Jämför sakliga förslag
A · Ansvarsfull hyres- och bostadsrätt
2022/23 · HA021008 · Mikael Eskilandersson (SD); Angelica Lundberg (SD); Roger Hedlund (SD); Martin Westmont (SD)
Original hos RiksdagenB · Finansiering inom bostads- och fastighetsområdet
2023/24 · HB02409 · Mikael Eskilandersson (SD); Roger Hedlund (SD); Martin Westmont (SD); Björn Tidland (SD)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.006 · ämneslikhet 0.763. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 13 yrkanden i A · 9 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
13 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för fastighetsägare att motverka trångboddhet genom kontraktsskrivet maxantal boende i lägenheten och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda enhetliga regler och finansieringsmodell för hyrköp av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till fler ägarlägenheter samt ombildning av hyresrätter och bostadsrätter till ägarlägenheter och tillkännager detta för regeringen.
A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda fler möjligheter till boende för unga och äldre personer och tillkännager detta för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett offentliggörande av slutpriser på bostadsrätter genom ett nationellt register och tillkännager detta för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämplig myndighet bör uppdras att tydliggöra och informera om möjligheterna till och reglerna för privat bostadsuthyrning och tillkännager detta för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämplig myndighet bör uppdras att tillhandahålla statistik om privatuthyrningsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
A8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontrollen bör ökas och fler möjligheter ges till hyresvärdar och berörda myndigheter att motverka svart uthyrning av lägenheter och tillkännager detta för regeringen.
A9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslag bör tas fram för reglering av förverkande av hyreskontrakt vid kriminell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka om fastighetsägare behöver ges tydligare mandat till åtgärder mot hyresgäster och boende som missköter sig i fastigheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka hur ett bättre system kan tas fram för kontroller och kriterier för en lägsta gräns för fastighetsförvaltning och skötsel och tillkännager detta för regeringen.
A12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur tvångsförvaltning kan sättas in i ett tidigare skede där misskötseln gått långt och förbättringar inte skett trots påtryckningar och tillkännager detta för regeringen.
A13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur hyresvärdar som misskött fastigheter grovt kan förhindras att förvärva fastigheter och tillkännager detta för regeringen.
9 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en höjd övre gräns för bostadsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ytterligare möjligheter till finansiering av bostadsköp och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra en bolånemodell för unga och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ytterligare sänkt fastighetsavgift och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till införande av skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ett kontinuerligt underhåll för fastigheter där ett rotavdrag bör ingå och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till utökad gräns för det möjliga skattebefriade beloppet för uthyrning av en hel bostad eller delar av den och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska omfattningen av spekulation gällande obebyggd tomtmark och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till införande av rotavdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 2389 ord · B 2106 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1008
av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Ansvarsfull hyres- och bostadsrätt
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten för fastighetsägare att motverka trångboddhet genom kontraktsskrivet maxantal boende i lägenheten och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda enhetliga regler och finansieringsmodell för hyrköp av bostäder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna till fler ägarlägenheter samt ombildning av hyresrätter och bostadsrätter till ägarlägenheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda fler möjligheter till boende för unga och äldre personer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten till ett offentliggörande av slutpriser på bostadsrätter genom ett nationellt register och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämplig myndighet bör uppdras att tydliggöra och informera om möjligheterna till och reglerna för privat bostadsuthyrning och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lämplig myndighet bör uppdras att tillhandahålla statistik om privatuthyrningsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kontrollen bör ökas och fler möjligheter ges till hyresvärdar och berörda myndigheter att motverka svart uthyrning av lägenheter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förslag bör tas fram för reglering av förverkande av hyreskontrakt vid kriminell verksamhet och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka om fastighetsägare behöver ges tydligare mandat till åtgärder mot hyresgäster och boende som missköter sig i fastigheten, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka hur ett bättre system kan tas fram för kontroller och kriterier för en lägsta gräns för fastighetsförvaltning och skötsel och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur tvångsförvaltning kan sättas in i ett tidigare skede där misskötseln gått långt och förbättringar inte skett trots påtryckningar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör utredas hur hyresvärdar som misskött fastigheter grovt kan förhindras att förvärva fastigheter och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Förhållanden kring boende och hyra av lägenheter ska vara fullgoda för båda parter. Former för boende bör utvecklas så att flera alternativ byggs ut och missförhållanden motverkas. Fastighetsägare bör ges möjlighet att motverka trångboddhet genom kontraktsskrivet maxantal personer i en lägenhet. Vidare bör enhetliga regler och en finansieringsmodell för hyrköp av bostäder utredas och fler ägarlägenheter möjliggöras. Med tanke på de stora behoven så bör en översyn göras av flera former för att förenkla och möjliggöra boende för unga personer samt för äldre personer. För ökad transparens och tillgänglighet bör möjligheten till offentliggörande av slutpriser på bostadsrätter undersökas. Även information om privatuthyrningsmarknaden och om möjligheterna till privatuthyrning bör förbättras och förtydligas. Misskötsel av hyres- och bostadsrätts
fastigheter ska motverkas.
