorgen. Vi avsätter 250 miljoner kronor för detta ändamål 2026.
Kraftigt förstärkt elevhälsa
De allra flesta barn och unga i Sverige mår bra. Men allt fler drabbas av psykisk ohälsa. Vänsterpartiet menar att skolan i hela sin verksamhet måste verka för att bevara och främja elevernas hälsa och för att stödja eleverna om de trots förebyggande insatser mår dåligt, fysiskt eller psykiskt. Det handlar inte bara om att det ska finnas fungerande skolhälsovård, utan också om att skolan ska ge kunskap om hälsa.
Forskning visar att individernas hälsa är beroende av faktorer som kön, klass, etnicitet,
sexuell läggning med mera. Exempelvis visar forskning att hos elever som sökt till yrkesförberedande program i gymnasieskolan förekommer psykosomatiska besvär i mycket större utsträckning än bland elever som sökt studieförberedande program. Dessutom visar forskning att flickor har psykosomatiska besvär dubbelt så ofta som
pojkar. Sådana besvär är också dubbelt så vanliga hos pojkar med utlandsfödda föräldrar
som hos dem med svenskfödda föräldrar.
Elevernas hälsa ska uppfattas som en fråga för hela skolan, inte bara för den enskilde eleven. Om en elev har hög frånvaro, svårigheter i skolarbetet, svårigheter i sociala relationer etc., ska orsaker även sökas i skolan som helhet, inte åtgärdas genom att ogiltig frånvaro skrivs in i ordningsomdömen eller betyg. För att skolsköterska, kurator och psykolog ska kunna ingå i det förebyggande arbetet måste de finnas närvarande i skolverksamheten.
Alla barn och unga ska få det stöd och den vård de behöver likvärdigt oavsett var i landet de bor. Vänsterpartiet föreslår därför att personaltätheten inom elevhälsan byggs ut kraftfullt genom ett reglerat tak för antal elever per respektive yrkesgrupp. Utgångs
­
punkten är vad de olika professionerna anser är rimliga nivåer.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett nyckeltal för elevhälsa vid varje skolenhet. Vi avsätter 1 miljard 2026.
Lägre avgifter i förskola
och fritidshem
I Skolinspektionens stora utvärdering av förskolan var den övergripande slutsatsen att kvaliteten varierar alltför mycket.
[52]
Det är allvarligt eftersom förskolans kompensa
­
toriska uppdrag blir påtagligt i en samhällsutveckling med ökad skolsegregation och socioekonomiska skillnader. En samstämmig forskning visar att en förskolas möjlighet att vara utjämnande är avhängig av dess kvalitet. Allra störst betydelse har det för barn från ekonomiskt och socialt utsatta förhållanden.
[53]
Vänsterpartiet anser att alla barn i Sverige ska erbjudas likvärdig tillgång till förskola.
Eftersom förskoleavgiften kan utgöra ett hinder för hushåll med små resurser vill vi genomföra en riktad sänkning av den. Förslaget innebär att det införs ett fribelopp om 20
000 kronor per månad och att den nuvarande gränsen för när maxtaxan börjar gälla höjs med 20
000 kronor per månad. Fribeloppet gör att den nuvarande nivån på max
­
taxan inte påverkas. Förslaget skulle innebära att hushåll med inkomster upp till 20
000 per månad inte betalar någon avgift alls. Hushåll med inkomster mellan 20
000 och 74
800 kronor får sänkt avgift och hushåll med inkomster över 74
800 kronor per månad får samma avgift som i dag. Till följd av förslaget får omkring 300
000 hushåll sänkt förskoleavgift.
Tabell 1 Skillnad i förskoleavgift per månad i kronor
Hushållsinkomst
[54]
1 barn
2 barn
3 barn
20
000
600
1
000
1
200
30
000
600
1
000
1
200
40
000
600
1
000
1
200
50
000
600
1
000
1
200
60
000
583
972
1
166
70
000
283
472
566
80
000
0
0
0
Not: Egna beräkningar.
Fritidshemmen är en del av en samlad skoldag och ska därför hålla lika hög kvalitet som skolan. Fritidshemmen har också en viktig roll vad gäller informellt lärande. Barn till högutbildade går betydligt oftare på fritidshem än barn vars föräldrar har kortare utbildning. Dessutom vet vi att barn i ekonomiskt utsatta hushåll deltar i mindre utsträckning i organiserade fritidsaktiviteter. Detsamma gäller barn med ensamstående föräldrar, varav de flesta är kvinnor, barn i arbetarhushåll och barn vars föräldrar är födda utomlands. För dessa barn är rätten till bra fritidshem än viktigare. För att fler barn ska kunna ta del av fritidshemmens viktiga verksamhet föreslår Vänsterpartiet att ett fribelopp införs för fritidshemsavgiften så att de med låga inkomster betalar en lägre avgift än i dag, enligt samma utformning som för förskolan. Till följd av förslaget skulle omkring 250
000 hushåll få sänkt fritidshemsavgift jämfört med i år.
Tabell 2 Skillnad i fritidshemsavgift per månad i kr
Hushållsinkomst
[55]
1 barn
2 barn
3 barn
20
000
380
570
760
30
000
400
600
800
40
000
400
600
800
50
000
400
600
800
60
000
389
583
777
70
000
189
283
377
80
000
0
0
0
Not: Egna beräkningar.
Precis som inom förskolan behövs personalförstärkningar och staten behöver gå in med mer resurser som fördelas efter behov. Det skulle förbättra möjligheterna att bedriva en meningsfull verksamhet med hög pedagogisk kvalitet. Vänsterpartiet vill se en särskild satsning på ökad personaltäthet i fritidshem där behoven är som störst.
Vänsterpartiets eget förslag till sänkning av förskole- och fritidshemsavgifterna innebär att vi avvisar regeringens förstärkning av maxtaxan. Maxtaxan i sig är en åtgärd som ekonomiskt gynnar höginkomsttagare eftersom alla hushåll som idag tjänar över 59
440 betalar samma avgift. Därför avvisar Vänsterpartiet regeringens förslag till införande av ett fribelopp riktat mot alla barnfamiljer till förmån för vårt eget mer generösa förslag till fribelopp som är avgränsat mot hushåll som tjänar under 79
440 kr.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett statligt finansierat fribelopp i förskoleavgiften.
Inför ett statligt finansierat fribelopp i fritidshemsavgiften.
En statligt finansierad satsning på ökad personaltäthet där behoven är som störst. För det avsätter vi 250 miljoner kronor per år.
Vi avvisar regeringens förslag om förstärkning
av maxtaxan till förmån för vårt eget förslag som är mer generöst och avgränsat till hushåll med lägre inkomster.
Högre utbildning: universitet och högskola
Universitet och högskolor ska enligt lagen ägna sig åt utbildning och forskning samt åt att samverka med samhället och att resultaten kommer samhället till del på ett produktivt sätt. Det är viktigt för att skapa välstånd och ett öppet och demokratiskt samhälle.
Nuvarande resursfördelningssystem för högre utbildning har funnits i 30 år. I dag får utbildningarna en finansiering som styrs av en prislapp där olika utbildningar får olika anslag. Vänsterpartiet menar att dessa prislappar behöver ses över och finansieringssystemet göras om så att finansieringen följer högskolans och utbildningarnas behov och förändringar i kostnader. I väntan på en mer genomgripande förändring föreslår Vänsterpartiet en höjning av samtliga prislappar med 1
000
kr per helårsstudent.
Genom forskning skapas ny kunskap. Denna kunskap är viktig för att utveckla ekonomin, skapa arbetstillfällen, förbättra välfärden och skapa ett ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Forskning behövs även för att utsätta vårt samhälle för kritisk granskning i syfte att utveckla demokratin och kultur- och samhällslivet. Därför behövs ett ökat stöd till den fria forskningen.
Vänsterpartiet stödjer en sammanhållen forskningspolitik och står bakom ambitionerna om en mer jämställd akademi. Styr- och resursutredningens resonemang om forskningsmedel tydliggjorde att lärosätenas anslag för forskning behöver öka. Vi vill avsätta ytterligare 500 miljoner kronor per år från 2025 till forskning, genom en förstärkning av basanslagen. Denna satsning är inte styrd eller riktad utan används på de sätt som lärosätena anser mest lämpligt.
Vänsterpartiet vill se ett avskaffande av hyrpersonal i vården från 2027. Det är helt centralt att ett sådant stopp kombineras med andra åtgärder från staten för att säkra personalförsörjningen inom vården. Vi har därför föreslagit ett tiopunktsprogram för att avskaffa hyrpersonal i vården, med en särskild satsning på fler utbildningsplatser i Norra sjukvårdsregionen och även glesbefolkade regioner.
[56]
Vänsterpartiets
förslag:
Avsätt 100 miljoner kronor extra till forskning genom förstärkning av basanslagen 2026.
Höjd ersättning till alla högskoleutbildningar med 320 miljoner 2026.
Utöka läkarutbildningen med 500 platser åren 2026–2030. Fokus ska ligga på Norra sjukvårdsregionen.
Utöka sjuksköterskeutbildningen snarast med 1
000 nya utbildningsplatser med fokus på Norra sjukvårdsregionen. Den totala kostnaden beräknas bli 250 miljoner kronor, för båda utbildningarna.
Skriv av studieskulderna för vårdutbildad personal som väljer att bo och arbeta i glesbefolkade regioner, på tio år. Den totala kostnaden för nya studiemedel samt avskrivningar beräknas bli 115 miljoner kronor.
Stöd till folkbildningen
Folkbildningen är en viktig plattform för människors möjlighet till bildning och utveckling under hela livet. Den stärker demokratin och människors möjlighet att delta i samhället. Vänsterpartiet avvisar regeringens stora sänkning av stödet till studie
­
förbunden. Studieförbunden fyller en unik roll i svensk utbildning och når ut till fler och är bredare. De är för många en första kontakt med det svenska föreningslivet och en väg in i samhället.
Regeringen har skurit ned på detta område. Vänsterpartiet väljer därför att öka stats
­
bidraget och satsar 500 miljoner kronor mer än regeringen på studieförbunden år 2026.
I folkbildningssammanhang har folkhögskolorna en alldeles särskild roll i att erbjuda utbildning för dem som saknar grundskole- eller gymnasieutbildning och ett viktigt mål är att utjämna utbildningsklyftor och att höja utbildningsnivån generellt i samhället. Folkbildningen möjliggör också att människor kan ta del av kultur, skapa kultur och verka inom kulturen oavsett var i landet man bor.
Folkbildningsanslaget har ingen löne- och prisuppräkning och har därför urholkats över tid. Samtidigt är en allt större andel av deltagarna i behov av särskilt stöd. Läget på
landets folkhögskolor blir mer och mer akut och Vänsterpartiet vill därför se ett förstärkt
bidrag per årsplats. Vi föreslår en ökning av anslaget med 160 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag 2026.
Folkhögskolan fyller också en viktig roll vid hög arbetslöshet såsom läget är idag. Man är bra på att nå dem med kort utbildning som står långt ifrån arbetsmarknaden. Idag ser vi ett ökat tryck på antalet sökande och behovet av dessa utbildningssatsningar är därför stort. Vänsterpartiet föreslår en särskild satsning med 2
000 extra platser på folkhögskola 2025–2027. För ändamålet avsätter vi 220 miljoner kronor år 2026.
Asylsökande och de flyktingar från Ukraina som inte haft rätt att läsa sfi har erbjudits insatserna Svenska från dag 1 och Vardagssvenska genom studieförbunden. Studie
­
förbunden bedömer att det här är grupper som fortsatt behöver mycket stöd. Vi beklagar att regeringen tagit bort den tidigare riktade satsningen för asylsökande och vissa nyanlända långt ifrån arbetsmarknaden. Vänsterpartiet föreslår att ett nytt riktat stöd för särskilda folkbildningsinsatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare införs och avsätter 60 miljoner kronor år 2026 för detta.
Vänsterpartiets förslag:
Stärk folkbildningen med 940 miljoner kronor per år.
Idrott
för alla
Barn och ungdomars deltagande i idrott har blivit en klassfråga. Det påverkar både rätten till en meningsfull fritid och rätten till fysisk och psykisk hälsa. Det finns en tydlig koppling mellan låg socioekonomisk status och ohälsa. För Vänsterpartiet är det mycket angeläget att utjämna dessa växande klyftor bland barn och ungdomar. Idrottande, i förening, spontant med vänner eller på egen hand, har stor potential att ge människor glädje, välmående och ett socialt sammanhang. När klyftor, utanförskap och social otrygghet ska bekämpas är därför idrotten en mycket viktig aktör.
Det behövs pengar för att föreningarna ska kunna upprätthålla sin verksamhet när mycket blivit dyrare. I slutänden blir det medlemmarna i föreningen som får betala via ökade deltagaravgifter, vilket riskerar att utestänga ännu fler barn. En höjning av det generella anslaget till idrotten möjliggör en satsning på idrott i svaga områden.
Vi vill även se en ökad ekonomisk satsning riktad specifikt till parasporten. Samhället
måste kunna garantera allas rätt till motion och föreningsidrott och parasporten är en viktig del i det.
Vänsterpartiets förslag:
Stärk idrotten för alla med 425 miljoner kronor per år.
Kulturskolor för alla barn
I en tid där kommunerna får det mer och mer kämpigt är kulturskolan en verksamhet som riskerar att bli lidande. Kulturskolan är en av landets största barn- och ungdoms
­
kulturverksamheter och spelar en viktig roll för barns och ungas kulturskapande. Alla barn ska uppmuntras att söka kunskap och lära sig nya saker, vidga sin värld och få ta del av nya sammanhang. Barn som ges möjlighet att utöva kultur får ökat självförtro
­
ende, stärker sin problemlösningsförmåga och blir bättre på socialt samspel. Drama, dans, bildkonst, film, musik och andra kulturyttringar är viktiga för att stärka barns möjligheter att uttrycka sig med mer än det talade språket.
Kulturskolan måste säkras och det behövs en förstärkning av det nationella stödet.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt medel för att utveckla landets kulturskolor och öka tillgängligheten med 100 miljoner kronor per år.
8
Hushållens ekonomiska situation
Till följd av de senaste årens höga inflation har omkring tio års reallöneökning raderats ut. De senaste årens snabba prisökningar på basvaror såsom el, boende, mat och driv
­
medel gör att fler hushåll får svårt att klara sin grundläggande försörjning. Regeringen har inte lagt fram ett enda förslag riktat till de hushåll som har det sämst ställt under mandatperioden. Istället har de bara i år sänkt skatterna för sig själva med 4
000
kr i månaden och för statsministern med 4
700
kr i månaden, samtidigt som en under
­
sköterska bara får cirka 200 kronor i månaden i sänkt skatt.
Maten har blivit nästan 3
000
kr dyrare i månaden för en familj med två barn sedan 2022. Hela hushållsbudgeten för en barnfamilj är 12
000 kronor dyrare varje månad i jämförelse med 2020.
[57]
Antalet som lever i materiell och social fattigdom
[58]
hade nästan fördubblats i Sverige 2024 jämfört med 2021. För måttet allvarlig materiell och social fattigdom
[59]
var ökningen ännu tydligare och uppgick till över 110 procent, vilket motsvarade närmare 170
000 människor. Av de indikatorer som mäter materiell och social fattigdom är det vanligast i Sverige att inte ha råd att betala en större oförutsedd utgift – 20 procent av befolkningen som är 16 år och äldre klarar inte det. Den näst vanligaste är att inte ha råd med en veckas semester per år, vilket gäller 11 procent av befolkningen.
Figur 17 Fattigdomens utveckling i Sverige 2021–2024, antal människor
Källa: SCB.
Kronofogden rapporterar fortsatt om dramatiska ökningar av antalet skuldsatta och de samlade skuldbeloppen. Vidare fortsätter antalet ansökningar om och verkställande av vräkningar att öka. Det gäller även vräkningar där barn är berörda.
[60]
Figur 18 Antalet skuldsatta och skuldbeloppet i indrivningsdatabasen
Källa: Kronofogden.
Den här utvecklingen syns inte bara i statistiken. Hjälporganisationer har under flera år vittnat om hur de har behövt ställa om sina verksamheter för att möta nya grupper och ta ett allt större ansvar när de offentliga skyddsnäten monteras ned. Av en undersökning som Rädda Barnen, Röda Korset, Hyresgästföreningen och Majblomman nyligen publicerat framgår att 29 procent av de ensamstående föräldrarna med låga inkomster har haft svårigheter att äta sig mätta. Det är en ökning med 9 procentenheter jämfört med 2024. 50 procent bland ensamstående föräldrar med låg inkomst uppger att de vid något eller flera tillfällen har haft svårt att ha råd att köpa näringsrik mat. Bland sammanboende föräldrar med låga inkomster är motsvarande siffra 30 procent. 44 procent bland ensamstående föräldrar har behövt låna pengar av en närstående, vän eller bank för att betala grundläggande utgifter som hyra, el och mat. Motsvarande siffra bland sammanboende med låg inkomst är 30 procent.
27 procent av ensamstående och 21 procent av sammanboende föräldrar har haft svårigheter att kunna betala räkningar kopplade till sitt boende de senaste 6 månaderna.
I undersökningen beskriver de svarande hur de har svårt att få råd till mat i slutet av månaden och tvingas att avstå från att köpa kläder som barnen behöver eller delta i olika aktiviteter.
[61]
Målen för den ekonomiska familjepolitiken är att bidra till en god ekonomisk levnadsstandard för alla barnfamiljer, att bidra till minskade skillnader i de ekonomiska villkoren mellan hushåll med och utan barn samt att bidra till ett jämställt föräldraskap. Förmågan hos förmånerna i den ekonomiska familjepolitiken att minska den ekono
­
miska utsattheten har minskat markant under 2000-talet. Räknar man bort den ekono
­
miska familjepolitikens ersättningar från hushållens disponibla inkomster hade före
­
komsten av låg relativ ekonomisk standard varit lika stor under 2024 som vid millennie
­
skiftet, omkring 24 procent. 2000 minskade andelen barnhushåll med låg relativ ekonomisk standard med nära två tredjedelar, tack vare förmånerna – från 23 procent om förmånerna inte hade funnits till 8 procent med förmånerna. 2024 beräknas den ha bidragit med en minskning från 24 procent till 16 procent. Det är framför allt de behovs
­
prövade bidragen som har mist sin förmåga att minska andelen ekonomiskt utsatta hushåll.
[62]
När samhällets orättvisor och klassklyftorna ökar skapas en mer gynnsam grogrund för grov kriminalitet, särskilt i de fattigaste områdena. Välfärden och de skyddsnät som ska finnas runt barn som ligger i riskzonen för att hamna i gängens klor har monterats ned. Resultatet av det ser vi nu. Det är ett svek och ett samhällsmisslyckande. För att få ned brottsligheten går det inte bara att vara hård mot de kriminella; det gäller att vara smartare än de kriminella. Vissa straff kan behöva höjas, men mycket mer fokus måste riktas mot att förhindra rekryteringen av nya barn till gängkriminalitet.
Vänsterpartiet har en mängd förslag för att underlätta för hushållen i krisen. Fler av dem presenteras nedan. Utöver dem har vi lagt en rad förslag som syftar till att reglera marknader som idag inte fungerar. Under de senaste årens extrema inflation har det blivit allt tydligare att marknader som domineras av ett fåtal aktörer leder till stora möjligheter för dessa aktörer att sätta alldeles för höga priser och ta ut för höga vinster. Vänsterpartiets förslag för att åtgärda dessa problem omfattar såväl elmarknaden som livsmedelsbranschen och bolånemarknaden.
