RiksdagsförslagMotionsDB

Tillbaka till alla par

Jämför sakliga förslag

A · En klimatpolitik som står upp för Parisavtalet

2022/23 · HA022175 · Per Bolund (MP); Märta Stenevi (MP); Elin Söderberg (MP); Janine Alm Ericson (MP); Nicklas Attefjord (MP); Emma Berginger (MP); Camilla Hansén (MP); Daniel Helldén (MP); Annika Hirvonen (MP); Marielle Lahti (MP); Rebecka Le Moine (MP); Amanda Lind (MP); Katarina Luhr (MP); Bassem Nasr (MP); Emma Nohrén (MP); Jan Riise (MP); Jacob Risberg (MP); Ulrika Westerlund (MP)

Original hos Riksdagen

B · Grön samhällsomställning

2023/24 · HB02996 · Per Bolund (MP); Märta Stenevi (MP); Elin Söderberg (MP); Leila Ali Elmi (MP); Janine Alm Ericson (MP); Emma Berginger (MP); Camilla Hansén (MP); Daniel Helldén (MP); Annika Hirvonen (MP); Linus Lakso (MP); Rebecka Le Moine (MP); Amanda Lind (MP); Rasmus Ling (MP); Katarina Luhr (MP); Emma Nohrén (MP); Jan Riise (MP); Jacob Risberg (MP); Ulrika Westerlund (MP)

Original hos Riksdagen

Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet · Matchande yrkanden.

Ordlikhet 0.086 · ämneslikhet 0.801. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.

Vad föreslår motionerna?

38 möjliga matchningar · 71 yrkanden i A · 122 i B.

Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.

  • Olika tal eller årtal
  • Yrkanden saknar motsvarighet
Yrkande A1 och B1 · textlikhet 0.973A: Avslag · B: Avslag

A1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utlysa klimatnödläge och samtliga åtgärder i denna motion för att Sverige ska klara Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

B1

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utlysa klimatnödläge och samtliga åtgärder i denna motion för att Sverige ska klara Parisavtalet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 1

Avslag

Yrkande A2 och B2 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en vetenskapligt baserad nationell koldioxidbudget för Sverige samt att styrmedel och åtgärder ska utformas och genomföras utifrån utsläppsbudgeten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

B2

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en vetenskapligt baserad nationell koldioxidbudget för Sverige samt att styrmedel och åtgärder ska utformas och genomföras utifrån utsläppsbudgeten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 2

Avslag

Yrkande A3 och B3 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A3

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram mål och åtgärder för de konsumtionsbaserade utsläppen, i linje med vad vetenskapen visar krävs för att klara Parisavtalet, där offentlig sektor går före, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

B3

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram mål och åtgärder för de konsumtionsbaserade utsläppen, i linje med vad vetenskapen visar krävs för att klara Parisavtalet, där offentlig sektor går före, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 3

Avslag

Yrkande A7 och B58 · textlikhet 0.945A: Avslag · B: Avslag

A7

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omställningslag för fossila verksamheter, i syfte att helt fasa ut kol, olja och fossilgas till 2030, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

B58

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omställningslag för fossila verksamheter i syfte att helt fasa ut kol, olja och fossilgas till 2030 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 58

Avslag

Yrkande A8 och B63 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A8

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

B63

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 63

Avslag

Yrkande A9 och B59 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A9

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett grönt kunskapslyft för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

B59

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett grönt kunskapslyft för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 59

Avslag

Yrkande A11 och B68 · textlikhet 0.852A: Avslag · B: Avslag

A11

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

B68

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 68

Avslag

Yrkande A12 och B69 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A12

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en lokal elbonus som ger Sveriges kommuner och regioner betalt för deras befintliga och tillkommande förnybara elproduktion och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

B69

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en lokal elbonus som ger Sveriges kommuner och regioner betalt för deras befintliga och tillkommande förnybara elproduktion och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 69

Avslag

Yrkande A13 och B70 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A13

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

B70

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 70

Avslag

Yrkande A14 och B65 · textlikhet 0.937A: Avslag · B: Avslag

A14

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kraftig utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, med den hänsyn som krävs till ekosystemen och det svenska försvaret, och ett statligt planeringsmål om 150 terawattimmar till havs senast 2040 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

B65

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kraftig utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, med den hänsyn som krävs till ekosystemen och ett statligt planeringsmål om 150 terawattimmar till havs senast 2040 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 65

Avslag

Yrkande A16 och B64 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A16

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla alla fossila subventioner och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 16

Avslag

B64

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla alla fossila subventioner och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 64

Avslag

Yrkande A17 och B60 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A17

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att främja en grön finansmarknad i syfte att öka takten i omställningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 17

Avslag

B60

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att främja en grön finansmarknad i syfte att öka takten i omställningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 60

Avslag

Yrkande A18 och B12 · textlikhet 0.728A: Avslag · B: Avslag

A18

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom ett nationellt mål, lagkrav och andra styrmedel verka för att minska resursförbrukningen till inom planetens gränser och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 18

Avslag

B12

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska resursförbrukningen till inom planetens gränser och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 12

Avslag

Yrkande A20 och B13 · textlikhet 0.753A: Avslag · B: Avslag

A20

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja delningsekonomi och konsumtion av klimatsmarta tjänster i stället för resursintensiva produkter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 20

Avslag

B13

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja delningsekonomi och klimatsmarta tjänster samt intensifiera arbetet för utfasning och omställning av resursintensiva produkter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 13

Avslag

Yrkande A21 och B14 · textlikhet 0.998A: Avslag · B: Avslag

A21

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbränning av vissa plastsorter ska förbjudas och om att skapa incitament för cirkulering och raffinering av returplast för att få igång bättre återanvändning av plast och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 21

Avslag

B14

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbränning av vissa plastsorter ska förbjudas och att skapa incitament för cirkulering och raffinering av returplast för att få igång bättre återanvändning av plast och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 14

Avslag

Yrkande A22 och B15 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A22

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom bl.a. krav på produktdesign och produkters livslängd verka för att saker ska hålla längre och gå att reparera och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 22

Avslag

B15

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom bl.a. krav på produktdesign och produkters livslängd verka för att saker ska hålla längre och gå att reparera och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

Yrkande A23 och B4 · textlikhet 0.983A: Avslag · B: Avslag

A23

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla statliga bolag ska ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner samt ges skärpta ägardirektiv om att verka för att nå miljömålen och Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 23

Avslag

B4

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla statliga bolag ska ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner samt ges skärpta ägardirektiv om att verka för att nå miljömålen och Parisavtalet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

Yrkande A25 och B61 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A25

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla statliga satsningar som Industriklivet och Klimatklivet i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 25

Avslag

B61

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla statliga satsningar som Industriklivet och Klimatklivet i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 61

Avslag

Yrkande A27 och B62 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A27

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta och fördjupa initiativet Fossilfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 27

Avslag

B62

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta och fördjupa initiativet Fossilfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 62

Avslag

Yrkande A28 och B35 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A28

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att främja transporteffektivitet, bl.a. genom att Trafikverket ska arbeta målstyrt i stället för prognosbaserat, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 28

Avslag

B35

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att främja transporteffektivitet, bl.a. genom att Trafikverket ska arbeta målstyrt i stället för prognosbaserat, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 35

Avslag

Yrkande A29 och B36 · textlikhet 0.601A: Avslag · B: Avslag

A29

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägen ska rustas upp och byggas ut i hela landet samt att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 29

Avslag

B36

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägen ska rustas upp och byggas ut i hela landet samt att nya stambanor i södra Sverige med nav i Jönköping ska byggas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 36

Avslag

Yrkande A31 och B42 · textlikhet 0.767A: Avslag · B: Avslag

A31

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera regelverk och ta fram en strategi för kombinerad mobilitet (MAAS) samt genomföra en offentlig satsning på bilpooler och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 31

Avslag

B42

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera regelverk och ta fram en strategi för kombinerad och delad mobilitet (MaaS) och skapa bättre förutsättningar för bilpooler och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 42

Avslag

Yrkande A32 och B43 · textlikhet 0.846A: Avslag · B: Avslag

A32

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för att fler ska kunna använda cykel som transportmedel och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 32

Avslag

B43

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade statliga investeringar samt att förbättra förutsättningarna för att fler ska kunna använda cykel som transportmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 43

Avslag

Yrkande A36 och B45 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A36

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utsläppen från svenskt flygande måste minska drastiskt och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 36

Avslag

B45

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utsläppen från svenskt flygande måste minska drastiskt och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 45

Avslag

Yrkande A37 och B46 · textlikhet 0.624A: Avslag · B: Avslag

A37

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom slutdatum för försäljning fasa ut nybilsförsäljning av fossilbilar till senast 2025 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 37

Avslag

B46

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom slutdatum för försäljning fasa ut nyförsäljning av mopeder med förbränningsmotorer till senast 2025 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 46

Avslag

Yrkande A40 och B47 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A40

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 40

Avslag

B47

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 47

Avslag

Yrkande A43 och B48 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A43

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder/regeländringar och ökade statliga investeringar för överflyttning av långväga godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 43

Avslag

B48

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder/regeländringar och ökade statliga investeringar för överflyttning av långväga godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 48

Avslag

Yrkande A44 och B16 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A44

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 44

Avslag

B16

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 16

Avslag

Yrkande A46 och B66 · textlikhet 0.875A: Avslag · B: Avslag

A46

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme, inklusive ett planeringsmål på 30 TWh solel till 2030, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 46

Avslag

B66

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme, inklusive ett planeringsmål på 30 terawattimmar solel till 2030, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 66

Avslag

Yrkande A50 och B67 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A50

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 50

Avslag

B67

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 67

Avslag

Yrkande A51 och B71 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A51

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 51

Avslag

B71

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 71

Avslag

Yrkande A53 och B98 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A53

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 53

Avslag

B98

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 98

Avslag

Yrkande A55 och B72 · textlikhet 0.775 · Olika tal eller årtalA: Avslag · B: Avslag

A55

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska betala 80 procent av kostnaderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 55

Avslag

B72

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett långsiktigt statligt stöd för energieffektivisering med 60 procent av kostnaderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 72

Avslag

Yrkande A57 och B73 · textlikhet 0.999A: Avslag · B: Avslag

A57

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 57

Avslag

B73

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 73

Avslag

Yrkande A58 och B74 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A58

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 58

Avslag

B74

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 74

Avslag

Yrkande A63 och B6 · textlikhet 0.963A: Avslag · B: Avslag

A63

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi samt underlätta samverkan för permanenta negativa utsläpp, inklusive infångning, transport och slutgiltig lagring, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 63

Avslag

B6

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi, samt underlätta samverkan, för permanenta negativa utsläpp, inklusive infångning, transport och slutgiltig lagring, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

Yrkande A67 och B100 · textlikhet 0.879A: Avslag · B: Avslag

A67

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på flera fronter stärka arbetet med klimatanpassning för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens katastrofala konsekvenser och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 67

Avslag

B100

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brett stärka arbetet med klimatanpassning för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens katastrofala konsekvenser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 100

Avslag

Yrkande A70 och B102 · textlikhet 1.000A: Avslag · B: Avslag

A70

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 70

Avslag

B102

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 102

Avslag

33 yrkanden i A utan säker motsvarighet

A4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta strategiskt med naturbaserade klimatlösningar för att öka mängden kol som binds in i skog och mark från atmosfären och därigenom bidra till Sveriges åtaganden inom LULUCF-sektorn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 4

Avslag

A5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska få i uppdrag att redovisa biogena koldioxidutsläpp från förbränning i Sverige fördelat på svenskt och importerat ursprung och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

A6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatsäkra miljöbalken i syfte att säkerställa att inga nyinvesteringar i fossilt görs och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 6

Avslag

A10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

A15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den ekonomiska politiken ska utformas inom ramen för de nationella klimat- och miljömålen och att de nya välfärdsmåtten ska vara styrande i budget och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 15

Avslag

A19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 19

Avslag

A24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att minska klimatpåverkan från offentlig konsumtion och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 24

Avslag

A26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla statliga satsningar som Almis stöd till de mindre företagens omställning, i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 26

Avslag

A30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa förmånsbeskattningen på företagscykel och kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 30

Avslag

A33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta parkeringsnormen i plan- och bygglagen med en mobilitetsnorm och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 33

Avslag

A34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja och utveckla trängselskatterna och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 34

Avslag

A35. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i Sverige och inom EU verka för att det kommersiella flyget ska sluta subventioneras och betala för sin egen kostnad och klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 35

Avslag

A38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom kraftigt skärpt och mer rättvis bonus malus fasa ut nybilsförsäljning av fossilbilar till senast 2025 och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 38