Motverka trångboddhet
Många fastighetsägare har stora problem med trångboddhet där lägenheterna bebos av fler personer än vad de är anpassade för. Ett problem är trygghetsaspekten, då grannar många gånger saknar vetskap om vilka personer som bor i en lägenhet. Slitaget blir större på lägenheten, vilket ökar kostnaderna för fastighetsägaren. Även driftskostnaden blir högre i form av bland annat en högre vattenförbrukning. Vattenskador och mögel är vanligt förekommande, då duschen inte är anpassad för så många användare. Om antalet boende barn och äldre personer inte motsvarar de samhällstjänster som området är anpassat efter, skapar det även andra mer strukturella problem för kommunernas samhällsplanering. Trångboddhet innebär samtidigt att möjligheten att finna en rofylld plats för exempelvis studier i hemmet försämras avsevärt.
Det finns inga regler om hur många personer som maximalt får bo i en lägenhet i 12
kap. jordabalken (1970:994), den så kallade hyreslagen, men det finns bestämmelser om hyresgästens skyldighet att vårda lägenheten och att tillse att användandet av lägenheten inte stör boende i omgivningen. Det framgår även att hyresgästen inte får ha personer boende i lägenheten om det kan medföra men för hyresvärden. En hyresvärds bestämmelse om hur många som får bo i en lägenhet är inte juridiskt bindande.
Förslaget är att fastighetsägarna ges möjlighet att motverka trångboddhet genom ett kontraktsskrivet maxantal för lägenheten och att det på ett tydligt sätt skyddas i lag.
Hyrköpsbostäder
På flera orter är bostadsbristen stor och det kan vara svårt för många, särskilt unga personer, att få eller ha råd med en egen bostad. Flera olika alternativ och åtgärder behövs för att lösa bostadsbristen och erbjuda en variation med olika alternativa lösningar till boendeformer. Hyrköp är en modell som oftast innebär att bostaden köps till ett förbestämt pris långt senare. En annan modell kan vara att delar av hyran går till ett framtida köp av bostaden.
Fördelen är att det varken behövs startkapital eller lånelöften från banken. Privata aktörer efterfrågar ett mer utrett regelförfarande för hyrköp samtidigt som en avbetalningsmodell behöver ses över. En utredning behövs för att möjliggöra och standardisera modeller för hyrköp av bostäder. I ett tillkännagivande 2021 uppmanades den dåvarande regeringen att utreda ett hyrköpssystem.
Möjliggör fler ägarlägenheter
En blandning av upplåtelseformer för boende behövs. Av olika skäl, i olika tider i livet och för olika personer varierar behoven. Det kan finnas fördelar även ur ett samhälleligt perspektiv med att det finns större möjligheter att omvandla hyresrätter till ägarlägen
heter. Då fler hushåll baseras på ägda lägenheter bidrar det till att fler personer månar om sitt boende och med större säkerhet stannar kvar i området.