8.1
Höj och inflationsskydda barnbidraget
Att inte ha råd med en oförutsedd utgift är en slags ekonomisk utsatthet som skiljer sig stort beroende på bland annat kön och familjesituation. Ensamstående föräldrar är en grupp som ofta har det ekonomiskt svårare. För ensamstående mammor är det exempelvis betydligt svårare än för ensamstående pappor att möta oförutsedda utgifter, 52 procent jämfört med 29 procent.
Figur 19 Andel ensamstående föräldrar med ekonomiska svårigheter 2024, kvinnor och män
Källa: SCB.
En tredjedel av ensamstående mammor har inte heller ekonomisk möjlighet att regel
­
bundet delta i fritidsaktiviteter, jämfört med åtta procent bland de ensamstående papporna. När SCB undersökte barns levnadsförhållanden uppgav nästan 40
000 barn mellan 12 och 15 år att de inte kunnat följa med kompisar på en aktivitet eftersom det kostade för mycket. Det är 8 procent av barnen i åldersgruppen.
Barnbidragets värde har urholkats under lång tid. När Vänsterpartiet fick igenom en höjning av barnbidraget i budgetförhandlingarna med S-MP-regeringen 2018 var det första gången som barnbidraget höjdes sedan 2006. Bidragets faktiska värde hade då successivt sjunkit med 11 procent och i takt med att det reala värdet minskade sjönk bidragets förmåga att utjämna de ekonomiska villkoren mellan familjer med och utan barn.
Sedan den senaste höjningen 2018 har priserna på hushållens basvaror såsom mat, boende, hushållsartiklar och bränsle skenat. Eftersom barnbidraget inte höjts i takt med att priserna ökat har barnbidraget återigen urholkats och barnfamiljerna har inte längre samma ekonomiska stöd av ersättningen.
Våren 2025 konstaterade Swedbank i en analys att barnbidraget endast täcker 25 procent av de nödvändiga kostnaderna för en 10-åring. Det kan jämföras med 28 procent 2023 och 40 procent 2018. Swedbank konstaterar vidare att barnbidragets reala nivå inte varit lägre någon gång under de över 50 år som banken har följt hushållens ekonomi.
[63]
Barnbidraget behöver höjas och dessutom skyddas mot framtida inflation. Vänster
­
partiet anser därför att barnbidraget bör ökas med totalt 400 kronor per månad 2026 för att komma upp på en nivå så att barnbidraget återigen kan bidra till att täcka hushållens basala utgifter, och därefter bör barnbidraget prisindexeras så att inte dess värde på nytt urholkas i takt med inflationen.
En analys av hur en höjning av barnbidraget skulle fördela sig över olika inkomst
­
deciler visar att hushåll med lägst inkomster skulle få mest, såväl i kronor som i procent.
Figur 20 Förändring av genomsnittlig ekonomisk standard av höjt allmänt barnbidrag med 400 kronor per månad och barn, år 2026
Källa: RUT 2025:1258.
Vänsterpartiets
förslag:
Höj barnbidraget med 400 kronor per månad 2026. Därefter ska det prisindexeras. Vi avsätter 8,8 miljarder kronor 2026.
Höj och reformera bostadsbidraget
Fram till 1996 var både inkomst- och bostadskostnadsgränserna i bostadsbidraget indexerade. Sedan dess krävs politiska beslut för att de ska hänga med inflationen och löneutvecklingen – beslut som sittande regeringar endast undantagsvis tagit. I dag
betalar den absoluta majoriteten av mottagarna av bostadsbidraget hyror som är betydligt
högre än taket i bidraget, vilket gör att de kompenseras för en relativt liten del av hyres
­
kostnaderna. Som en effekt av att inkomstgränsen inte hållit jämna steg med inkomst
­
utvecklingen är det allt färre som har så låga inkomster som krävs för att omfattas av bostadsbidraget.
Bostadsbidraget kan aldrig kompensera fullt ut för en situation med brist på bostäder som trissar upp priserna på boende. Där behövs en aktiv bostadspolitik. Däremot fyller bostadsbidraget ett viktigt syfte i fråga om att se till att folk har råd med ett fullvärdigt boende. Med tanke på att många hushåll i Sverige har problem med att få vardags
­
ekonomin att gå ihop – ofta p.g.a. höga boendekostnader – har bostadsbidraget en mycket viktig roll att spela.
Under pandemin införde regeringen tillfälliga höjningar av bostadsbidraget efter påtryckningar från bl.a. Vänsterpartiet. Dessa gällde juli till december 2020 och motsvarande period 2021. Till följd av den höga inflationen infördes samma tillfälliga höjning under motsvarande period 2022. De tillfälliga höjningarna uppgick vid samtliga dessa tillfällen till 25 procent av storleken på det preliminära bostadsbidraget. Omkring 120
000 hushåll fick varje månad ett höjt bostadsbidrag med i genomsnitt omkring 750 kronor under de perioder höjningarna gällde. Genom budgetbeslutet för 2024 genom
­
fördes ytterligare en förlängning av det tillfälligt höjda bostadsbidraget. Förlängningen gällde det första halvåret 2024 och under den perioden fick mottagarna av bostadsbidrag 40 procent mer än deras preliminära bostadsbidrag. Höjningen innebar att tilläggs
­
bidraget ökade till omkring 1
200 kronor i genomsnitt. Genom vårändringsbudgeten för 2024 förlängdes den tillfälliga höjningen av bostadsbidraget ytterligare ett halvår.
I budgeten för 2025 förlängde regeringen tilläggsbidraget till den 30 juni 2025 men sänkte nivån tillbaka till 25 procent av det preliminära bostadsbidraget. I vårändrings
­
budgeten 2025 föreslogs ingen förlängning av tilläggsbidraget, trots omfattande kritik från Vänsterpartiet, övriga oppositionspartier och en lång rad civilsamhälles
­
organisa
­
tioner och debattörer. Regeringen har motiverat avskaffandet av tilläggsbidraget med att ”inflationsbekämpningen har haft effekt och kampen mot den höga inflationen är nu vunnen”. Att inflationen gått ned betyder att prisökningstakten sjunkit, inte att priserna sjunkit. De som har bostadsbidrag lever med mycket små resurser.
Vänsterpartiet har välkomnat det tillfälliga förhöjda bostadsbidraget men hela tiden påtalat att bostadsbidraget behöver reformeras i grunden. Ett höjt bostadsbidrag bör konstrueras så att andra inkomster, t.ex. försörjningsstöd, inte minskar i samma omfattning som bostadsbidraget ökar. För att fler ska kunna ta del av bostadsbidraget behöver inkomstgränserna höjas så att fler får rätt till bidraget och fler får ett större bidrag. Likaså behöver gränserna för bostadskostnaderna höjas. I dag betalar den absoluta majoriteten av bostadsbidragsmottagarna hyror som är högre än taket för bostadsbidraget, vilket gör att de kompenseras för en relativt liten del av hyres
­
kostnaderna. Dessa båda gränser behöver sedan inkomstindexeras så att deras värde inte urholkas från år till år.
I och med att boendekostnaderna ökat kraftigt de senaste åren och bidrar till att många
hushåll är ekonomiskt pressade anser Vänsterpartiet att det är rimligt att fler grupper, även hushåll utan barn, omfattas av bostadsbidraget. Våra förslag för att reformera bostadsbidraget beskrivs närmare i motionen En starkare ekonomisk familjepolitik (mot. 2025/26:2781).
I väntan på att bostadsbidraget reformeras i grunden bör tilläggsbidraget på den förhöjda nivån om 40 procent av det preliminära bostadsbidraget återinföras. Vänster
­
partiet avsätter 1,3 miljarder kronor för ändamålet 2026.
Vänsterpartiets förslag:
Återinför tilläggsbidraget i bostadsbidraget på den förhöjda nivån om 40 procent av det preliminära bostadsbidraget.
Höj tak och ersättningsnivåer i socialförsäkringen
Socialförsäkringarna har urholkats under flera års tid. Det gäller inte minst pensionerna och sjukförsäkringen, inkluderat arbetsskadeförsäkringen, men också flera av de ersättningar och bidrag som tillhör familjepolitiken.
Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) har analyserat utvecklingen av social
­
försäkringsförmånerna under de senaste 30 åren. Inspektionen kom fram till att 14 procent av männen och 2,4 procent av kvinnorna hade inkomster över inkomsttaket i sjukpenningen 1992. 2017 var motsvarande andelar 57,4 procent av männen och 37,8 procent av kvinnorna.
För att stärka socialförsäkringens inkomstutjämnande effekt anser Vänsterpartiet att ersättningarna i den bör vila på ett antal principer som varierar beroende på typ av ersättning. Vänsterpartiet anser att de inkomstrelaterade ersättningarna, inkluderat tak och grundnivåer, ska inkomstindexeras på sikt. Inkomstindexeringen ska börja tillämpas från 2027, efter att vi höjt nivåerna i flera ersättningssystem. Kostnadsrelaterade ersättningar såsom barnbidrag och bostadsbidrag ska prisindexeras och fasta belopp ska endast användas undantagsvis. Vidare anser vi att ersättningsnivåer och tak bör utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. Dessa principer vägleder Vänsterpartiets politik avseende tak och nivåer på ersättningar inom socialförsäkringen.
Den 1 januari 2022 höjdes taket i sjukpenningen till 10 prisbasbelopp. Taket i sjuk
­
ersättningen ligger på 8 prisbasbelopp, medan föräldraförsäkringen ligger på 10 prisbas
­
belopp och graviditetspenningen och den tillfälliga föräldrapenningen (vab) på 7,5 pris
­
basbelopp. Vänsterpartiet anser att taken i transfereringssystemen bör vara enhetliga och utformas så att 80 procent av löntagarna får 80 procent av lönen i ersättning. För att nå dit behöver taken höjas. Vänsterpartiet vill se en höjning av taken i samtliga delar av socialförsäkringen.
Flera ersättningsnivåer inom sjukförsäkringen behöver höjas. Vänsterpartiet vill höja taket i sjukpenningen för arbetssökande från dagens 543 kronor per dag till 753 kronor per dag. Därefter bör det inkomstindexeras.
Vi vill också avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80 procent av sin SGI i stället för 75 procent som i dag.
Vänsterpartiet anser vidare att ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen bör höjas till 80 procent av antagandeinkomsten och att garantinivån bör höjas.
Vänsterpartiets förslag:
Höj taken för tillfällig föräldrapenning och sjuk- och aktivitetsersättning. Vi avsätter 700 miljoner för detta 2026.
Höj taket i sjukpenningen för arbetssökande till 753 kronor per dag och inkomst
­
indexera det. Vi avsätter 800 miljoner för detta 2026.
Avskaffa bestämmelserna om sjukpenning på fortsättningsnivå så att den som har sjukpenning i över ett år fortsatt får 80 procent av sin SGI. Vi avsätter 500 miljoner för detta 2026.
Höj ersättningsnivån i sjuk- och aktivitetsersättningen. Vi avsätter 1,25 miljarder för ett första steg 2026.
Avskaffa karensavdraget
I ett läge där hushållen vänder på varje krona blir det kostsamt att stanna hemma när
man är sjuk. För den som arbetar inom Kommunals avtalsområden, yrken där de anställda
ofta utsätts för smitta, kostar varje sjuktillfälle omkring 1
000 kronor före skatt i karens
­
avdrag. På ett år blir det i genomsnitt 3
000–6
000 kronor i uteblivna inkomster. En betydande summa för de allra flesta.
Även sjuknärvaron kostar pengar, både för samhället och för individen. Den direkta kostnaden kommer i form av att smittspridningen ökar och fler riskerar att insjukna när anställda går till jobbet trots att de egentligen borde vara hemma och bli friska. På sikt riskerar den som upprepade gånger är sjuknärvarande att få sämre hälsa och ökad risk både för långtidssjukskrivning och förtida pension, enligt SHOP-studien vid Karolinska institutet. En kostsam konsekvens både för den enskilda och för samhället i stort, och något som till stor del skulle kunna avhjälpas genom ett slopat karensavdrag.
Sverige är i dag det enda landet i Norden som har karensavdrag. Tyvärr tyder inget på att det kommer att avskaffas. Under coronapandemin infördes en tillfällig ersättning för karensavdraget (karensersättning), tack vare Vänsterpartiet och flera pådrivande fackförbund. Denna ersättning är slopad sedan den 1 april 2022. S-regeringen tillsatte i mars 2022 en utredning för att se över karensavdraget och sjuklönen (dir. 2022:23). Utredningen lades ned av SD och den nya regeringen och ersattes av en intern utredning inom Socialdepartementet.
I december 2023 presenterade departementet sina slutsatser som bland annat innehöll ett förslag om att införa ett karenstak. Det innebär att karensavdrag inte ska göras om
sådant avdrag har gjorts för en individ vid sex tillfällen under de senaste tolv månaderna.
Karenstaket skulle ersätta det nuvarande allmänna högriskskyddet som innebär mot
­
svarande skydd för individer som haft fler än 10 karensavdrag under en tolvmånaders
­
period.
Förslaget är långt ifrån tillräckligt och skulle ha liten effekt om det genomfördes. Ännu har regeringen inte agerat utifrån förslaget. Regeringens hantering av hela frågan tyder på att den inte kommer att lösa de uppenbara problem som finns.
Vänsterpartiet anser att karensavdraget bör avskaffas snarast, för att underlätta för hushållen i det tuffa ekonomiska läge som råder och för att det med stor sannolikhet skulle bidra till en förbättrad folkhälsa.
Vänsterpartiets
förslag:
Avskaffa karensavdraget. Vi avsätter 600 miljoner kronor till ändamålet.
Höj försörjningsstödet
Hushållen med de minsta ekonomiska marginalerna är extra utsatta till följd av den höga inflation som drabbat Sverige de senaste åren. För att förbättra situationen för dessa hushåll och hjälpa dem igenom dessa svåra tider så menar Vänsterpartiet att försörjningsstödet bör höjas generellt med 1
000 kronor per månad och hushåll. I ett första steg föreslår vi en höjning med 500 kronor.
Vänsterpartiets förslag:
Höj försörjningsstödet med 500 kronor per månad och hushåll. Vi avsätter 550 miljoner för det 2026.
9
Bygg Sverige starkt!
Vi befinner oss i en klimatkris. Möjligheten att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader enligt Parisavtalets målsättning minskar dramatiskt. År 2024 blev det första året med en global uppvärmning på mer än 1,5 grader.
[64]
Det är helt nödvändigt att omställnings
­
takten ökar kraftigt och att de globala utsläppen minskar drastiskt.
Många av de nödvändiga förändringarna av vår produktion och konsumtion behöver genomföras de närmaste tio åren. Om omställningen ska lyckas behöver den ske med en tydlig folklig förankring för de genomgripande förslag som behöver komma till. Därför kan och bör inte klimatpolitiken frikopplas från frågor om sysselsättning, välfärd och regional utveckling. På mycket kort tid behöver omställningen av vår konsumtion och produktion sättas i centrum av samhällets utveckling och den ekonomiska politiken. Det är tydligt att marknadens krafter inte kan lösa kritiska systemfrågor.
Sverige ska byggas starkt. Det förutsätter en annan regering med en politisk vilja och tro på förändring. Regeringen med stöd av Sverigedemokraterna bedriver en politik för ökade utsläpp. Resultatet är väntat för alla utom regeringen som tycks överrumplade av sitt eget siffertrixande i klimatpolitiken. Sverige kommer inte att nå upp varken till de nationella klimatmålen eller till EU:s klimatmål.
9.1
En investeringsplan för en grön omställning
Genom gemensamma ansträngningar och ett aktivt samhälle som investerar i klimatet och miljön kan vi åstadkomma en verkligt meningsfull och effektiv klimatomställning. Genom investeringar på 700 miljarder kronor vill Vänsterpartiet de kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras på det sätt som efterfrågas av bl.a. Klimat
­
politiska rådet. Med våra föreslagna investeringar kommer Sverige att ta reella steg mot att bli världens första fossilfria välfärdsland.
Redan nästa år behöver samhället dels genomföra viktiga klimatinsatser, såsom att kraftigt sänka biljettpriserna i kollektivtrafiken och stärka järnvägsunderhållet, dels inleda ett strukturerat arbete inför vår tids stora investeringsåtagande. Vänsterpartiet föreslår att en klimatinvesteringsmyndighet inrättas som ges i uppdrag att planera, samverka och strukturera det gröna investeringsprogram som vi vill sjösätta.
Vänsterpartiets klimatinvesteringspaket:
Investera 490 miljarder kronor över tio år i en stärkt transportinfrastruktur med fokus på järnvägsutbyggnad.
Investera 130 miljarder kronor över tio år i bygg- och fastighetssektorn för klimatrenoveringar och förbättrad nybyggnation.
Investera 100 miljarder kronor över tio år i ett robust elnät och förnybar elproduktion.
Stärk skyddet av värdefull natur och återställ naturliga kolsänkor.
Totalförsvaret – 50 miljarder kronor till civil infrastruktur
Sverige och världen står i dag inför större utmaningar än på länge, och vi befinner oss i ett i många avseenden nytt säkerhetspolitiskt läge. Vi ser växande motsättningar, militär upprustning och ökad konfrontation på vår kontinent och i vårt närområde. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, Donald Trumps presidentskap i USA och Sveriges medlemskap i Nato är faktorer som spelar in. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att stärka totalförsvaret. Det är nödvändigt för att skapa ett trovärdigt svenskt försvar och ett robust samhälle som kan stå emot kriser och konflikter.
Den svenska försvarsförmågan behöver snabbt förstärkas. Det innebär stora satsningar
på både militärt och civilt försvar och en försvarsmakt med goda villkor och löner för personalen men också ett bredare fokus på samhällets funktionalitet. Det bygger på att alla invånare får den välfärd, den hjälp och det stöd som de behöver. Det betyder att alla ska ha en trygg bostad, att förskola och äldreomsorg ska ge våra yngsta och äldsta en trygg och givande vardag och att alla ska känna sig säkra såväl på gator och torg som i det egna hemmet.
Att rusta Sverige för kris och konflikt handlar om såväl att ha en beredskap för militära hot och hybridhot som att möta effekterna av klimatförändringen och risken för långvariga leveransuppehåll i fråga om el och livsmedel och andra civila svårigheter. Dessutom krävs klimatanpassning i en rad samhällsviktiga verksamheter. Det handlar om behov motsvarande miljardtals kronor under de kommande åren. Samhällets mot
­
ståndskraft är helt avhängig hur väl vi klarar den utmaningen. Uteblivna investeringar har en direkt påverkan på hela totalförsvarets förmåga att genomföra sitt uppdrag – att skydda och försvara Sverige.
Vänsterpartiet föreslår en rad åtgärder som skulle stärka Sveriges totalförsvar. Det
handlar både om att investera i samhällskritisk infrastruktur och om att stärka kommuner
och regioner för att t.ex. kunna bibehålla personaltäthet.
Den försvarspolitiska överenskommelse som presenterades i juni 2025 handlar om hur de stora kommande försvarssatsningarna ska lånefinansieras. Under en period på åtta år får staten lånefinansiera upp till 300 miljarder kronor för att täcka de ökade utgifterna för totalförsvaret. Överenskommelsen innefattar också stora satsningar på infrastruktur. Tack vare Vänsterpartiet kommer minst 50 miljarder kronor att gå till civil infrastruktur som tåginvesteringar. Vi ser ett enormt behov av satsningar på järnvägs
­
trafik och robusta elnät. Vänsterpartiet kommer inom ramen för försvarsuppgörelsen och de fortsatta samtalen om civil infrastruktur driva att minst 9
miljarder kronor under 2026 ska gå till att åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen, till investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur och till att stärka elöverföringskapaciteten.