Avslag

A39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en klimatpremie där staten tar halva kostnaden för inköp av miljövänliga arbetsmaskiner och lastbilar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 39

Avslag

A41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i hela landet och ett ökat statligt ansvar för ”vita fläckar” på kartan över laddstolpar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget

A42. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för tankställen för biogas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 42

Avslag

A45. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa torv som ett fossilt bränsle och fasa ut brytning och användning av torv för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 45

Avslag

A47. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta solceller på alla offentliga byggnader under den kommande mandatperioden (2022–2026) och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Ingen säker koppling till officiellt yrkande. Se beslutsunderlaget

A48. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för framtidens kraftvärme- och värmeproduktion, som utgår från behovet av permanenta negativa utsläpp, ett fungerande energisystem och det faktum att vi har begränsade resurser för att producera hållbara biobränslen, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 48

Avslag

A49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 49

Avslag

A52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 52

Avslag

A54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa lagstadgade krav på omfattande energieffektiviseringar, s.k. kvotplikt, samt främja energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 54

Avslag

A56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bonus malus-system för produkter för att gynna de mest energisnåla och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 56

Avslag

A59. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja lokaldelning och flexibilitet i syfte att minska behovet av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 59

Avslag

A60. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska klimatpåverkan av nödvändig ny- och ombyggnation genom ökad återanvändning och återvinning av byggnadsmaterial, mer byggande i trä samt en maxgräns för klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 60

Avslag

A61. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka statliga stöd för kommunala åtgärder för klimatsmart stads- och trafikplanering genom stadsmiljöavtalen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 61

Avslag

A62. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka statliga stöd för kommunala åtgärder för klimatsmart stads- och trafikplanering genom Klimatklivet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 62

Avslag

A64. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om naturbaserade klimatlösningar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 64

Avslag

A65. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att främja investeringar, produktion och nedmyllning av biokol genom exempelvis EU:s landsbygdsprogram, jordbruks- och regionalstöd och Klimatklivet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 65

Avslag

A66. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kolinlagringen i jordbruksmarker och stoppa förlusten av åkermark och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 66

Avslag

A68. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja klimatanpassning av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 68

Avslag

A69. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rådgivning till skogsägare om klimatanpassning av skogsbruket för att säkra virkestillgång och robusta ekosystem i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 69

Avslag

A71. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka svenska myndigheters arbete för klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 71

Avslag

84 yrkanden i B utan säker motsvarighet

B5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda tillsättandet av ansvarigt organ för att beräkna och fördela koldioxidbudgeten, motsvarande Finansdepartementets kontroll av den ekonomiska budgeten, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 5

Avslag

B7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla miljömålssystemet med fler etappmål och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 7

Avslag

B8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt naturpolitiskt ramverk för biologisk mångfald och naturskydd, motsvarande det klimatpolitiska ramverket i sin struktur och uppbyggnad, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 8

Avslag

B9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en övergång från en linjär ekonomi till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 9

Avslag

B10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta utifrån strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi som Regeringskansliet tagit fram och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 10

Avslag

B11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja företag som vill utveckla cirkulära affärsmodeller, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 11

Avslag

B17. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda momsfrihet för återvunnet och återbrukat material och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 17

Avslag

B18. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pantsystem bör införas på fler slag av förpackningar och produkter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 18

Avslag

B19. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett pantsystem på produkter som innehåller sällsynta metaller, som exempelvis maskiner och elektronik, för att dessa metaller i hög grad ska kunna återvinnas och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 19

Avslag

B20. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av blandad bebyggelse och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 20

Avslag

B21. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 21

Avslag

B22. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om startlån för förstagångsköpare och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 22

Avslag

B23. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om investeringsstöd för nyproduktion av hyresrätter och studentboenden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 23

Avslag

B24. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kriskommission med snabbspår för att utreda, föreslå och genomföra konkreta åtgärder för byggsektorn och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 24

Avslag

B25. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bilda en bostadsstiftelse för hemlösa och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 25

Avslag

B26. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen i SOU 2022:14 Sänk tröskeln till en god bostad och utreda vilka åtgärder som ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 26

Avslag

B27. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att undersöka hur staten kan stötta överlåtelse och renovering av hus som varit övergivna under en längre tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 27

Avslag

B28. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt mål för energieffektivisering av bostadshus och lokaler och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 28

Avslag

B29. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell strategi för utbyggnad, upprustning och klimatanpassning av va-infrastrukturen ska tas fram och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 29

Avslag

B30. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att beräknad energiåtgång också är den verkliga energiåtgången efter att en byggnad uppförts och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 30

Avslag

B31. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa energikrav på det befintliga byggnadsbeståndet och utreda hur åtgärderna för att nå kraven bäst finansieras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 31

Avslag

B32. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gränsvärden för klimatutsläpp under byggnadens hela livstid måste införas omgående och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 32

Avslag

B33. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav för att minimera avfallsmängderna vid nybyggnation och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 33

Avslag

B34. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera styrmedel och stödsystem för att fasa ut skadliga kemikalier i byggmaterial och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 34

Avslag

B37. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas ett vägtrafikminskningsmål som utgår från klimatmålen och där storstäder och större städer med sina bättre förutsättningar tar en större del av vägtrafikminskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 37

Avslag

B38. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassa transportinfrastrukturen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 38

Avslag

B39. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att premiera steg 1- och steg 2-åtgärder samt upprustning av befintlig väginfrastruktur framför nya vägar och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 39

Avslag

B40. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagens beslut om nytt reseavdrag (bet. 2021/22:SkU29) ska genomföras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 40

Avslag

B41. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra en bonus för elfordon och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 41

Avslag

B44. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sveriges kommuner bättre förutsättningar för minskad vägtrafik genom större rådighet över trängselskatten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 44

Avslag

B49. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning om framtida finansiering och ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 49

Avslag

B50. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av ett Sverigekort för kollektivtrafik och regional trafik och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 50

Avslag

B51. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och vara pådrivande i den globala klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 51

Avslag

B52. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att industri och övrigt näringsliv ska ges förbättrade förutsättningar att genomföra klimatomställningen och bidra till stärkt konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 52

Avslag

B53. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra prioriterade åtgärder från klimaträttsutredningen och miljöprövningsutredningen för att korta tillståndsprocesserna utan att försämra näringslivets miljöarbete och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 53

Avslag

B54. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för samplanering för den snabba samhällsbyggnad som den gröna industriomställningen innebär och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 54

Avslag

B55. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna att rekrytera rätt kompetens till rätt plats genom bland annat främjad arbetskraftsinvandring, utbildningssatsningar och omställningsstudiestöd och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 55

Avslag

B56. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 56

Avslag

B57. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tilldelningen av effekt för att skynda på industrins klimatomställning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 57

Avslag

B75. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera tillståndsprocesserna för vindkraft genom att samla alla prövningar hos en och samma myndighet och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 75

Avslag

B76. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Försvarsmakten att arbeta med villkorade tillstånd och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 76

Avslag

B77. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 77

Avslag

B78. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för en hållbar mineral- och metallförsörjning med fokus på 1) cirkularitet och resurseffektivitet, 2) utveckling av alternativa material, 3) världens mest hållbara gruvnäring nationellt samt 4) hållbara värdekedjor globalt och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 78

Avslag

B79. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för en utvinning av mineral och metall i Sverige, i syfte att möta behoven i den gröna omställningen samtidigt som lokalsamhällets roll stärks med målsättningen att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ekologisk och social hållbarhetssynpunkt, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 79

Avslag

B80. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för en cirkulär ekonomi för mineraler och metaller och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 80

Avslag

B81. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja innovation av nya material och resurseffektivitet för att minska behovet av att utvinna jungfruliga material och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 81

Avslag

B82. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en del av de ekonomiska vinsterna från gruvnäringen ska stanna i lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 82

Avslag

B83. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ett socialt och ekologiskt perspektiv och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 83

Avslag

B84. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 84

Avslag

B85. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att vara ett grönt föregångsland inom hållbart och naturnära skogsbruk, att det behövs en bred övergång till hyggesfria metoder inom skogsbruket och att ett etappmål inom miljömålssystemet bör antas att hyggesfria metoder ska tillämpas på minst 30 procent av den yta som utgörs av produktionsskog till 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 85

Avslag

B86. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att storleken på kalhyggen, och den sammanlagda storleken på tidsmässigt och rumsligt närliggande hyggen, begränsas och sätta stopp för kalhyggen i särskilt klimatkänsliga områden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 86

Avslag

B87. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda införandet av en avverkningsavgift och ett ersättningssystem som används för att stödja åtgärder för ekosystemtjänster, ökad naturhänsyn och andra miljöåtgärder i skogsbruket och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 87

Avslag

B88. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogsvårdslagen behöver uppdateras, och i förlängningen inarbetas i miljöbalken, för att garantera att miljöhänsynen i skogsbruket är i nivå med vad som krävs för att uppnå miljömålen och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 88

Avslag

B89. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ett rättsligt system som leder till att Sverige klarar artskyddet och lever upp till EU:s naturvårdsdirektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 89

Avslag

B90. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med Artskyddsutredningens förslag och däribland införa ett särskilt stöd till markägare för artskyddsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 90

Avslag

B91. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ekosystemen i haven sätta gränserna för hur mycket fisk som får fångas och införa en ekosystembaserad havsförvaltning och en havsmiljölag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 91

Avslag,Avslag

B92. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående införa ett totalstopp för industriellt fiske på svenska vatten genom att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil längs hela den svenska kusten och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 92

Avslag

B93. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom EU driva frågan om att ta fram en avvecklingsplan för industriellt fiske i hela Östersjön och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 93

Avslag

B94. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut destruktiva fiskeredskap och förbjuda bottentrålning, med start i marina skyddade områden, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 94

Avslag

B95. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges och EU:s jordbrukspolitik ska inriktas på att öka miljö- och klimatnyttan samt säkra livsmedelsproduktionen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 95

Avslag

B96. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja miljöersättningarna och främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 96

Avslag

B97. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett riksdagsbundet mål om att minst 50 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk till 2030, och offentlig sektor bör nå minst 75 procent upphandlad ekologisk mat till samma år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 97

Avslag,Avslag

B99. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara potentialen i naturbaserade klimatlösningar i samklang med miljömålen, för ökad kolinlagring och klimatanpassning, och låta denna ansats genomsyra all relevant politik för förvaltning och brukningsmetoder av både land- och vattenbaserade ekosystem och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 99

Avslag

B101. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omhänderta rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 101

Avslag

B103. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för långsiktig statlig finansiering för klimatanpassningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 103

Avslag

B104. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla kommuner i uppdrag att kartlägga sina klimatrelaterade risker, inklusive riskerna med värmebölja, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 104

Avslag

B105. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla kommuner i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för att klimatanpassa kommunen och därmed hantera sina klimatrelaterade risker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 105

Avslag

B106. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre utsträckning och takt återställa våtmarker, både i jordbrukslandskapet och i skogsmark, och analysera den tekniska och hållbara potentialen för ökad kolinlagring vid återvätning av dikade torvmarker och andra naturbaserade klimatlösningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 106

Avslag

B107. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en obligatorisk grönytefaktor i bebyggd miljö och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 107

Avslag

B108. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka havsmiljöarbetet och att genomföra miljömålsberedningens förslag Havet och människan, inklusive att införa en havsmiljölag, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 108

Avslag

B109. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt riksdagsbundet mål om att skydda 30 procent av våra landområden, hav och sötvatten, formellt, varav 10 procent strikt skydd, med utgångspunkt i ett representativt urval av naturtyper och ekologisk funktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 109

Avslag

B110. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsätta tillräckliga budgetmedel, i enlighet med Miljöpartiets budgetmotion för 2024, för att omgående skydda de sista resterna naturskog i hela landet, däribland de sammanhängande fjällskogarna, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 110

Avslag

B111. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler och större områden i Sveriges hav ett starkare skydd, med början i marina skyddade områden samt i särskilt känsliga områden, genom regleringar av både fiske och trafik, så att ekosystemet får en chans att återhämta sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 111

Avslag

B112. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör undersöka möjligheten för att internationellt ta initiativ till att komplettera Romstadgan om ekocid (storskalig miljöförstöring) som internationellt brott möjligt att åtala vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 112

Avslag

B113. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på rewilding för att återskapa mer vild natur och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 113

Avslag

B114. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en omfattande satsning på att återskapa kusternas och utsjöns skadade ekosystem för ekologisk funktionalitet och ökad kolinlagring och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 114

Avslag

B115. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda ålfisket helt, i Sverige och EU, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 115

Avslag

B116. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett starkt strandskydd är nödvändigt för människors tillgång till stränder och en bevarad och stärkt allemansrätt samt för att skydda strandzonens känsliga djur- och växtliv och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 116

Avslag

B117. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka resurserna till länsstyrelserna för tillsyn och handläggning av strandskyddsärenden och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 117

Avslag

B118. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på att återskapa naturbetesmarker och att sätta ett mål om att fördubbla arealen naturbetesmarker och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 118

Avslag

B119. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att ersättningen för hävd av ängs- och naturbetesmarker, inklusive mosaikmarker, ska motsvara full kostnadstäckning och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 119

Avslag

B120. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återuppta miljöprövningen av vattenkraften och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 120

Avslag

B121. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även stora vattenkraftverk ska miljöanpassas, med krav på minimitappning, och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 121

Avslag

B122. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om och var stora vilda växtätare som försvunnit från Sverige kan återintroduceras och tillkännager detta för regeringen.

