Jämför sakliga förslag
A · Förbud mot kärnvapen och krav på Sveriges framtida Natomedlemskap
2022/23 · HA021465 · Emma Berginger (MP); Jacob Risberg (MP); Janine Alm Ericson (MP); Amanda Lind (MP); Annika Hirvonen (MP)
Original hos RiksdagenB · Ökad försvarsförmåga
2025/26 · HD023410 · Emma Berginger (MP); Janine Alm Ericson (MP); Jacob Risberg (MP); Camilla Hansén (MP)
Original hos RiksdagenVarför paret visas: Matchande yrkanden.
Ordlikhet 0.037 · ämneslikhet 0.663. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
1 möjliga matchningar · 7 yrkanden i A · 17 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A4 och B12 · textlikhet 0.657A: Avslag · B: Avslag
A4
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, ska verka för principen om No first use i Nato, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B12
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Nato tillämpar principen om no first use och tillkännager detta för regeringen.
6 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen till Sverige i både freds- och krigstid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, inte ska ingå i Nuclear Planning Group, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, inte ska vara del i nuclear sharing, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att öka respekten för demokratiska värderingar genom ett demokratikrav inom Nato, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ha permanenta Natotrupper på svensk mark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
A7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nordiskt försvarssamarbete och säkerhetspolitiskt samarbete och tillkännager detta för regeringen.
16 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en flerårig och systematisk plan för det ekonomiska, civila och militära stödet till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att det inrättas en särskild tribunal för krigsbrotten i Ukraina, inklusive för ekocid, och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Ukraina välkomnas som EU-medlem och stötta Ukraina i att leva upp till Köpenhamnskriterierna och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU snarast ska upphöra med import av rysk energi och tillkännager detta för regeringen.
B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att totalförsvaret ska växa på ett balanserat sätt mellan verkan och stöd och tillkännager detta för regeringen.
B6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka svenskt luftvärn till skydd av civilbefolkningen och tillkännager detta för regeringen.
B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges unika marina förmågor för att upprätthålla fria sjövägar och tillkännager detta för regeringen.
B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det militära försvarets förmåga att möta attacker och sabotage mot undervattensinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att snarast stärka Sveriges förmåga att möta och bekämpa UAS/UAV (drönare) och tillkännager detta för regeringen.
B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett förbud mot kärnvapen inom svenskt territorium och tillkännager detta för regeringen.
B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ansluta sig till FN:s konvention om ett globalt kärnvapenförbud och tillkännager detta för regeringen.
B13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Nato främjar och stärker demokratin inom organisationen och inom medlemsländerna och tillkännager detta för regeringen.
B14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för ökad transparens inom Nato och tillkännager detta för regeringen.
B15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska delta i internationella fredsbevarande insatser och tillkännager detta för regeringen.
B16. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att FN ska öka integrationen mellan Agenda 2030, Parisavtalet och Addis Abeba-avtalet om finansiering för att snabbare och mer framgångsrikt kunna förebygga konflikter och främja fred och hållbarhet i områden med konflikter och tillkännager detta för regeringen.
B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt utveckla det militära samarbetet med våra nordiska och baltiska grannländer och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 1325 ord · B 1921 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2022/23:1465
av Emma Berginger m.fl. (MP)
Förbud mot kärnvapen och krav på Sveriges framtida Natomedlemskap
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör anta en nationell lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen till Sverige i både freds- och krigstid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, inte ska ingå i Nuclear Planning Group, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, inte ska vara del i nuclear sharing, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige, i arbetet inom Nato, ska verka för principen om No first use i Nato, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara pådrivande för att öka respekten för demokratiska värderingar genom ett demokratikrav inom Nato, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige inte ska ha permanenta Natotrupper på svensk mark, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om nordiskt försvarssamarbete och säkerhetspolitiskt samarbete och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Säkerhetsläget har försämrats dramatiskt i vårt närområde på kort tid. Den europeiska säkerhetsordningen är satt ur spel. En demokrati i Europa har blivit invaderad av en auktoritär stat som försöker frånta landet sin rätt till frihet och självbestämmande. Ohyggliga, grova krigsbrott som våldtäkter och massmord på civila rapporteras nu från en rad platser där de ryska soldaterna dragit fram. Miljontals människor i Ukraina har tvingats på flykt, många tusen civila har dödats.