Tabell 3 Vänsterpartiets satsningar inom ramen för försvarsuppgörelsen och de fortsatta samtalen om civil infrastruktur
Miljoner kronor
2026
Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
3
000
Investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur
4
000
Stärkt elöverföringskapacitet
2
000
Totalt
9
000
9.3
Framtidens transporter
Infrastrukturen och transporter är avgörande för den gröna omställningen. Sverige har tyvärr i dag starkt eftersatta investeringar i infrastrukturen. Det rör sig bl.a. om investeringar i alla former av transportinfrastruktur, inte minst järnväg. Sverige har i fredstid fler tågförseningar än vad Ukraina har i krigstid. Störningar i trafiken påverkar både person- och godstransporter.
Det svenska Natomedlemskapet ställer dessutom nya krav på svensk infrastruktur, inte minst på järnvägssystemet. En rapport från Stockholms Handelskammare och konsultbolaget WSP uppskattar Natorelaterade investeringar i svensk transportinfra
­
struktur till 111 miljarder kronor, varav 92 miljarder kronor i järnvägen.
[65]
Det är utöver de satsningar som redan är inkluderade i den nationella planen för investeringar i transportinfrastrukturen.
9.3.1
Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen
Det är tydligt att det var under perioden 1950-talet till 1980-talet som en ambitiös investeringspolitik fördes och den svenska transportinfrastrukturen byggdes ut. Sedan dess har transportinvesteringarna under större delen av tiden legat under 1 procent av BNP. Vi har levt på tidigare generationers investeringar och bidragit alldeles för lite själva. En sådan politik går en tid men resultatet blir till slut omfattande brister och ett försvagat samhälle.
Figur 21 Investeringar i transportinfrastruktur 1960–2020
Det är nödvändigt att återställa allmänhetens och näringslivets förtroende för järnvägs
­
trafiken. Att åtgärda brister i och öka robustheten för järnvägsinfrastrukturen är en viktig del av detta. Vi vill komma upp till en nivå som åtgärdar underhållsskulden både på stambanorna och på de regionala banorna. Vänsterpartiet kommer därför inom ramen för försvarsuppgörelsen och de fortsatta samtalen om civil infrastruktur driva att 3
miljarder kronor under 2026 ska gå till att åtgärda järnvägens underhållsskuld.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 3 miljarder kronor 2026 för att åtgärda underhållsskulden i fråga om järn
­
vägen inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur.
Investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur
Investeringar i ny infrastruktur måste riktas till klimatvänliga transportslag. Vänster
­
partiet vill därför stärka trafiksystemet genom att införa ett statligt investeringsstöd. Syftet med investeringsstödet är att säkerställa hållbara infrastruktursatsningar, t.ex. genom utbyggnad av kollektivtrafiken och övergång till fossilfria fordon.
Ett av Natos sju civila förmågekrav krav är resilienta transportsystem. I sin rapport
Kraftsamling, inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret
skriver Försvarsberedningen om vikten av en fungerande kollektivtrafik för att upprätt
­
hålla samhällsviktiga verksamheters funktionalitet.
[66]
Vänsterpartiet kommer inom ramen för försvarsuppgörelsen och de fortsatta samtalen om civil infrastruktur driva att 4 miljarder kronor 2026 ska gå till investeringar som stärker infrastrukturen, med fokus på hållbara och kostnadseffektiva lösningar.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett statligt investeringsstöd om 4 miljarder kronor 2026 till stöd för att stärka transportinfrastrukturen, t.ex. genom att bygga ut kollektivtrafiken, inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur.
Sverigebiljetten för billigare kollektivtrafik
Priserna för kollektivtrafikresenärer är alldeles för höga på många platser i Sverige. För att vända utvecklingen krävs det en politik som ger förutsättningar för en utbyggd, tillgänglig kollektivtrafik som alla har råd med och som gör att folk ställer bilen hemma. Att investera i kollektivtrafik är att investera i samhällsnytta. Kollektivtrafik gör det möjligt att arbetspendla, utbilda sig och ta sig till vänner och fritidsaktiviteter. Den binder samman regioner och vidgar arbetsmarknaden, transporterar gods och minskar samtidigt klimatutsläppen. Kollektivtrafiken beräknas skapa samhällsekonomisk nytta för mer än 14 miljarder kronor netto varje år.
[67]
Men utan stora samhälleliga satsningar måste regioner och kommuner i Sverige dra ner på resorna och höja priserna.
I Tyskland införde man i maj 2023 en rikstäckande biljett – Tysklandsbiljetten – som gör det möjligt att resa kollektivt över hela landet för ett par hundralappar i månaden. I Sverige satsar man fortsatt på privatbilismen. Biljetter i lokaltrafiken har stigit mer i pris än bensin under 2000-talet. I stället för att se och uppskatta det kollektiva färdmedlet har vi en högerkonservativ regering som prioriterat skattelättnader för diesel och bensin och slopat ett färdmedelsneutralt reseavdrag.
Vänsterpartiet vill se en modell som tar rygg på Tysklands populära, rikstäckande månadsbiljett. Sverige behöver en Sverigebiljett. Det ska vara en taxa för vuxna och arbetspendlare och en lägre taxa för pensionärer, barn och unga. Det ska vara enkelt och billigt och man ska kunna resa obegränsat i all kollektivtrafik i hela landet. Förslaget innebär i praktiken en halverad taxa i kollektivtrafiken. Målet är att fler ska ställa bilen.
Vänsterpartiets förslag:
Inför en Sverigebiljett som gör det möjligt att resa kollektivt över hela landet för 450 kronor i månaden. Vi avsätter 2,5 miljarder kronor som ett första steg i denna reform.
Ett hållbart energisystem
För att åstadkomma en snabb och omfattande klimatomställning behöver vi elektrifiera delar av samhället. När fordonsflottan ska ställas om från fossilberoende till i huvudsak el, samtidigt som tåginfrastrukturen byggs ut och industrins tillverkningsprocesser skiftar till fossilfritt kommer tillgången till el att behöva öka betydligt; i vissa scenarier förutspås användningen öka mångdubbelt gentemot i dag. Sannolikt innebär denna process den största utbyggnaden av produktion och distribution av el i modern tid i Sverige. Vänsterpartiet tar ansvar för att det ska finnas el till elektrifieringen av både industrin och transportsektorn. Det är centralt för att pressa ned utsläppen. Vänster
­
partiet ser därför ett stort behov av fortsatta energisamtal mellan partierna.
För Vänsterpartiet är det centralt med elpriser som hushållen klarar av. Vänsterpartiet avvisar regeringens elpristak till förmån för en modell vi menar är betydligt bättre. Se avsnitt 5.4.
Vänsterpartiets förslag:
Fortsatta energisamtal mellan partierna.
Ett elpristak för hushåll på 75
öre/kWh som finansieras genom en obligatorisk elprisförsäkringsavgift på elbranschen.
Investeringar i förnybar elproduktion
Vänsterpartiet vill göra massiva investeringar i förnybar elproduktion. Vi föreslår därför ett investeringsstöd till lokal förnybar elproduktion. Investeringarna riktas till förnybar lokal elproduktion till konkurrenskraftigt elpris, med kravet att det ska vara till gagn för svensk industri och svenska hushåll. Det omfattar investeringar i såväl lokal förnybar elproduktion som överföringskapacitetsutbyggnad till lokal- och regionalnät samt anslutning till transmissionsnät. Vi kommer därför inom ramen för fortsatta energi
­
samtal att driva att 1 miljard kronor per år ska gå till lokal förnybar energiproduktion.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 1 miljard kronor per år i lokal förnybar energiproduktion.
Detta kommer vi att driva inom ramen för fortsatta energisamtal.
Vindkraft – på land och till havs
Trots att det finns en stor potential för havsbaserad vindkraft i Sverige har byggandet ännu inte tagit fart. Sverige ligger långt efter andra länder med liknande förutsättningar. Förutom de uppenbara klimatvinsterna ger havsbaserad vindkraft dessutom fler jobb i Sverige, eftersom mycket arbete måste utföras på plats. En utbyggd havsbaserad vindkraft i södra Sverige skulle också minska belastningen på överföringskapaciteten från de norra till de södra delarna av landet.
Vänsterpartiet vill se en ny modell, som skulle innebära ett slut på marknadskaoset när det gäller utbyggnaden av svensk havsvind. Den bygger på ett auktionsförfarande i kombination med ett stopp för utbyggnaden av elkablar till Europa. För att få kontroll över priserna måste vi ta tillbaka kontrollen över den svenska elmarknaden. Offentliga investeringar i svensk elproduktion riskerar annars att i praktiken bli subventioner till grannländernas bristfälliga insatser. Läs mer om förslaget i vår motion Energipolitik för mer och förnybar el till rimliga priser (mot. 2025/26:2797).
Ett robust och motståndskraftigt samhälle kräver att det offentliga har kontroll över samhällsviktig verksamhet. Genom ett statligt bolag som tillför eget kapital kan staten säkerställa sin ägarandel i kommande havsvindsprojekt. Vi menar att 25 procent, strax över vad som gäller i Danmark, är rimligt. Vi avsätter därför som utgångspunkt 50
miljarder kronor över en tioårsperiod. Det är väl investerade pengar, både stats
­
finansiellt
och klimatmässigt.
Möjligheten till kommunalt veto mot vindkraft bör avskaffas. Samtidigt behövs bättre
incitament för utbyggnad av vindkraft, både land- och havsbaserad, genom att den kommun och de boende i närområdet där vindkraften ska byggas gynnas.
[68]
Regeringens förslag om stöd motsvarande den fastighetsskatt som vindkraften i den aktuella kommu
­
nen har gett upphov till är otillräckligt. Vänsterpartiet har länge förordat en produktions
­
baserad ersättning för att återföra en del av vinsten till de människor som påverkas av utbyggnaden av vindkraft. Det skulle dels öka acceptansen, dels innebära en mer rättvis fördelning, där de delar av landet som står för en stor del av energiförsörjningen också i högre utsträckning gynnas av den.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 1 miljard kronor 2026 som ett första steg för att säkra statligt ägande vid byggande av havsvindkraftsparker.
Detta kommer vi att driva inom ramen för fortsatta energisamtal.
Inför en produktionsbaserad ersättning till de lokalsamhällen där vindkraft byggs.
Stärkt elöverföringskapacitet
Under lång tid har investeringar i elnätet varit eftersatta. Det är uppenbart att marknaden inte har lyckats lösa det efter avregleringen på 1990-talet. Vi vill bygga elnätet robust igen med kraftiga investeringar såväl i överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige som i utbyggnad av elnätet för klimatomställningen. Elnätet behöver ses som en del av samhällets infrastruktur, som vi gemensamt bygger upp utifrån samhälleliga mål, som annan infrastruktur i form av exempelvis vägar och järnvägar. För oss är det väsentligt att elnätet är ägt av samhället genom exempelvis stat, region eller kommun. Förslaget är en del av Vänsterpartiets klimatinvesteringsprogram och innebär investeringar på 50 miljarder kronor över tio år i utbyggnaden av transmissionsnätet för elöverföring. Vänsterpartiet kommer i de fortsatta samtalen inom ramen för försvars
­
uppgörelsen om civil infrastruktur driva att medel ska avsättas till utbyggnaden av transmissionsnätet för elöverföring.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 2 miljarder kronor 2026 i utbyggnaden av transmissionsnätet för elöver
­
föring inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur.
Nya beredskapsjobb
Sveriges kommuner och regioner står inför stora investeringsbehov. Många offentliga byggnader har liksom vatten- och avloppsledningar runtom i landet nått slutet på sin tekniska livslängd. Enligt branschorganisationen Svenskt Vatten har va-branschen ett årligt investeringsbehov på minst 31 miljarder kronor fram till 2040.
[69]
Det riskerar i sin tur att leda till mångdubblade va-avgifter för hushåll och företag. Det krävs också ett omfattande underhåll av t.ex. gator, broar och belysning. Den underhålls- och investeringsskuld vi nu står inför kommer att få stora effekter på samhällets funk
­
tionalitet om den inte möts med långsiktiga åtgärder som påbörjas här och nu.
Kommuner och regioner står dessutom inför stora behov av klimatanpassningar. Det visar inte minst de stora skyfall i Västernorrland i september 2025 som orsakade tågurspårningar och ledde till att ett 40-tal vägar fick stängas av. Anpassningarna kan t.ex. handla om att klimatsäkra äldreboenden så att de boende inte drabbas av värme
­
böljor, bygga skyddsvallar mot översvämningar eller rusta vatten- och avloppssystem mot stora vattenmängder. Sverige behöver fungera i vardagen såväl som vid kris.
Vänsterpartiet föreslår en satsning på
nya beredskapsjobb
i lågkonjunkturen. Vår modell för nya beredskapsjobb består av två delar. Dels står staten för hälften av investeringskostnaden för planerade projekt i kommuner och regioner som påbörjas under 2026, dels bidrar staten genom en arbetsmarknadspolitisk åtgärd med statligt anställningsstöd.
Projekten ska bidra till att stärka samhällets robusthet och resiliens. Det kan t.ex. handla om att bygga ut och förstärka infrastruktur, rusta va-system, renovera skyddsrum eller stärka energisystemet eller annan samhällskritisk verksamhet. Det handlar också om att möjliggöra för kommuner och regioner att bygga ut och bibehålla vårdinfra
­
struktur, dvs. den infrastruktur som utgörs av sjukhusfastigheter och andra typer av vårdbyggnader tillsammans med teknik och utrustning. Där ingår också transporter som ambulanser, sjuktransporter, luftburen ambulanssjukvård och liknande. För att projektet ska omfattas krävs att verksamheten ska ägas och drivas i offentlig regi.
Modellen innebär ett anställningsstöd inom de aktuella projekten, där staten tar 80
procent av kostnaderna. Villkoret för detta ska vara 100 dagar i arbetslöshet och en utbildning inom bygg och anläggning eller motsvarande kvalifikationer. Befinner man sig i arbetslöshet har man företräde till anställning. Givetvis ska de i likhet med andra subventionerade anställningar ha fulla rättigheter och lön som andra anställda. Vi avsätter 2 miljarder kronor under 2026 med intentionen att skala upp modellen under kommande år.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 2 miljarder kronor 2026 för en modell med nya beredskapsjobb, med fokus på att bygga ut och bibehålla vårdinfrastruktur och genomföra klimatåtgärder.
Klimatsmarta och trygga boenden
Sverige behöver en ny bostadspolitik med betydligt högre ambitioner än vad som varit fallet de senaste decennierna, inte minst sedan den sittande regeringen tillträdde. Det behövs en hållbar, långsiktig politik som kan möta de utmaningar vi står inför i form av bostadsbrist, hemlöshet, bostadssegregation och klimatomställning. Antalet påbörjade bostäder har störtdykt under regeringens mandatperiod.
Bostadsbristen måste byggas bort. Några andra åtgärder kan inte lösa grundproblemet:
nämligen bristen på bostäder. Alla fakta visar att det är fler miljövänliga hyresrätter med rimliga hyror som främst behöver byggas, något marknaden visat sig inkapabel att klara av. Läs mer om våra bostadspolitiska förslag i motionen Bostadspolitik, planering och byggande (mot. 2025/26:2821).
9.6.1
Klimatsäkra bostadsbeståndet
I en bransch som ensam står för en så betydande del av samhällets klimatpåverkan är satsningar på klimatanpassningar av det befintliga bostadsbeståndet helt grundläggande. Bara av miljonprogrammets bostäder beräknas flera hundra tusen bostäder vara i stort behov av renovering och kostnaderna beräknas bli mycket höga. Om dessa för samhället så nödvändiga energieffektiviseringar inte ensamt ska betalas av nuvarande hyresgäster måste staten vara med och ta en del av det finansiella ansvaret. Problemen med chock
­
höjningar av hyror efter fastighetsupprustningar är välkända.
Ett statligt stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus med hyresrätter kan på ett effektivt sätt avhjälpa båda dessa stora samhällsproblem. Som stödgivare har staten stora möjligheter att ställa höga krav på klimatsmarta ombyggna
­
tioner, liksom på rimliga hyresnivåer efter renoveringarna.
Vänsterpartiet vill införa ett renoverings- och energieffektiviseringsstöd för fler
­
bostads
­
hus med hyresrätter. Stödet ska lätta den ekonomiska bördan för den enskilda hyresgästen vid större renoveringar i fastigheten.
Under lång tid har det ägda beståndet fått statligt bidrag för renovering, ombyggnad och tillbyggnad via rotavdraget. Något som, till ett mycket högt pris för skattebetalarna, inte har bidragit till någon samhällsnytta i stort utan enkom gynnat enskilda bostads
­
ägare. Det är nu dags för ett omfattande upprustningsprogram för hyresfastigheter. Medel ska kunna sökas av såväl allmännyttiga som privata fastighetsägare. De ska täcka en del av omkostnaderna för att göra nödvändiga renoveringar med tydligt satta klimat- och miljökrav. Detaljerade krav för att kunna ta del av stödet ska tas fram av Boverket och stödet ska kunna sökas från andra halvan av 2026.
Vänsterpartiets förslag:
Investera 750 miljoner kronor 2026 i renoverings- och effektiviseringsstöd till flerbostadshus med hyresrätt.
Fler klimatsmarta hyresrätter till en överkomlig hyra
Det tidigare investeringsstödet för byggande av hyresrätter, som avvecklades av riks
­
dagens högerkonservativa partier, var en viktig anledning till att det under några år faktiskt byggdes hyresrätter med hyror som även genomsnittliga löntagare hade råd med. Stödet bidrog också till att fler bostäder de facto byggdes, något som flertalet rapporter visat. Att i ett skede där antalet nybyggnationer störtdyker plötsligt avveckla investeringsstöden tedde sig därför häpnadsväckande okunnigt. Ideologin, kombinerad med ett väl rotat förakt för hyresrätten, tycks viktigare för högern än att även människor som saknar ekonomiska resurser faktiskt får ett eget långsiktigt och tryggt hem.
Vänsterpartiet vill återinföra ett statligt stöd för byggande av hyresbostäder. Ett nytt stöd kan utformas på många sätt och vi föreslår att stödet delas upp i ett stöd för vanliga hyresrätter och ett separat stöd för byggande av studentbostäder. Utöver detta måste stödet mycket tydligare än vad som tidigare varit fallet knytas till klimatmålen. Högre krav på klimatsmarta bostäder ska ställas när stöd ska beviljas. För att ytterligare stödja klimatsmart byggande avsätter vi 500 miljoner kronor till industriellt byggande av flerbostadshus i trä.
Vänsterpartiets förslag:
Avsätt 2,3 miljarder kronor 2026 till stöd för anordnande av klimatsmarta hyres
­
bostäder och studentbostäder.
Investera 500 miljoner kronor 2026 för uppförande av klimatsmarta flerbostadshus i trä.
Klimatklivet
Vi ser ett ökande behov av klimatinvesteringar inom transportsektorn, industrin och jordbruket. Enligt Naturvårdsverket gör konjunkturläget att tillgången på investerings
­
villigt privat kapital minskar, och därmed ökar kostnaden för investeringarna. Det ställs då ökade krav på tillgång till offentligt kapital för en omställning av både nya och befintliga strukturer som till stor del är uppbyggda kring fossila bränslen och råvaror.
Klimatklivet är ett investeringsstöd i syfte att minska utsläppen och kan t.ex. handla om ökad användning av biogas, laddinfrastruktur och elektrifiering, cirkulära flöden och jordbruk. En förutsättning för att kunna använda anslaget på ett effektivt sätt är att det finns möjlighet att teckna avtal om fleråriga projekt. På så sätt kan fler stora, långsiktiga och effektiva klimatinvesteringar komma till stånd.