Kammarens beslut

Avslag Officiellt yrkande 122

Avslag

Hela texten jämförs: A 7802 ord · B 11712 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.

Motion A

Motion till riksdagen 2022/23:2175 av Per Bolund m.fl. (MP) En klimatpolitik som står upp för Parisavtalet Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utlysa klimatnödläge och samtliga åtgärder i denna motion för att Sverige ska klara Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en vetenskapligt baserad nationell koldioxidbudget för Sverige samt att styrmedel och åtgärder ska utformas och genomföras utifrån utsläppsbudgeten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram mål och åtgärder för de konsumtionsbaserade utsläppen, i linje med vad vetenskapen visar krävs för att klara Parisavtalet, där offentlig sektor går före, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta strategiskt med naturbaserade klimatlösningar för att öka mängden kol som binds in i skog och mark från atmosfären och därigenom bidra till Sveriges åtaganden inom LULUCF-sektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Naturvårdsverket ska få i uppdrag att redovisa biogena koldioxidutsläpp från förbränning i Sverige fördelat på svenskt och importerat ursprung och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatsäkra miljöbalken i syfte att säkerställa att inga nyinvesteringar i fossilt görs och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omställningslag för fossila verksamheter, i syfte att helt fasa ut kol, olja och fossilgas till 2030, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett grönt kunskapslyft för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en lokal elbonus som ger Sveriges kommuner och regioner betalt för deras befintliga och tillkommande förnybara elproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kraftig utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, med den hänsyn som krävs till ekosystemen och det svenska försvaret, och ett statligt planeringsmål om 150 terawattimmar till havs senast 2040 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den ekonomiska politiken ska utformas inom ramen för de nationella klimat- och miljömålen och att de nya välfärdsmåtten ska vara styrande i budget och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla alla fossila subventioner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att främja en grön finansmarknad i syfte att öka takten i omställningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom ett nationellt mål, lagkrav och andra styrmedel verka för att minska resursförbrukningen till inom planetens gränser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla den gröna skatteväxlingen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja delningsekonomi och konsumtion av klimatsmarta tjänster i stället för resursintensiva produkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbränning av vissa plastsorter ska förbjudas och om att skapa incitament för cirkulering och raffinering av returplast för att få igång bättre återanvändning av plast och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom bl.a. krav på produktdesign och produkters livslängd verka för att saker ska hålla längre och gå att reparera och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla statliga bolag ska ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner samt ges skärpta ägardirektiv om att verka för att nå miljömålen och Parisavtalet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att minska klimatpåverkan från offentlig konsumtion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla statliga satsningar som Industriklivet och Klimatklivet i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla statliga satsningar som Almis stöd till de mindre företagens omställning, i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta och fördjupa initiativet Fossilfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att främja transporteffektivitet, bl.a. genom att Trafikverket ska arbeta målstyrt i stället för prognosbaserat, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägen ska rustas upp och byggas ut i hela landet samt att nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att slopa förmånsbeskattningen på företagscykel och kollektivtrafikkort och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera regelverk och ta fram en strategi för kombinerad mobilitet (MAAS) samt genomföra en offentlig satsning på bilpooler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra förutsättningarna för att fler ska kunna använda cykel som transportmedel och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta parkeringsnormen i plan- och bygglagen med en mobilitetsnorm och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja och utveckla trängselskatterna och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i Sverige och inom EU verka för att det kommersiella flyget ska sluta subventioneras och betala för sin egen kostnad och klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utsläppen från svenskt flygande måste minska drastiskt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom slutdatum för försäljning fasa ut nybilsförsäljning av fossilbilar till senast 2025 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom kraftigt skärpt och mer rättvis bonus malus fasa ut nybilsförsäljning av fossilbilar till senast 2025 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en klimatpremie där staten tar halva kostnaden för inköp av miljövänliga arbetsmaskiner och lastbilar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel senast 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i hela landet och ett ökat statligt ansvar för ”vita fläckar” på kartan över laddstolpar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell plan för tankställen för biogas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder/regeländringar och ökade statliga investeringar för överflyttning av långväga godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klassa torv som ett fossilt bränsle och fasa ut brytning och användning av torv för energiproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme, inklusive ett planeringsmål på 30 TWh solel till 2030, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att sätta solceller på alla offentliga byggnader under den kommande mandatperioden (2022–2026) och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för framtidens kraftvärme- och värmeproduktion, som utgår från behovet av permanenta negativa utsläpp, ett fungerande energisystem och det faktum att vi har begränsade resurser för att producera hållbara biobränslen, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra det billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa lagstadgade krav på omfattande energieffektiviseringar, s.k. kvotplikt, samt främja energieffektiviseringar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att staten ska betala 80 procent av kostnaderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett bonus malus-system för produkter för att gynna de mest energisnåla och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden för stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja lokaldelning och flexibilitet i syfte att minska behovet av nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska klimatpåverkan av nödvändig ny- och ombyggnation genom ökad återanvändning och återvinning av byggnadsmaterial, mer byggande i trä samt en maxgräns för klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka statliga stöd för kommunala åtgärder för klimatsmart stads- och trafikplanering genom stadsmiljöavtalen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla och stärka statliga stöd för kommunala åtgärder för klimatsmart stads- och trafikplanering genom Klimatklivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi samt underlätta samverkan för permanenta negativa utsläpp, inklusive infångning, transport och slutgiltig lagring, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om naturbaserade klimatlösningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att främja investeringar, produktion och nedmyllning av biokol genom exempelvis EU:s landsbygdsprogram, jordbruks- och regionalstöd och Klimatklivet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka kolinlagringen i jordbruksmarker och stoppa förlusten av åkermark och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att på flera fronter stärka arbetet med klimatanpassning för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens katastrofala konsekvenser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja klimatanpassning av svenskt jordbruk så att vi kan producera mer mat i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka rådgivning till skogsägare om klimatanpassning av skogsbruket för att säkra virkestillgång och robusta ekosystem i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka svenska myndigheters arbete för klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen. Motivering Den vetenskapliga kunskapen är samlad, gedigen och tydlig: Den globala medel ­ temperaturen stiger i allt snabbare takt och den främsta orsaken är mänsklig aktivitet. Sedan den industriella revolutionen har medeltemperaturen ökat med drygt 1,2 grader. Bara denna ökning har lett till ett förändrat klimat. Framförallt genom att extremväder blivit vanligare. I Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort som det globala genom ­ snittet. Uppvärmningen går också snabbare i de norra delarna av Sverige än i de södra. Detta innebär enorma risker för Sveriges invånare och företag. De allra mest katastrofala konsekvenserna av den globala uppvärmningen går dock fortfarande att undvika. Men för detta krävs en plan – en plan för att hejda klimatföränd ­ ringen genom att minska växthusgasutsläppen och genom klimatanpassning minska samhällets sårbarhet inför klimatrelaterade risker. Miljöpartiet vill därför bygga ett nytt grönt folkhem, där Sverige har världens bästa klimatarbete, där välfärden finns till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Det är en historisk satsning som lyssnar till vetenskapen och gör vad som krävs för att nå vår del av Parisavtalet – netto noll utsläpp redan 2035. Övergripande styrmedel Skärpta klimatmål och nationell koldioxidbudget Om Sverige ska klara sitt bidrag till att hålla uppvärmningen under 1,5 grader måste de inhemska utsläppen nu börja minska med minst 12–15 procent per år och vara nära noll senast år 2035. För att möta klimatnödläget och leva upp till Parisavtalet behöver Sveriges klimatmål skärpas. Ett uppdaterat klimatmål måste även omfatta fler verksamheter och utsläppsområden än det nuvarande klimatmålet. De utsläpp som svenskarnas konsumtion orsakar är betydligt större än de territoriella utsläppen. Nästan två tredjedelar kommer från hushållens konsumtion och drygt en tredjedel från offentlig konsumtion och invester ­ ingar. Hälften av svenskarnas klimatpåverkan sker i andra länder. Sverige ska ta ansvar för alla sina utsläpp, även de som uppstår i andra länder till följd av svensk import och konsumtion. Klimatförändringarna drivs av den totala mängden växthusgaser i atmosfären och därför krävs styrning av hur mycket Sverige totalt kan släppa ut. Med hjälp av en ut ­ släppsbudget kan en total mängd utsläpp kopplas till Sveriges klimatmål. Regeringen bör utse en ansvarig myndighet för att ta fram en nationell koldioxidbudget för Sverige, utifrån data från FN:s klimatpanel. Koldioxidbudgeten bör uppdateras varje år och styr ­ medel och åtgärder bör utformas och genomföras utifrån de nya målen och delmålen. Detta innebär exempelvis att myndigheter ska få en utsläppsbudget definierad i sina direktiv. Med nu kvarvarande kolbudget krävs en