Jämför sakliga förslag
A · Stärkta rättigheter för flyktingar från Ukraina
2023/24 · HB02955 · Annika Hirvonen (MP); Rasmus Ling (MP); Amanda Lind (MP); Jan Riise (MP); Camilla Hansén (MP); Ulrika Westerlund (MP)
Original hos RiksdagenB · Utgiftsområde 8 Migration
2024/25 · HC023066 · Annika Hirvonen (MP); Camilla Hansén (MP); Rasmus Ling (MP); Ulrika Westerlund (MP); Mats Berglund (MP); Jan Riise (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.001 · ämneslikhet 0.755. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 9 yrkanden i A · 1 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
9 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra regelverket så att ukrainska flyktingar ska folkbokföras och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja dagersättningen och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt till vård för ukrainska flyktingar och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ukrainska flyktingar samma rätt till sfi som andra som fått uppehållstillstånd som flyktingar och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte avskaffa svenska från dag ett och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda möjligheter till utbildning för flyktingar från Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ukrainska flyktingar samma rätt till etableringsersättning och insatser för etablering som andra som fått uppehållstillstånd som flyktingar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning på grund av bristande vandel av flyktingar som utnyttjas i prostitution och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera den svenska tillämpningen av massflyktsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
1 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell A i motionen.
Hela texten jämförs: A 1537 ord · B 1969 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:955
av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Stärkta rättigheter för flyktingar från Ukraina
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ändra regelverket så att ukrainska flyktingar ska folkbokföras och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja dagersättningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om rätt till vård för ukrainska flyktingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ukrainska flyktingar samma rätt till sfi som andra som fått uppehållstillstånd som flyktingar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inte avskaffa svenska från dag ett och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om goda möjligheter till utbildning för flyktingar från Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge ukrainska flyktingar samma rätt till etableringsersättning och insatser för etablering som andra som fått uppehållstillstånd som flyktingar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om utvisning på grund av bristande vandel av flyktingar som utnyttjas i prostitution och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera den svenska tillämpningen av massflyktsdirektivet och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
De ukrainska flyktingarna som får skydd i Sverige enligt massflyktsdirektivet har idag inte samma rättigheter som andra som får uppehållstillstånd i Sverige för att de är flyktingar. De har t.ex. inte rätt till sfi, etableringsinsatser eller etableringsersättning. Ukrainska flyktingar har rätt att arbeta i Sverige, men många har svårt att få arbete. En
viktig orsak är att de i regel inte kan svenska. Vuxna har bara tillgång till subventionerad
vård som inte kan anstå. Ukrainska kvinnor har därför rest tillbaka till Ukraina för gynekologiska undersökningar. Miljöpartiet anser att det är fel och att alla som fått uppehållstillstånd ska ha samma rättigheter när de fått skydd i Sverige. Nyckelfrågan att lösa är frågan om folkbokföringen men flera åtgärder bör göras akut för att säkerställa en dräglig tillvaro i Sverige här och nu. Höjd dagersättning är en av dem.
Vi hoppas alla på ett snabbt slut på kriget. Men medan vi hoppas på det bästa måste vi förbereda oss för det värsta och se till att flyktingarna får en dräglig tillvaro i Sverige under den tid som de är här, oavsett om den blir kort eller lång.
Vi i Miljöpartiet har upprepade gånger agerat i riksdagen för att ukrainska flyktingar ska få samma villkor som andra som får uppehållstillstånd i Sverige och för att dag
ersättningen ska höjas. Än så länge har varken den tidigare regeringen eller den nya regeringen agerat för ökade rättigheter.
Folkbokför ukrainska flyktingar som fått uppehållstillstånd
Den brist på rättigheter som drabbar ukrainska flyktingar jämfört med andra flyktingar
som får skydd i Sverige har sin grund i att de ukrainska flyktingarna inte blir folkbokförda.
Detta beror på att det krävs att man förväntas bo i Sverige i minst ett år för att folkbok
föras. Det krävs alltså ett år och en dags uppehållstillstånd för att folkbokföras. Ukrainarna
beviljas uppehållstillstånd om exakt ett år. Regelverket borde förändras så att personer som beviljas uppehållstillstånd i exakt ett år ska folkbokföras.