Klimatklivet bör förstärkas och förlängas för att staten ska möjliggöra företagens behov av stöd för en grön omställning. Näringslivet behöver långsiktiga och förutsäg
­
bara förutsättningar och omställningen kräver stora investeringar.
Vänsterpartiets förslag:
Öka statliga insatser för att stärka den gröna omställningen inom industrin, jord
­
bruket och transporter och för cirkulär ekonomi med 2,5 miljarder kronor 2026.
Värnet för naturen/skydda miljön
En fungerande natur med rik biologisk mångfald och ett ekosystem i balans är grunden för liv på jorden och framtida välfärd. Fler arter än någonsin i människans historia är på väg att försvinna. Även i Sverige är läget för den biologiska mångfalden allvarlig, vilket bekräftas i den senaste utvärderingen (2023) av våra miljömål.
[70]
Behovet av åtgärder för att vända utvecklingen är stort. Skydd av värdefull natur är en förutsättning för att uppnå krav inom EU och globala åtaganden för biologisk mångfald. Klimatkrisen och artkrisen måste mötas gemensamt.
FN:s klimatpanel konstaterar att åtgärder för att bevara ekosystem är ett förhållande
­
vis billigt sätt att minska utsläppen.
[71]
Skydd och restaurering av naturliga ekosystem erbjuder stora möjligheter genom att ta upp och låsa in koldioxid från atmosfären. EU har satt upp ett mål om att rättsligt skydda minst 30 procent av landytan samt 30 procent av havsområdet till 2030.
Om inte ytterliga resurser tillförs för att stärka skyddet av värdefull natur riskerar höga naturvärden i Sverige att förloras genom avverkning. Markägare riskerar dessutom att komma i kläm då de inte kan få ersättning för att skogen skyddas. Besöksnäringen är den snabbast växande näringen i världen, och potentialen i framtiden för friluftsliv och naturturism, inte minst i den fjällnära regionen, bedöms som stor.
Att restaurera våtmarker och återväta torvmarker ger många vinster för miljön och klimatet. Genom att binda kol i våtmarker kan man minska utsläppen av växthusgaser. Att anlägga våtmarker har även stor betydelse för den biologiska mångfalden då stora delar av landet tidigare dikats ut. Våtmarker stärker även landskapets skydd mot torka, översvämning och brand, vilket är av stor betydelse ur klimatanpassningsperspektiv. Vänsterpartiet vill därför öka satsningar på återskapande av våtmarker och genomföra dessa långsiktigt.
All markanvändning har påverkan på miljö och klimat. Sverige har goda förutsätt
­
ningar att utveckla ett hållbart jordbruk som i framtiden både bidrar till den globala livsmedelsförsörjningen och stärker vår nationella självförsörjning av livsmedel. För att uppnå ett ekologiskt hållbart och fossilfritt jordbruk måste stöd och styrmedel utformas inom jordbrukssektorn så att de bidrar till att vi når våra miljö- och klimatmål och de globala hållbarhetsmålen. Vänsterpartiet vill bl.a. se ett stärkt stöd för produktion och förädling av växtbaserad mat, ett investeringsstöd för klimatanpassning i jordbruket, ökat stöd för anläggande och skötsel av våtmarker i jordbrukslandskapet och ett omställningsstöd för övergång till ett kalhyggesfritt skogsbruk.
Vänsterpartiets förslag:
Satsa mer på åtgärder för värdefull natur och öka takten i återskapandet av våtmarker. Vi avsätter 1,4 miljarder kronor för detta 2026.
Stärk skyddet av värdefull natur och skyddet av fjällnära skogar med 1,8 miljarder kronor vardera och öka skyddet av mindre skogsområden med 1,1 miljarder kronor 2026.
9.9
Vänsterpartiets klimatinvesteringar 2026
Tabell 4 Vänsterpartiets klimatinvesteringar
Avvikelse från regeringen, miljoner kronor
En arbetsmarknad för grön omställning
2
000
Nya beredskapsjobb
2
000
Klimatsmarta och trygga boenden
3
600
Renoverings- och effektiviseringsstöd
750
Stöd för anordnande av klimatsmarta hyres- och studentbostäder
2
250
Klimatneutrala byggplaner och träbyggande
600
Ett hållbart energisystem
4
000
Stärkt elöverföringskapacitet*
2
000
Investeringar i lokal förnybar elproduktion**
1
000
Havsvind, statligt ägande**
1
000
Framtidens transporter
11
130
Åtgärda underhållsskulden i fråga om järnvägen*
3
000
Investeringsstöd och förstärkning av transportinfrastruktur*
4
500
Sverigebiljetten
2
500
Omställning av personbilstrafik
1
130
Värnet för naturen, kolinlagring och skydd av miljö
6
391
Bevara naturvärden och återskapa våtmarker
1
406
Ökade insatser för havs- och vattenmiljöer
200
Skydd av värdefull natur
4
785
Omställning i näringsliv och offentlig verksamhet
3
785
Program för grön omställning inom pappersindustrin
250
Omställning inom skogs- och jordbruk
575
Klimatklivet, ökade insatser
2
510
Klimatsmart stadsplanering och gröna städer
450
Summa
30
906
* Vänsterpartiet kommer att driva att detta finansieras inom ramen för försvarsuppgörelsen och pengarna till civil infrastruktur.
** Vänsterpartiet kommer att driva detta inom ramen för fortsatta energisamtal.
9.10
En aktiv arbetsmarknadspolitik
Vänsterpartiets politik strävar mot full sysselsättning. Med full sysselsättning menar vi att alla som vill och kan arbeta ska ha ett arbete som det går att försörja sig på. Ingen ska behöva gå arbetslös annat än under korta perioder och sysselsättningsgraden ska vara tillräckligt hög för att finansiera en generös offentlig välfärd.
Vänsterpartiet vill återupprätta den aktiva arbetsmarknadspolitiken. Det kräver större satsningar på aktiva åtgärder som rustar och höjer de arbetssökandes kompetens, liksom att de myndigheter som berörs kan fokusera på det område de är bäst på. Regeringens insatser på området är i stort sett obefintliga samtidigt som massarbetslösheten biter sig fast. Vi föreslår istället en förändring av Arbetsförmedlingens verksamhetsområde liksom en ny arbetsmarknadspolitisk insats som kombinerar arbetslöshet inom bygg och anläggning med de stora kommunala investeringsbehov som finns inom samma område – s.k. nya beredskapsjobb.
9.10.1
Investera för ökad sysselsättning
Vänsterpartiet söker mandat för att genomföra ett historiskt omfattande investerings
­
paket för klimatet. Genom nämnda investeringar på 700 miljarder kronor vill vi de
kommande tio åren se till att klimatomställningen accelereras. Vi föreslår en investerings
­
ledd
klimatpolitik för att främja utvecklingen inom tre områden: transporter, energi och bostäder. Ett sådant omfattande investeringspaket får också positiva effekter på svensk ekonomi och arbetsmarknad.
Olika typer av offentliga satsningar får olika effekter på ekonomin och på de offent
­
liga finanserna. En satsning som till stor del ökar efterfrågan på inhemskt producerade
varor och tjänster ger en positiv effekt på den svenska produktionen och sysselsätt
­
ningen.
Det ger i sin tur s.k. multiplikatoreffekter eftersom en högre sysselsättning och lägre arbetslöshet ger högre hushållsinkomster när människor går från arbetslöshet till arbete. Många av investeringsbehoven relaterade till klimatomställningen är tydligt arbets
­
krafts
­
intensiva. Ett exempel är energieffektivisering av bostadssektorn. Ett annat exempel är vår föreslagna satsning på nya beredskapsjobb. Den typen av investeringar ger större effekt på sysselsättningen än investeringar som har stor kapitalintensitet.
Offentliga investeringar kan få mycket stora återverkningar i ekonomin –
mång
­
dubbelt större än exempelvis skattesänkningar. Vänsterpartiet har presenterat beräkningar
av hur stora effekter vårt klimatinvesteringspaket kan ge på BNP och arbetslöshet i vår ekonomisk-politiska plattform ”Ny start för Sverige”.
De ekonomiska effekterna av offentliga investeringar är självklart inte bara beroende av hur mycket som investeras, utan även av under vilka former de investeras. Om allt arbete utförs av gästarbetare med låga löner som efter avslutat arbete återvänder till sitt hemland blir följdverkningarna i den svenska ekonomin av de extra investeringarna
mindre. Krav på arbetstillstånd, kollektivavtalsenliga löner eller skattskyldighet i Sverige liksom kontroller och kraftfulla sanktioner mot fuskande arbetsgivare är inte bara viktiga
för att skydda arbetstagarnas villkor och svenska skatteintäkter. De är också viktiga för att ge svenska företag och arbetare en schysst möjlighet att konkurrera på lika villkor och på så sätt säkerställa att en större del av det välstånd som skapas i arbetet med att bygga ny infrastruktur kommer den svenska ekonomin till del.
För att dessa investeringar ska få fullt genomslag i form av ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet är det nödvändigt att det samtidigt görs omfattande satsningar på utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt som arbetslösheten är hög så råder det i dag brist på yrkesutbildade personer i flera branscher.
9.10.2
En fungerande arbetsförmedling
Arbetslösheten är hög och fortsätter att öka. Den är nu nästan nio procent och ännu högre bland unga, 24 procent. Sedan valet 2022 har arbetslösheten ökat med 100
000 personer. För att rusta de arbetslösa för att ta de jobb som finns och de nya jobb som växer fram krävs en aktiv arbetsmarknadspolitik. Det förutsätter i sin tur en fungerande arbetsförmedling. Idag präglas Arbetsförmedlingen av stora brister.
Den omfattande reformeringen av Arbetsförmedlingen, som ursprungligen bygger på
januariavtalet, har varit minst sagt olycklig. Det står klart att myndigheten med nuvarande
förutsättningar inte klarar av sitt uppdrag – att förmedla arbete till människor som är arbetslösa. För att komma till rätta med Arbetsförmedlingens brister krävs åtgärder på både lång och kort sikt. Arbetsförmedlingen ska finnas tillgänglig i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Myndigheten ska fokusera på att rusta de arbetssökande och matcha dem mot de jobb som finns och växer fram. Verksamheten ska bedrivas i offentlig regi utan vinstintresse.
En stor del av den svenska arbetsmarknadspolitiken bedrivs i praktiken av privata aktörer. Som exempel upphandlar Arbetsförmedlingen matchningstjänsten Rusta och matcha från omkring 150 leverantörer.
[72]
Det nuvarande systemet är upplagt för oseriösa aktörer som ser en möjlighet att tjäna pengar på arbetslösa. Det finns också en uppenbar risk att arbetssökande som står långt ifrån arbetsmarknaden får sämre möjligheter till stöd. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har gjort en kartläggning av tjänsten Rusta och matcha som visar att de som står längre ifrån arbete varken får mer eller annat stöd än övriga. Individer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga får till och med mindre stöd än andra.
[73]
Dessutom är det sannolikt att fristående aktörer väljer att enbart etablera sig på orter med ett tillräckligt befolkningsunderlag. Det finns också exempel på hur myndighetens stöd utnyttjas av organiserad brottslighet. Vänster
­
partiet vill se ett stopp för privata aktörer i arbetsmarknadspolitiken.
Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla medborgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Mellan slutet av 2018 och 2024 minskade antalet kommuner med fast bemannade kontor från 172 till 81.
[74]
Mellan 2018 och 2024 minskade antalet arbetsförmedlare på myndigheten med ca 31 procent, från 7
710 till 5
320 personer.
[75]
Vänsterpartiet är starkt kritiskt till Arbetsförmedlingens utveckling de senaste åren. Arbetsförmedlingen ska finnas i hela landet för att garantera att alla med
­
borgare ges ett likvärdigt stöd oavsett var man bor. Det kräver mer personal och fler AF-kontor. Därför höjer vi myndighetens förvaltningsanslag.
Vänsterpartiets förslag:
Stoppa kaosprivatiseringen av Arbetsförmedlingen.
Höj Arbetsförmedlingens förvaltningsanslag med 1 miljard kronor 2026.
Fler i arbetsmarknadsutbildning
Många av dem som är arbetslösa idag saknar den utbildning och kompetens som efter
­
frågas på arbetsmarknaden. Samtidigt råder det brist på arbetskraft i många branscher. Behoven av utbildning, och andra former av arbetsmarknadspolitiska program och insatser som rustar de arbetslösa att ta de jobb som finns och de nya som växer fram, är omfattande. Trots detta har regeringen skurit ner på anslaget. Idag satsar regeringen omkring 6 miljarder på arbetsmarknadspolitiska program och insatser. Detta kan jämföras med 2018, då den dåvarande S-MP-regeringen satsade 13 miljarder kronor.
Givet de omfattande behoven av aktiv arbetsmarknadspolitik (med fokus på utbildnings
­
insatser)
bör anslaget höjas.
Arbetsmarknadsutbildning leder i hög utsträckning till arbete och ger långsiktigt positiva effekter på deltagarnas arbetsinkomster. Fler arbetslösa ska ges möjlighet att delta i arbetsmarknadsutbildning. Samtidigt bör kvaliteten på utbildningarna förbättras och i högre grad än i dag riktas mot bristyrken.
Vänsterpartiets förslag:
Öka anslaget för arbetsmarknadspolitiska program och insatser med 2 miljarder kronor 2026.
Höj och indexera lönetaken för subventionerade anställningar
Studier visar att subventionerade anställningar generellt sett ger goda resultat, både för de individer som omfattas och för de anställande företagen. Personer som haft en sub
­
ventionerad anställning får i allmänhet snabbare ett jobb utan stöd jämfört med dem
som varit öppet arbetslösa. Vänsterpartiet vill satsa mer på subventionerade anställningar,
såväl för personer med kort tid i arbetslöshet som för långtidsarbetslösa.
Vänsterpartiets
förslag:
Vänsterpartiet avsätter 700 miljoner kronor för höjda lönetak i de subventionerade anställningarna 2026.
Höj och stärk arbetslöshetsförsäkringen
Vänsterpartiet är starkt kritiskt till den reform av arbetslöshetsförsäkringen som regeringen genomdrivit genom prop. 2023/24:128 En arbetslöshetsförsäkring baserad på inkomster, och som genomförs från och med den 1 oktober 2025. Den innebär en kraftig försämring av a-kassan och en kraftig försämring kommer inte att pressa ned arbets
­
lösheten.
Arbetslöshet bekämpas genom en ekonomisk politik för full sysselsättning, genom investeringar som ger jobb och genom en aktiv arbetsmarknadspolitik som rustar de arbetslösa att ta de jobb som finns och de nya jobb som växer fram. Regeringens förslag på försämringar i arbetslöshetsförsäkringen blir därför inte bara ett slag i luften utan leder till onödigt lidande för många grupper – i synnerhet för långtidsarbetslösa som kommer att få kraftigt sänkt ersättning med regeringens förslag.
Det faktum att regeringen inte bedriver en ekonomisk politik för full sysselsättning, inte genomför några investeringar som ger jobb och inte heller bedriver någon aktiv arbetsmarknadspolitik värd namnet innebär att regeringen frånhänder sig ansvaret för att pressa ned arbetslösheten. Det ansvaret läggs i stället på individen. Det är djupt cyniskt och ovärdigt ett välfärdsland som Sverige.
För att den som förlorar jobbet ska kunna få goda möjligheter att antingen ställa om eller hitta ett jobb som motsvarar dennes kompetens behöver arbetslöshetsförsäkringen ge en rimlig ersättning.
Vänsterpartiets mål är att 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Det vill vi åstadkomma genom att höja den högsta dagpenningen och grundbeloppet (tak och golv), indexera ersättningsbeloppen till löneutvecklingen, höja ersättningsnivån till 80 procent för hela ersättningsperioden samt för tid med
aktivitetsstöd, förbättra kvalificerings- och ersättningsvillkoren och återinföra studerande
­
villkoret.
Vänsterpartiets föreslår att taket i arbetslöshetsförsäkringen ska uppgå till en nivå som innebär att 80 procent av löntagarna har inkomster under det. Till följd av våra förslag skulle deltagarna i de arbetsmarknadsåtgärder vi satsar på få en högre ersättning. Vi underlättar därmed omställningen.
Vänsterpartiets förslag:
Reformera a-kassan! Vänsterpartiet avvisar regeringens försämrade a-kassa som träder ikraft den 1 oktober 2025 samt avser att påbörja en reform där 80 procent av löntagarna ska få 80 procent av sin tidigare lön vid arbetslöshet. Vi avsätter 1 miljard kronor för ändamålet 2026.
10
Rättvisa skatter
10.1
Målen för skattepolitiken
En politik för hållbar tillväxt, ökad jämlikhet och full sysselsättning behöver understödjas av en hög kvalitet i välfärdstjänster samt trygga och kostnadseffektiva försäkringssystem.
Skatterna fyller i detta hänseende flera viktiga funktioner. De ska vara en stabil finan
­
siering av offentliga investeringar, utbildning och en aktiv arbetsmarknads- och närings
­
politik. Därtill bör de jämna ut inkomster, konsumtion och sparande mellan olika inkomstgrupper och vara styrande i klimat- och miljöpolitiken. Det finns ett samband
mellan ett relativt högt skatteuttag och hög sysselsättning. Skattefinansierad äldre
­
omsorg,
förskola och fritids gör det möjligt för flera att kombinera yrkes- och familjeliv.
Skatternas huvudsakliga uppgift är att finansiera välfärden och övriga delar av det offentliga åtagandet. För att skattesystemet ska uppfattas som legitimt är det viktigt att skattereglerna är generella och enkla med breda skattebaser. Detta var också utgångs
­
punkten för den stora skattereformen i början av 1990-talet. Denna resulterade i lägre skatter på arbete, skärpt beskattning av kapital och minskade möjligheter till skatte
­
planering. Sedan dess har det gjorts många avsteg från dessa principer. Skattesystemet
har utvecklats till att bli ett sammelsurium av olika avdrag, reduktioner och nedsättningar
av olika skatter. Skatterna har också sänkts kraftigt sedan skattereformen. Bara under 2000-talet har skattekvoten sänkts från 48,6 procent av BNP till 41,4 procent (se figur 22), vilket motsvarar 470 miljarder kronor i mindre skatteinkomster varje år.
Figur 22 Skattekvoten 1980–2025
Procent av BNP
Källa: Konjunkturinstitutet och BP26.
Skattesänkningarna har satt press på de offentliga välfärdstjänsterna och ökat den ekonomiska ojämlikheten. Sverige behöver en ny stor skattereform, som ökar skatte
­
intäkterna och stärker likformigheten i skattesystemet.
10.2
Skatt på kapital och egendom
Sverige är ett av få OECD-länder som varken har en förmögenhetsskatt, en arvs- och gåvoskatt eller en fastighetsskatt som är kopplad till bostadens (fulla) värde. För några år sedan studerade Konjunkturinstitutet, på SNS (Studieförbundet Näringsliv och Samhälle) uppdrag, de svenska skatterna i en internationell jämförelse.
Egendomsskatter utgörs, enligt OECD:s klassificering, av fastighetsskatter (och avgifter), förmögenhets
­
skatt,
arvs- och gåvoskatt samt skatt på transaktioner av ägande (främst stämpelskatt).
De svenska egendomsskatterna ligger klart under genomsnittet jämfört med såväl OECD
som EU-15. Sverige egendomsskatter motsvarar 1 procent av BNP, medan inkomsterna från egendomsbeskattningen inom OECD och EU-15 motsvarar ca 2 respektive 2,25 procent av BNP.