minskningstakt om 12–15 procent per år. Offentlig sektor ska dock gå före i omställningen och Sverige bör anta ett mål om att offentlig sektors totala växthusgasutsläpp, inklusive de konsumtionsbaserade, ska nå nära nollutsläpp senast år 2030. Tydliga och långsiktiga förutsättningar för näringslivets omställning Tydliga och långsiktiga spelregler är en förutsättning för att näringslivet ska kunna planera sina verksamheter. Den ryckighet som präglar dagens miljö- och klimatpolitik ökar den ekonomiska risken vid investeringar, otydlig politisk styrning ökar även risken för så kallade stranded assets. Ett långsiktigt tydligt politiskt ledarskap i linje med Parisavtalet och fastställda klimatmål minskar risken vid investeringar och säkerställer att Sverige omhändertar de mervärden som följer av klimatomställningen i form av arbetstillfällen, ekonomisk utveckling och hållbar samhällsutveckling. Miljöpartiet vill därför att staten genom lagstiftning ska peka ut riktningen. Miljöbalken behöver klimat ­ säkras. Vi vill införa stoppregler mot höga växthusgasutsläpp i tillståndsprövningar. Genom att utveckla lagstiftningen kan det fossila stoppas i ett tidigt skede och invester ­ ingarna istället styras mot det förnybara. Miljöpartiet vill även gå över till tidsbegränsade tillstånd för verksamheter med stor klimatpåverkan. Pågående verksamheter med icke-tidsbegränsade tillstånd som har stor påverkan på klimatet ska kunna omprövas. Det räcker inte med att bara stoppa nya fossilprojekt, vi måste också hantera befint ­ liga processer. Miljöpartiet föreslår en omställningslag för alla fossila processer i Sverige. Det innebär ett slutdatum och därmed ett totalförbud av fossil energi. En natio ­ nell plan måste upprättas med hjälp av myndigheter för att arbetet ska ske tillsammans med alla berörda aktörer. Det möjliggör att utfasningen av kol, olja och fossilgas kan ske på ett planerat och rättvist sätt. En rättvis och solidarisk omställning i Sverige I Sverige är utsläppen mycket ojämnt fördelade mellan olika inkomstgrupper. Att säker ­ ställa en rättvis och jämlik klimatomställning är ett av politikens viktigaste uppdrag. Miljöpartiet ser klimatomställningen som ett sätt att bryta trenden av större ekonomiska och sociala klyftor i landet. Miljöpartiet vill att alla människor ska ges möjligheten att bidra till omställningen. Bygget av framtidens Sverige kommer att skapa tusentals och åter tusentals arbets ­ tillfällen. För att den mångfald av kompetens och erfarenhet som många redan besitter ska förvaltas på bästa sätt måste människor erbjudas möjligheten att om- och vidare ­ utbilda sig under hela yrkeslivet. När fossila verksamheter fasas ut bör staten skapa goda förutsättningar för investeringar i grön industri och gröna innovationer i hela landet för att genom klimatomställningen skapa nya gröna jobb. Staten bör ta ett särskilt ansvar för trygghetssystem och skyddsnät under omställningen. Därför bör regeringen lansera ett grönt kunskapslyft med syftet att underlätta teknik- och kompetensskifte och omställning till en hållbar arbetsmarknad. Kunskapslyftet bör genomföras som en arbets ­ marknadspolitisk åtgärd inom vuxenutbildningen, KY-utbildningar samt gymnasieskola och högskola i syfte att motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga. Miljöpartiet vill att hela Sverige ska vara med i energiomställningen och att de regioner och kommuner som är med och bidrar också ska belönas. Vi i Miljöpartiet vill se en snabb omställning till ett robust, förnybart elsystem med hög flexibilitet som säkerställer el till alla när vi behöver det till rimliga priser. Vi vill också att elproduk ­ tionen bidrar till lokal samhällsutveckling, att resurser från elproduktionen går till lokalsamhället och därmed bidrar till stärkt välfärd och bättre samhällsservice. En grön och cirkulär ekonomi Samhällsutvecklingen ska leda till ekologisk och social hållbarhet; genom att säkerställa robusta ekosystem så säkerställs långsiktiga förutsättningar för en stabil ekonomi. Den ekonomiska politiken ska utformas inom ramen för nationella klimat- och miljömål och de nya välfärdsmåtten ska vara styrande i budget. Detta i syfte att även säkerställa stabila förutsättningar för ekonomin på kort och lång sikt. Subventioner och andra stödformer för fossila investeringar ska tas bort och klimatskadliga verksamheter ska bära hela sin verkliga kostnad. Den linjära ekonomin måste krympa i takt med att den cirkulära ekonomin växer. Vi behöver ett förnyat fokus på grön skatteväxling, det vill säga höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på arbete. Avskaffa fossila subventioner Om Sverige ska nå upp till åtagandena i Parisavtalet måste vi kraftigt och omgående minska vårt fossilberoende. Miljöpartiet ser att en viktig del i detta är att fasa ut de subventioner av fossilanvändning som idag finns genom skattenedsättningar, avdrag och särskilda undantag. Vissa branscher kommer behöva kompenseras för de ökade kostnader som uppstår när fossila subventioner tas bort. Ett sådant stöd bör stimulera till en snabbare omställning till fossilfrihet. I regeringsställning har Miljöpartiet drivit igenom flera viktiga steg för att fasa ut fossila subventioner. Till exempel infördes en skatt på flygresor för att kompensera för att flygets bränsle inte är beskattat, systemet för tjänstebilar ändrades så att de smutsiga bilarna nu beskattas hårdare, reduktions ­ plikten infördes som innebär att allt mindre av den bensin och diesel som säljs i Sverige är fossil, och viktiga förändringar av EU:s utsläppshandelssystem drevs igenom, vilket har lett till ett högre pris på utsläppsrätter. Arbetet måste fortsätta med siktet på att alla fossila subventioner avvecklas. Grön finansmarknad för ökad takt i omställningen Finansmarknaden spelar en viktig roll i den gröna omställningen. Mer kapital måste kanaliseras mot hållbara verksamheter och bort från det fossila. Därför måste den gröna styrningen av finansmarknaden skärpas för att takten i klimatomställningen ska öka. Miljöpartiet har i regering genomfört flera viktiga åtgärder för att göra finansmarknaden grönare. Bland annat har hållbarhet blivit ett mål för finansmarknadspolitiken, kraven på hållbarhetsinformation för fondförvaltare har ökat och hållbarhetskraven för flera av AP-fonderna har skärpts. I regering har Miljöpartiet även beslutat om gröna kreditgaran ­ tier och gröna statliga garantier för att stötta industrins omställning. Cirkulär ekonomi för minskad resursförbrukning Svenskarnas konsumtionsutsläpp är bland de högsta i världen och Sverige har under de senaste decennierna använt en oproportionerlig och orättvist stor andel av världens snabbt krympande koldioxidbudget. Att som Sverige gör förbruka resurser som om det fanns drygt fyra jordklot går inte att på något vis betrakta som hållbart. Miljömåls ­ beredningen har nu tagit fram ett förslag på mål för svensk konsumtion. Detta måste nu genomföras. Det mest effektiva sättet att minska klimatpåverkan från konsumtion är att konsumera färre resursintensiva varor och tjänster. Det leder även till minskade avfallsmängder och minskad miljöpåverkan i övrigt. Miljöpartiet vill främja en cirkulär ekonomi där resurser fortsätter att cirkulera även när en produkt nått slutet av sin livscykel. Med Miljöpartiet i regering har Sverige sedan 2020 en strategi för cirkulär ekonomi, men strategin behöver kompletteras med konkreta mål och kraftfulla styrmedel. Sveriges regering bör föreslå ett nationellt mål, lagkrav och andra styrmedel för att minska resursförbrukningen till inom planetens gränser. Arbetet med att främja återvinning och återanvändning av metaller, plast, textil, byggmaterial och andra materialströmmar med stor miljöpåverkan måste intensifieras. Farliga ämnen i material behöver fasas ut och på sikt förbjudas för att underlätta återanvändning och återvinning. Miljöpartiet vill också öka tillsynen inom avfallsområdet, ta fram nationella kriterier för när avfall upphör att vara avfall (end ‑ of ‑ waste) och lagstifta om skyldighet för företag att förebygga avfall. Rätt behand ­ lat blir avfallet en resurs som kan användas på en mängd områden och därigenom bidra till att nya affärsområden och marknader skapas. Vidare anser Miljöpartiet att förbränning av vissa återvinningsbara material, till exempel vissa plastsorter, ska förbjudas. Reger ­ ingen bör även skapa incitament för raffinering av returplast för att få igång bättre åter ­ användning av plast. Grön skatteväxling För att gynna en cirkulär ekonomi och samtidigt öka acceptansen för klimatpolitiska åtgärder, krävs ett förnyat fokus på grön skatteväxling. En grön skatteväxling innebär höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på arbete. Idag är det ofta billigare att använda nya naturresurser än återvunnet material. För att gynna en cirkulär ekonomi behöver återvunnet material bli mer konkurrens ­ kraftigt. Fler ekonomiska styrmedel behöver utvecklas utifrån principen om att föro ­ renaren ska betala så att kostnaden för användning av jungfruliga material, förstörelse av ekosystem och klimatbelastningen inkluderas i kostnaden för material och produkter. Miljöpartiet vill skapa ekonomiska incitament som främjar cirkulerade naturresurser framför utvinning av jungfruliga naturresurser. Främja delningsekonomin och gör så att produkter håller längre Politiken måste främja delningsekonomin så att det blir lätt att dela på saker och äga tillsammans. Regeringen bör stötta uppskalning av delningsekonomin genom att ge lämpliga myndigheter ett formellt uppdrag att analysera behoven hos användarna. Styrmedel måste främja konsumtion av klimatsmarta tjänster istället för resursintensiva produkter. Fortfarande är många produkter medvetet designade för en kort livslängd i syfte att öka företagens försäljning. Det förekommer också att företag förstör och slänger helt fungerande produkter, till exempel kläder eller möbler. Det är ett helt orimligt resurs ­ slöseri som idag är fullt lagligt. Vi vill införa krav på produktdesign, produkters livs ­ längd samt konsumenters och oberoende reparatörers rätt att reparera. Reklamations ­ rätten bör kopplas till angiven förväntad livslängd på produkten och göra det lättare för konsumenten att ställa krav när produkter går sönder för tidigt. Statliga bolag ska bidra till omställningen Statliga bolag måste styras i en klimat- och miljömässigt hållbar riktning. De bolag som står för 99 procent av de statliga bolagens klimatpåverkan är Vattenfall, LKAB, SAS, Postnord och Sveaskog. Med Miljöpartiet i regering beslutade Sverige i ägarpolicyn att de statliga bolagen ska vara föredömen inom sin bransch och arbeta för att uppnå miljökvalitetsmålen och Parisavtalet. Miljöpartiet anser att regeringen bör utveckla och intensifiera ägarstyrningen så att skrivningarna om hållbarhet får genomslag. Vi menar att alla statliga bolag bör ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner. Offentlig konsumtion Miljöpartiet vill införa ett mål om att offentlig sektor ska gå före i omställningen och nå nära nollutsläpp till 2030. Lagen om offentlig upphandling (LOU) behöver uppdateras så att all offentlig upphandling skall beakta miljöhänsyn och klimatpåverkan, och så att låg klimatpåverkan och resursanvändning blir styrande faktorer. Miljöpartiet vill verka för att klimatsmart mat ska vara norm i offentlig sektor. Klimatsmart mat innebär framför allt ökad andel växtbaserad mat, men också mer säsongsanpassad mat, mat som transporteras kortare sträckor samt att animaliska livsmedel kommer från djur som betar gräs och inte föds upp på sådant som vi människor kan äta. Industrins omställning Industrin står för en tredjedel av Sveriges inhemska växthusgasutsläpp. Sedan 1990 har utsläppen varierat mycket från år till år kopplat till produktionsvolymer