Höjd dagersättning
I Sverige lever majoriteten av flyktingarna från Ukraina under fattigdomsgränsen. Dagersättningen för asylsökande är bara runt 60 procent av vad som anses vara existensminimum. Dagersättningen har inte höjts på snart 30 år.
En vuxen får 71 kronor om dagen, vilket förväntas räcka till både mat och kläder. Nyligen nekades en ukrainsk flykting extra ersättning för vinterskor trots att det borde vara uppenbart att 2
130 kronor i månaden inte räcker för att täcka en vuxens behov, speciellt inte i ett läge med skenande inflation. För barn är ersättningen ännu lägre. Ukrainska flyktingar och asylsökande har därmed mycket svårt att klara sitt uppehälle. Miljöpartiet anser att dagersättningen måste höjas och att flyktingar som fått skydd enligt massflyktsdirektivet ska få samma etableringsersättning som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige.
Sverige visar dagligen sitt obevekliga stöd till Ukraina genom många typer av stöd. Samtidigt tvingas de ukrainska flyktingarna klara sig på välgörenhet. Inget annat nordiskt land har så dåliga villkor för ukrainska flyktingar som Sverige.
Rätt till vård
Ukrainska flyktingbarn har rätt till vård på samma villkor som andra barn. Det har där
emot inte de vuxna flyktingarna. Det är hårresande att flyktingar från krigets Ukraina tvingas resa tillbaka till Ukraina från Sverige för att kunna genomgå en gynekologisk undersökning. Ukrainska flyktingar måste få rätt till vård fullt ut.
Samma rätt till sfi
Att kunna åtminstone grundläggande svenska är en förutsättning för att kunna få de allra flesta jobb. Miljöpartiet krävde redan våren 2022 att ukrainska flyktingar skulle få rätt till sfi genom ett förslag till utskottsinitiativ i utbildningsutskottet. Utskottets majoritet
avslog då förslaget, men Liberalerna röstade för. Vid en paneldebatt den 19 augusti 2022
som Nordic Ukraine Forum arrangerade ställde sig emellertid företrädare för samtliga riksdagspartier bakom kravet att ge flyktingar från Ukraina rätt till sfi på samma villkor som andra flyktingar. Trots dessa löften har den rätten inte införts. Det är bra att vissa kommuner frivilligt erbjuder sfi för ukrainare och att regeringen ger dem ekonomiskt stöd. Men det borde vara en rättighet som gäller lika för alla i hela Sverige.
Miljöpartiet krävde redan våren 2022 att ukrainska flyktingar skulle få rätt till sfi
genom ett förslag till utskottsinitiativ i utbildningsutskottet. Utskottet avslog då förslaget. Vid en paneldebatt den 19 augusti 2022 som Nordic Ukraine Forum arrangerade
ställde sig emellertid företrädare för samtliga riksdagspartier bakom kravet att ge flyktingar från Ukraina rätt till sfi på samma villkor som andra flyktingar. Det är varken humant eller hållbart att skjuta upp möjligheten för ukrainska flyktingar att få undervisning i sfi.
Avskaffa inte svenska från dag ett
Särskilt i ljuset av att ukrainska flyktingar inte har rätt till sfi är det djupt problematiskt att regeringen kapar stödet till studieförbunden och till svenska från dag ett.
Goda möjligheter till utbildning
Dessutom finns behov av att erbjuda kurser i svensk samhällsorientering och till och med bristyrkesutbildning. I massflyktsdirektivet anges att dessa flyktingar ska tillåtas delta i utbildningsmöjligheter för vuxna, yrkesutbildning och praktisk arbetsplats
orientering. Värt att betona är att massflyktsdirektivets krav är EU:s minimikrav, som är helt tillåtet för Sverige att överskrida i sin tillämpning. Ukrainska flyktingar bör ges goda möjligheter till utbildning som gör det möjligt för dem att få arbete i Sverige.
Rätt till etableringsersättning och insatser för etablering
På samma vis som andra flyktingar som får uppehållstillstånd i Sverige bör flyktingar från Ukraina få tillgång till insatser för att komma i arbete och under etableringstiden ha rätt till etableringsersättning.
Det råder också en stor osäkerhet om statusen för de ukrainska flyktingarna efter att de tre åren som massflyktsdirektivet löper tar slut. Det är centralt att regeringen verkar för en lösning så att de ukrainska flyktingarna kan få fortsatt uppehållstillstånd i Sverige om kriget fortsätter.