[76]
Arv är ett tydligt exempel på hur kapital påverkar en individs livschanser. Arvs
­
flödena har dessutom ökat i betydelse i Sverige, framför allt under de senaste 25–30 åren. Sedan 1990-talets mitt har de mer än fördubblats. Som vi visade i avsnitt 4.2.2 har bristen på kapital- och egendomsskatter starkt bidragit till att Sverige i ett internationellt perspektiv har en extremt skev förmögenhetsfördelning. Vänsterpartiet föreslår att regeringen tillsätter en utredning som ser över egendomsskatterna.
10.3
Enhetliga kapitalskatter
En central tanke bakom 1990-talets skattereform var en förstärkt horisontell rättvisa, där lika inkomster skulle beskattas lika. Denna likformighetsprincip skulle så långt som möjligt tillämpas konsekvent. Genom reformen infördes en separat och proportionell beskattning av kapitalinkomster – räntor, utdelningar och reavinster – med en enhetlig skattesats på 30 procent. Sedan reformens genomförande har en rad undantag gjorts. Utdelning från fåmansbolag beskattas endast med 20 procent. Utdelning från onoterade aktier med 25 procent.
Ett annat exempel är sparande inom ramen för investeringssparkonto (ISK). ISK är en sparform för privatpersoner som infördes i Sverige 2012. Skillnaden mellan konven
­
tionell beskattning av sparande och beskattning av sparande i ISK består i vad som ska tas upp och vad som får dras av. Konventionell beskattning innebär att utdelning och kapitalvinst tas upp till beskattning. Kapitalvinster får kvittas mot kapitalförluster. Beskattningen av ISK sker i form av s.k.
schablonbeskattning
på kontots värde i stället för på den vinst man gör. Normalt sett är detta en mycket gynnsam beskattning. Regeringen har dessutom gjort denna sparform än mer gynnsam genom att införa en skattefri grundnivå på 300
000 kronor. Vänsterpartiet föreslår att den skattefria grund
­
nivån sänks till 50
000 kronor och att ett tak på ISK-konton sätts till 2
miljoner kronor. Förslaget beräknas stärka de offentliga finanserna med 12,8 miljarder kronor 2026.
[77]
I sammanhanget bör det noteras att tillgångarna inom ISK är mycket ojämnt fördelade. Cirka 3,9 miljoner individer beräknas ha kapital i ISK (2025). Av dessa beräknas drygt 40 procent ha ett sparande som understiger 50
000 kronor. Andelen sparare som har tillgångar som överstiger 2 miljoner kronor beräknas till 3,8 procent. Samtidigt äger dessa 3,8 procent drygt 60 procent av de samlade tillgångarna som placerats inom ISK.
[78]
Vidare finns de s.k. 3:12-reglerna som ger arbetande ägare i fåmansbolag betydligt lägre skatt på sina inkomster än vanliga löntagare. Det beror på att skatten på utdelning från dessa bolag endast är 20 procent. Området regleras av en lagstiftning för att förhindra att ägare av fåmansägda företag fritt ska kunna välja om de ska ta ut vinst som lågbeskattade kapitalinkomster eller högre beskattad lön – i form av ett gränsbelopp för hur mycket delägare till fåmansbolag maximalt får ta ut i utdelning. Dessa regelverk blev dock väsentligt generösare efter en reform 2006, där skatten på utdelning sänktes från 30 procent till 20 procent, samtidigt som gränsbeloppen för utdelningen höjdes.
[79]
Reformen syftade till att förbättra den skattemässiga behandlingen av riskfyllda inve
­
steringar. Empiriska undersökningar visar dock att de ökade utdelningar som följde
av förändringarna inte kan tolkas komma från ökade företagsvinster och mer entreprenör
­
skap.
De nya reglerna ledde heller inte till ökad sysselsättning (även om lönerna bland anställda ökade). Den huvudsakliga effekten har i stället blivit en omfattande inkomst
­
omvandling bland höginkomsttagare samt ökade möjligheter till skatteplanering för de som tjänar mest. I budgetpropositionen går regeringen vidare och gör detta regelverk än mer gynnsamt, till en kostnad av cirka 1 miljard. Vänsterpartiet avvisar det förslaget och vill istället se en reformerad kapitalinkomstbeskattning, präglad av likformighet och rättvisa.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett tak på 2 miljoner kronor på sparande inom ISK. Sparande utöver taket ska beskattas med den vanliga skatten på kapitalinkomster. Sänk gränsen för skattefrihet till 50
000 kronor.
Utred beskattningen av fåmansbolag och onoterade bolag i syfte att åstadkomma en enhetlig kapitalbeskattning.
Oligopolskatt på bankernas övervinster
Bankerna har gjort rekordvinster de senaste åren. Den främsta anledningen till att de lyckats med detta beror på den bristande konkurrensen på bankmarknaden. Den svenska bankmarknaden är ett oligopol som domineras av de fyra storbankerna. Detta har resulterat i att de svenska bankerna under lång tid har tjänat mer än sina europeiska mot
­
svarigheter. För att komma till rätta med detta har Vänsterpartiet föreslagit att statens bank (SBAB) ska användas för att sätta press på de övriga bankerna. Detta kan uppnås
genom att SBAB:s avkastningskrav sänks från tio till fem procent, utöver stats
­
obligations
­
räntan.
Det är samma nivå som gällde fram till 2013.
Så länge det inte finns ett regelverk på plats som skapar en mer pressad konkurrens på bankmarknaden anser Vänsterpartiet att bankernas övervinster ska beskattas. Vänsterpartiet föreslår därför att en tillfällig bankskatt införs. Förslaget innebär att en skatt på 50 procent av bankernas övervinster införs under perioden 2026–2028, som kan förlängas om den bristande konkurrensen kvarstår. Med övervinster avses här den över
­
skjutande vinst som ligger över ett genomsnitt av vinsterna 2018–2022.
En väldigt försiktig bedömning är att en sådan skatt kommer att öka skatteintäkterna med cirka 10 miljarder kronor.
Vänsterpartiets förslag:
Inför en bankskatt på 50 procent av bankernas övervinster.
Beskattning av fastigheter
Avkastningen av att bo i egen villa eller bostadsrätt är en kapitalinkomst. Avkastningen består både i det löpande värdet av själva boendet
[80]
och av det faktum att bostaden också kan stiga i värde. År 2007 avskaffades den gamla fastighetsskatten och ersattes med en kommunal fastighetsavgift.
[81]
Den tas ut som en avgift på 0,75 procent av taxeringsvärdet, med ett tak (för 2025) på 10
074 kronor. Dagens fastighetsavgift har ingen synlig koppling till avkastning, övriga kapitalskatter eller ränteavdragen. Taket innebär att man betalar ”full” fastighetsavgift upp till ett taxeringsvärde på drygt 1,3 miljoner kronor. På taxeringsvärden därutöver betalas ingen avgift. Detta leder till att den genomsnittliga skatten blir lägre ju mer värdet på en fastighet överstiger 1,3 miljoner kronor. Fastighetsavgiften är därmed starkt regressiv.
Vänsterpartiet vill därför komplettera den kommunala fastighetsavgiften med en statlig fastighetsskatt. Hur denna ska utformas får en utredning titta på. Men några principer kan vi slå fast redan nu. Dagens begränsningsregel, som innebär att pensionärer inte ska behöva betala mer än fyra procent av sin inkomst i avgift, utökas till att omfatta alla inkomster. Vänsterpartiet har inte får avsikt att beskatta vanliga villaägare hårdare; det är de riktigt dyra villorna som borde beskattas hårdare.
10.6
Skatt på förvärvsinkomster
Beskattningen av arbetsinkomster innehåller i dag mer än tio olika former av skatte
­
reduktioner – däribland rutavdrag, rotavdrag och olika former av jobbskatteavdrag. Ingen av dem med tydligt påvisbara positiva effekter. Enbart jobbskatteavdraget innebär en skattereduktion med cirka 200 miljarder kronor per år.
[82]
I årets budgetproposition går regeringen fram med ännu ett jobbskatteavdrag, det tionde i ordningen, vilket försvagar de offentliga finanserna med ytterligare 17,3 miljarder kronor.
En viktig skatteprincip bör vara att lika inkomster ska beskattas lika. Denna princip slogs sönder av den borgerliga regeringen i och med införandet av de olika jobbskatte
­
avdragen. Detta eftersom jobbskatteavdragen endast omfattar arbetsinkomster. Detta innebär att den som är arbetslös och får 25
000 kronor i månaden från a-kassan betalar ca 2
400 kronor mer i skatt varje månad än den som har en arbetsinkomst på 25
000
kronor i månaden. Den föregående regeringen har sedan tidigare i praktiken slutit skatte
­
klyftan
för ålderspensionärer. Vänsterpartiet föreslår att skatteklyftan sluts för alla inkomster, såsom sjuk- och rehabiliteringspenning, a-kassan, sjuk- och aktivitetsersätt
­
ning och föräldraförsäkringen. Det innebär sänkt skatt för grupper med små ekonomiska marginaler.
Som en delfinansiering av de ökade försvarsanslagen föreslår Vänsterpartiet att en beredskapsskatt på 5 procentenheter införs på månadsinkomster över 65
000 kronor.
Vi föreslår också att jobbskatteavdragen trappas av på inkomster över 50
000 kronor i månaden, för att vara helt utfasade på månadsinkomster över 100
000 kronor i månaden.
De båda förslagen bedöms sammantaget stärka de offentliga finanserna med 37 miljarder
kronor 2025.
[83]
Figur 23 nedan visar utredningstjänstens fördelningsanalys av Vänsterpartiets förslag till ändrade inkomstskatter. Analysen visar att hälften av befolkningen får sänkt skatt med Vänsterpartiets förslag.
Figur 23 Fördelningsanalys av Vänsterpartiets förslag till ändrade inkomstskatter
Procentuell effekt på genomsnittlig individuell disponibel inkomst. Effekt mot BP26.
Källa: RUT, dnr 2025:1254.
De som tjänar under 50
000 kronor i månaden får inga skattehöjningar med Vänster
­
partiets förslag. En person med en arbetsinkomst på 55
000 kronor i månaden får en skattehöjning på 440 kronor/månad och en person som tjänar 70
000 kronor i månaden får en skattehöjning på 2
000 kronor/månad.
[84]
Vänsterpartiet noterar att riksdagen har tagit till sig vårt krav om att införa en skatte
­
reduktion för a-kasseavgifter. Vänsterpartiet föreslår också att
en skattereduktion på 25 procent av fackföreningsavgifter införs
. En skattereduktion för fackföreningsavgift sänker kostnaden för fackligt medlemskap och möjliggör för fler att gå med i
facket, vilket kan leda till högre organisationsgrad och en högre facklig närvaro. Därmed
kan den svenska arbetsmarknadsmodellen stärkas, som historiskt tjänat såväl löntagar
­
kollektivet som samhällsekonomin väl.
Vänsterpartiets förslag:
Beredskapsskatt på 5 procent på inkomster över 65
000
kr/månad.
Ingen som tjänar under 50
000
kr/månad får höjd skatt.
Lika skatt på lika inkomst, vilket innebär sänkt skatt för sjuka och arbetslösa m.fl.
Skattereduktion för avgift till fackförening.
Nej till rutavdraget
Avdragen för s.k. rut- och rottjänster är ytterligare exempel på skattereduktioner på inkomstskatteområdet. Skattereduktion för hushållsnära tjänster, det s.k. rotavdraget, innebär att den som köper hushållsnära tjänster kan göra avdrag från sin skatt för 50 procent av arbetskostnaden för ett antal tjänster utförda i en bostad. Vänsterpartiet har inget emot hushållsnära tjänster. Det vi vänder oss emot är att dessa ska skattesubven
­
tioneras. Riksrevisionen visar att 40 procent av det totala rutavdragsbeloppet 2017 gick till den tiondel av befolkningen som har de högsta inkomsterna.
[85]
Det innebär i praktiken att låg- och medelinkomsttagare subventionerar höginkomsttagares städhjälp. Detta är inte bara orimligt och orättfärdigt, utan det är också ett slöseri med skatte
­
betalarnas pengar. Vänsterpartiet föreslår därför att rutavdraget avskaffas. Detta beräknas stärka de offentliga finanserna med ca 8,3 miljarder kronor under 2025
[86]
, vilket motsvarar den totala lönekostnaden för ca 14
500 undersköterskor inom äldre
­
omsorgen.
[87]
10.8
Grönt rotavdrag
Vänsterpartiet är emot rotavdraget i dess nuvarande utformning. Rotavdraget har en liknande fördelningsprofil som rutavdraget, vilket innebär att låg- och medelinkomst
­
tagare subventionerar höginkomsttagares altanbyggen och köksrenoveringar. Rot
­
avdraget brukar motiveras med att det omvandlar svartarbete till vita skatteinkomster. Riksrevisionen har granskat om rotavdraget uppfyller dess syfte. I rapporten ”Svart på vitt – rotavdragets kostnader och effekter” konstaterar författarna att rotavdraget ”inte skapar tillräckligt stora skatteintäkter genom minskat svartarbete och ökat arbetsutbud för att motivera statens kostnader”.
Gemensamma medel bör gå till sådant som har en samhällsnytta. Vänsterpartiet föreslår därför att dagens rotavdrag görs om till ett grönt rotavdrag. Det nya gröna rotavdraget ska beviljas till åtgärder som minskar energiförbrukningen i bostäder samt till att stimulera återanvändning av byggmaterial och användningen av hållbara materialprodukter. På så vis kan ett grönt rotavdrag bidra till lägre energiförbrukning och en mer cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn. Det gröna rotavdraget skapar incitament för privata fastighetsägare att renovera hållbart och klimatsmart. Kraven på tillåtna åtgärder ska kopplas till miljö- och klimatnytta, vilket gör avdraget relevant för hela samhället – inte bara för enskilda fastighetsägare. Det är omöjligt att veta hur många som skulle använda ett grönt rotavdrag och i vilken omfattning. I den här budgeten gör vi antagandet att nyttjandegraden uppgår till hälften av det nuvarande rotavdraget. Det nuvarande rotavdraget beräknas nästa år kosta 12,45 miljarder.
[88]
Vänsterpartiets gröna rotavdrag innebär således en besparing på 6,2 miljarder.
10.9
Sociala avgifter
I budgetpropositionen för 2026 föreslår regeringen sänkta arbetsgivaravgifter för unga mellan 19 och 23 år. Nedsättningen föreslås gälla mellan den 1 april 2026 och den 1
oktober 2027 och beräknas kosta 6 miljarder kronor. Sänkta arbetsgivaravgifter har prövats många gånger tidigare. Utvärderingar av nedsatta arbetsgivaravgifter visar att effekterna på sysselsättningen är små eller obefintliga. Som exempel kan nämnas den nedsättning av arbetsgivaravgifterna med drygt 10 procentenheter för personer i åldern 19–25 år som regeringen Reinfeldt genomförde. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) kom i sin utvärdering av reformen fram till att intäktsbortfallet per jobb av sänkningen uppgick till mellan 1 och 1,6 miljoner kronor, vilket då var omkring fyra gånger högre än den genomsnittliga anställningskostnaden för 19–25-åringar.
[89]
Den största effekten av skattesänkningen blev ökade vinster för företag med en stor andel unga arbetstagare.
Vänsterpartiet avvisar förslaget och föreslår att hela området ses över då det finns en mängd olika nedsättningar med oklara effekter.
10.10
Miljöskatter
Klimatförändringarna är ett akut hot mot människans framtida livsmöjligheter. I kapitel
9 redovisar vi vår politik för den gröna omställning av ekonomin som snabbt måste komma på plats. Reformeringen av miljö- och klimatskatter bör ske inom ramen för en samlad och genomtänkt miljöpolitik. Sveriges territoriella klimatutsläpp är med ca 1/3 vardera koncentrerade till industrin och inrikes transporter. Det är således dessa två områden som behöver stå i centrum om Sverige ska klara av att nå sina höga klimatmål. För att klimat- och miljöpolitiken ska få ett brett folkligt stöd måste den också ha en god fördelningsprofil, som tar hänsyn till människors olika ekonomiska förmåga och alternativ för att ställa om. Vänsterpartiet ser behov av en genomgripande skattereform som utjämnar de ekonomiska och regionala klyftorna och främjar hållbart resursutnyttjande med låg miljö- och klimatpåverkan i enlighet med våra klimat- och miljömål.
I budgetpropositionen för 2025 genomförde regeringen en rad förändringar som försvårar miljö- och klimatarbetet. De slopade skattereduktionen för mikroproduktion av förnybar el, de gjorde det billigare att köpa husbilar med stora klimatutsläpp samtidigt som de gjorde det dyrare att installera solceller. Dessa förslag försämrar Sveriges möjligheter att nå våra nationella klimatmål samt vårt klimatåtagande gentemot EU till 2030. I denna motion lägger Vänsterpartiet förslag på att omvandla dagens rotavdrag, som mest går till dyra köksrenoveringar, till ett grönt rotavdrag. Vi föreslår att tidigare och befintliga gröna skattereduktioner inkluderas i det gröna rotavdraget
.
Vänsterpartiet föreslår att dagens regelverk för reseavdragen ersätts med ett färd
­
medelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag. Till skillnad från dagens system, som gynnar bilresor i storstadsregioner, skulle ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag behandla alla reseslag neutralt och utjämna regionala skillnader. Ett avståndsbaserat och färdmedelsneutralt reseavdrag är ett effektivt styrmedel för att sänka växthusgasutsläppen vid arbetspendling. Ett sådant regelverk skulle också minska det utbredda fusk som finns i dagens system. I budgetpropositionen föreslår regeringen att beloppsgränsen för reseavdraget höjs från tidigare aviserat 13
000 kronor till 15
000 kronor. Vänsterpartiet avvisar förslaget då det försämrar hushållens ekonomi och försvårar arbetspendling.
Klimatomställningen kommer att kräva stora investeringar i infrastruktur, förnybar energi, energieffektivisering och andra utsläppsminskande åtgärder. Principen om att förorenaren betalar för sin miljöpåverkan har länge varit och bör fortsatt vara ett riktmärke i den svenska miljö- och klimatpolitiken.
Därför föreslår vi skärpt fordons
­
beskattning på nyregistrerade bilar med stora koldioxidutsläpp (den s.k. malus
­
beskattningen).
[90]
Beskattning av drivmedel är ett viktigt verktyg för att minska transportsektorns klimatpåverkan. Men den är också ett exempel på ett trubbigt verktyg som inte gör skillnad på höginkomsttagare med god tillgång till kollektivtrafik och en låginkomst
­
tagare i glesbygd utan tillgång till alternativ till bilen. Vänsterpartiet anser att det är angeläget att styrmedel utformas för att minska klyftor mellan stad och landsbygd och att det vid behov införs kompensatoriska åtgärder för att beakta rättviseperspektivet när exempelvis skatter ger negativa fördelningseffekter. För att möta en ökad elektrifiering av vägtrafiken med stärkt regional rättvisa anser vi att det är angeläget att arbetet med en reform av vägtrafikbeskattning redan nu inleds. En differentierad vägbeskattning ger förutsättningar för låg/slopad vägskatt på landsbygd där alternativ till bil saknas och hög vägskatt i storstäder med tillgång till kollektivtrafik.
Den tunga lastbilstrafiken betalar i dag inte för den påverkan den har genom sina externa kostnader för samhället i form av exempelvis miljö- och klimatpåverkan och slitage på vägarna. Vänsterpartiet har under lång tid förespråkat en avståndsbaserad skatt på tunga lastbilar som ska vara möjlig att differentiera. Förutom klimatnyttan med en sådan beskattning ser vi stora vinster med att svenska och utländska lastbilar skulle kunna beskattas på lika villkor och att myndigheter skulle ges bättre möjligheter, genom ett automatiserat avläsningsbart system, att upptäcka den illegala lastbilstrafiken. Även utredningen Godstransporter på väg – vissa frågeställningar kring ett nytt miljöstyrande
system
(SOU 2022:13) förordar ett avståndsbaserat system med geografisk differen
­
tiering
för en mer rättvisande prissättning.