och konjunktur. Totalt har utsläppen från industrin minskat med 22 procent under de senaste 20 åren. Kommande 15 år måste en minskning som motsvarar kvarvarande 78 procent åstad ­ kommas. Tack vare Miljöpartiets arbete i regering satsade staten då flera miljarder på att stödja svensk industri i sitt arbete med att nå fossilfrihet genom det så kallade Industri ­ klivet. Stöd ges till företag hela vägen från forsknings- och innovationsprojekt till demonstrationsanläggningar och fullskaliga anläggningar. Framöver omfattas även andra typer av industriprojekt av stödet, som exempelvis produktion av biodrivmedel, vätgas och batterier liksom plastreturraffinaderier och återvinningsanläggningar. Regeringen bör fortsätta att satsa på och bredda det statliga stödet Industriklivet. Klimatklivet är ett stöd som bidrar till minskad klimatpåverkan genom bland annat investeringar för byte från fossila till förnybara energibärare, i energieffektivisering och utbyggnad av laddinfrastruktur. Små företag har ibland otillräckliga resurser för att klara omställningen till fossilfritt och cirkulärt på egen hand. Regeringen bör utveckla Almis uppdrag att ge stöd till de mindre företagens omställning. Med Miljöpartiet i regering inleddes år 2015 initiativet Fossilfritt Sverige, med målet att bygga en stark industri och skapa fler jobb och exportmöjligheter genom att bli fossilfria. Totalt 22 olika branscher har tagit fram färdplaner för att visa hur de kan stärka sin konkurrenskraft genom att bli fossilfria eller klimatneutrala. Denna satsning ska fortsätta. Det är absolut avgörande för klimatomställningen att regeringen har bra kanaler för att samverka med näringslivet kring deras omställning. Enligt Energimyndigheten kan svensk industri effektiviseras så att energiförbruk ­ ningen minskar med 23 TWh till 2050. Minskad energianvändning innebär också minskade energikostnader – vilket ökar industrins lönsamhet. Styrmedel behöver utformas och skärpas för att främja energieffektivisering, som exempelvis en kvotplikt för den elintensiva svenska industrin. Miljöpartiet vill även se ökade incitament att tillvarata spillvärme från industrin. Transport och mobilitet Transportsektorn står för omkring en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp. När internationell sjöfart och flygtrafik räknas in är andelen över 40 procent. Sedan 1990 har utsläppen från inrikes transporter minskat med knappt 17 procent. Minskningen är främst en följd av att fordonen blivit mer energieffektiva och att en ökad andel biodrivmedel har ersatt bensin och diesel. Samtidigt har ökande person- och lastbilstrafik motverkat större utsläppsminskningar. Nu krävs en radikal omställning av vårt transportsystem där klimatmålen står i fokus. Utöver minskad klimatpåverkan genom att utsläppen av växt ­ husgaser minskar leder detta till en mängd andra fördelar, bland annat mindre buller och renare luft, vilket minskar antalet som blir sjuka eller till och med dör i förtid av luft ­ föroreningar. Färre bilar i städer lämnar plats till människan och möjligheten att skapa trevligare stadsmiljöer. Miljöpartiets mål är att utsläppen från transportsektorn ska vara nära noll år 2030. Den totala mängden resor måste minska, framförallt resor som görs med bil och flyg. Vi måste bli bättre på att dela på våra fordon och resa mer kollektivt samt helt ställa om till förnybara och hållbara drivmedel inklusive el. Övergripande planering och styrning Transportpolitiken ska säkerställa god mobilitet i hela landet och välfungerande gods ­ transportinfrastruktur på ett sätt som säkerställer att klimatmålet till 2030 nås. Idag utgår planeringen från prognoser som bygger på historiska data och antaganden om ständig tillväxt för vägtrafiken. Detta behöver ändras. Den nationella transportpolitiken behöver göra tydligt att frågor som rör klimat och miljö ska få företräde framför insatser som gynnar ökad vägtrafik. För att klara en hållbar omställning av transporterna krävs en styrning mot ett mer transportsnålt samhälle. Tåg, kollektivtrafik och cykel Det måste bli enkelt och billigare att resa med låg klimatpåverkan. Detta kräver allt från stora investeringar i kollektivtrafikens och cykelns infrastruktur till ökad turtäthet, bättre punktlighet och informationsinsatser. Sveriges järnväg behöver rustas upp och byggas ut i hela landet. Nya stambanor för höghastighetståg ska färdigställas. Regeringen bör ge SJ ett samhällsuppdrag att verka för ökat tågresande. Utbudet av nationell och regional kollektivtrafik ska öka i hela landet. Miljöpartiet har i regering drivit igenom slopandet av förmånsbeskattningen på företagscyklar och kämpar vidare för att den även ska slopas för kollektivtrafikkort. Regeringen bör ta fram en nationell cykelplan, inklusive förslag på ett nationellt cykelvägsnät, och följa upp den nationella cykelstrategin med konkreta åtgärder för att fler ska kunna cykla. Det behöver byggas fler och bättre cykelvägar i städer såväl som i gles- och landsbygder. Trafikverket ska kunna bygga cykelvägar i högre utsträckning än idag. Mobilitet som tjänst Idag står en svensk bil parkerad och outnyttjad 97 procent av tiden. Av de fem säten som finns i en vanlig bil används i snitt ett och ett halvt. Det innebär att en vanlig bil utnyttjas till mellan 1,5 och 2 procent av sin kapacitet. På många platser och för många människor finns en enorm outnyttjad potential att öka effektiviteten i hur vi använder bilar. En övergång till en modell som baseras på nyttjande istället för ägande kan göra att bilarna används mer effektivt. Vi vill gynna olika delningslösningar för bilar, exempelvis bilpooler och transporter som tjänst, så kallad Mobility as a Service (MAAS). Nya och vässade verktyg för att bryta storstadsbilismen Enligt Trafikverket är hälften av alla bilresor i tätort kortare än fem kilometer. Att få ner utsläppen från dessa resor till nära noll är inte bara en lågt hängande frukt i klimat ­ arbetet, utan ger även positiva sidoeffekter som minskade luftföroreningar i städer, förbättrad folkhälsa och mer attraktiva stadsmiljöer. Bilåkandet i våra städer måste minska. Miljöpartiet anser att parkeringsnormen i plan- och bygglagen bör ersättas med en mobilitetsnorm. Vi vill höja och utveckla trängselskatterna och införa systemet i fler städer för att minska trängsel. Trängselskatter ska kunna differentieras så att fordon med högre utsläpp av exempelvis hälsovådliga ämnen beskattas hårdare. Trängselskatt ska användas för att delfinansiera kollektivtrafik. Miljöpartiet vill utse en statlig förhandlare som erbjuder fler kommuner att i samverkan med staten införa trängselskatter och/eller miljözoner. Statliga stöd till kommunala åtgärder för klimatsmart stads- och trafik ­ planering genom stadsmiljöavtalen och Klimatklivet bör utvecklas och stärkas. Minskade utsläpp från flygresor Svenskarnas flygande släpper ut omkring 10 miljoner koldioxidekvivalenter per år. Det är lika mycket som bilresandet och betydligt mer än stålindustrin eller cementindustrin i Sverige. En procent av jordens befolkning står för hälften av alla utsläpp från flyg. Stora satsningar behöver göras för att möjliggöra utsläppsfria mellankontinentala resor. För att inte överskrida det begränsade utsläppsutrymme som finns kvar för att klara Paris ­ avtalet, bör flyget betala för sin klimatpåverkan och utsläpp från flyget minska. Miljö ­ partiet vill höja den svenska flygskatten och införa energiskatt och koldioxidskatt på flygbränsle i EU, för alla flygresor inom Europa. Idag är flyget i EU undantaget sådan skatt. Flyget bör även beläggas med full moms. Alla flygbolag ska betala fullt pris inom EU:s utsläppshandel. Gratis tilldelning av utsläppsrätter ska inte få förekomma. Ställ om till el, förnybara drivmedel och effektiva fordon Fossildrivna och särskilt energislukande fordon ska fasas ut. Fordonen måste bli mer effektiva och drivas med förnybara drivmedel. För att hela transportsektorn ska bli 100 procent fossilfri krävs flera olika typer av förnybara drivmedel. El, biogas, flytande biodrivmedel, vätgas och elektrobränslen är alla viktiga pusselbitar att jobba med. Miljöpartiet vill fasa ut nybilsförsäljning av fossilbilar till 2025 och införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel senast 2030. Regeringen bör kraftigt skärpa bonus malus för att skynda på utfasningen av fossilbilar och för att göra reformen mer rättvis. Senast år 2025 ska endast bilar med nollutsläpp samt biogasbilar kunna få klimatbonus. Fram till dess vill vi införa ett nytt krav på att hybrider enbart ska tilldelas bonus om de kan drivas på höginblandade biodrivmedel. Skatten på de smutsigaste nya bilarna (malus) behöver höjas kraftigt, vid sidan av att skärpa gränserna för när malus tas ut, för att gå i linje med ambitionen att fasa ut fossildrivna bilar så snabbt som möjligt. Vi vill även fasa ut klimatbonus för de dyraste bilarna. De personer som har råd att köpa de allra dyraste nya bilarna behöver inte en skattesubvention. För personer i glesbygd med dålig tillgång till kollektivtrafik vill Miljöpartiet införa en höjd bonus i bonus malus. Vi vill också införa stöd till leasing av elbil för personer som hittills inte haft råd att köpa en ny elbil. Leasing av elbil blir då den billigaste lösningen för personer med begränsade resurser som faktiskt behöver en bil. Regeringen bör ta fram en nationell plan för utbyggnaden av laddinfrastrukturen i hela landet och ett ökat statligt ansvar för att bygga ut laddinfrastruktur på platser som idag är ”vita fläckar” på kartan över laddstolpar. Regeringen bör även ta fram en nationell plan för tankställen för biogas. Godstrafik Godstrafiken behöver flyttas från vägtransporter med hög klimatpåverkan till järnväg och sjöfart med betydligt lägre klimatpåverkan. En sådan överflyttning kräver stora satsningar och investeringar i järnvägssystemet, och järnvägens och sjöfartens konkur ­ rensvillkor måste ändras. Miljöpartiet vill anpassa Sveriges järnvägsinfrastruktur för längre godståg som ska kunna köra i minst 100 km/h i enlighet med EU-regelverket, samt införa en kraftfull klimatdifferentiering av farledsavgifterna. Energisystemet – hållbart och förnybart För att vara i linje med Parisavtalet måste utsläppen från Sveriges energisystem vara nära noll senast 2035. Genom el ‑ , värme- och bränslesystemen binder energisystemet samman industrier, transporter, bostäder och samhällsservice. I dag kommer ungefär en fjärdedel av energin i Sverige från fossila källor. Förbränning av fossila bränslen är landets största källa till koldioxidutsläpp. Utsläppen från fossila bränslen inom transport ­ sektorn och industrin är långsamt på väg ned, men inte i den takt som krävs. Utsläppen från elsystemet är mycket låga. Till största del baseras i dag elen på vattenkraft och kärnkraft. Politiken för att ställa om energisystemet måste rikta in sig mot att fasa ut alla fossila bränslen och bygga ut de förnybara energikällorna, att minska och effektivisera vår energianvändning, ökad flexibilitet i elsystemet samt investeringar i elnätet. Ut med det fossila och in med det förnybara Miljöpartiets mål är ett robust, leveranssäkert elsystem med så små och få risker för säkerhet, människors hälsa och miljö som möjligt, både idag och i framtiden. Därför arbetar vi för ett 100 % förnybart elsystem, hög effektivitet i energianvändningen, hög konnektivitet och bredd i produktion. Den målsättningen kommer ur insikten om att utvinning av energi genom fossila källor och kärnkraft alltid sker på bekostnad av framtida generationer. Miljöpartiet har under många år drivit fram en mängd reformer på energiområdet och det har sammantaget lett till att den svenska energipolitiken lagt om kursen. Gamla och osäkra kärnkraftsreaktorer och fossil energi är sakta men säkert på väg ut. Samtidigt har det förnyelsebara kommit in med stormsteg. Redan 2023 beräknas över 30 procent av Sveriges elproduktion komma från vindkraft. Elproduk ­ tionen i Sverige har ökat markant, liksom den svenska exporten av el till andra länder, vilket skapar en enorm klimatnytta. För var dag som går blir det mer akut att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU. Sverige måste verka med full kraft för att så ska ske. Torv bör klassas som ett fossilt bränsle och brytning och användning av torv för energiproduktion fasas ut. Vindkraft på land och till havs har enorm potential. Den havsbaserade vindkraften behöver kraftigt byggas ut och Miljöpartiet föreslår därför ett statligt planeringsmål om 150 TWh till havs, vilket är fullt möjligt även med hänsyn tagen till välmående eko ­ system. Även solkraft har stor potential att öka, på hustak och på andra ytor. Miljöpartiet föreslår därför ett planeringsmål om 30 TWh solel till 2030. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för solenergi i Sverige, för produktion av el och värme. Vi anser även att det bör upprättas kommunala solbruksplaner för att underlätta snabba processer. All nybyggnation och alla större renoveringar ska ha solenergi, och det behöver bli enklare att vara både egen producent av och delägare i solenergi. Det behöver bli billigare och enklare för bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter att investera i solceller. Regeringen bör utvidga skattereduktionen till att även omfatta andelsägd förnybar el för att underlätta investeringar från bostadsrättsföreningar, hyresrättshushåll och samfälligheter. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen. Dessa bränslen bör kunna användas för att uppnå målen inom Bränslebytet och för att ställa om industriella processer, för att minska behovet av biobränslen. Biobränslen Idag står biobränslen för en ökande del av den totala energianvändningen i Sverige, omkring 38 procent år 2018. Användningen är störst inom industrin och fjärrvärme ­ produktionen. Även inom transportsektorn ökar användningen av biodrivmedel. Av de råvaror som används för biodrivmedel inom transportsektorn i Sverige är 90 procent importerade. Tidigare har en stor del av dessa innehållit palmolja eller palmoljerester, som orsakar avverkad regnskog och gigantiska monokulturer. Under vår tid i regering drev Miljöpartiet fram regleringar mot att i reduktionsplikten använda biodrivmedel som innehåller palmolja. Den ökade efterfrågan i kombination med behovet av att bevara biologisk mångfald visar att energieffektivisering och elektrifiering i alla sektorer är helt centralt. Produktion av bioenergi ska bidra till uppfyllelsen av våra svenska miljömål, EU-direktiv på området samt internationella mål och avtal, som de globala hållbarhets ­ målen och FN:s konvention för biologisk mångfald. Det innebär att råvaran alltid ska bestå av restprodukter eller komma från hållbart lantbruk, och att bränsle aldrig ska ha sitt ursprung i skyddsvärda skogar. Produktion av biobränslen får inte heller tränga ut livsmedelsproduktion. Det är viktigt att förstå att en övergång från fossila drivmedel till biodrivmedel inte på kort sikt gör att vi minskar tillförseln av koldioxid till atmosfären. Även förbränning av biodrivmedel släpper ut koldioxid, men givet att kolet binds tillbaka i växtligheten är systemet över tid i balans. Förbränningsmotorn försvinner inte över en natt. Flera miljoner bilar med förbränningsmotorer rullar fortfarande på svenska vägar, och därtill kommer flygtrafiken och sjöfarten. Miljöpartiet ser det som nödvändigt att öka inbland ­ ningen av biobränslen för att fasa ut fossila bränslen. Det kommer ta tid att minska transportbehoven och ställa om till nollutsläppslösningar. Vissa biobränslen blir en övergångslösning som, trots att de är långt ifrån perfekta, nästan alltid är bättre än fossila alternativ såsom kol, olja och gas. Andra biobränslen med mycket låg eller till och med positiv klimatpåverkan, som biogas från avfall, kommer spela en viktig roll i energipusslet även på lång sikt. Miljöpartiets mål är att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast år 2030. Miljöpartiet vill utveckla användningen av biomassa från jordbruket för bioenergiproduktion, till exempel genom att odla mer hållbara energi ­ grödor, använda skörderester eller gödsel för biogasproduktion. Minska och effektivisera energianvändningen Den mest miljövänliga kilowattimmen är den som inte produceras. Potentialen att minska och effektivisera energianvändningen är stor inom alla sektorer i samhället men nyttjas i alltför liten utsträckning. Incitamenten behöver stärkas och politiken förtydligas. Sverige bör fortsatt främja energieffektivisering, genom bland annat en kvotplikt för den elintensiva svenska industrin. För att styra från de minst energi- och resurseffektiva produkterna och till de mest energi- och resurseffektiva vill Miljöpartiet införa ett bonus malus-system för produkter, där energisnåla varor blir billigare och energislösande dyrare. Ökad flexibilitet och smarta investeringar i framtidens elnät Med elektrifiering av den tunga industrin och stora delar av transportsektorn ökar behovet av förnybar el och robusta elnät som kan föra över stora mängder el. Energi ­ systemet måste bli mer flexibelt och elnäten behöver byggas ut och rustas upp. Miljö ­ partiet vill halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager. Minskad klimatpåverkan från boende och bebyggelse Bygg- och fastighetssektorn står för drygt en femtedel av utsläppen i Sverige. När utsläpp från importerade varor och tjänster räknas in blir sektorns utsläpp betydligt högre. Själva byggverksamheten står för omkring hälften av sektorns totala utsläpp; fastighetsförvaltning och uppvärmning står för resterande. Sedan 1993 har utsläppen från uppvärmning minskat, medan utsläppen från byggande och renovering inte har ändrats nämnvärt. Arbetet med att minska växthusgasutsläppen från byggsektorn behöver accelerera om klimatmålen ska kunna nås. Insatserna för att minska utsläppen från bygg- och fastighetssektorn måste framförallt riktas in mot följande områden: minska behovet av nya byggnader så långt som möjligt, minimera klimatpåverkan av nödvändig ny- och ombyggnation, och minska utsläppen från uppvärmning av fastigheter. Bebyggelse, tätorter och städer ska planeras så att utsläpp från transporter minimeras. Miljöpartiet ser att skatteregler, hyreslagen samt plan- och bygglagen måste utformas för att uppmuntra delningslösningar och flexibilitet, i syfte att minimera behovet av nya lokaler. Regeringen bör underlätta omvandling av byggnader till nya ändamål, till exempel från kontorslokaler till bostäder. Nyproducerade byggnader behöver vara flexibla och ska kunna anpassas till olika behov över tid. Miljöpartiet vill införa en maxgräns för hur mycket en ny byggnad får släppa ut under hela sin livscykel. Vi vill utveckla investeringsstödet till hyresrätter med en maxgräns för utsläpp innan det nationella kravet införts. Genom att bygga mer i trä kan utsläpp från byggnation minska och kol lagras i nya byggnader. Regeringen bör sätta ett nationellt mål att minst hälften av alla bostäder i flerbostadshus 2025 ska byggas med trästomme. Miljöpartiet vill även skärpa kraven på hantering av byggavfall för att öka graden av återanvändning, återbruk och återvinning av byggmaterial. Miljöpartiet vill se en rad åtgärder för energieffektivisering i byggnader för både nya och befintliga fastigheter, se avsnittet Minska och effektivisera energianvändningen. Mindre än nollutsläpp – starka ekosystem och ökad kolinlagring Vetenskapens besked är tydligt: För att nå Parisavtalets mål krävs nollutsläpp i kombination med negativa utsläpp i stor skala. Negativa utsläpp kan uppnås med bio-CCS samt teknisk infångning och lagring av koldioxid. Även så kallade naturbaserade lösningar, exempelvis åtgärder som gör att skogar binder in mer kol i träd och mark, är viktiga då de ökar mängden kol bundet i biosfären. Klimatkrisen och artkrisen är tätt sammankopplade och det är viktigt att åtgärder för att öka inlagringen av kol i naturen också främjar biologisk mångfald. Negativa utsläpp kan åstadkommas genom tekniker för att suga upp och lagra koldioxid djupt ner i marken. För att så kallade CCS-tekniker (Carbon Capture and Storage) ska kunna generera negativa utsläpp krävs att koldioxid sugs upp direkt ur atmosfären – DACCS – eller från förbränning av biomassa, så kallad bio-CCS. Det råder stor osäkerhet kring hur och i vilken skala CCS-teknikerna kommer att kunna generera negativa utsläpp. Bio-CCS i stor skala riskerar att hota matproduktion och biologisk mångfald. Negativa utsläpp får aldrig användas som ursäkt för fortsatt användning av fossila bränslen. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för negativa utsläpp. Strategin ska om ­ fatta hela kedjan, inklusive infångning, transport och slutgiltig lagring, samt inkludera naturbaserade klimatlösningar. Det behövs ett samlat grepp kring naturbaserade klimat ­ lösningar i skogen, i jordbrukslandskapet och i hav och sjöar. Relevanta myndigheter ska få i uppdrag att titta på den samlade tekniska och hållbara potentialen att öka kol ­ inlagringen i landskapet. Miljöpartiet vill satsa på lösningar som kan generera netto ­ upptag av växthusgaser i närtid och ger synergier med miljömålen. Det behöver även utredas vilken mark som är lämplig att återbeskoga och hur, utan att det konkurrerar med livsmedelsproduktionen eller blir svårare att nå andra miljömål. Ekonomiska incitament för markägare att på olika sätt bistå med samhällsnytta i form av ökad kol ­ inlagring måste utredas. Miljöpartiet vill öka tillgången till rådgivning och ekonomiska stöd som gynnar ökad kolinlagring i jordbruksmark och stoppa bortbyggandet av åkermark genom att klassa åkermark som ett riksintresse. Sverige bör verka för att investeringar, produktion och nedmyllning av biokol ska främjas genom exempelvis EU:s landsbygdsprogram, jordbruks- och regionstöd och Klimatklivet. Regeringen bör anta ett nationellt mål om att skydda minst 30 procent av landytan, utifrån representativitet och ekologisk funktion samt införa etappmål för hyggesfritt skogsbruk inom ramen för miljömålssystemet samt stötta markägare som vill använda hyggesfria metoder och längre omloppstider. Klimatanpassning – rusta Sverige för klimatnödläget! Samtidigt är det viktigt att vi inser att klimatet redan har förändrats, och kommer förändras ytterligare, även om vi idag drastiskt minskar våra utsläpp. Arbetet med att anpassa våra samhällen till denna förändring måste därför löpa parallellt med en politik för utsläppsminskningar. Detta arbete handlar ytterst om att skydda hela befolkningen och alla verksamheter från klimatrelaterade risker. Arbetet med klimatanpassning måste stärkas på flera fronter. Det handlar dels om att stötta specifika sektorer som kommer vara särskilt utsatta inför vårt förändrade klimat. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket och skogsbruket, vilka framgent kommer utsättas för stora klimatrelaterade risker. Klimatanpassning kommer vara en förutsättning för lönsamhet för företag inom dessa sektorer. För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas. Kommunerna är nyckelaktören i klimat ­ anpassningsarbetet och måste därför få tydligare ramar och de resurser som krävs. Vidare bör myndigheters arbete med att bistå med samordning och kunskapsspridning förstärkas. Per Bolund (MP) Märta Stenevi (MP) Elin Söderberg (MP) Janine Alm Ericson (MP) Nicklas Attefjord (MP) Emma Berginger (MP) Camilla Hansén (MP) Daniel Helldén (MP) Annika Hirvonen (MP) Marielle Lahti (MP) Rebecka Le Moine (MP) Amanda Lind (MP) Katarina Luhr (MP) Bassem Nasr (MP) Emma Nohrén (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Motion B