Detta kommer att påverka oss alla under mycket lång tid och tyvärr ser kriget ut att fortsätta på obestämd tid. Vi behöver fortsätta med tydliga sanktioner mot Ryssland. Vi behöver stötta Ukraina både humanitärt, ekonomiskt och militärt och vara beredda att försvara centrala värderingar som är grunden i våra demokratiska stater.
Sverige är nu på väg att lämna en säkerhetspolitisk linje som har gällt i århundraden, som hållit vårt land utanför krig och konflikter. Det är ett stort och historiskt beslut. Och vi anser att det är anmärkningsvärt att det har skett på bara några veckor. Ett sådant avgörande beslut förtjänar en djupgående samhällsdiskussion och en djupare analys av för- och nackdelar än den som genomförts inom ramen för den säkerhetspolitiska analysgruppen.
Sveriges säkerhet och vår förmåga att klara kriser handlar inte bara om militär styrka.
Vi ska också ha beredskap att möta hot som påverkanskampanjer, cyberhot och hacker
attacker mot IT-system, terrorism, hot mot demokratin och hot mot rättssamhället. Nya pandemier kommer att komma, och vi kommer se brist på nödvändiga insatsvaror. Och inte minst klimatförändringar med torka, bränder, stormar och översvämningar kommer sätta mer och mer press på världen och på Sverige.
Nato
Miljöpartiet ansåg att det bästa för Sverige hade varit att inte ansöka om medlemskap i kärnvapenalliansen Nato, och att vi istället skulle bibehålla vår frihet att välja våra sam
arbetspartners när det gäller säkerhetspolitiska frågor. Eftersom ansökan om medlem
skap nu är inlämnad och Sverige har fått status som ansökarland väljer vi att här lägga fram de krav som vi har presenterat gällande Sveriges Natoansökan.
En värld med kärnvapen kan aldrig vara en säker värld
Miljöpartiet vill att Sverige ska fortsätta arbeta för global nedrustning, särskilt kärn
vapen som vi vet är ett existentiellt hot mot mänskligheten. Ett medlemskap i Nato innebär att Sverige skriver under på att använda kärnvapen som hot och som en del i en försvarsstrategi. Vi är oroade över att Sveriges viktiga arbete för nedrustning av kärnvapen kommer att försvåras om vi är medlemmar i en kärnvapenallians som Nato.
Sverige ska vara en kärnvapenfri nation, med god lagstiftning som skapar förutse
barhet och säkrar detta över tid. Sverige bör därför omedelbart anta en nationell lag
stiftning som förbjuder införsel av kärnvapen till Sverige i både freds- och krigstid. Det ska gälla all form av införsel, inte minst stationering, och transfer av kärnvapen på svensk mark, svenskt vatten och i svenskt luftrum. Det skulle stärka säkerheten i den skandinaviska regionen och ge en tydlig gemensam avspänning men också vara solidariskt mot våra grannländer som har liknande regelverk. Kärnvapen på svensk mark skulle utöka hotbilden mot Sverige och Norden. Att inte formulera förbehåll kring kärnvapen inför en Natoanslutning med hänvisning till att det skulle kunna göras senare menar vi är oärligt och skapar onödig osäkerhet.
Vi vill att regeringen tydliggör att Sverige inte ska ingå i Nuclear Planning Group, och att Sverige driver principen om No First Use (NFU) inom Nato. Principen om First Use tillåter alliansen att som första aktör i en konflikt introducera kärnvapen. Principen försvårar globala nedrustningsinitiativ eftersom den medför att ett överhängande hot om kärnvapen alltid kvarstår. Ett alternativ till den nu rådande principen är No First Use som innebär att kärnvapen aldrig får användas om en kärnvapenmakt inte först attacke
rats av kärnvapen.