Hyresgäster kan i många fall lägga stor vikt vid sitt boende, men det är fastighets
ägarens ansvar i stor utsträckning att åtgärda fel och brister och utföra skötsel i fastigheter med hyresrätter. Då hyresgäster själva ansvarar för sitt boende inverkar det också på boendet i stort, då det finns en tendens att även måna om miljön kring sitt boende.
Reglerna kring när bildande av ägarlägenheter får ske bör ses över, eftersom ombildning idag endast får ske i samband med nyproduktion. Ombildning bör kunna få ske även i äldre fastigheter. Tillkännagivanden har riktats till dåvarande regeringen vid behandlingen av civilutskottets betänkande 2020/21:CU7 om att regeringen bör återkomma med förslag som möjliggör omvandling av befintliga bostäder till ägarlägenheter och att utreda ett hyrköpssystem för bostäder.
Flera boendemöjligheter för unga och äldre personer
Unga personer har i många fall svårt att hitta eller ha råd med en bostad. Alternativa möjligheter till bostadsform kan behövas. Bostadsbehovet för gruppen bostads
behövande äldre personer behöver också mötas på ett bättre sätt.
Vissa bostadsföretag tillämpar en kontraktstyp för hyresrätter som är en särskild typ av kontrakt på viss tid för ungdomar och ger möjlighet att dela lägenhet och kontrakt med en kompis. Krav brukar vara att hyresgästen ska ha en viss ålder, att båda hyresgästerna noteras på kontraktet och har samma villkor samt att man behåller sin kötid om man tackar ja till ett kompiskontrakt. Sådana kontrakt kan vara positiva, innebära att fler unga får ett boende och bidra till att lösa delar av bostadsbristen om regler, avtal och själva boendena är rimliga och innebär goda möjligheter. Det förekommer i vissa kommuner hos allmännyttiga bostadsbolag ungdomssatsningar som vänder sig till unga personer i en viss ålder där alla lediga små enrumslägenheter upp till en viss storlek samt lägenheter med korttidskontrakt förmedlas i första hand till dessa ungdomar. Det finns också behov av boendeformer för äldre personer. Omfattningen av behoven och möjliga boendeformer behöver undersökas vidare.
Offentliga slutpriser på bostadsrätter
Det kan idag vara svårt att värdera bostadsrätter eftersom slutpriserna, till skillnad från uppgifter om egnahem, saknas i offentliga register. Detta kan utgöra ett problem för både köpare, säljare och de som värderar fastigheter. Det finns till följd av detta flera aktörer som försöker hålla sig underrättade om läget på bostadsrättsmarknaden. Oftast sker detta genom sammanställningar kring prisutvecklingen och bedömning av huruvida priserna är stillastående, på väg upp eller på väg ner.
Statistiken för slutpriser för bostadsrätter bygger i dessa fall på antingen inrapporterade slutpriser, en strukturerad automatisk insamling av slutpriser eller de sista buden från öppna budgivningar som presenterats på mäklarens hemsidor. Det betyder att det saknas statistik för att göra prisbilden komplett, trots att många slutpriser finns tillgängliga. Alla mäklarbyråer presenterar inte sina slutpriser öppet, och även om en byrå ofta gör det så kan säljaren alltid välja att inte visa budgivningen. Dessutom är det teoretiskt möjligt att felaktiga slutpriser statistikförs, exempelvis genom sent avhoppade budgivare som inte uppdaterats på mäklarens sidor.
Öppna data kring slutpriser för bostadsrätter är nödvändiga för motverkande av så kallade lockpriser. Prisbilden för ett område och därmed även den enskilda lägenhetens värde blir genom sådan information enklare för en köpare att kontrollera. Detta i sin tur förenklar möjligheten, för både säljare och köpare, att få en tydligare bild av prisutvecklingen. Det gör att marknaden totalt sett blir mer transparent. Regeringen bör därför se över möjligheten till ett offentliggörande av slutpriser på bostadsrätter genom ett nationellt register.
Tydliggör möjligheterna till privat bostadsuthyrning
Det förekommer bostadsunderskott på flera håll i Sverige, inte minst på de större orterna. Flera åtgärder behövs för att alla ska ha tillgång till en bostad. En bidragande lösning kan vara att tydliggöra möjligheterna till uthyrning av privatbostäder. Det kan bidra till lättnader på bostadsmarknaden och medverka till att minska bostadsbristen.