Motion till riksdagen 2023/24:996 av Per Bolund m.fl. (MP) Grön samhällsomställning Innehållsförteckning Förslag till riksdagsbeslut Sverige behöver en grön samhällsomställning Klimatkrisen Naturkrisen Ett grönt samhällsbygge Ramverk som utgår från planetens gränser Skärpta klimatmål och nationell koldioxidbudget Miljömålen ska stärkas och utvecklas Cirkulär ekonomi och ett resurseffektivt samhälle Ett hållbart samhällsbygge Samhällsplaneringens och fastigheternas omställning Fler bostäder i hela landet Klimatanpassade livsmiljöer och va-infrastruktur Klimatsmart byggande Ingen ska vara hemlös God mobilitet och effektiva godstransporter i hela landet Industrins och näringslivets omställning Energisystem som möter dagens och morgondagens utmaningar – robust och förnybart Hållbar tillgång till mineral och metall Fyra fokusområden för en hållbar mineral- och metallförsörjning Lokalsamhälle, urfolk och närmiljö Klimatmål i gruv- och mineralnäringen Hållbart brukande för livskraftig försörjning och stärkt Skogsbruk Fiske Jordbruk Robusta ekosystem ger ett resilient samhälle Klimatanpassning som skyddar Sverige i klimatkrisen Ansvarsfördelning och uppföljning Sektorsstrategier och handlingsplaner Naturbaserade lösningar med synergieffekter för klimatkrisen och naturkrisen Skydd av natur för robusta ekosystem på land och i vatten Restaurering av natur och stärkt biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utlysa klimatnödläge och samtliga åtgärder i denna motion för att Sverige ska klara Parisavtalet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta en vetenskapligt baserad nationell koldioxidbudget för Sverige samt att styrmedel och åtgärder ska utformas och genomföras utifrån utsläppsbudgeten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram mål och åtgärder för de konsumtionsbaserade utsläppen, i linje med vad vetenskapen visar krävs för att klara Parisavtalet, där offentlig sektor går före, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att alla statliga bolag ska ha vetenskapligt baserade klimatmål och klimatplaner samt ges skärpta ägardirektiv om att verka för att nå miljömålen och Parisavtalet, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda tillsättandet av ansvarigt organ för att beräkna och fördela koldioxidbudgeten, motsvarande Finansdepartementets kontroll av den ekonomiska budgeten, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi, samt underlätta samverkan, för permanenta negativa utsläpp, inklusive infångning, transport och slutgiltig lagring, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utveckla miljömålssystemet med fler etappmål och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt naturpolitiskt ramverk för biologisk mångfald och naturskydd, motsvarande det klimatpolitiska ramverket i sin struktur och uppbyggnad, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för en övergång från en linjär ekonomi till en cirkulär och resurseffektiv ekonomi och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta utifrån strategin och handlingsplanen för cirkulär ekonomi som Regeringskansliet tagit fram och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stödja företag som vill utveckla cirkulära affärsmodeller, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att minska resursförbrukningen till inom planetens gränser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja delningsekonomi och klimatsmarta tjänster samt intensifiera arbetet för utfasning och omställning av resursintensiva produkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbränning av vissa plastsorter ska förbjudas och att skapa incitament för cirkulering och raffinering av returplast för att få igång bättre återanvändning av plast och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom bl.a. krav på produktdesign och produkters livslängd verka för att saker ska hålla längre och gå att reparera och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stoppa utvinningen av fossila bränslen, internationellt och i EU, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda momsfrihet för återvunnet och återbrukat material och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att pantsystem bör införas på fler slag av förpackningar och produkter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett pantsystem på produkter som innehåller sällsynta metaller, som exempelvis maskiner och elektronik, för att dessa metaller i hög grad ska kunna återvinnas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av blandad bebyggelse och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell handlingsplan för bostadsförsörjningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om startlån för förstagångsköpare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om investeringsstöd för nyproduktion av hyresrätter och studentboenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kriskommission med snabbspår för att utreda, föreslå och genomföra konkreta åtgärder för byggsektorn och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att bilda en bostadsstiftelse för hemlösa och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med förslagen i SOU 2022:14 Sänk tröskeln till en god bostad och utreda vilka åtgärder som ska genomföras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att tillsätta en utredning för att undersöka hur staten kan stötta överlåtelse och renovering av hus som varit övergivna under en längre tid, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett nytt mål för energieffektivisering av bostadshus och lokaler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell strategi för utbyggnad, upprustning och klimatanpassning av va-infrastrukturen ska tas fram och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att säkerställa att beräknad energiåtgång också är den verkliga energiåtgången efter att en byggnad uppförts och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa energikrav på det befintliga byggnadsbeståndet och utreda hur åtgärderna för att nå kraven bäst finansieras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gränsvärden för klimatutsläpp under byggnadens hela livstid måste införas omgående och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa krav för att minimera avfallsmängderna vid nybyggnation och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att implementera styrmedel och stödsystem för att fasa ut skadliga kemikalier i byggmaterial och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att främja transporteffektivitet, bl.a. genom att Trafikverket ska arbeta målstyrt i stället för prognosbaserat, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att järnvägen ska rustas upp och byggas ut i hela landet samt att nya stambanor i södra Sverige med nav i Jönköping ska byggas och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det ska införas ett vägtrafikminskningsmål som utgår från klimatmålen och där storstäder och större städer med sina bättre förutsättningar tar en större del av vägtrafikminskningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att klimatanpassa transportinfrastrukturen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att premiera steg 1- och steg 2-åtgärder samt upprustning av befintlig väginfrastruktur framför nya vägar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att riksdagens beslut om nytt reseavdrag (bet. 2021/22:SkU29) ska genomföras och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återinföra en bonus för elfordon och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att revidera regelverk och ta fram en strategi för kombinerad och delad mobilitet (MaaS) och skapa bättre förutsättningar för bilpooler och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ökade statliga investeringar samt att förbättra förutsättningarna för att fler ska kunna använda cykel som transportmedel, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge Sveriges kommuner bättre förutsättningar för minskad vägtrafik genom större rådighet över trängselskatten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utsläppen från svenskt flygande måste minska drastiskt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genom slutdatum för försäljning fasa ut nyförsäljning av mopeder med förbränningsmotorer till senast 2025 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa ett slutdatum för försäljning av fossila drivmedel senast 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder/regeländringar och ökade statliga investeringar för överflyttning av långväga godstransporter från väg till järnväg och sjöfart och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en utredning om framtida finansiering och ökad tillgänglighet till kollektivtrafiken i hela Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om införande av ett Sverigekort för kollektivtrafik och regional trafik och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och vara pådrivande i den globala klimatomställningen, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att industri och övrigt näringsliv ska ges förbättrade förutsättningar att genomföra klimatomställningen och bidra till stärkt konkurrenskraft och en hållbar samhällsutveckling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att genomföra prioriterade åtgärder från klimaträttsutredningen och miljöprövningsutredningen för att korta tillståndsprocesserna utan att försämra näringslivets miljöarbete och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för samplanering för den snabba samhällsbyggnad som den gröna industriomställningen innebär och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka förutsättningarna att rekrytera rätt kompetens till rätt plats genom bland annat främjad arbetskraftsinvandring, utbildningssatsningar och omställningsstudiestöd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för att säkerställa el i närtid till industrins klimatomställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbättra tilldelningen av effekt för att skynda på industrins klimatomställning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en omställningslag för fossila verksamheter i syfte att helt fasa ut kol, olja och fossilgas till 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett grönt kunskapslyft för att underlätta omställning till en hållbar arbetsmarknad, motverka arbetslöshet och skapa hållbara jobb för unga och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om åtgärder för att främja en grön finansmarknad i syfte att öka takten i omställningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta att satsa på och utveckla statliga satsningar som Industriklivet och Klimatklivet i syfte att hjälpa industrier och företag att minska sin klimatpåverkan och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fortsätta och fördjupa initiativet Fossilfritt Sverige och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att upprätta och genomföra en nationell plan för utfasning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avveckla alla fossila subventioner och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en kraftig utbyggnad av den havsbaserade vindkraften, med den hänsyn som krävs till ekosystemen och ett statligt planeringsmål om 150 terawattimmar till havs senast 2040 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för solenergi för produktion av el och värme, inklusive ett planeringsmål på 30 terawattimmar solel till 2030, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en nationell strategi för satsningar på grön vätgas och andra förnybara elektrobränslen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge närboende möjlighet att bli delägare och rätt till arrende från vindkraftsbolagen där det byggs vindkraftverk, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inrätta en lokal elbonus som ger Sveriges kommuner och regioner betalt för deras befintliga och tillkommande förnybara elproduktion och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att reformera det kommunala vetot för att säkerställa en rättssäker prövning av vindkraftsansökningar och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska vara självförsörjande på hållbart producerade biobränslen senast 2030 och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om ett långsiktigt statligt stöd för energieffektivisering med 60 procent av kostnaderna för åtgärder som effektiviserar energianvändningen för hushåll och fastighetsägare och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att halvera tiden för byggande av elnät och förkorta byggtiden av stamnät med minst två år genom regelförändringar, bättre samordning samt kraftfulla investeringar i ny nätkapacitet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en nationell strategi för energilager och införa ett teknikneutralt stöd för energilager och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att effektivisera tillståndsprocesserna för vindkraft genom att samla alla prövningar hos en och samma myndighet och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att uppdra åt Försvarsmakten att arbeta med villkorade tillstånd och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stimulera och skapa förutsättningar för lokala och regionala marknader för flexibilitet i elanvändningen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en strategi för en hållbar mineral- och metallförsörjning med fokus på 1) cirkularitet och resurseffektivitet, 2) utveckling av alternativa material, 3) världens mest hållbara gruvnäring nationellt samt 4) hållbara värdekedjor globalt och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram en handlingsplan för en utvinning av mineral och metall i Sverige, i syfte att möta behoven i den gröna omställningen samtidigt som lokalsamhällets roll stärks med målsättningen att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ekologisk och social hållbarhetssynpunkt, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för en cirkulär ekonomi för mineraler och metaller och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att främja innovation av nya material och resurseffektivitet för att minska behovet av att utvinna jungfruliga material och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en del av de ekonomiska vinsterna från gruvnäringen ska stanna i lokalsamhället och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska ha världens bästa gruvnäring ur ett socialt och ekologiskt perspektiv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige ska verka för att vara ett grönt föregångsland inom hållbart och naturnära skogsbruk, att det behövs en bred övergång till hyggesfria metoder inom skogsbruket och att ett etappmål inom miljömålssystemet bör antas att hyggesfria metoder ska tillämpas på minst 30 procent av den yta som utgörs av produktionsskog till 2030, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att storleken på kalhyggen, och den sammanlagda storleken på tidsmässigt och rumsligt närliggande hyggen, begränsas och sätta stopp för kalhyggen i särskilt klimatkänsliga områden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att verka för att utreda införandet av en avverkningsavgift och ett ersättningssystem som används för att stödja åtgärder för ekosystemtjänster, ökad naturhänsyn och andra miljöåtgärder i skogsbruket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skogsvårdslagen behöver uppdateras, och i förlängningen inarbetas i miljöbalken, för att garantera att miljöhänsynen i skogsbruket är i nivå med vad som krävs för att uppnå miljömålen och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det behövs ett rättsligt system som leder till att Sverige klarar artskyddet och lever upp till EU:s naturvårdsdirektiv, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att gå vidare med Artskyddsutredningens förslag och däribland införa ett särskilt stöd till markägare för artskyddsåtgärder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att låta ekosystemen i haven sätta gränserna för hur mycket fisk som får fångas och införa en ekosystembaserad havsförvaltning och en havsmiljölag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omgående införa ett totalstopp för industriellt fiske på svenska vatten genom att flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil längs hela den svenska kusten och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att inom EU driva frågan om att ta fram en avvecklingsplan för industriellt fiske i hela Östersjön och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att fasa ut destruktiva fiskeredskap och förbjuda bottentrålning, med start i marina skyddade områden, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sveriges och EU:s jordbrukspolitik ska inriktas på att öka miljö- och klimatnyttan samt säkra livsmedelsproduktionen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att höja miljöersättningarna och främja odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett riksdagsbundet mål om att minst 50 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk till 2030, och offentlig sektor bör nå minst 75 procent upphandlad ekologisk mat till samma år, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta till vara potentialen i naturbaserade klimatlösningar i samklang med miljömålen, för ökad kolinlagring och klimatanpassning, och låta denna ansats genomsyra all relevant politik för förvaltning och brukningsmetoder av både land- och vattenbaserade ekosystem och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att brett stärka arbetet med klimatanpassning för att Sverige ska stå bättre rustat inför klimatkrisens katastrofala konsekvenser, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att omhänderta rekommendationerna från Nationella expertrådet för klimatanpassning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ta fram strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skapa förutsättningar för långsiktig statlig finansiering för klimatanpassningsåtgärder