Vänsterpartiet anser att de klimatskadliga subventionerna bör fasas ut och avvecklas skyndsamt. Vi avvisar därför regeringens förslag om sänkt skatt på jordbruksdiesel.
[91]
Regeringen bör istället presentera en handlingsplan för hur denna och övriga klimat
­
skadliga subventioner kan avvecklas i närtid.
Resandet med flyget behöver kraftigt minska för att vi ska klara av våra klimatmål.
Med Vänsterpartiets investeringspolitik för klimatet skulle behovet av inrikesflyg minska
i betydande utsträckning. Men även utrikesflyget behöver minska i omfattning. Vänster
­
partiet föreslår därför att flygskatten återinförs. Den beräknas stärka de offentliga finan
­
serna med knappt 2 miljarder kronor.
[92]
Vänsterpartiet anser att det är mycket angeläget att Sverige får en bättre beskattning av bekämpningsmedel då dagens beskattning har liten miljöeffekt. Danmark, Norge och Frankrike har en betydligt starkare lagstiftning där skatten ökar med medlets giftighet, vilket lett till att lantbrukare byter till mindre giftiga medel. Vänsterpartiet ser ett stort behov av att en differentierad beskattning av växtskyddsmedel införs i Sverige, som i likhet med den som finns i Danmark ökar med medlets giftighet. Intäkterna från skatten bör återföras till lantbruket för att utveckla hållbara växtskyddsmetoder. Vänsterpartiet anser att regeringen bör återkomma med förslag på en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker.
Vänsterpartiets förslag:
Inför ett färdmedelsneutralt och avståndsbaserat reseavdrag.
Inför ett grönt rotavdrag.
[93]
Nej till sänkt jordbruksdiesel.
Nej till höjd beloppsgräns i reseavdraget.
Anta en handlingsplan för att avveckla klimatskadliga subventioner.
Utred förutsättningarna för en geografiskt anpassad vägskatt för personbilar.
Inför en avståndsbaserad skatt för godstransporter på väg.
Inför en ny bekämpningsmedelsskatt differentierad utifrån bekämpningsmedlens olika miljö- och hälsorisker.
Återinför flygskatten.
[94]
Återinför den avskaffade avfallsförbränningsskatten.
[95]
11
Utgiftsramar och fördelning av utgifter i statsbudgeten
Tabell 5 Förslag till utgiftsramar
2026
Tusental kronor
Utgiftsområde
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1
Rikets styrelse
21
614
324
148
900
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
22
038
701
±0
3
Skatt, tull och exekution
15
511
898
125
000
4
Rättsväsendet
94
743
980
375
000
5
Internationell samverkan
2
547
401
50
000
6
Försvar och samhällets krisberedskap
225
022
485
±0
7
Internationellt bistånd
43
652
932
4
000
000
8
Migration
13
524
360
−1
555
000
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
127
707
301
4
775
800
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
121
994
196
5
261
000
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
59
321
791
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
104
228
329
11
700
000
13
Integration och jämställdhet
5
866
226
700
000
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
91
162
652
5
644
000
15
Studiestöd
35
787
594
320
000
16
Utbildning och universitetsforskning
106
936
696
2
878
000
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
17
337
204
2
457
700
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
1
775
128
4
263
000
19
Regional utveckling
4
874
201
70
000
20
Klimat, miljö och natur
19
625
341
10
099
000
21
Energi
7
939
815
−1
041
000
22
Kommunikationer
106
704
772
3
758
500
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
22
566
654
2
639
000
24
Näringsliv
8
955
115
620
000
25
Allmänna bidrag till kommuner
180
723
354
7
669
000
26
Statsskuldsräntor m.m.
26
955
200
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
54
199
851
±0
Summa utgiftsområden
1
543
317
501
64
957
900
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
−16
242
000
±0
Summa utgifter
1
527
075
501
64
957
900
Riksgäldskontorets nettoutlåning
16
813
000
±0
Kassamässig korrigering
−1
639
000
±0
Summa
1
542
249
501
64
957
900
Tabell 6 Förslag till utgiftsramar
2027–2028
Miljoner kronor
Utgiftsområde
Avvikelse från regeringen
2027
2028
1
Rikets styrelse
149
99
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
±0
±0
3
Skatt, tull och exekution
30
30
4
Rättsväsendet
375
375
5
Internationell samverkan
50
50
6
Försvar och samhällets krisberedskap
±0
±0
7
Internationellt bistånd
6
000
8
000
8
Migration
−1
278
−1
516
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
2
194
4
550
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
5
411
5
411
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
±0
±0
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
11
700
11
600
13
Integration och jämställdhet
657
626
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
6
065
6
591
15
Studiestöd
340
340
16
Utbildning och universitetsforskning
4
425
4
445
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
2
435
2
440
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
5
115
5
215
19
Regional utveckling
70
70
20
Klimat, miljö och natur
10
137
10
112
21
Energi
−46
−141
22
Kommunikationer
3
469
3
469
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
2
688
2
748
24
Näringsliv
620
620
25
Allmänna bidrag till kommuner
6
658
6
730
26
Statsskuldsräntor m.m.
±0
±0
27
Avgiften till Europeiska unionen
±0
±0
Summa utgiftsområden
67
262
71
862
Minskning av anslagsbehållningar inkl. SSR
±0
±0
Summa utgifter
67
262
71
862
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
Summa
67
262
71
862
Tabell 7 Fördelning av utgifter i statsbudgeten 2026
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
1
Rikets styrelse
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kungliga hov- och slottsstaten
190
457
−28
600
2:1
Riksdagens ledamöter och partier m.m.
1
182
565
−120
000
2:2
Riksdagens förvaltningsanslag
1
205
607
±0
2:3
Riksdagens fastighetsanslag
340
000
±0
2:4
Riksdagens ombudsmän (JO)
170
059
±0
2:5
Riksrevisionen
399
403
±0
3:1
Sametinget
66
987
68
000
4:1
Regeringskansliet m.m.
10
722
886
−650
000
5:1
Länsstyrelserna m.m.
4
418
384
125
000
6:1
Allmänna val och demokrati
921
940
±0
6:2
Justitiekanslern
101
298
±0
6:3
Integritetsskyddsmyndigheten
226
336
±0
6:4
Valmyndigheten
173
740
±0
6:5
Stöd till politiska partier
169
200
±0
6:6
Institutet för mänskliga rättigheter
54
840
±0
7:1
Åtgärder för nationella minoriteter
159
271
175
500
8:1
Mediestöd
977
119
526
000
8:2
Mediemyndigheten
97
861
±0
9:1
Svenska institutet för europapolitiska studier samt EU-information
36
371
±0
99:1
Återinför anslag 7:2 Åtgärder för den nationella minoriteten romer
±0
50
000
99:2
En svensk ambassadör för FN-resolution 1325
±0
3
000
Summa
21
614
324
148
900
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
2
Samhällsekonomi och finansförvaltning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kammarkollegiet
179
196
±0
1:2
Finansinspektionens avgifter till EU:s tillsynsmyndigheter
33
050
±0
1:3
Arbetsgivarpolitiska frågor
2
443
±0
1:4
Statliga tjänstepensioner m.m.
17
279
000
±0
1:5
Finanspolitiska rådet
12
360
±0
1:6
Konjunkturinstitutet
76
622
±0
1:7
Statskontoret
325
130
±0
1:8
Statistiska centralbyrån
711
961
±0
1:9
Bidragsfastigheter
515
000
±0
1:10
Finansinspektionen
893
410
±0
1:11
Riksgäldskontoret
400
432
±0
1:12
Bokföringsnämnden
15
028
±0
1:13
Vissa garanti- och medlemsavgifter
264
626
±0
1:14
Statens servicecenter
913
560
±0
1:15
Finansmarknadsforskning
33
353
±0
1:16
Upphandlingsmyndigheten
125
311
±0
1:17
Utbetalningsmyndigheten
258
219
±0
Summa
22
038
701
±0
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
3
Skatt, tull och exekution
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skatteverket
9
434
848
125
000
1:2
Tullverket
3
441
754
±0
1:3
Kronofogdemyndigheten
2
538
296
±0
1:4
Kostnader som betalas av staten i konkurser
97
000
±0
Summa
15
511
898
125
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
4
Rättsväsendet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Polismyndigheten
48
375
533
260
000
1:2
Säkerhetspolisen
3
047
500
±0
1:3
Åklagarmyndigheten
2
891
903
10
000
1:4
Ekobrottsmyndigheten
1
218
883
60
000
1:5
Sveriges Domstolar
8
452
927
10
000
1:6
Kriminalvården
24
204
721
±0
1:7
Brottsförebyggande rådet
316
670
±0
1:8
Rättsmedicinalverket
716
787
±0
1:9
Brottsoffermyndigheten
80
859
±0
1:10
Ersättning för skador på grund av brott
281
953
±0
1:11
Rättsliga biträden m.m.
4
404
007
35
000
1:12
Kostnader för vissa skaderegleringar m.m.
79
487
±0
1:13
Avgifter till vissa internationella sammanslutningar
20
174
±0
1:14
Bidrag till brottsförebyggande arbete
158
157
±0
1:15
Myndigheten för säkerhet och integritetsskydd
48
032
±0
1:16
Domarnämnden
14
387
±0
1:17
Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering
432
000
±0
Summa
94
743
980
375
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
5
Internationell samverkan
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgifter till internationella organisationer
1
691
967
30
000
1:2
Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
187
545
±0
1:3
Inspektionen för strategiska produkter
185
134
−5
000
1:4
Svenska institutet
148
984
±0
1:5
Utrikes- och säkerhetspolitiskt strategiska insatser
333
771
25
000
Summa
2
547
401
50
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
6
Försvar och samhällets krisberedskap
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Förbandsverksamhet och beredskap
77
066
828
±0
1:2
Försvarsmaktens insatser internationellt
15
306
336
±0
1:3
Anskaffning av materiel och anläggningar
71
191
794
±0
1:4
Forskning och teknikutveckling
1
463
905
±0
1:5
Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten
15
781
±0
1:6
Totalförsvarets plikt- och prövningsverk
522
014
±0
1:7
Officersutbildning m.m.
381
980
±0
1:8
Försvarets radioanstalt
3
425
329
±0
1:9
Totalförsvarets forskningsinstitut
796
361
±0
1:10
Nämnder m.m.
9
236
±0
1:11
Försvarets materielverk
4
248
967
±0
1:12
Försvarsunderrättelsedomstolen
14
981
±0
1:13
Myndigheten för totalförsvarsanalys
93
821
±0
1:14
Stöd till Ukraina
39
725
000
±0
2:1
Kustbevakningen
2
031
678
±0
2:2
Förebyggande åtgärder mot jordskred och andra naturolyckor
506
850
±0
2:3
Ersättning för räddningstjänst m.m.
27
580
±0
2:4
Krisberedskap
4
040
508
±0
2:5
Ersättning till SOS Alarm Sverige AB för alarmeringstjänst enligt avtal
454
671
±0
2:6
Myndigheten för civilt försvar
2
017
449
±0
2:7
Statens haverikommission
67
141
±0
2:8
Myndigheten för psykologiskt försvar
159
794
±0
2:9
Rakel Generation 2
799
389
±0
3:1
Strålsäkerhetsmyndigheten
655
092
±0
Summa
225
022
485
±0
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
7
Internationellt bistånd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Biståndsverksamhet
41
536
657
4
000
000
1:2
Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida)
1
805
277
±0
1:3
Nordiska Afrikainstitutet
18
488
±0
1:4
Folke Bernadotteakademin
217
119
±0
1:5
Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete
50
000
±0
1:6
Utvärdering av internationellt bistånd
25
391
±0
Summa
43
652
932
4
000
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
8
Migration
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
5
512
282
−180
000
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
4
223
000
22
000
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
1
600
013
−1
320
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
915
461
−1
000
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
160
800
±0
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
107
602
159
000
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
340
202
−15
000
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
665
000
−220
000
Summa
13
524
360
−1
555
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
9
Hälsovård, sjukvård och social omsorg
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Socialstyrelsen
1
033
151
±0
1:2
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
99
354
±0
1:3
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket
218
442
±0
1:4
Tandvårdsförmåner
12
785
668
1
000
000
1:5
Bidrag för läkemedelsförmånerna
40
975
000
2
160
000
1:6
Bidrag till folkhälsa och sjukvård
9
602
639
5
875
000
1:7
Sjukvård i internationella förhållanden
705
408
±0
1:8
Bidrag till psykiatri
4
732
393
±0
1:9
Läkemedelsverket
247
799
±0
1:10
E-hälsomyndigheten
551
394
±0
1:11
Prestationsbundna insatser för att korta vårdköerna
6
632
200
−6
632
200
1:12
Inspektionen för vård och omsorg
1
052
386
60
000
1:13
Myndigheten för vård- och omsorgsanalys
45
024
±0
1:14
Civilt försvar inom hälso- och sjukvård
2
949
500
±0
2:1
Folkhälsomyndigheten
570
323
±0
2:2
Insatser för vaccinberedskap
153
500
±0
2:3
Bidrag till WHO
62
665
±0
2:4
Insatser mot hiv/aids och andra smittsamma sjukdomar
121
802
±0
2:5
Åtgärder avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak samt spel
105
316
±0
2:6
Stöd till främjande av en aktiv och meningsfull fritid för barn och unga
792
000
50
000
2:7
Stöd för att förebygga ohälsa och ensamhet bland äldre
100
000
±0
3:1
Myndigheten för delaktighet
72
911
±0
3:2
Bidrag till funktionshindersorganisationer
208
742
±0
4:1
Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd
67
607
±0
4:2
Vissa statsbidrag inom funktionshindersområdet
789
714
±0
4:3
Bilstöd till personer med funktionsnedsättning
264
237
±0
4:4
Kostnader för statlig assistansersättning
27
432
553
400
000
4:5
Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet
6
319
740
±0
4:6
Statens institutionsstyrelse
3
060
246
±0
4:7
Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m.
4
860
301
1
653
000
5:1
Barnombudsmannen
40
973
±0
5:2
Barnets rättigheter
73
761
±0
6:1
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Förvaltning
59
049
±0
6:2
Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd: Forskning
921
503
±0
99:1
TBE-vaccin med högkostnadsskydd för vuxna och avgiftsfritt för barn
±0
100
000
99:2
Nationellt vaccinprogram för äldre
±0
110
000
Summa
127
707
301
4
775
800
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
10
Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Sjukpenning och rehabilitering m.m.
51
559
676
2
900
000
1:2
Aktivitets- och sjukersättningar m.m.
53
674
700
2
130
000
1:3
Merkostnadsersättning och handikappersättning
1
440
000
±0
1:4
Arbetsskadeersättningar m.m.
2
494
000
231
000
1:5
Ersättning inom det statliga personskadeskyddet
38
082
±0
1:6
Bidrag för sjukskrivningsprocessen
1
436
700
±0
2:1
Försäkringskassan
11
271
917
±0
2:2
Inspektionen för socialförsäkringen
79
121
±0
Summa
121
994
196
5
261
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
11
Ekonomisk trygghet vid ålderdom
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Garantipension till ålderspension
29
757
600
±0
1:2
Efterlevandepensioner till vuxna
7
446
600
±0
1:3
Bostadstillägg till pensionärer
13
855
700
±0
1:4
Äldreförsörjningsstöd
1
625
800
±0
1:5
Inkomstpensionstillägg
5
795
000
±0
2:1
Pensionsmyndigheten
841
091
±0
Summa
59
321
791
±0
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
12
Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Barnbidrag
31
659
197
8
800
000
1:2
Föräldraförsäkring
49
640
665
1
600
000
1:3
Underhållsstöd
2
780
875
±0
1:4
Adoptionsbidrag
9
784
±0
1:5
Barnpension och efterlevandestöd
1
148
200
±0
1:6
Omvårdnadsbidrag och vårdbidrag
7
645
098
±0
1:7
Pensionsrätt för barnår
7
671
200
±0
1:8
Bostadsbidrag
3
673
310
1
300
000
Summa
104
228
329
11
700
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
13
Integration och jämställdhet
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Integrationsåtgärder
101
825
±0
1:2
Kommunersättningar vid flyktingmottagande
4
389
646
700
000
2:1
Diskrimineringsombudsmannen
170
437
±0
2:2
Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m.
110
919
±0
3:1
Särskilda jämställdhetsåtgärder
682
039
±0
3:2
Jämställdhetsmyndigheten
188
197
±0
3:3
Bidrag för kvinnors organisering
48
163
±0
4:1
Åtgärder mot utanförskap
175
000
±0
Summa
5
866
226
700
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
14
Arbetsmarknad och arbetsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Arbetsförmedlingens förvaltningskostnader
7
821
683
962
000
1:2
Bidrag till arbetslöshetsersättning och ersättningar till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser
45
973
112
1
000
000
1:3
Kostnader för arbetsmarknadspolitiska program och insatser
6
073
822
2
106
000
1:4
Lönebidrag och Samhall m.m.
20
212
263
700
000
1:5
Nystartsjobb och etableringsjobb
2
153
201
±0
1:6
Rådet för Europeiska socialfonden i Sverige
132
554
±0
1:7
Europeiska socialfonden+ m.m. för perioden 2021–2027
1
864
000
±0
1:8
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering
52
809
±0
1:9
Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen
86
510
±0
1:10
Bidrag till administration av arbetslöshetsförsäkringen
66
560
±0
1:11
Bidrag till Stiftelsen Utbildning Nordkalotten
8
303
±0
1:12
Bidrag till lönegarantiersättning
2
292
000
±0
1:13
Grundläggande omställnings- och kompetensstöd
3
150
824
200
000
2:1
Arbetsmiljöverket
1
010
926
325
000
2:2
Arbetsdomstolen
38
613
±0
2:3
Internationella arbetsorganisationen (ILO)
43
722
±0
2:4
Medlingsinstitutet
69
750
±0
2:5
Regional skyddsombudsverksamhet
112
000
20
000
99:1
Etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare
±0
277
000
99:2
Myndigheten för arbetsmiljökunskap
±0
54
000
Summa
91
162
652
5
644
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
15
Studiestöd
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Studiehjälp
4
571
331
±0
1:2
Studiemedel
19
788
041
320
000
1:3
Omställningsstudiestöd
7
339
000
±0
1:4
Statens utgifter för räntor på studielån
2
816
050
±0
1:5
Bidrag till kostnader vid viss gymnasieutbildning och vid viss föräldrautbildning i teckenspråk
63
150
±0
1:6
Bidrag till vissa studiesociala ändamål
27
000
±0
1:7
Centrala studiestödsnämnden
1
163
526
±0
1:8
Överklagandenämnden för studiestöd
19
496
±0
Summa
35
787
594
320
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
16
Utbildning och universitetsforskning
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens skolverk
1
406
011
20
000
1:2
Statens skolinspektion
676
633
±0
1:3
Specialpedagogiska skolmyndigheten
894
052
20
000
1:4
Sameskolstyrelsen
68
698
±0
1:5
Utveckling av skolväsendet och annan pedagogisk verksamhet
5
493
885
1
000
000
1:6
Statligt stöd till särskild utbildning i gymnasieskolan
293
837
±0
1:7
Maxtaxa i förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet samt kvalitetshöjande åtgärder inom förskola
5
760
000
518
000
1:8
Bidrag till viss verksamhet inom skolväsendet, m.m.