Statskontoret har tidigare givits i uppdrag att utreda möjligheterna att öka uthyrningen av privatbostäder. Förbättringar på området har skett. Fortfarande saknas samlad information och positiva signaler om möjligheterna. Det finns en osäkerhet kring uthyrning av privatbostäder. Till stor del kan det härledas till att det inte ges tillräcklig och lättillgänglig information om möjligheten och vad som gäller. Jordabalken (1970:994), den så kallade hyreslagen, och privatuthyrningslagen (2012:978) reglerar detta område. Skatteverket beskriver reglerna med tyngdvikt vid skatteperspektivet. Instanser som Sveriges Domstolar, Statskontoret och Villaägarna har viss information, alla ur respektive uppdragsområde eller intressefält.
Det vore användbart för verksamma på det bostadspolitiska området att få statistik över den privata bostadsuthyrningen. Det skulle bidra till underlag för bedömningar, för att se hur omfattande uthyrningen är, hur den förändras över tid och hur privatuthyr
ningen bidrar till att eventuellt lösa vissa bostadsbristproblem.
Lämplig myndighet bör ges i uppdrag att samla in och på ett lättillgängligt sätt samordna och visa information, signalera möjligheterna med privatuthyrning på ett positivt sätt samt även tillhandahålla statistik om privatuthyrningsmarknaden.
Åtgärder mot svart uthyrning av lägenheter
Problemen med kriminalitet på bostadsmarknaden med svart uthyrning är stora. Detta trots att det finns förbud mot felaktig folkbokföring, mot ansökan om bidrag baserat på falska uppgifter, mot uthyrning av en bostadslägenhet i andra hand till oskälig hyra utan tillstånd samt mot att sälja eller köpa bostadshyreskontrakt.
Återkommande rapportering har visat att hyresbostäder används som olaglig intäktskälla där kontraktsinnehavare folkbokför sig på den aktuella adressen men bor på en annan plats och hyr ut lägenheten svart. Detta snedvrider bostadsmarknaden, försätter individer i oskäliga lägen med osäkerhet på bostadsmarknaden och medför ohälsosamt boende där i många fall flera personer bor tillsammans på en liten yta.
Åtgärder för bättre kontroll på bostadsmarknaden behövs. Myndigheterna behöver skärpa tillsynen, information behöver kunna delas och register samköras. Dessutom behövs en ökad samverkan mellan myndigheter och hyresvärdar. Det bör även finnas möjlighet för hyresvärdar att kontrollera eventuella oegentligheter i folkbokföringen och svartuthyrning där det samtidigt ska vara obligatoriskt för hyresgästen att anmäla inneboende till hyresvärden.
Förverkande av hyreskontrakt vid kriminell verksamhet
För att ändra den negativa trenden som går mot allt mer och fler otrygga platser, bostadsområden och stadsdelar behövs flera åtgärder. Brottsligheten ska motverkas och instrumenten mot att brottslighet och otrygga strukturer fortgår förbättras. De utsatta områdena enligt polisens kartläggning är särskilt belastade. Boende för alla, på vilka platser det än gäller, ska innebära trygghet och frihet från rädsla.
Av den anledningen bör det undersökas hur det kan regleras att hyreskontrakt förverkas vid kriminell verksamhet. De som bedriver sådan verksamhet sprider ofta oro omkring sig i ett bostadsområde, inte minst eftersom sådan verksamhet ofta baseras på gängkriminalitet, vilket skapar otrygghet i områden där kriminella gäng befinner sig.
Den föregående regeringen meddelade sommaren 2022 att de ska utreda möjligheter att hyresvärdar enklare ska kunna säga upp hyresgäster som begått brott. En utredare gavs i uppdrag att utreda detta och lägga fram förslag senast den 1 september 2023. Utredningen bör påskyndas.