Dessutom finns behov av att erbjuda kurser i svensk samhällsorientering och till och med bristyrkesutbildning. I massflyktsdirektivet anges att dessa flyktingar ska tillåtas delta i utbildningsmöjligheter för vuxna, yrkesutbildning och praktisk arbetsplats
orientering. Värt att betona är att massflyktsdirektivets krav är EU:s minimikrav, som är helt tillåtet för Sverige att överskrida i sin tillämpning. Ukrainska flyktingar bör ges goda möjligheter till utbildning som gör det möjligt för dem att få arbete i Sverige.
Människor vill känna sig behövda och känna att de bidrar och gör rätt för sig. För många är det påfrestande att inte känna sig och ligga samhället till last. Passivitet i kombination med stor oro för de familjemedlemmar och vänner som är kvar i kriget är också otroligt påfrestande psykiskt.
Utvisa ingen till kriget för att de utnyttjas i prostitution
En tid sedan rapporterade P4 Malmöhus om en alarmerande ökning av antalet ukrainska flyktingar som utnyttjas i prostitution. Ukrainska kvinnor utgjorde den enskilt största gruppen kvinnor som utnyttjas i prostitution bland dem som Jämställdhetsmyndigheten fått kännedom om. Jämställdhetsmyndigheten påtalar att den utsatta situation som det innebär att ha skydd enligt massflyktsdirektivet är en faktor. Det beror bland annat på att dagersättningen de får inte går att försörja sig på.
I Tidöavtalet nämns prostitution som en av de omständigheter som ska leda till att
personer som fått skydd i Sverige ska kunna bli av med sitt uppehållstillstånd. Miljöpartiet
anser att det vore förödande att straffa brottsutsatta kvinnor med att utvisas till kriget i Ukraina. Vi anser i stället att de som utnyttjas i prostitution ska få bättre stöd och status som brottsoffer.
Revidera massflyktsdirektivets implementering i Sverige
Reglerna kring massflyktsdirektivet har inte setts över sedan de infördes. Det är mycket problematiskt att de leder till att många människor under flera års tid kan befinna sig i Sverige utan att folkbokföras eller ha de rättigheter som normalt tillkommer människor som fått skydd i Sverige. Alla våra grannländer har rimligare villkor för flyktingar som omfattas av massflyktsdirektivet än vad Sverige har. Den svenska implementeringen av massflyktsdirektivet måste ses över.
Annika Hirvonen (MP)
Rasmus Ling (MP)
Amanda Lind (MP)
Jan Riise (MP)
Camilla Hansén (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:3066
av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
Utgiftsområde 8 Migration
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen anvisar anslagen för 2025 inom utgiftsområde 8 Migration enligt förslaget i tabell
A i motionen.
Motivering
Tabell A Anslagsförslag
för 2025
för utgiftsområde
8
Migration
Tusental kronor
Anslag
Regeringens förslag
Avvikelse från regeringen
1:1
Migrationsverket
5
298
736
−93
000
1:2
Ersättningar och bostadskostnader
4
133
000
355
000
1:3
Migrationspolitiska åtgärder
280
013
−105
000
1:4
Domstolsprövning i utlänningsmål
915
179
100
000
1:5
Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål
170
800
100
000
1:6
Offentligt biträde i utlänningsärenden
264
602
±0
1:7
Utresor för avvisade och utvisade
325
202
±0
1:8
Från EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar
550
000
±0
Summa
11
937
532
357
000
Aldrig förr har så många människor varit på flykt i världen som nu. Samtidigt finns det rörelser i Europa och i Sverige som vill göra det mycket svårare för utsatta människor att söka skydd i EU. Alltför många människor väljer den livsfarliga vägen över Medel
havet, i brist på lagliga vägar in i EU, för att sedan mötas av ett ovärdigt mottagande, eller till och med nekas rätten att söka asyl. Det vill vi ändra på. Vi står upp för en öppen och human migrationspolitik – och för fred, rättvisa och klimat i världen. Det är en mänsklig rättighet att få sin asylansökan individuellt prövad. Alla EU-länder måste solidariskt dela på ansvaret för ett humant och rättssäkert mottagande.