206
720
±0
1:9
Bidrag till svensk undervisning i utlandet
130
582
±0
1:10
Fortbildning av lärare och förskolepersonal
1
109
526
250
000
1:11
Skolforskningsinstitutet
47
910
±0
1:12
Praktiknära skolforskning
36
043
±0
1:13
Bidrag till lärarlöner
4
875
000
±0
1:14
Särskilda insatser inom skolområdet
173
418
±0
1:15
Statligt stöd för stärkt kunskapsutveckling
9
364
600
±0
1:16
Bidrag till vissa studier
17
525
±0
1:17
Statligt stöd till vuxenutbildning
3
712
422
300
000
1:18
Myndigheten för yrkeshögskolan
202
724
±0
1:19
Statligt stöd till yrkeshögskoleutbildning
4
420
166
±0
2:1
Universitetskanslersämbetet
166
446
±0
2:2
Universitets- och högskolerådet
320
330
20
000
2:3
Uppsala universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
207
888
±0
2:4
Uppsala universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
619
766
±0
2:5
Lunds universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
572
678
±0
2:6
Lunds universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
748
425
±0
2:7
Göteborgs universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
543
214
±0
2:8
Göteborgs universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
941
779
±0
2:9
Stockholms universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
2
091
947
±0
2:10
Stockholms universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
978
453
±0
2:11
Umeå universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
694
535
±0
2:12
Umeå universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
349
615
±0
2:13
Linköpings universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
895
241
±0
2:14
Linköpings universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
199
667
±0
2:15
Karolinska institutet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
859
998
±0
2:16
Karolinska institutet: Forskning och utbildning på forskarnivå
1
973
459
±0
2:17
Kungl. Tekniska högskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
435
827
±0
2:18
Kungl. Tekniska högskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
2
207
400
±0
2:19
Luleå tekniska universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
832
619
±0
2:20
Luleå tekniska universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
530
237
±0
2:21
Karlstads universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
824
443
±0
2:22
Karlstads universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
311
502
±0
2:23
Linnéuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
283
484
±0
2:24
Linnéuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
429
188
±0
2:25
Örebro universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
966
377
±0
2:26
Örebro universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
356
479
±0
2:27
Mittuniversitetet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
672
410
±0
2:28
Mittuniversitetet: Forskning och utbildning på forskarnivå
311
638
±0
2:29
Malmö universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
1
148
114
±0
2:30
Malmö universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
330
179
±0
2:31
Mälardalens universitet: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
746
278
±0
2:32
Mälardalens universitet: Forskning och utbildning på forskarnivå
309
021
±0
2:33
Blekinge tekniska högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
317
252
±0
2:34
Blekinge tekniska högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
119
201
±0
2:35
Stockholms konstnärliga högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
235
787
±0
2:36
Stockholms konstnärliga högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
63
704
±0
2:37
Gymnastik- och idrottshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
131
447
±0
2:38
Gymnastik- och idrottshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
40
885
±0
2:39
Högskolan i Borås: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
611
787
±0
2:40
Högskolan i Borås: Forskning och utbildning på forskarnivå
119
515
±0
2:41
Högskolan Dalarna: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
513
590
±0
2:42
Högskolan Dalarna: Forskning och utbildning på forskarnivå
120
821
±0
2:43
Högskolan i Gävle: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
564
285
±0
2:44
Högskolan i Gävle: Forskning och utbildning på forskarnivå
128
297
±0
2:45
Högskolan i Halmstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
497
394
±0
2:46
Högskolan i Halmstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
115
343
±0
2:47
Högskolan Kristianstad: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
484
014
±0
2:48
Högskolan Kristianstad: Forskning och utbildning på forskarnivå
108
153
±0
2:49
Högskolan i Skövde: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
386
068
±0
2:50
Högskolan i Skövde: Forskning och utbildning på forskarnivå
74
265
±0
2:51
Högskolan Väst: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
456
387
±0
2:52
Högskolan Väst: Forskning och utbildning på forskarnivå
104
446
±0
2:53
Konstfack: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
196
524
±0
2:54
Konstfack: Forskning och utbildning på forskarnivå
25
943
±0
2:55
Kungl. Konsthögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
76
756
±0
2:56
Kungl. Konsthögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
15
839
±0
2:57
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
156
768
±0
2:58
Kungl. Musikhögskolan i Stockholm: Forskning och utbildning på forskarnivå
26
092
±0
2:59
Södertörns högskola: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
509
279
±0
2:60
Södertörns högskola: Forskning och utbildning på forskarnivå
140
575
±0
2:61
Försvarshögskolan: Utbildning på grundnivå och avancerad nivå
47
704
±0
2:62
Försvarshögskolan: Forskning och utbildning på forskarnivå
56
667
±0
2:63
Enskilda utbildningsanordnare på högskoleområdet
4
415
760
±0
2:64
Särskilda utgifter inom universitet och högskolor
991
719
648
000
2:65
Särskilda medel till universitet och högskolor
983
700
±0
2:66
Ersättningar för klinisk utbildning och forskning
3
039
108
42
000
2:67
Särskilda bidrag inom högskoleområdet
50
980
30
000
3:1
Vetenskapsrådet: Forskning och forskningsinformation
8
072
296
10
000
3:2
Vetenskapsrådet: Avgifter till internationella organisationer
420
061
±0
3:3
Vetenskapsrådet: Förvaltning
212
500
±0
3:4
Rymdforskning och rymdverksamhet
1
477
356
±0
3:5
Rymdstyrelsen: Förvaltning
55
379
±0
3:6
Institutet för rymdfysik
65
811
±0
3:7
Kungl. biblioteket
509
048
±0
3:8
Polarforskningssekretariatet
75
359
±0
3:9
Sunet
49
183
±0
3:10
Överklagandenämnden för etikprövning
5
809
±0
3:11
Etikprövningsmyndigheten
58
495
±0
3:12
Nämnden för prövning av oredlighet i forskning
16
091
±0
3:13
Särskilda utgifter för forskningsändamål
89
495
±0
3:14
Gentekniknämnden
5
145
±0
4:1
Internationella program
81
589
20
000
4:2
Avgift till Unesco och ICCROM
32
186
±0
4:3
Kostnader för Svenska Unescorådet
11
906
±0
4:4
Utvecklingsarbete inom områdena utbildning och forskning
24
543
±0
Summa
106
936
696
2
878
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
17
Kultur, medier, trossamfund och fritid
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens kulturråd
83
206
3
000
1:2
Bidrag till allmän kulturverksamhet, utveckling samt internationellt kulturutbyte och samarbete
501
582
395
000
1:3
Skapande skola
226
464
±0
1:4
Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
44
153
1
000
1:5
Stöd till icke-statliga kulturlokaler
9
753
±0
1:6
Bidrag till regional kulturverksamhet
1
692
255
40
000
1:7
Myndigheten för kulturanalys
20
616
±0
2:1
Bidrag till Operan och Dramaten
802
500
±0
2:2
Bidrag till vissa scenkonstinstitutioner
358
244
±0
2:3
Bidrag till vissa teater-, dans- och musikändamål
249
098
50
000
2:4
Statens musikverk
113
346
±0
3:1
Bidrag till litteratur och kulturtidskrifter
233
678
50
000
3:2
Myndigheten för tillgängliga medier
151
335
±0
3:3
Institutet för språk och folkminnen
78
893
±0
4:1
Konstnärsnämnden
25
302
±0
4:2
Ersättningar och bidrag till konstnärer
570
530
5
000
5:1
Riksarkivet
618
945
10
000
6:1
Riksantikvarieämbetet
341
359
8
700
6:2
Bidrag till kulturmiljövård
299
782
20
000
6:3
Kyrkoantikvarisk ersättning
490
000
30
000
6:4
Bidrag till arbetslivsmuseer
8
000
2
000
7:1
Centrala museer: Myndigheter
1
612
476
130
000
7:2
Centrala museer: Stiftelser
284
714
40
000
7:3
Bidrag till vissa museer
82
218
±0
7:4
Forum för levande historia
65
842
±0
7:5
Statliga utställningsgarantier och inköp av vissa kulturföremål
80
±0
7:6
Konstnärlig gestaltning av den gemensamma miljön
42
518
±0
7:7
Bidrag till bild-, form- och slöjdområdet
53
708
33
000
8:1
Stöd till trossamfund
82
000
5
000
9:1
Filmstöd
555
444
70
000
10:1
Sändningar av TV Finland
9
574
±0
10:2
Forskning och dokumentation om medieutvecklingen
3
592
±0
10:3
Avgift till Europeiska audiovisuella observatoriet
733
±0
10:4
Stöd till taltidningar
43
406
±0
11:1
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor
87
533
±0
11:2
Bidrag till nationell och internationell ungdomsverksamhet
240
680
60
000
11:3
Särskilda insatser inom ungdomspolitiken
2
000
±0
12:1
Stöd till idrotten
2
152
811
425
000
12:2
Bidrag till allmänna samlingslokaler
52
164
50
000
12:3
Stöd till friluftsorganisationer
109
785
25
000
12:4
Bidrag till riksdagspartiers kvinnoorganisationer
15
000
±0
12:5
Insatser för den ideella sektorn
223
758
±0
12:6
Stöd till plats för idrott
250
000
±0
13:1
Statsbidrag till studieförbund
1
496
023
500
000
13:2
Statsbidrag till folkhögskolor
2
521
760
380
000
13:3
Bidrag till tolkutbildning
57
331
±0
13:4
Särskilt utbildningsstöd
268
158
±0
14:1
Spelinspektionen
104
855
±0
99:2
Digitaliseringssatsning för kulturarvsinstitutioner
±0
65
000
99:3
Fortsättning av särskilda folkbildningsinsatser för nyanlända invandrare samt flyktingar från Ukraina
±0
60
000
Summa
17
337
204
2
457
700
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
18
Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Bostadspolitisk utveckling
123
000
±0
1:2
Stöd för att underlätta för enskilda att ordna bostad
4
000
±0
1:3
Boverket
320
063
103
000
1:4
Statens geotekniska institut
58
872
±0
1:5
Lantmäteriet
963
198
±0
2:1
Konsumentverket
197
867
±0
2:2
Allmänna reklamationsnämnden
68
041
±0
2:3
Fastighetsmäklarinspektionen
36
963
±0
2:4
Bidrag till miljömärkning av produkter
3
124
±0
99:1
Stöd för anordnande av klimatsmarta hyresbostäder
±0
2
000
000
99:2
Stöd för anordnande av klimatsmarta studentbostäder
±0
250
000
99:3
Stöd för anordnande av klimatsmarta flerbostadshus i trä
±0
500
000
99:4
Statliga topplån för byggande av hyresrätter
±0
200
000
99:5
Stöd för renovering och energieffektivisering av flerbostadshus med hyresrätt
±0
750
000
99:6
Klimatsmart stadsplanering
±0
100
000
99:7
Klimatneutrala byggplaner
±0
100
000
99:8
Investeringsstöd för att upprusta, utveckla och bygga nya lekparker, bemannade parklekar och områden för spontanidrott
±0
150
000
99:9
Radonstöd
±0
40
000
99:10
Stöd till civilsamhällets konsumentorganisationer
±0
20
000
99:11
Stöd till kommunal konsumentvägledning
±0
50
000
Summa
1
775
128
4
263
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
19
Regional utveckling
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Regionala utvecklingsåtgärder
2
167
337
70
000
1:2
Transportbidrag
455
864
±0
1:3
Europeiska regionala utvecklingsfonden och Fonden för en rättvis omställning perioden 2021–2027
2
251
000
±0
Summa
4
874
201
70
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
20
Klimat, miljö och natur
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Naturvårdsverket
787
432
19
000
1:2
Miljöövervakning m.m.
407
714
95
000
1:3
Åtgärder för värdefull natur
1
803
335
1
406
000
1:4
Sanering och återställning av förorenade områden
813
818
300
000
1:5
Miljöforskning
93
825
±0
1:6
Kemikalieinspektionen
340
325
30
000
1:7
Avgifter till internationella organisationer
329
431
±0
1:8
Åtgärder för minskade kväveutsläpp till luft i jordbrukssektorn
100
000
±0
1:9
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
336
986
±0
1:10
Klimatanpassning
89
500
100
000
1:11
Åtgärder för havs- och vattenmiljö
1
388
565
200
000
1:12
Insatser för internationella klimatinvesteringar
163
450
±0
1:13
Internationellt miljösamarbete
57
400
±0
1:14
Skydd av värdefull natur
1
185
500
1
843
000
1:15
Havs- och vattenmyndigheten
373
373
70
000
1:16
Klimatinvesteringar
4
490
000
2
510
000
1:17
Klimatpremier
2
703
000
1
000
000
1:18
Industriklivet
653
000
±0
1:19
Åtgärder för ras- och skredsäkring längs Göta älv
115
000
±0
1:20
Driftstöd för bio-CCS
1
714
000
±0
1:21
Åtgärder inom ramen för den sociala klimatfonden
400
000
±0
2:1
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande
139
279
8
000
2:2
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning
1
140
408
±0
99:2
Regionala medborgarråd för klimatet
±0
75
000
99:3
Klimatanpassade och gröna städer
±0
350
000
99:4
Statligt stöd för rening av PFAS till de värst drabbade kommunerna
±0
250
000
99:5
Skydda de fjällnära skogarna
±0
1
843
000
Summa
19
625
341
10
099
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
21
Energi
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Statens energimyndighet
602
028
−20
000
1:2
Insatser för energieffektivisering
327
000
±0
1:3
Energiforskning
1
527
723
±0
1:4
Energimarknadsinspektionen
234
451
±0
1:5
Energiplanering
1
195
000
±0
1:6
Avgifter till internationella organisationer
33
328
±0
1:7
Elsäkerhetsverket
89
285
±0
1:8
Laddinfrastruktur
605
000
±0
1:9
Biogasstöd
1
035
000
±0
1:10
Energiberedskap
398
000
±0
1:11
Elberedskap
705
000
±0
1:12
Energistöd
1
137
000
−1
000
000
1:13
Subvention av förväntade kostnader för lån till nya kärnkraftsreaktorer
50
000
−50
000
1:14
Ersättning för dubbelriktade differenskontrakt för nya kärnkraftsreaktorer
1
000
−1
000
99:3
Stöd till drift av laddinfrastruktur
±0
30
000
Summa
7
939
815
−1
041
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
22
Kommunikationer
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Utveckling av statens transportinfrastruktur
46
386
804
587
500
1:2
Vidmakthållande av statens transportinfrastruktur
40
327
971
20
000
1:3
Trafikverket
6
531
201
300
000
1:4
Ersättning för sjöräddning och fritidsbåtsändamål
353
808
±0
1:5
Ersättning för viss kanal- och slussinfrastruktur
85
284
±0
1:6
Ersättning avseende flygplatser
662
013
−318
000
1:7
Trafikavtal
1
055
000
99
000
1:8
Viss internationell verksamhet
30
557
±0
1:9
Statens väg- och transportforskningsinstitut
88
896
±0
1:10
Från EU-budgeten finansierade stöd till Transeuropeiska nätverk
1
000
000
±0
1:11
Trängselskatt i Stockholm
2
024
325
±0
1:12
Transportstyrelsen
2
704
834
−10
000
1:13
Trafikanalys
80
268
±0
1:14
Trängselskatt i Göteborg
939
330
±0
1:15
Sjöfartsstöd
1
600
000
±0
1:16
Internationell tågtrafik
65
000
±0
1:17
Infrastruktur för flygtrafiktjänst
346
000
±0
1:18
Lån till körkort
466
120
000
1:19
Obemannad luftfart
30
000
±0
2:1
Post- och telestyrelsen
318
763
±0
2:2
Ersättning för särskilda tjänster för personer med funktionsnedsättning
106
278
±0
2:3
Grundläggande betaltjänster
25
037
±0
2:4
Informationsteknik och telekommunikation
153
844
±0
2:5
Driftsäker och tillgänglig elektronisk kommunikation
1
323
814
±0
2:6
Myndigheten för digital förvaltning
295
385
±0
2:7
Digital förvaltning
169
894
±0
99:1
Sverigebiljett
±0
2
500
000
99:2
Utbildningssatsning järnväg och sjöfart
±0
80
000
99:3
Gotlandstrafiken
±0
250
000
99:4
Konverteringsstöd för begagnade bilar
±0
100
000
99:5
Pott för stärkt cykelinfrastruktur
±0
30
000
Summa
106
704
772
3
758
500
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
23
Areella näringar, landsbygd och livsmedel
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Skogsstyrelsen
642
197
40
000
1:2
Insatser för skogsbruket
574
373
1
220
000
1:3
Statens veterinärmedicinska anstalt
243
865
±0
1:4
Bidrag till veterinär fältverksamhet
158
824
±0
1:5
Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder
9
933
±0
1:6
Bekämpning av smittsamma djursjukdomar
133
349
±0
1:7
Ersättningar för viltskador m.m.
57
778
50
000
1:8
Statens jordbruksverk
937
527
90
000
1:9
Bekämpning av växtskadegörare
18
000
±0
1:10
Gårdsstöd m.m.
7
681
572
±0
1:11
Intervention för jordbruksprodukter m.m.
194
333
±0
1:12
Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027
3
257
312
1
120
000
1:13
Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027
2
204
200
±0
1:14
Livsmedelsverket
727
547
±0
1:15
Konkurrenskraftig livsmedelssektor
131
160
±0
1:16
Bidrag till vissa internationella organisationer m.m.
57
413
±0
1:17
Åtgärder för landsbygdens miljö och struktur
531
000
±0
1:18
Miljöförbättrande åtgärder i jordbruket
34
830
±0
1:19
Stöd till jordbrukets rationalisering m.m.
24
116
±0
1:20
Åtgärder på fjällägenheter
1
529
±0
1:21
Främjande av rennäringen m.m.
131
915
19
000
1:22
Sveriges lantbruksuniversitet
2
421
487
100
000
1:23
Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande: Forskning och samfinansierad forskning
848
164
±0
1:24
Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien
1
177
±0
1:25
Slakterikontroll
168
053
±0
1:26
Åtgärder för beredskap inom livsmedels- och dricksvattenområdet
1
071
000
±0
1:27
Stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
104
000
±0
1:28
Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027
200
000
±0
Summa
22
566
654
2
639
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
24
Näringsliv
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Verket för innovationssystem
309
753
±0
1:2
Verket för innovationssystem: Forskning och utveckling
3
439
255
35
000
1:3
Institutens strategiska kompetensmedel
812
668
73
000
1:4
Tillväxtverket
489
278
±0
1:5
Näringslivsutveckling
619
542
122
000
1:6
Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser
76
910
±0
1:7
Turismfrämjande
114
613
±0
1:8
Sveriges geologiska undersökning
390
747
20
000
1:9
Geovetenskaplig forskning
5
923
±0
1:10
Miljösäkring av oljelagringsanläggningar
14
000
±0
1:11
Bolagsverket
228
281
±0
1:12
Bidrag till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien
12
327
±0
1:13
Konkurrensverket
234
589
±0
1:14
Konkurrensforskning
10
804
±0
1:15
Upprustning och drift av Göta kanal
39
910
±0
1:16
Omstrukturering och genomlysning av statligt ägda företag
38
850
±0
1:17
Kapitalinsatser i statligt ägda företag
11
000
±0
1:18
Avgifter till vissa internationella organisationer
16
860
±0
1:19
Finansiering av rättegångskostnader
18
000
±0
1:20
Bidrag till företagsutveckling och innovation
269
472
120
000
1:21
Patent- och registreringsverket
371
096
±0
1:22
Stöd vid korttidsarbete
100
000
±0
2:1
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll: Myndighetsverksamhet
37
082
±0
2:2
Kommerskollegium
130
363
±0
2:3
Exportfrämjande verksamhet
568
367
±0
2:4
Investeringsfrämjande
107
772
±0
2:5
Avgifter till internationella handelsorganisationer
23
517
±0
2:6
Bidrag till standardiseringen
45
136
±0
2:7
AB Svensk Exportkredits statsstödda exportkreditgivning
419
000
±0
99:1
Program för grön omställning inom pappersindustrin
±0
250
000
Summa
8
955
115
620
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
25
Allmänna bidrag till kommuner
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Kommunalekonomisk utjämning
174
096
852
7
669
000
1:2
Utjämningsbidrag för LSS-kostnader
6
364
352
±0
1:3
Bidrag till kommunalekonomiska organisationer
8
650
±0
1:4
Tillfälligt stöd till enskilda regioner
250
000
±0
1:5
Bidrag för stärkt effektivitet i kommunsektorn
3
500
±0
Summa
180
723
354
7
669
000
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
26
Statsskuldsräntor m.m.