Motverka misskötsel i hyres- och bostadsrättsfastigheter
Det är inte sällan som vanvårdade fastigheter och boendes eller grannars frustration debatteras medialt. I flera fall rapporteras förekomst av kyla, mörker, mögel, sönderslagna fönsterrutor, trasigt byggnadsmaterial, vandaliserade delar, att det är skräpigt och att hissar är ur funktion. Detta gäller i många fall i så kallade utsatta områden men även på fler platser. Det tycks i många fall vara svårt att få till stånd förbättringar. I vissa fall medger inte reglerna kravställning som medverkar till förändringar.
Fastighetsägare har ansvar för att känna till lagstiftningen i miljöbalken (1998:808) och andra lagar, exempelvis Boverkets byggregler. Enligt miljöbalken ska fastighetsägare ha egenkontroll med rutiner för att identifiera, upptäcka, förebygga och åtgärda brister i verksamheten. Vidare ska fastighetsägare på ett systematiskt sätt planera och kontrollera verksamheten för att undvika hälsoproblem för de boende och skador på miljön.
Det är inte rimligt att en fastighet står misskött över tid och att boende drabbas av detta utan att åtgärder sätts in. År 2010 avskaffades förvärvslagen. Den möjliggjorde bland annat förhandsprövning av nya fastighetsägare med syftet att förhindra att fastigheter togs över av olämpliga hyresvärdar som visat sig inte förvalta fastigheter väl.
Fastighetsägare behöver ha tydliga möjligheter att ställa krav på hyresgäster och boende samt möjligheter till åtgärder om dessa inte bidrar till den ordning och skötsel som åligger dem.
Skötsel, ansvar och regelverk behöver stärkas. Detta för ökat välmående, hälsa och trivsel för boende och de som vistas i fastigheterna, även för gott omhändertagande av fastighetsbeståndet och för en god miljö. Beslut fattades hösten 2021 om antagande av prop. 2020/21:201 Stärkt skydd för hyresgäster. Där infördes en möjlighet i bostads
förvaltningslagen för hyresnämnden att förelägga fastighetsägaren att åtgärda brister i förvaltningen. Ett sådant föreläggande ska kunna förenas med vite. Ytterligare åtgärder behövs för att främja god förvaltning och skötsel.
Mikael Eskilandersson (SD)
Angelica Lundberg (SD)
Roger Hedlund (SD)
Martin Westmont (SD)
Motion B
Motion till riksdagen
2023/24:409
av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
Finansiering inom bostads- och fastighetsområdet
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda en höjd övre gräns för bostadsbidrag och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda ytterligare möjligheter till finansiering av bostadsköp och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att möjliggöra en bolånemodell för unga och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för ytterligare sänkt fastighetsavgift och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till införande av skattefria underhållsfonder och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till ett kontinuerligt underhåll för fastigheter där ett rotavdrag bör ingå och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att undersöka möjligheten till utökad gräns för det möjliga skattebefriade beloppet för uthyrning av en hel bostad eller delar av den och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska omfattningen av spekulation gällande obebyggd tomtmark och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda möjligheten till införande av rotavdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Förenklingar av byggregler och byggprocesser, en ökad konkurrens mellan bygg
bolagen och finansiella möjligheter för fler byggbolag att anta byggprojekt ska hjälpa till att minska byggkostnaderna. Därmed kan boendekostnaderna minskas, vilket är av största vikt för att fler ska kunna efterfråga de bostäder som byggs och skapa förutsätt
ningar för att få till en bättre flyttkedja. Genom bostadsbrist, ett stort antal unga vuxna som behöver bostad, höga bostadspriser och långa köer för hyresrätter, finns svårigheter för många att få och att bekosta en bostad. För svaga grupper på bostadsmarknaden behöver det finnas ett stöd i samhället, och där utgör bostadsbidraget en viktig del. Flera olika lösningar behövs också för att fler människor, inte minst unga vuxna, ska kunna äga sitt eget boende. Det är i många fall ett önskemål, men svårt idag. Det får inte vara för dyrt att äga bostad eller att hyra ut bostad eller omöjligt att kunna bekosta nöd
vändiga renoveringar. Nybyggnation behöver underlättas även ekonomiskt. Samtidigt behöver befintliga äldre fastigheter av kulturhistoriskt värde värnas, de behöver kunna brukas och även där är renoveringsbehoven stora och det behövs utökade möjligheter för detta.