Korta ned handläggningstiderna
Handläggningstiderna hos Migrationsverket och migrationsdomstolarna har länge varit alldeles för långa. I december 2022 kritiserade Justitieombudsmannen (JO) Migrations
verkets handläggning för att vara långsam och passiv i ärenden om medborgarskap, anknytning och asyl. JO påtalade då att verket måste göra särskilda ansträngningar för att komma tillrätta med de långa handläggningstiderna, men trots detta har JO fortsatt tagit emot ett stort antal anmälningar med klagomål mot handläggningstiderna. JO inledde därför i våras ännu en granskning.
[1]
Miljöpartiet kommer noggrant att följa granskningens utfall.
Migrationsdomstolarnas långa handläggningstider i asylmål har kritiserats av Riksrevisionen, som i sin granskning från 2022 visade att under de senaste tio åren har ytterst få asylmål avgjorts inom det uppställda målet på fyra månader. Riksrevisionen konstaterar även att den främsta orsaken till de långa väntetiderna är brist på såväl personalresurser som ekonomiska medel.
[2]
Detta är inte acceptabelt. Utöver ökade ekonomiska kostnader kan för långa hand
läggningstider leda till psykiskt lidande och brister i rättssäkerheten. Det riskerar även att försämra integrationen när människor får vänta på besked om huruvida de får stanna i Sverige eller inte. Regeringen säger sig vilja effektivisera mottagandet och ge Migrationsverket och migrationsdomstolarna stabila ekonomiska förutsättningar att utföra sitt uppdrag, men regeringens satsningar är otillräckliga. Miljöpartiet skjuter därför till kraftigt förstärkta resurser till såväl Migrationsverket som migrations
domstolarna, i syfte att korta ned handläggningstiderna. Det är viktigt att personalens kompetens säkerställs och att handläggningstiderna inte kortas på bekostnad av rätts
säkerheten. Vi tillför 50 miljoner kronor årligen till anslag 1:1 Migrationsverket samt 100 miljoner kronor årligen till anslag 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål.
Ett tryggt och rättssäkert mottagande
Alla som söker asyl i Sverige ska vara säkra på att deras individuella asylskäl prövas och beaktas i enlighet med gällande rätt. Trots detta har rättsosäkerheten vid Migrationsverkets asylhanteringar uppmärksammats av flera instanser, däribland UNHCR, FN:s kommitté för mänskliga rättigheter och RFSL. Förutom de långa handläggningstiderna handlar det om bristande kompetens hos handläggare, tolkar och juridiska ombud, orimliga krav på den asylsökandes berättelser, bristande efterlevnad av barnkonventionen samt undermålig hantering av traumatiserade personer.
Det är uppenbart att det krävs en gedigen granskning av Migrationsverkets asyl
hantering och Miljöpartiet kommer att ta del av Statskontorets pågående översyn av asylprocesserna, när den är färdig. Miljöpartiet menar dock att det redan nu behövs utökade resurser för att stärka asylsökandes rättigheter och säkerställa att Migrations
verket kan utföra sitt uppdrag på ett rättssäkert sätt.
Vi vill att Migrationsverket får i uppdrag att utbilda samtlig operativ personal löpande i utredning, prövning och bedömning av asylärenden, bland annat med fokus på hur traumatiserade personer, hbtqi-personer och konvertiter kan framställa sina skydds
behov. Vi föreslår att finansieringen ska ske genom befintliga medel till 1:1 Migrations
verket. Miljöpartiet vill också stärka rätten till behandling för traumatiserade och torterade personer och tillför därför 75 miljoner kronor till anslag 1:2 Ersättningar och boendekostnader. Slutligen behövs kunskapshöjande insatser för rättsliga biträden och bättre förutsättningar att avsätta tillräckligt med tid till sina ärenden; detta gäller inte minst asylärenden som rör barn. För detta ändamål avsätter vi 100 miljoner kronor årligen till anslag 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål.
Höj dagersättningen för asylsökande
Dagersättningen har inte ändrats sedan 1994 utan ligger fortfarande på 71 kronor per dag för en ensamstående vuxen. Det är orimligt. Vi vill höja dagersättningen så att alla asyl
sökande får en mer dräglig vardag under väntetiden.