Vi vill vidare att regeringen tydliggör att Sverige bör ifrågasätta den s k kärnvapen
delning som sker mellan USA och några av de europeiska Natomedlemmarna. Att en kärnvapenstat lånar ut kärnvapen till icke-kärnvapenstater, så som sker inom Natos nuclear sharing, strider mot andan i icke-spridningsfördraget och kan i framtiden åberopas som prejudikat också för andra kärnvapenstater att låna ut sina vapen. En sådan utveckling vore katastrofal. Sverige bör verka för att Nato ändrar sin policy. Vi noterar också att vårt förslag ligger nära de tankar som uttrycktes av den av utrikes
minister Anna Lindh initierade Weapons of Mass Destruction Commission, som rentav gick längre och önskade att kärnvapnen alltid endast skulle finnas på kärnvapenstaternas egna territorier.
Diplomati och förebyggande arbete för fred
I en tid av ökande spänningar i världen så behövs mer än någonsin globala aktörer som kan verka för fred, för konfliktförebyggande och medla i pågående konflikter. Här har Sverige en stolt tradition att falla tillbaka på, att som alliansfritt land medla och före
bygga i krig och konflikter runt om i världen. Vårt diplomatiska arbete och vårt stabila bistånd har bidragit till att ge oss ett starkt namn som vi kan använda för en fredlig utveckling i världen.
För att säkra att Sverige fortsätter att driva och utveckla den feministiska utrikes- och utvecklingspolitiken, bör Sverige utarbeta en form för och inbjuda till regelbunden dialog mellan Försvarsdepartementet och freds- och MR-organisationer. Sverige bör även öka sitt fredsfrämjande arbete. Sverige ska fortsatt driva en självständig utrikes
politik och stå upp för demokrati och mänskliga rättigheter även om auktoritära stater utövar påtryckningar.
Samarbeten och dialog
Vid ett eventuellt Natomedlemskap ska Sverige inte ha permanenta Natotrupper på svensk mark. Därutöver bör Sveriges regering inför alla Natos försvars- och utrikes
ministermöten samt de årliga statsöverhuvudmötena ha överläggningar med lämpliga riksdagsutskott eller nämnder om det som ska diskuteras på dessa möten för att säkerställa demokratisk förankring i Sverige.
Demokrati och offentlighetsprincipen
Sverige har en stolt tradition av transparens och offentlighetsprincip. Sverige ska vara pådrivande för att förbättra insynen i Nato, och pådrivande för att de nationella parla
menten i medlemsländerna måste skärpa sin granskning av Natos angelägenheter så att ansvarsutkrävande kan ske.
Vi oroas över den demokratiska tillbakagång som vi ser idag, även i flera länder som är medlemmar i Nato. Vi ser nu Natoländer där grundläggande mänskliga rättigheter utmanas allt oftare. Journalister som fängslas, media och universitet som kontrolleras, där rättsstatens principer ifrågasätts. Det är oroande trender som måste brytas. Därför bör Sverige verka för att Nato inför ett demokratikrav.
När alla nordiska länder nu kommer att vara medlemmar i Nato, så är det viktigt att utveckla det rent nordiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet. Former för detta bör utvecklas inom Nordiska ministerrådet och Nordiska rådet.