Höjd övre gräns för bostadsbidrag
Hyrorna i miljonprogrammens områden har under lång tid kunnat hållas på en, relativt sett, låg nivå. Underhållet har dock många gånger inte skötts i nödvändig utsträckning, vilket lett till ett omfattande slitage av många fastigheter. Resultatet är att många av dessa bostadsområden idag har ett behov av omfattande renoveringar, vilket i sin tur leder till nödvändiga hyreshöjningar. Samtidigt har nyproducerade bostäder en hög hyressättning på grund av höga produktionskostnader. För de individer som är i behov av bostadsbidrag och bostadstillägg är det av största vikt att dessa medel, också i praktiken, täcker det faktiska behovet av ekonomiskt stöd utifrån rådande hyresnivå. Därför behövs en rimlig nivå på bostadsbidrag och bostadstillägg så att dessa bättre följer hyressättningen.
Privatpersoners bostadsfinansiering
För att utöka antalet bostäder på bostadsmarknaden behövs fler hyresrätter men även utökade möjligheter för privatpersoner att äga sin egen bostad. Finansieringen av bostäder kan ske på en rad olika sätt och staten behöver uppmuntra och underlätta till bostadsköp. Ekonomiskt svagare grupper kan ges möjlighet till egenägd bostad genom att utveckla befintliga modeller på bostadsmarknaden men även genom att tillföra nya sätt att finansiera bostäderna. Problemet för många, särskilt för unga, är att de inte är etablerade på arbetsmarknaden. Inkomsterna är osäkra, samtidigt som det egna kapitalet i början av karriären är litet eller obefintligt. Bostadsbehovet finns, men inte den ekonomiska förmågan.
Negativt är kravet på kontantinsats på minst 15 procent av bostadens pris, amorter
ingskrav på lån som överstiger 50 procent av bostadens inköpspris, lånetak som kopplas till inkomsten och en ränteberäkning som utgår från en sjuprocentig ränta. Det sätter stopp för möjligheten för de flesta ungdomar och andra svaga grupper att ta sig in på bostadsmarknaden. Det pågår 2023 debatt om amorteringskravet och regeringen har i april 2023 tillsatt en utredning om amorteringskravet. Det återstår att se hur bedömningarna utfaller.
För att långsiktigt skapa bättre förutsättningar att äga sin bostad behövs flera åtgärder. Flera förslag har lyfts i debatten som är värda att utreda närmare. En översyn av bolånetaket för de mindre kapitalkrävande bostäderna där den totala utlåningen hos banker kan ges större fokus för att ge mer flexibilitet mot kravet på bolånetak. Det har under lång tid varit problematiskt för många att komma in på bostadsmarknaden och att ha råd med bostad. Av den anledningen behöver regeringen göra en översyn av flera nya finansiella möjligheter till bostadsfinansiering.
Bolån för unga
Unga vuxna är en grupp som idag upplever stora svårigheter att kunna ta sig in på bostadsmarknaden. Det behöver därför tas fram nya åtgärder som gör att även unga personer har möjlighet att köpa bostad. Genom detta behöver de inte endast konkurrera om bostäder inom hyresrättsbeståndet. Den negativa effekten som uppstår för gruppen unga vuxna, på grund av svårigheterna att kunna finansiera ett ägt boende, är att allt fler bor kvar hemma. Detta är inte gynnsamt för samhället i stort då det minskar flexibili
teten för delar av arbetskraften, vilket i sin tur skapar onödiga obalanser på arbets
marknaden. Många unga uppger att de skulle vilja flytta till egen bostad, om de hade möjlighet. Skälet till att de fortfarande bor kvar hemma är ofta den allmänna bostads
bristen samt svårigheten att kunna finansiera ett köp av en egen bostad. Många unga hamnar därför ofrivilligt i ett läge där man är beroende av föräldrarnas bostadsort.