Miljöpartiet vill höja dagersättningen till motsvarande nivå som riksnormen för försörjningsstöd, det vill säga ungefär 126 kronor per dag för en ensamstående vuxen. För år 2025 avsätter vi därför 230 miljoner kronor, för år 2026 220 miljoner kronor och för år 2027 250 miljoner kronor. Medlen belastar anslag 1:2 Ersättning och bostads
kostnader.
Ge asylsökande rätt till sfi
För den som kommer ny till Sverige ska det finnas snabba vägar in i det svenska samhället. Att kunna det svenska språket spelar en stor roll för möjligheten att få ett arbete, ägna sig åt andra studier eller i övrigt delta i samhällslivet. Miljöpartiet välkomnar att regeringen i årets budgetproposition föreslår flera satsningar för att fler ska lära sig svenska. Vi anser dock att insatserna är otillräckliga och ifrågasätter retoriken kring att kartlägga utrikesföddas språkkunskaper utan att specificera innehållet i en sådan kartläggning. Miljöpartiet vill se kraftfullare åtgärder och föreslår därför att svenska för invandrare (sfi) utökas så att även asylsökande ska få rätt att snabbt lära sig svenska.
Idag erbjuds sfi bara till personer som fått besked om uppehållstillstånd. Asyl
sökande hänvisas istället till den mer begränsade språkutbildningen som ges av vissa studieförbund och frivilligorganisationer.
Miljöpartiet menar att det hade varit till fördel för asylsökandes språkinlärning och integration om även de gavs rätt till sfi. Sfi har
bättre förutsättningar att erbjuda såväl språkutbildning som relevant samhälls
information,
studierna utgår från en tydlig kursplan och kan anpassas efter deltagarnas olika
förutsättningar och utbildningsbakgrund. Det erbjuds dessutom i alla Sveriges kommuner.
För att ge alla asylsökande rätt till sfi tillför Miljöpartiet 190 miljoner kronor för år 2025 och 200 miljoner kronor för år 2026 och 2027 till utgiftsområde 16. Det är viktigt att säkerställa
tillräckligt med utbildningsplatser och att sfi-lärarna har god kompetens. Det ska även finnas goda möjligheter att kombinera sfi med arbete och yrkesstudier.
Återställ schablonersättningen för ensamkommande barn
Kostnaderna för kommuner och regioner per person har inte gått ner, snarare tvärtom. I förra årets budget aviserade regeringen en sänkning av ersättningen per dygn och person för mottagande av ensamkommande barn, något som Miljöpartiet avvisade mot bakgrund av att kommunerna redan befinner sig i ett mycket ansträngt ekonomiskt läge. Trots detta gör regeringen i år bedömningen att kommunerna i tillräcklig utsträckning fått ersättning för sina kostnader. För att kompensera kommunernas kostnader tillför Miljöpartiet totalt 150 miljoner kronor 2025, 130 miljoner kronor 2026 och 110 miljoner kronor 2027 till anslag 1:2 Ersättning och bostadskostnader samt utgiftsområde 13.
Återställ antalet kvotflyktingar
Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot flyktingar och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. I en tid då antalet människor på flykt i världen ständigt ökar har antalet länder i EU som tar emot kvotflyktingar minskat. UNHCR har upprepade gånger vädjat till EU-länderna om att uppfylla målet att vidarebosätta 40
000 kvotflyktingar, utan resultat.
Sverige bör vara en förebild för global solidaritet. Regeringen har kraftigt minskat antalet kvotflyktingar – något vi djupt beklagar. Fler länder behöver ta ett större ansvar för att ta emot skyddsbehövande och vi vill att Sverige tillsammans med andra EU-länder förbinder sig att öka antalet kvotflyktingar. Vi vill att Sverige omedelbart ska återgå till att ta emot 5
000 kvotflyktingar per år. Höjningen finansieras genom utgifts
område 13 och 14. Vi avsätter 500 miljoner kronor år 2025, 1
500 miljoner kronor år 2026 och 2
200 miljoner kronor år 2027.