Emma Berginger (MP)
Jacob Risberg (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Amanda Lind (MP)
Annika Hirvonen (MP)
Motion B
Motion till riksdagen
2025/26:3410
av Emma Berginger m.fl. (MP)
Ökad försvarsförmåga
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behov av en flerårig och systematisk plan för det ekonomiska, civila och militära stödet till Ukraina och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör verka för att det inrättas en särskild tribunal för krigsbrotten i Ukraina, inklusive för ekocid, och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Ukraina välkomnas som EU-medlem och stötta Ukraina i att leva upp till Köpenhamnskriterierna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att EU snarast ska upphöra med import av rysk energi och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att totalförsvaret ska växa på ett balanserat sätt mellan verkan och stöd och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka svenskt luftvärn till skydd av civilbefolkningen och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka Sveriges unika marina förmågor för att upprätthålla fria sjövägar och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det militära försvarets förmåga att möta attacker och sabotage mot undervattensinfrastruktur och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör ge Försvarsmakten i uppdrag att snarast stärka Sveriges förmåga att möta och bekämpa UAS/UAV (drönare) och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett förbud mot kärnvapen inom svenskt territorium och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör ansluta sig till FN:s konvention om ett globalt kärnvapenförbud och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Nato tillämpar principen om no first use och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att Nato främjar och stärker demokratin inom organisationen och inom medlemsländerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för ökad transparens inom Nato och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige fortsatt ska delta i internationella fredsbevarande insatser och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att FN ska öka integrationen mellan Agenda 2030, Parisavtalet och Addis Abeba-avtalet om finansiering för att snabbare och mer framgångsrikt kunna förebygga konflikter och främja fred och hållbarhet i områden med konflikter och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsatt utveckla det militära samarbetet med våra nordiska och baltiska grannländer och tillkännager detta för regeringen.
Det militära försvaret
Sverige har behövt anpassa säkerhets- och försvarspolitiken efter det allvarliga politiska läget med ett fullskaligt invasionskrig i Europa, samt fortsätta att långsiktigt stötta Ukraina. Miljöpartiet har ställt sig bakom huvudinriktningen i Försvarsberedningens rapport
Stärkt försvarsförmåga – Sverige som allierad
och proposition
2024/25:34 Totalförsvaret 2025–2030
. Därefter har Miljöpartiet också deltagit i och ställt sig bakom de förhandlingar som syftat till att påskynda genomförandet av försvarsbeslutet genom en lånefinansiering.
Sverige står nu inför en historiskt stor upprustning och det är viktigt att denna går till på ett sätt som snabbt ger ökad försvarsförmåga samtidigt som den sker på ett resurs
effektivt sätt. Även om snabba åtgärder efterfrågas, måste beslut vara genomtänkta och leda till att Sveriges försvarsförmåga säkras både nu och på sikt – en långsiktigt hållbar försvarsuppbyggnad. Kommande investeringar, till exempel genom materielinköp, måste vara ändamålsenliga för att på ett effektivt sätt bidra till ökad säkerhet. Sveriges försvar ska utformas för att avskräcka från angrepp och försvara Sverige, inte för att utgöra eller understödja ett militärt hot mot någon annan stat.
Syftet med vårt försvar är att bevara freden. Försvars- och säkerhetspolitiken ska skydda Sverige och främja fred och avspänning i vårt närområde. Totalförsvaret ska byggas så att det avhåller andra länder från försök att kontrollera eller på annat sätt utnyttja svenskt territorium, skada det svenska samhället eller utöva hot och utpressning mot Sverige. Försvaret tar sin utgångspunkt i folkrättens rätt till självförsvar och måste därför vara defensivt till sin karaktär och uppbyggnad. Genom att vi ökar vår beredskap, både civilt och militärt, kan vi påverka risken för att det blir krig. Totalförsvaret har också en mycket viktig roll i att bistå samhället i fredstida kriser.
Stöd till Ukraina
Rysslands krigföring i Ukraina är den stora säkerhetspolitiska ödesfrågan i vår del av världen. Ukraina måste få Sveriges och den demokratiska världens fulla och ovillkorliga stöd, så länge som det behövs. Stödet behöver vara långsiktigt och ska omfatta såväl militärt som civilt, humanitärt, politiskt och ekonomiskt stöd. Att stödja Ukraina är viktigt både för att Ukraina ska kunna försvara sig mot den olagliga invasionen och för att det är viktigt att stå upp för folkrätten. I slutändan påverkar också utgången av Rysslands krig mot Ukraina övriga Europas säkerhet. Därför är stöd till Ukraina en av våra viktigaste prioriteringar när det gäller militärt försvar.