I många fall är väntetiderna för hyresrättskontrakt långa, framförallt i storstäderna, och det gäller både bostadskön för allmännyttan och för de privata bostadsköerna. Det behövs en mångfald av boendeformer som unga kan efterfråga. Kraven på kontant
insats, bolånetak och skärpta amorteringskrav fungerar som en för hög tröskel för många.
Många unga personer har på grund av detta inte möjlighet att köpa en bostadsrätt eller ett egnahem. Detta trots att man kanske har en fast anställning med relativt god lön. Bostadsutvecklare har föreslagit en modell gällande statligt bolån för förstagångs
köpare i gruppen 18 till 35 år. Detta statliga bolån ska då omfatta maximalt tio procent av bostadens marknadsvärde, med ett tak på 300
000 kronor. Låntagaren ska stå för fem procent av kontantinsatsen och lånet ska vara amorteringsfritt under fem år. Banker ska precis liksom tidigare kunna bevilja lån på 85 procent av marknadsvärdet. Detta förslag skulle ge fler inom gruppen unga vuxna möjlighet att på riktigt komma in på bostads
marknaden för bostadsrätter och egnahem. En bolånemodell är under utredning. Det återstår att se när konkret förslag från regeringen läggs fram och vad det i så fall utgörs av.
Ytterligare sänkt fastighetsavgift
Att betala en hög avgift för ett boende man äger kan göra människor med svag ekonomi sårbara, eller i värsta fall bostadslösa. Fastighetsavgiften på småhus som används som permanentbostad är därför begränsad för så kallat utsatta grupper. Pensionärer som vid ingången av året har fyllt 65 år eller personer som under året uppbär sjuk- eller aktivitetsersättning räknas alla som ekonomiskt utsatta.
Taket för hur mycket en individ ska behöva betala i fastighetsavgift är därför begränsat till maximalt fyra procent av inkomsten (2008:826). Som mest kan avgiften reduceras till ett, utifrån prisbasbeloppet, indexerat spärrbelopp. Sverigedemokraterna ser positivt på denna begränsningsregel av fastighetsavgiften. Möjligheten bör ses över att ytterligare sänka nivån för hur mycket fastighetsavgiften, utifrån individens inkomst, maximalt ska kunna uppgå till.
Skattefria underhållsfonder
Stora delar av fastighetsbeståndet lider idag av eftersatt underhåll. Principen om att lappa och laga de mest akuta underhållsproblem som uppstår är långsiktigt kostsam för fastighetsägaren och drabbar de boende i dessa områden. Det eftersatta underhållet på en fastighet kan många gånger ha gått så långt att det behöver göras omfattande och grundläggande renoveringar.
Utifrån dagens system saknar fastighetsägare möjlighet att avsätta obeskattade medel till framtida underhåll. Detta gör att incitamenten att ackumulera kapital för underhåll minskar. Detta gäller främst de mer kostsamma och omfattande renoveringar som verkligen gör skillnad.
Skattefria underhållsfonder behöver undersökas för att införas för alla uthyrare av hyresrätter. På så sätt skapas också möjligheten att hålla nere hyrorna på en lägre nivå. Detta eftersom det kapital som beskattas minskar och istället kommer den till del som hyr ut. Underhållsfonden ska öronmärkas för framtida renoveringar och kan, med avsatta obeskattade medel, påskynda nödvändiga underhåll. Detta bör gälla för både enskilt ägda och kommunägda bostadsföretag. Vinsten blir uteblivna hyreshöjningar för hyresgäster, en bättre standard på tidigare eftersatta hyresfastigheter, nöjdare hyres
gäster och en attraktivare hyresmarknad.
Rotavdrag för hyresrätt
Hyresrätten är en flexibel boendeform som ger fler människor möjlighet att efterfråga en egen bostad. Detta eftersom det saknas krav på kapitalinsats för hyresbeståndet, vilket gör att mindre resursstarka individer kan komma in på bostadsmarknaden. Hyresrätten bidrar också till en rörligare arbetsmarknad, i och med att det är lättare att hyra än att köpa en bostad.