Ge alla ukrainska flyktingar med tillfälligt skydd rätt till bosättningsbaserade förmåner
I somras enades Europeiska unionens råd om att förlänga massflyktsdirektivet till den 4 mars 2026. Detta är ett mycket efterlängtat besked som innebär att de personer som haft tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet i minst två år nu kan folkbokföra sig och
därmed omfattas av socialförsäkringssystemet och få samma rättigheter och skyldigheter
som andra folkbokförda. EU:s besked sammanföll dock med regeringens proposition
2023:24:151
Förbättrade levnadsvillkor för utlänningar med tillfälligt skydd
. Regeringens
förslag innebär att personer som haft tillfälligt skydd enligt massflykts
direktivet i minst ett år får folkbokföra sig. Dessvärre undantas denna grupp från rätten till bosättningsbaserade förmåner, så som barnbidrag, bostadsbidrag, äldreförsörjning, assistansersättning och studiestöd. Med andra ord ges flyktingar från Ukraina olika förmåner och rättigheter beroende på hur länge de varit bosatta i Sverige.
Miljöpartiet är mycket kritiskt till regeringens orättvisa reglering. Vi vill att alla ukrainare ges möjlighet att få bosättningsbaserade förmåner. För detta ändamål tillför vi 160 miljoner kronor år 2025 och 250 miljoner kronor år 2026 och 2027 inom utgiftsområde 12.
Slopa förslagen om återvändandebidrag och fler förvarsplatser
Miljöpartiet anser att inriktningen på regeringens migrationspolitik är helt fel väg att gå.
Förslagen om att intensifiera återvändandearbetet, fler förvarsplatser, återkalla uppehålls
tillstånd
och kunskapskrav för medborgarskap tilldelas alltför stort fokus samtidigt som frågor som att stärka rättssäkerheten under asylprocessen och höja dagersättningen inte prioriteras alls. Regeringens förslag riskerar att öka stigmatiseringen, ge sämre förutsätt
ningar för integration och försvaga tilliten till svenska myndigheter.
Det ökade fokuset på att utöka antalet förvarsplatser är helt fel prioritering av statens utgifter. Enligt budgetpropositionen var beläggningen på förvaren i genomsnitt 65 procent förra året och 59 procent året innan. Det kan därmed inte anses finnas någon brist på förvarsplatser. Vidare är det anmärkningsvärt att regeringen går fram med förslaget om att kraftigt höja bidraget för återvandring. Regeringens egen utredare visar att storleken på bidraget inte påverkar människors vilja eller förmåga att återvända. Tvärtom riskerar kraftigt höjda bidrag att skada integrationen och tilliten till välfärds
systemet. Vi vill istället satsa pengar på skolan, bostadsbyggandet, välfärden och arbetsmarknadsinsatser så att fler kan gå från utanförskap till att bli en del av och bidra till samhället. För att mottagandet ska bli så bra som möjligt krävs att alla kommuner tar sitt ansvar. Genom att fördela mottagandet jämnt kan vi minska segregationen, förbättra integrationen och underlägga etableringen.
Vi avvisar förslagen om effektivare återvändandearbete, fler förvarsplatser, återkallelse
av uppehållstillstånd och kunskapskrav för medborgarskap. Därmed minskas anslaget till 1:1 Migrationsverket med 143 miljoner kronor år 2025, 845 miljoner kronor år 2026 och 350 miljoner kronor 2027. Vi avvisar också förslaget om ökad frivillig återvandring varför anslaget 1:3 Migrationspolitiska åtgärder minskas med 105 miljoner kronor år 2025, 1
425 miljoner kronor år 2026 och 320 miljoner kronor år 2027.
Nej till nytt migrationspolitiskt mål
Miljöpartiet motsätter sig det nya verksamhetsmål för utgiftsområde
8 som regeringen antagit. Vi vill återgå till det tidigare målet för utgiftsområdet som gällt sedan 2009. Det tidigare målet för utgiftsområdet var att säkerställa en långsiktigt hållbar migrations
politik som värnar asylrätten och som inom ramen för den reglerade invandringen underlättar rörligheten över gränser, främjar behovsstyrd arbetskraftsinvandring och tillvaratar och beaktar migrationens utvecklingseffekter samt fördjupar det europeiska och internationella samarbetet.
Annika Hirvonen (MP)
Camilla Hansén (MP)
Rasmus Ling (MP)
Ulrika Westerlund (MP)
Mats Berglund (MP)
Jan Riise (MP)
[1]
Riksdagens ombudsman, februari 2024,
JO inleder på nytt en granskning av Migrationsverkets handläggningstider
.
[2]
Riksrevisionen, mars 2022,
I väntan på dom – migrationsdomstolarnas handläggningstider i asylmål
(RiR 2022:5).