Regeringen la 2024 fram en treårig ram för stödet till Ukraina åren 2024 till 2026 på 75 miljarder kronor, dvs 25 miljarder per år. I september 2025 utökades ramen till att omfatta 120 miljarder kronor, dvs 40 miljarder per år, under perioden 2025–2027. Stödet till Ukraina måste dock vara än mer omfattande och långsiktigt. Det måste tas i beaktande att Ukraina både ska kunna vinna kriget och freden samt bygga upp sitt land och nå en långsiktig säkerhet.
Alla ansvariga för brott enligt internationell rätt måste ställas inför rätta. Vi vill också att ekocidbrott utreds. Dessutom vill vi att en särskild tribunal inrättas, med politiskt och ekonomiskt stöd från EU:s medlemsländer.
Ukraina hör hemma i EU och att stötta Ukraina i deras strävanden för att på merit
baserade grunder nå ett medlemskap är viktigt för Ukrainas långsiktiga säkerhet. EU måste också fortsätta stötta återuppbyggnaden av Ukraina och det ukrainska arbetet för att leva upp till kriterierna för ett EU-medlemskap.
Sanktionerna mot Ryssland måste kvarstå och skärpas. Det är problematiskt att EU samtidigt som man infört sanktioner mot Ryssland har fortsatt importera rysk energi under de senaste åren. Ryssland får långt mer än hälften av sina exportintäkter från energin. Genom att stoppa all rysk energiimport kan EU kraftigt försvåra Rysslands fortsatta finansiering av kriget. Europeiska kommissionen har föreslagit en plan för utfasning av importen av rysk naturgas. Enligt denna ska importen av rysk gas avslutas i slutet av 2027. Miljöpartiet menar att det är alltför sent. Importen av rysk gas måste upphöra snarast!
Militära förmågor
Försvarsberedningen konstaterar att totalförsvaret ska ha en sådan styrka, samman
sättning, ledning, beredskap och uthållighet att det kan verka krigsavhållande och därmed förebyggande och fredsbevarande. Samhällets grundläggande robusthet och dess förmåga att motstå fredstida kriser bidrar till den krigsavhållande effekten. Det understryker vikten av att totalförsvaret växer på ett balanserat sätt mellan verkan och stöd. Som nya medlemmar i Nato har Sverige fler parametrar att ta hänsyn till i utbyggnaden av försvaret, det är inte enbart Sveriges förmåga utan vår förmåga att samverka med våra allierade som avgör vilka satsningar som bör prioriteras. Miljö
partiet vill att försvaret ska vara defensivt i sin karaktär och utformat för att skydda vår egen befolkning och för att kunna samarbeta med framförallt våra nordiska och baltiska grannar.
Utifrån de slutsatserna vill vi inom det militära försvaret se ytterligare ökade ambitioner vad gäller luftvärn och marina förmågor. Luftvärn behövs inte bara för att skydda militär verksamhet utan är nödvändigt för att skydda civilbefolkningen i städer och civil infrastruktur vid eventuellt angrepp. Marinen behövs för att hålla våra farleder öppna i händelse av kris och konflikt, vilket är nödvändigt för Sveriges försörjning, samt är centralt för att vi ska kunna stödja våra nordiska och baltiska grannländer. Marinen och Kustbevakningen har också viktiga uppgifter att övervaka och skydda havet och kusten mot miljöhot och hybrida aktiviteter, exempelvis attacker och sabotage mot undervattensinfrastruktur.