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Räntor på statsskulden
26
800
000
±0
1:2
Oförutsedda utgifter
10
000
±0
1:3
Riksgäldskontorets provisionsutgifter
145
200
±0
Summa
26
955
200
±0
Anslagsförslag
2026
för utgiftsområde
27
Avgiften till Europeiska unionen
Tusental kronor
Ramanslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Avgiften till Europeiska unionen
54
199
851
±0
Summa
54
199
851
±0
12
Den offentliga sektorns finanser m.m.
Tabell 8 Den offentliga sektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Offentlig sektors inkomster
65
380
70
350
68
390
Offentlig sektors utgifter
67
818
70
172
74
872
Finansiellt sparande i offentlig sektor
−2
438
178
−6
482
Staten
−3
178
−762
−7
422
Ålderspensionssystemet
740
940
940
Kommunsektorn
±0
±0
±0
Finansiellt sparande i procent av BNP (nivå)
−2,45
%
−1,83
%
−0,67
%
Tabell 9 Kommunsektorns finanser
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Kommunsektorns inkomster
17
227
14
191
17
003
Kommunal inkomstskatt
3
600
3
850
3
950
Kapitalinkomster och övriga inkomster
±0
±0
±0
Statsbidrag under utgiftsområde 25
7
669
6
658
6
730
därav ekonomiska regleringar
−1
900
−1
900
−1
900
Statsbidrag från övriga utgiftsområden
5
958
3
683
6
323
Kommunsektorns utgifter
17
227
14
191
17
003
Finansiellt sparande i kommunsektorn
±0
±0
±0
Tabell 10 Statens budgetsaldo och statsskulden
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Inkomster i statens budget
61
780
66
500
64
440
därav inkomster av försåld egendom
±0
±0
±0
Utgifter i statens budget
64
958
67
262
71
862
därav statsskuldsräntor
±0
±0
±0
Riksgäldskontorets nettoutlåning
±0
±0
±0
Kassamässig korrigering
±0
±0
±0
Statens budgetsaldo
−3
178
−762
−7
422
Tabell 11 Inkomster i statens budget
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Direkta skatter på arbete
39
760
43
860
46
660
Indirekta skatter på arbete
7
750
7
210
610
Skatt på kapital
18
620
20
720
22
380
Skatt på konsumtion och insatsvaror
−550
−1
140
−960
Offentliga sektorns skatteintäkter
65
580
70
650
68
690
avgår skatter till andra sektorer
−3
800
−4
150
−4
250
Statens skatteintäkter
61
780
66
500
64
440
Periodiseringar
±0
±0
±0
Statens skatteinkomster
61
780
66
500
64
440
Övriga inkomster
±0
±0
±0
Inkomster i statens budget
61
780
66
500
64
440
Tabell 12 Utgiftstak för staten
Miljoner kronor
– avvikelse från regeringen
2026
2027
2028
Takbegränsade utgifter
64
958
67
262
71
862
Budgeteringsmarginal
0
±0
±0
Utgiftstak för staten
64
958
67
262
71
862
13
Beräkning av statens inkomster
Tabell 13 Beräkning av statens inkomster 2026
Tusental kronor
Inkomsttitel
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1100
Direkta skatter på arbete
808
992
340
39
760
000
1111
Statlig inkomstskatt
69
132
050
13
540
000
1115
Kommunal inkomstskatt
1
008
384
699
3
600
000
1120
Allmän pensionsavgift
173
521
706
200
000
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
−442
046
115
22
420
000
1200
Indirekta skatter på arbete
814
027
500
7
750
000
1210
Arbetsgivaravgifter
800
382
003
7
810
000
1240
Egenavgifter
11
968
194
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−55
271
066
−60
000
1270
Särskild löneskatt
69
701
943
±0
1280
Nedsättningar
−13
312
716
±0
1290
Tjänstegruppliv
559
142
±0
1300
Skatt på kapital
441
787
612
18
620
000
1310
Skatt på kapital, hushåll
101
352
289
10
730
000
1320
Skatt på företagsvinster
233
081
999
7
890
000
1330
Kupongskatt
10
730
504
±0
1340
Avkastningsskatt
32
581
715
±0
1350
Fastighetsskatt
44
920
230
±0
1360
Stämpelskatt
12
398
180
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
6
722
695
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
729
183
663
−550
000
1410
Mervärdesskatt
602
172
481
−10
000
1420
Skatt på alkohol och tobak
31
438
744
±0
1430
Energiskatt
36
062
816
220
000
1440
Koldioxidskatt
24
387
496
490
000
1450
Övriga skatter på energi och miljö
4
996
189
−1
360
000
1470
Skatt på vägtrafik
21
400
145
110
000
1480
Övriga skatter
8
725
792
±0
1500
Skatt på import
8
848
821
±0
1600
Restförda och övriga skatter
7
601
786
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
−8
848
821
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
2
801
592
901
65
580
000
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−1
392
172
280
−3
800
000
Statens skatteintäkter
1
409
420
621
61
780
000
1900
Periodiseringar
10
170
029
±0
1000
Statens skatteinkomster
1
419
590
650
61
780
000
Övriga inkomster
−44
679
988
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
50
555
829
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
5
000
000
±0
4000
Återbetalning av lån
499
547
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
24
411
000
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
35
705
428
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
−160
851
792
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
1
374
910
662
61
780
000
Tabell 14 Beräkning av statens inkomster
2027–2028
Miljoner kronor
Inkomsttitel
Avvikelse från regeringen
2027
2028
1100
Direkta skatter på arbete
43
860
46
660
1111
Statlig inkomstskatt
14
340
15
040
1115
Kommunal inkomstskatt
3
850
3
950
1120
Allmän pensionsavgift
300
300
1130
Artistskatt
±0
±0
1140
Skattereduktioner
25
370
27
370
1200
Indirekta skatter på arbete
7
210
610
1210
Arbetsgivaravgifter
7
270
670
1240
Egenavgifter
±0
±0
1260
Avgifter till premiepensionssystemet
−60
−60
1270
Särskild löneskatt
±0
±0
1280
Nedsättningar
±0
±0
1290
Tjänstegruppliv
±0
±0
1300
Skatt på kapital
20
720
22
380
1310
Skatt på kapital, hushåll
12
630
13
320
1320
Skatt på företagsvinster
8
090
9
060
1330
Kupongskatt
±0
±0
1340
Avkastningsskatt
±0
±0
1350
Fastighetsskatt
±0
±0
1360
Stämpelskatt
±0
±0
1390
Riskskatt för kreditinstitut
±0
±0
1400
Skatt på konsumtion och insatsvaror
−1
140
−960
1410
Mervärdesskatt
−10
−10
1420
Skatt på alkohol och tobak
±0
±0
1430
Energiskatt
±0
±0
1440
Koldioxidskatt
±0
±0
1450
Övriga skatter på energi och miljö
−1
410
−1
440
1470
Skatt på vägtrafik
280
490
1480
Övriga skatter
±0
±0
1500
Skatt på import
±0
±0
1600
Restförda och övriga skatter
±0
±0
1700
Avgående poster, skatter till EU
±0
±0
Offentliga sektorns skatteintäkter
70
650
68
690
1800
Avgående poster, skatter till andra sektorer
−4
150
−4
250
Statens skatteintäkter
66
500
64
440
1900
Periodiseringar
±0
±0
1000
Statens skatteinkomster
66
500
64
440
Övriga inkomster
±0
±0
2000
Inkomster av statens verksamhet
±0
±0
3000
Inkomster av försåld egendom
±0
±0
4000
Återbetalning av lån
±0
±0
5000
Kalkylmässiga inkomster
±0
±0
6000
Bidrag m.m. från EU
±0
±0
7000
Avräkningar m.m. i anslutning till skattesystemet
±0
±0
8000
Utgifter som redovisas som krediteringar på skattekonto
±0
±0
Inkomster i statens budget
66
500
64
440
Nooshi Dadgostar (V)
Andrea Andersson Tay (V)
Samuel Gonzalez Westling (V)
Tony Haddou (V)
Lotta Johnsson Fornarve (V)
Andreas Lennkvist Manriquez (V)
Isabell Mixter (V)
Vasiliki Tsouplaki (V)
Ida Gabrielsson (V)
[1]
Swedbank Economic Outlook, augusti 2025.
[2]
Ibid.
[3]
Ibid.
[4]
Ibid.
[5]
RUT, dnr 2025:1092.
[6]
RUT, dnr 2023:671.
[7]
År 2006–2023 bygger på utfallsdata för AF:s förvaltningsanslag via ESV. 2024 är beslutad budget. Vid fastprisberäkning har KI:s statistik över arbetskostnader i staten använts som deflator.
[8]
Verbist, G. & Figari, F. (2014).
The redistributive effect and progressivity of taxes revisited: An International Comparison across the European Union
, EUROMOD Working Paper No. EM 6/14. Studien har 1999 och 2008 som jämförelseår. Med EU:s kärnländer avses de 15 länder som ingick i EU 1998.
[9]
SNS (2018). Konjunkturrådets rapport 2018, ”Kapitalbeskattningens förutsättningar”.
[10]
Ownershift (2019). ”Vem äger Sverige?”
[11]
Wilkinson, R. & Pickett, K. (2011).
Jämlikhetsanden: därför är mer jämlika samhällen nästan alltid bättre samhällen
. Karneval förlag.
[12]
Cingano, F. (2014).
Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth
, OECD Social, Employment and Migration Working Paper.
[13]
SKR (2025). Ekonomirapporten maj 2025.
[14]
BP26 UO21 s. 47.
[15]
LO (2025). Arbetarhushållen – inte råd att förlora jobbet. LO-hushållens ekonomiska marginaler 2018–2025.
[16]
Svensk finanspolitik – Finanspolitiska rådets rapport 2024.
[17]
Hope, D. och Limberg, J. (2020). ”The Economic Consequences of Major Tax Cuts for the Rich”, London School of Economics.
[18]
ETC, Regeringen överdriver om bidrag – nästan ingen får 46
000. Publicerad den 30 september 2025.
[19]
Regeringen.se, En reform för att bryta bidragsberoendet och stärka Sverige. Publicerad den 17 september 2025.
[20]
SOU 2025:15 Stärkta drivkrafter och möjligheter för biståndsmottagare.
[21]
Socialtjänstlag (2025:400).
[22]
Regeringen.se, En reform för att bryta bidragsberoendet och stärka Sverige. Publicerad den 17 september 2025.
[23]
Prop. 2025/26:1 bilaga 4.
[24]
Energimyndigheten, Drivmedel 2024.
[25]
SVT Nyheter (29 augusti 2024). Här är siffrorna regeringen inte visar – riskerar missa klimatmålet.
[26]
Breugel (2023). National fiscal policy responses to the energy crisis. https://www.bruegel.org/dataset/national-policies-shield-consumers-rising-energy-prices.
[27]
Konkurrensverket (2022). Så arbetar Konkurrensverket för att vårda konkurrensen på livsmedelsmarknaden, artikel 20 dec.
[28]
Konkurrensverket (2024). Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024.
[29]
Konkurrensverket (2024). Konkurrensverkets genomlysning av livsmedelsbranschen 2023–2024.
[30]
https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2023/11/lagstiftning-mot-overpriser-v231125.pdf.
[31]
Riksrevisionen (2018). Nedsatt moms på livsmedel – priseffekt, fördelningsprofil och kostnadseffektivitet (RiR 2018:25).
[32]
https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2025/09/Presstraff-Matprisreglering-2025.pdf.
[33]
Riksbanken (2023). Finansiell stabilitet 2023:2.
[34]
https://www.vansterpartiet.se/nyheter/anvand-statens-bank-for-att-sanka-borantorna/.
[35]
https://www.vansterpartiet.se/nyheter/beskatta-bankernas-overvinster/.
[36]
https://www.vansterpartiet.se/sank-elkostnaderna-infor-sverigepriser/.
[37]
https://www.vansterpartiet.se/wp-content/uploads/2024/12/underlag_elnatsforslag_241217.pdf.
[38]
SOU 2024:38 Digitala fastighetsköp & Förköpsrätt vid fastighetstransaktioner.
[39]
Vårt förslag gör det möjligt att begära undantag för de bolag som kan visa att de gör betydande
investeringar som motiverar högre avgifter.
[40]
Socialstyrelsen (2025). Vårdkapacitet i balans.
[41]
I genomsnitt under året per dag.
[42]
SKR (2025). Väntetider i vården.
[43]
Försvarsberedningen (2023).
Kraftsamling, inriktningen av totalförsvaret och utformningen av det civila försvaret, Ds 2023:34.
[44]
Folkhälsomyndigheten (2019). Öppna jämförelser folkhälsa 2019.
[45]
Sveriges Apoteksförening (2025). Apotekspersonalens uppfattning om föreslagna förändringar i högkostnadsskyddet.
[46]
LO (2015). Klassamhällets dolda leende: LO:s åtgärdsprogram för en mer jämlik tandhälsa.
[47]
https://arbetet.se/2017/09/13/nattjobb-samre-for-tanderna/.
[48]
Enligt modellen för högkostnadsskydd täcker subventioneringen kostnader för ersättningsberättigad tandvård som högst motsvarar respektive åtgärds referenspris, vilket beslutas av TLV, alternativt vårdgivarens pris om detta är lägre. Högkostnadsskyddet beräknas enligt samma princip som för hälso- och sjukvården, alltså 0,025 gånger prisbasbeloppet avrundat nedåt till närmaste femtiotal kronor.
[49]
Vision (2023). Socialchefsrapporten 2023 – Man får det man betalar för.
[50]
Vision (2025). Socialchefsrapporten 2025 – En omställning med förhinder.
[51]
Socionomen (2024-01-24). Granskning: Socialtjänsten i gungning när budgeten krymper.
[52]
Skolinspektionen (2018). Förskolans kvalitet och måluppfyllelse.
[53]
Persson, Sven (2015). En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet.
[54]
Inkomster som är avgiftsgrundande: lön/inkomst från eget företag, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension och sjukbidrag. Inkomster som inte är avgiftsgrundande: försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd), bostadsbidrag, barnbidrag och studiemedel (bidrag och lån).
[55]
Inkomster som är avgiftsgrundande: lön/inkomst från eget företag, föräldrapenning, sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension och sjukbidrag. Inkomster som inte är avgiftsgrundande: försörjningsstöd (ekonomiskt bistånd), bostadsbidrag, barnbidrag och studiemedel (bidrag och lån).
[56]
Se Vänsterpartiet (2024). Klimat, välfärd, framtidstro – Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2024.
[57]
LO (2025). Arbetarhushållen – inte råd att förlora jobbet. LO-hushållens ekonomiska marginaler 2018–2025.
[58]
Materiell och social fattigdom är ett fattigdomsmått som används inom EU. För att anses leva i materiell och social fattigdom behöver man uppfylla minst 5 av 13 definierade krav, bl.a. sakna kontantmarginal, ha kommit efter med betalningar, inte ha råd med internet i bostaden, inte ha råd att laga en måltid med kött, kyckling, fisk eller vegetariskt alternativ varannan dag, inte ha råd med två par skor, inkl. vinterskor, och inte ha råd med nya kläder. SCB (2023-06-29). Att mäta fattigdom.
[59]
Uppfylla minst 7 av de 13 definierade krav som nämns ovan.
[60]
Kronofogden.se.
[61]
Rädda Barnen, Röda Korset, Hyresgästföreningen och Majblomman (2025). Barnfamiljers ekonomiska svårigheter 2025.
[62]
Försäkringskassan (2025). Barnhushållens ekonomi – Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2025.
[63]
Swedbank (2025-04-25). Barnbidraget halkar efter – lägsta nivån på 50 år.
[64]
Copernicus Climate Change Service (C3S), Global Climate Highlights 2024.
[65]
Stockholms Handelskammare (2024). Den nya Natoekonomin– kraftigt ökade krav på vägar och järnvägar.
[66]
Ds 2023:34.
[67]
Svensk Kollektivtrafik/WSP (2017). Kollektivtrafikens samhällsnytta.
[68]
SOU 2023:18 Värdet av vinden.
[69]
Svenskt Vatten (2024). Omvärldsutblick mot 2035.
[70]
Naturvårdsverket, Fördjupad utvärdering av Sveriges miljömål 2023.
[71]
FN:s IPCC-rapport (2022). Att begränsa klimatförändringen.
[72]
IFAU, rapport 2024:9, Rusta och matcha – Vad händer hos privata leverantörer av
arbetsmarknadsinsatser?
[73]
SKR, (2024), Erfarenheter från fyra år med Arbetsförmedlingens leverantörer.
[74]
Riksdagens utredningstjänst, dnr 2024:1084.
[75]
Ibid.
[76]
Konjunkturinstitutet (2019). ”Svenska skatter i internationell jämförelse”.
[77]
RUT, dnr 2025:762.
[78]
Ibid.
[79]
Reformen baserades på förslag i utredningen av Edin, Hansson och Lodin: ”Reformerad ägarbeskattning – effektivitet, prevention, legitimitet”, Finansdepartementet (2005).
[80]
Boendetjänsten kan jämföras med den hyra som betalas för boende i hyresbostad.
[81]
Den kommunala fastighetsavgiften har dock alla drag av en skatt.
[82]
https://www.regeringen.se/contentassets/26b57fd18c3d46e5addfab513b92a9d3/redovisning-av-skatteutgifter-2025-skr.-20242598.pdf.
[83]
Ibid.
[84]
Ibid.
[85]
Riksrevisionen (2020). Rutavdraget – konsekvenser av reformen, RiR 2020:2.
[86]
RUT, dnr 2025:743.
[87]
Beräkningen baseras på SCB:s lönestrukturstatistik för 2024, genomsnittslöner för undersköterskor inom äldreomsorgen m.m. Lönekostnaderna har räknats upp med en faktor 1,5 för att inkludera arbetsgivaravgifter, avtalsförsäkringar och avtalspensioner.
[88]
RUT, dnr 2025:699.
[89]
Egelbark, J. och Kaunitz, N. (2013). ”Sänkta arbetsgivaravgifter för unga”, IFAU Rapport 2013:26.
[90]
Se RUT, dnr 2025:1107.
[91]
Vilket stärker de offentliga finanserna med 560 mnkr 2026.
[92]
RUT, dnr 2025:745.
[93]
Vänsterpartiet omvandlar dagens rotavdrag till ett grönt rotavdrag, vilket beräknas stärka de offentliga finanserna med 6,2 mkr.
[94]
Beräknas stärka de offentliga finanserna med 1,82 mkr 2026 (RUT, dnr 2025:745).
[95]
Beräknas stärka de offentliga finanserna med cirka 0,5 mkr (RUT, dnr 2025:791).