Jämförelse 6d84efb69883870c84ac3c73
Underlagets kontrollsumma: 989b00b66840e14372aaa6cffd027b16edbbfb7cdd265adac9e505c0ce68fd09

Bedöm om motionerna framför samma sakliga förslag. Läs båda fulltexterna, inklusive villkor och motiveringar. Redovisa matchande, ändrade och saknade yrkanden med citat och dokument-ID. Skilj samma förslag, delvis samma, olika och oklart. Textlikhet bevisar inte saklig likvärdighet. Om hela underlaget inte ryms ska det anges; trunkera inte tyst.

=== HA0270: Barnets rätt till föräldrar – inte föräldrars rätt till barnet ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/ha0270

Motion till riksdagen
2022/23:70
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Barnets rätt till föräldrar – inte föräldrars rätt till barnet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid grovt åsidosättande av föräldraskap sätta barnets rättigheter till trygghet i centrum och inte föräldrarnas rätt till sitt barn och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi ser upprepade tillfällen där barn omhändertas på grund av sina föräldrars brister i omvårdnad. När en förälder förgriper sig på sitt barn bör det direkt klassas som grovt åsidosättande av föräldraskap och diskvalificera föräldern från
dennes
rättigheter som förälder. Barnets rätt till trygghet bör klassas högre än förälderns rätt till umgänge med sitt barn. Vi hör upprepade vittnesberättelser där barn placeras i ett utrett familjehem för att säkra en trygg uppväxt och där
de
trots motstånd från familjehem och barn tvingas delta i
övervakade besök av föräldrarna. Något som river upp sår och skapar ärr hos barnet i fråga. Föräldrars rätt till sitt barn bör aldrig övertrumfa barnets rätt till trygghet. Rädslan från samhället och socialtjänsten
för
att klippa barnets band till biologiska föräldrar skadar barnets anknytning till sin nya familj och därmed möjligheten till en ny chans till trygghet och att kunna lita på vuxenvärlden. Att som utsatt barn åter tvingas umgås, om så under övervakning, med sin/sina förövare är omänskligt och kräver omgående en strukturell förändring och
ett
ändrat tankesätt.
Den n
uvarande syn
en
på föräldraskapet sätter dessutom familjehemmen i en ohållbar situation. Att ena dagen bygga upp en relation som nya vuxna förebilder och bygga föräldrarollen till att i nästa vara tvungn
a
att följa med barnet till socialkontoret för ett övervakat besök med de personer som är själva anledningen till att barnet är omhändertaget och placerat är helt oacceptabelt. Hur får vi vuxna att ställa upp som ”föräldra-stand in” om de inte ges förutsättningarna
för
ett tryggt arbete med barnet i centrum? Det är nu hög tid att
värdera det sociala arbete
som
dessa familjehem gör och sätta barnets perspektiv och rätt till trygghet samt skydd från de som åsamkat dem skada i centrum.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)

=== HB02552: Barnets rätt till föräldrar – inte föräldrarnas rätt till barnet ===
Källa: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/motion/hb02552

Motion till riksdagen
2023/24:552
av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
Barnets rätt till föräldrar – inte föräldrarnas rätt till barnet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att vid grovt åsidosättande av föräldraskap sätta barnets rättigheter till trygghet i centrum och inte föräldrarnas rätt till sitt barn och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Vi ser upprepade tillfällen där barn omhändertas på grund av sina föräldrars brister i omvårdnad. När en förälder förgriper sig på sitt barn bör det direkt klassas som grovt åsidosättande av föräldraskap och diskvalificera föräldern från sina rättigheter som förälder. Barnets rätt till trygghet bör klassas högre än förälderns rätt till umgänge med sitt barn. Vi hör upprepade vittnesberättelser där barn placeras i ett utrett familjehem för att säkra en trygg uppväxt och där de, trots motstånd från familjehem och barn, tvingas delta i övervakade besök av föräldrarna. Något som river upp sår och skapar ärr hos barnet i fråga. Föräldrars rätt till sitt barn bör aldrig övertrumfa barnets rätt till trygghet. Rädslan från samhället och socialtjänsten för att klippa barnets band till biologiska föräldrar skadar barnets anknytning till sin nya familj och därmed möjligheten till en ny chans till trygghet och att lita på vuxenvärlden. Att som utsatt barn åter tvingas umgås, om så under övervakning, med sin/sina förövare är omänskligt och kräver omgående en strukturell förändring och ändrat tankesätt. Nuvarande syn på föräldraskapet sätter dessutom familjehemmen i en ohållbar situation. Från att ena dagen bygga upp en relation som nya vuxna förebilder och bygga föräldrarollen till att i nästa vara tvungen att följa med barnet till socialkontoret för ett övervakat besök med de personer som är själva anledningen till att barnet är omhändertaget och placerat är helt oacceptabelt. Hur får vi vuxna att ställa upp som ”föräldra-stand-in” om de inte ges förutsättningar för ett tryggt arbete med barnet i centrum? Det är nu hög tid att värdera det sociala arbete dessa familjehem gör och sätta barnets perspektiv och rätt till trygghet samt skydd från de som åsamkat dem skada i centrum.
Ann-Sofie Lifvenhage (M)