Erfarenheterna från Ukraina visar på en omfattande användning av UAV:er/UAS:er, även kallade drönare, från båda sidor. I närtid har också flera Natoländers territorier kränkts av UAV:er. Även om Försvarsmakten arbetar på att utveckla Sveriges förmåga att både använda och bekämpa drönare behöver detta arbete accelerera och prioriteras.
Medlemskapet i Nato
Även om Miljöpartiet röstade emot den svenska ansökan om Natomedlemskap har vi beslutat att respektera riksdagens beslut angående medlemskapet och driver därmed inte ett utträde ur alliansen. Vi står bakom att ett starkt svenskt totalförsvar med en trovärdig försvarsförmåga verkar krigsavhållande och därmed fredsbevarande och bidrar till Natos samlade avskräckningsförmåga. Miljöpartiet menar att Sverige ska vara en trovärdig, pålitlig och solidarisk allierad.
När Sverige nu är medlem i Nato är det viktigt att Sverige driver en självständig utrikespolitik och står upp för viktiga värden som demokrati och mänskliga rättigheter såväl inom som utom Nato. Vi ser även behov av att öka transparensen kring Natos verksamhet. Vi vill att Sverige ska verka för ett demokratikrav inom Nato, samt att Nato inte ska ha permanenta trupper eller baser på svenskt territorium. Vi vill att Nato ska fokusera på sin kärnuppgift: försvar av de allierade, inte out of area-expeditioner.
Miljöpartiet vill att Sverige driver principen om no first use inom Nato. I nuläget tillämpar Nato principen om first use, vilken tillåter alliansen att som första aktör i en konflikt introducera kärnvapen. Principen försvårar globala nedrustningsinitiativ eftersom den medför att ett överhängande hot om kärnvapen alltid kvarstår. Det är också hög tid för Sverige att skriva under och ratificera FN:s konvention om kärnvapenförbud.
Miljöpartiet står fast vid att kärnvapen aldrig ska få finnas inom svenskt territorium, varken i freds- eller krigstid. Vi vill se en lagstiftning som förbjuder införsel av kärnvapen på svenskt territorium.
Sverige har en stolt tradition av transparens och offentlighetsprincip. Sverige ska därför vara pådrivande för att förbättra insynen i Nato, och pådrivande för att de nationella parlamenten i medlemsländerna måste skärpa sin granskning av Natos angelägenheter så att ansvarsutkrävande kan ske. Ökad transparens är viktigt för att säkerställa förtroende för verksamheten. Därutöver bör Sveriges regering inför alla Natos försvars- och utrikesministermöten samt de årliga statsöverhuvudmötena ha överläggningar med lämpliga riksdagsutskott eller nämnder om det som ska diskuteras på dessa möten för att säkerställa demokratisk förankring i Sverige.
Internationell samverkan på det militära området
När världssamfundet engagerar sig för fred är ofta den väpnade konflikten redan ett faktum, och när en vapenvila uppnåtts trappas engagemanget ofta ned. Den gröna säkerhetspolitiken vill bryta med det mönstret.
Sverige behöver bygga säkerhet i syfte att förebygga krig och konflikter tillsammans med våra nordiska grannar och våra baltiska grannar Estland, Lettland och Litauen. Det är viktigt att hålla alla militära samarbeten tydligt definierade inom ramen för vår säkerhetspolitiska linje.
Miljöpartiet vill se ett fortsatt starkt globalt samarbete med FN som central aktör för fred och mänskliga rättigheter. Sverige ska fortsätta bidra till internationella insatser med tydlig folkrättslig grund genom FN-mandat eller efter inbjudan från landets regering. Sverige bör också verka inom FN-systemet för att öka integrationen mellan Agenda 2030, Parisavtalet och Addis Abeba-avtalet om finansiering för att snabbare och mer framgångsrikt kunna förebygga konflikter och främja fred och hållbarhet i områden med konflikter.
Emma Berginger (MP)
Janine Alm Ericson (MP)
Jacob Risberg (MP)
Camilla Hansén (MP)