Boendeformen har en nödvändig funktion på bostadsmarknaden, inte minst för unga personer. Hyresrätten fungerar som ett första steg in på bostadsmarknaden för de unga personer som saknar möjlighet att få ekonomisk hjälp av sina föräldrar, alternativt spara ihop till en egen kontantinsats. Boendeformen är särskilt viktig för den svenska arbets
marknaden exempelvis i regioner med en växande arbetsmarknad och för företag i behov av kompetensförstärkningar. Underhållet i stora delar av hyresbeståndet är idag kraftigt eftersatt. Samtidigt finns ett stort behov av att kunna erbjuda lägenheter med rimliga hyror. Förutsättningarna att verka för ett mer kontinuerligt underhåll av fastigheterna behöver därför ses över, där ett rotavdrag bör ingå i översynen.
Sänkt skatt vid andrahandsuthyrning
I Sverige råder det bostadsbrist; det gäller framför allt hyresbostäder i tätorterna. Utbudet av bostäder är inte tillräckligt stort för att möta den ökade efterfrågan. Fler satsningar för att stimulera uthyrning behöver därför ske. Det kan möjliggöras genom att privatpersoner hyr ut sina bostadsrätter eller separata rum i villor alternativt i mindre fastigheter belägna på tomten.
Uthyrning av bostäder kan ibland ses som förknippad med någon form av risk för den som äger fastigheten eller lägenheten. Med en högre avkastning från uthyrning blir det i högre grad värt att hyra ut jämfört med upplevd risk. I exempelvis Norge har man lyckats lösa en del av bostadsbristen genom att just skattebefria andrahandsuthyrning och således göra det mer ekonomiskt lönsamt. Detta har medverkat till ett stort tillskott av bostäder för framförallt unga personer. Sverigedemokraterna vill därför undersöka möjligheten att utöka gränsen för det möjliga skattebefriade beloppet för uthyrning av hela eller delar av en bostad.
Regeringen meddelade i juni 2023 att en utredare bland annat ska föreslå hur reglerna om privatpersoners uthyrning av bostäder kan ändras för att underlätta sådan uthyrning. Det återstår att se om förslag även kommer att gälla skatten.
Obebyggd tomtmark
I bostadsbristens Sverige är ett av många problem att det saknas ledig byggbar mark i önskade geografiska lägen. Samtidigt förekommer många obebyggda tomter, vilket orsakar att det byggs mindre än möjligheterna medger. I vissa fall bör en såld fastighet betraktas som spekulationsaffär istället för ren bostadsaffär. Detta gäller när en fastighet där marken endast utgörs av obebyggd tomtmark sålts med realisationsvinst men ingen ansökan om bygglov och byggstart har registrerats hos den aktuella kommunen. I dessa enskilda fall behöver reavinstskatten vara högre än vid ordinarie bostadsförsäljningar. Detta i syfte att minska omfattningen av spekulation gällande obebyggd tomtmark. Avstyckningar från fastigheter som redan har en byggnad ska dock inte inräknas i förslaget utan endast de affärer som inleds med ett förvärv av obebyggd tomtmark.
Rotavdrag för byggnader av kulturhistoriskt värde
En viktig del av vårt kulturarv är de byggnader som bedöms vara av kulturhistoriskt värde. De fungerar bland annat som ett skyltfönster utåt till det svenska kulturarvet i en mer vardaglig kontext. Möjligheten till ett särskilt riktat rotavdrag för renoveringsarbete på byggnader av kulturhistoriskt värde behöver ses över.
Detta kan fungera som ett incitament att förbättra standarden på byggnader som annars riskerar att bli i så dåligt skick att de behöver rivas. Alternativt kan dessa byggnader, vid en för sent påbörjad restauration, behöva göras om i grunden och därigenom tappa en del av sin tidstypiska identitet. Genom att fler renoverar byggnader av kulturhistoriskt värde ger vi bättre förutsättningar för att de ska kunna efterlämnas till framtida generationer.
Mikael Eskilandersson (SD)
Roger Hedlund (SD)
Martin Westmont (SD)
Björn Tidland (SD)