och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla kommuner i uppdrag att kartlägga sina klimatrelaterade risker, inklusive riskerna med värmebölja, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge alla kommuner i uppdrag att ta fram en åtgärdsplan för att klimatanpassa kommunen och därmed hantera sina klimatrelaterade risker, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i högre utsträckning och takt återställa våtmarker, både i jordbrukslandskapet och i skogsmark, och analysera den tekniska och hållbara potentialen för ökad kolinlagring vid återvätning av dikade torvmarker och andra naturbaserade klimatlösningar, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa en obligatorisk grönytefaktor i bebyggd miljö och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka havsmiljöarbetet och att genomföra miljömålsberedningens förslag Havet och människan, inklusive att införa en havsmiljölag, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anta ett nationellt riksdagsbundet mål om att skydda 30 procent av våra landområden, hav och sötvatten, formellt, varav 10 procent strikt skydd, med utgångspunkt i ett representativt urval av naturtyper och ekologisk funktion, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att avsätta tillräckliga budgetmedel, i enlighet med Miljöpartiets budgetmotion för 2024, för att omgående skydda de sista resterna naturskog i hela landet, däribland de sammanhängande fjällskogarna, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge fler och större områden i Sveriges hav ett starkare skydd, med början i marina skyddade områden samt i särskilt känsliga områden, genom regleringar av både fiske och trafik, så att ekosystemet får en chans att återhämta sig, och detta tillkännager riksdagen för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Sverige bör undersöka möjligheten för att internationellt ta initiativ till att komplettera Romstadgan om ekocid (storskalig miljöförstöring) som internationellt brott möjligt att åtala vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på rewilding för att återskapa mer vild natur och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en omfattande satsning på att återskapa kusternas och utsjöns skadade ekosystem för ekologisk funktionalitet och ökad kolinlagring och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att förbjuda ålfisket helt, i Sverige och EU, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ett starkt strandskydd är nödvändigt för människors tillgång till stränder och en bevarad och stärkt allemansrätt samt för att skydda strandzonens känsliga djur- och växtliv och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att öka resurserna till länsstyrelserna för tillsyn och handläggning av strandskyddsärenden och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att satsa på att återskapa naturbetesmarker och att sätta ett mål om att fördubbla arealen naturbetesmarker och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att arbeta för att ersättningen för hävd av ängs- och naturbetesmarker, inklusive mosaikmarker, ska motsvara full kostnadstäckning och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att återuppta miljöprövningen av vattenkraften och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att även stora vattenkraftverk ska miljöanpassas, med krav på minimitappning, och tillkännager detta för regeringen. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda om och var stora vilda växtätare som försvunnit från Sverige kan återintroduceras och tillkännager detta för regeringen. Sverige behöver en grön samhällsomställning Mot bakgrund av flera större samhällsutmaningar behöver Sverige genomföra en grön samhällsomställning i syfte att möta klimatkrisen, naturkrisen och bygga ett robust samhälle med frihet och trygghet inom planetens gränser. Klimatkrisen Den vetenskapliga kunskapen är samlad, gedigen och tydlig: Den globala medel ­ temperaturen stiger i allt snabbare takt och den främsta orsaken är mänsklig aktivitet. Sedan den industriella revolutionen har medeltemperaturen ökat med över 1 grad och kombinationen av klimatförändringen och El ninio har lett till att vi sannolikt över ­ skrider 1,5 graders global medeltemperaturhöjning de närmsta åren. Den globala medel ­ temperaturhöjningen har redan lett till ett förändrat klimat. Framförallt genom att extrem ­ väder blivit vanligare. I Sverige går uppvärmningen dubbelt så fort som det globala genomsnittet. Uppvärmningen går också snabbare i de norra delarna av Sverige än i de södra. Klimatförändringen innebär enorma risker för Sveriges invånare och företag. Vi drabbas både direkt av klimatförändringen genom kraftigare skyfall, risk för översväm ­ ningar, ras och skred, torka, värmebölja, skogsbränder och havsnivåhöjning exempelvis, och indirekt då Sverige påverkas av klimatkrisens konsekvenser i andra delar av världen. Samtidigt innebär arbetet för att hejda klimatförändringen, klimatomställningen, stora möjligheter, för hela Sverige. Naturkrisen Parallellt med klimatkrisen står vi inför en ekologisk kris, och förändringen som sker inom detta område kan på många sätt inte återställas. Forskningen visar att vi kan vara på väg mot det sjätte massutdöendet på planeten. Sedan 1970-talet är minskningen av världens bestånd av fåglar, fiskar, däggdjur och grod- och kräldjur hela 68 procent, enligt WWF:s Living Planet Report. En miljon arter riskerar att utrotas från jorden. När en art har utrotats, är den utrotad för evigt. Det finns en bred vetenskaplig samstämmighet om både orsaker till naturkrisen och de åtgärder som behöver sättas in för att vända den negativa trenden. De främsta orsak ­ erna till artutrotningen är förlusten av livsmiljöer, ett alldeles för högt jakt- och fisketryck , invasiva arter, utsläpp av föroreningar och en eskalerande klimatkris. Utöver ett starkare och mer omfattande skydd av natur, handlar åtgärdsbehoven om att förändra bruknings ­ metoder och om att förstörd natur måste återskapas. Ett grönt samhällsbygge Det finns fortfarande väldigt mycket som kan göras för att undvika, mildra och anpassa våra samhällen till konsekvenserna av klimatkrisen och den ekologiska krisen. Men för detta krävs en plan – en plan för att bygga ett tryggt och robust samhälle inom planetens gränser, som hejdar klimatförändringen, den ekologiska krisen och som genom klimat ­ anpassning minskar samhällets sårbarhet inför klimatrelaterade risker. Miljöpartiet vill därför bygga ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle, där Sverige har världens bästa klimatarbete, där den biologiska mångfalden stärks, där välfärden finns till för alla och där jämlikhet är en självklarhet. Ett tryggt och fritt samhälle inom planetens gränser. Det är en historisk satsning som lyssnar till vetenskapen och gör vad som krävs för att nå de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Ramverk som utgår från planetens gränser Skärpta klimatmål och nationell koldioxidbudget Om Sverige ska klara sitt bidrag till att hålla uppvärmningen under 1,5 grader måste de inhemska utsläppen börja minska nu med minst 12–15 procent per år och vara nära noll senast år 2035. För att möta klimatnödläget och leva upp till Parisavtalet behöver klimatkrisen erkännas som ett verkligt hot och en skärpning av Sveriges klimatmål är absolut nödvändigt. Sveriges klimatmål och åtaganden ska utformas utifrån vad forsk ­ ningen menar krävs för att klara Parisavtalet. Ett uppdaterat klimatmål måste även omfatta utsläppen som uppstår till följd av svenskarnas konsumtion, i linje med vad vetenskapen visar krävs för att klara Parisavtalet. Konsumtionsmål bör kunna antas skyndsamt då Miljömålsberedningen redan lämnat förslag om detta. Klimatförändringarna drivs av den totala mängden växthusgaser i atmosfären och därför krävs styrning av hur mycket Sverige totalt kan släppa ut. Med nu kvarvarande koldioxidbudget krävs en minskningstakt på 12–15 procent per år. Med hjälp av en vetenskapligt baserad utsläppsbudget kan den totala mängden växthusgaser som Sverige släpper ut kontrolleras. Detta innebär exempelvis att myndigheter och statliga bolag ska få en utsläppsbudget definierad i sina direktiv. Koldioxidbudgeten bör uppdateras varje år och styrmedel och åtgärder bör utformas och genomföras utifrån de nya målen och delmålen. Även med drastiska utsläppsminskningar kommer omfattande negativa utsläpp att krävas för att klara Parisavtalet. Med så kallad bio-CCS kan man snabbt fånga in utsläp ­ pen från punktkällor inom den biobaserade svenska industrin. Detta kräver dock statliga stöd för att bli verklighet. Regeringen bör ta fram en nationell strategi för permanenta negativa utsläpp. Strategin ska omfatta hela kedjan, inklusive infångning, transport och slutgiltig lagring. Miljömålen ska stärkas och utvecklas Det svenska miljömålssystemet är den nationella motsvarigheten till de miljörelaterade målen inom FN:s Agenda 2030. Miljömålsarbetet har strukturerat och väglett miljö ­ arbetet i Sverige i snart tjugo år och utgör basen för miljöarbetet nationellt såväl som lokalt, inom offentlig sektor och i det privata näringslivet. Miljöpartiet anser att det är av största vikt att miljömålsarbetet fortsätter att utvecklas. Systemet med etappmål behöver byggas ut, exempelvis för hyggesfria och naturnära skogsbruksmetoder, samt för havsmiljö och fiskets påverkan på de marina ekosystemen. Fler etappmål inom miljömålssystemet hjälper till att konkretisera vilken samhällsomställning som behövs för att lösa de stora miljöproblemen, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser, som det övergripande Generationsmålet slår fast. Arbetet med att nå miljömålen bör ske i nära samverkan mellan myndigheter, akademin, näringslivet och olika organisationer för att på lokal, regional och nationell nivå öka engagemanget för robusta ekosystem och en levande planet. På nationell nivå behövs ett ramverk med tillhörande handlingsplan för biologisk mångfald och naturskydd, motsvarande det Klimatpolitiska ramverkets struktur och uppbyggnad. Samma breda arbete och engagemang i samhället krävs för den biologiska mångfalden som vi sett för klimatet under senare år. Med samma beslutsamhet måste vi ta oss an hotet mot arterna och ekosystemen. Miljöpartiet har under många år fört fram att ett nytt namn på det politiska området – naturpolitik – är en markering som behövs för att ge tillräckligt stort fokus på uppgiften. Det är logiskt att det nya ramverket får namnet Naturpolitiskt ramverk, med en tillhörande Naturpolitisk handlingsplan och ett Naturpolitiskt råd. Ramverket ska korrelera med miljömålssystemet. Cirkulär ekonomi och ett resurseffektivt samhälle För att uppnå ett socialt och ekologiskt hållbart samhälle, behöver det ekonomiska systemet bidra till att de planetära gränserna inte överskrids och till att människors rättigheter och grundläggande behov upprätthålls. I förlängningen är det alltså den ekonomiska politiken som ska utformas inom ramen för vår klimat- och miljöpolitik, inte tvärtom. Det som är bra för människor, klimat och miljö ska vara billigt och det som är dåligt eller farligt ska vara dyrt eller förbjudas helt. De planetära gränserna beskriver system som upprätthåller jordens stabilitet. Idag överskrids sex av nio planetära gränser. Det handlar om klimatförändringarna, förlust av biologisk mångfald, kemiska föroreningar, förändrad landanvändning (jord- och skogs ­ bruk), färskvattenförbrukning och övergödning med kväve och fosfor. Naturresurserna är begränsade och vi är alla beroende av robusta ekosystem för vår ekonomiska utveckling och välfärd. Därför behövs en övergång till en cirkulär ekonomi och ett resurseffektivt samhälle. Även för att vi ska kunna minska utsläppen i den omfattning som Parisavtalet kräver måste vår linjära ekonomi ställas om till en cirkulär ekonomi. Sverige har en strategi och handlingsplan för cirkulär ekonomi, där sex prioriterade strömmar pekas ut: plast, textil, livsmedel, förnybara och biobaserade råvaror, bygg- och fastighetssektorn samt innovationskritiska metaller och mineral. ”Cirkulär ekonomi – Strategi för omställningen av Sverige” och ”Cirkulär ekonomi – Handlingsplan för omställning av Sverige” utgör plattform för arbetet och det är centralt att arbetet utifrån strategin och handlingsplanen tas vidare och växlas upp. Föregångare bland organisationer och företag har börjat ställa om och utveckla cirkulära affärsmodeller, men stora delar av näringslivet har fortfarande en lång väg kvar att gå. Plast är exempel på ett material som är särskilt viktig att cirkulera eftersom den till stor del produceras av fossila råvaror och därmed ger fossila utsläpp när den förbränns, samtidigt som den inte bryts ned om den hamnar i naturen. Metaller har en energiintensiv produktion och en ofta starkt miljöpåverkande utvinning, många metaller är även en bristvara varför det också är särskilt viktigt att skapa cirkulära flöden av dessa material. För att möjliggöra en övergång till en mer cirkulär ekonomi krävs bland annat statligt stöd till företag som vill utveckla cirkulära affärsmodeller, främjande av delningsekonomi och klimatsmarta tjänster, att förbränning av vissa plastsorter förbjuds, krav på produkt ­ design och produkters livslängd, ett arbete för att på sikt stoppa utvinning av fossila resurser, pantsystem på fler produkter och ekonomiska styrmedel och uppstartsstöd till företag inom cirkulär ekonomi. Den cirkulära ekonomin behöver främjas genom exempelvis höjd skatt på naturresurser och jungfruliga råvaror samtidigt som återbruk och återvinning gynnas. Subventioner och andra stödformer för fossila investeringar ska tas bort och klimatskadliga verk ­ samheter ska bära hela sin verkliga kostnad. Den linjära ekonomin måste krympa i takt med att den cirkulära ekonomin växer. Vi behöver ett förnyat fokus på grön skatteväxling , det vill säga höjda skatter på sådant som är skadligt för miljö och klimat växlat mot sänkt skatt på arbete. Ett hållbart samhällsbygge Samhällsplaneringens och fastigheternas omställning I Miljöpartiets Sverige ska alla ha möjlighet att kunna bo bra, oavsett om boendet är centralt, i förort eller på landsbygd. Oavsett var man bestämmer sig för att bo behöver det finnas tillgång till service, skola, sjukvård, kollektivtrafik och natur. Målet för bostadsförsörjningen är att skapa förutsättningar för alla att leva i goda bostäder i hela landet. Arbetet med bostadsförsörjningen ska särskilt främja jämlika uppväxtvillkor samt motverka boendesegregation och hemlöshet. Bostadsmarknaden ska fungera inkluderande och möta hushållens efterfrågan och behov. Regering och kommun ska var och en för sig och i samverkan arbeta för att nå målet. Såväl kommer ­ siella som idéburna bostadsaktörer ska ges förutsättningar att bidra till måluppfyllelsen. Fler bostäder i hela landet Boverket räknar med att Sverige behöver cirka 63 000 fler bostäder varje år fram till år 2030. Vi ser nu istället hur bostadsbyggandet faller kraftigt i hela Sverige. Detta är mycket problematiskt för kommuner med stor bostadsbrist, för alla de som saknar egen bostad och för de som inom några år vill flytta hemifrån och det innebär att en ökande bostadsskuld byggs upp. Att få igång ett hållbart bostadsbyggande är en mycket viktig fråga och det kommer att behövas flera olika åtgärder. Det behövs en kriskommission med snabbspår för att utreda, föreslå och genomföra konkreta åtgärder för byggsektorn. Miljöpartiet är kritiska till att regeringen tog bort investeringsstödet och vi ser ett behov av att införa startlån för förstagångsköpare för att fler ska kunna ha ekonomisk möjlig ­ het att komma in på bostadsmarknaden. Investeringsstödet behöver utvecklas och vi vill också förbättra förutsättningarna för finansiering för att bygga på landsbygden, exempelvis genom att införa statliga lån för att renovera och bygga nya småhus. Vid sidan av att återigen få igång bostadsbyggandet behövs även ett större fokus på hur det befintliga bostadsbeståndet kan användas mer effektivt för att hjälpa fler till eget tryggt boende samtidigt som boendesegregation motverkas. Bostadsbidraget har inte följt med samhällets kostnadsutveckling samtidigt som det behövs en utredning kring utformningen av bostadsbidraget för till exempel studenter, timanställda och inneboende. För oss är det viktigt att boendemiljöerna består av olika upplåtelseformer (student ­ bostäder, kollektivboenden, hyresrätter, bostadsrätter och småhus) både för att det ska vara möjligt att byta mellan olika boendeformer där man vill bo, men även för att minska boendesegregationen i ett område. I en blandad bebyggelse finns i så stor utsträckning som möjligt även närhet till kollektivtrafik, service och nöjen som en naturlig del av boendemiljön. Vi vill också stimulera olika boendelösningar och hållbara renoveringar där exempelvis nya bostäder kan tillskapas i fastigheter som idag inte används för bostadsändamål. I en svår tid när byggsektorn tvingas varsla personal kan större sats ­ ningar på energieffektiviseringar och åtgärder för klimatanpassning både bidra med att stärka den befintliga byggda miljön för framtiden och samtidigt upprätthålla arbetstillfällen inom byggsektorn i väntan på att bostadsbyggandet ökar. Klimatanpassade livsmiljöer och va-infrastruktur Kommuner och fastighetsägare behöver planera in grönska, klimatanpassning och ekosystemtjänster i bebyggd miljö, såväl vid nybyggnation som i befintlig miljö. Det tidigare stödet för grönare och tryggare samhällen ska återinföras. Med pågående klimat ­ förändringar blir behovet av till exempel grönska för svalka, planering för skyfall samt ett långsiktigt fungerande vatten och avloppsnät avgörande för att säkerställa en god boendemiljö. Det behövs en nationell strategi för utbyggnad, upprustning och klimat ­ anpassning av va-infrastrukturen. Förutom det kommunala ansvaret och på enskilda fastighetsägare så behövs långsiktig statlig finansiering för klimatanpassningsåtgärder. Klimatsmart byggande Bostadsbyggandet står för en betydande del av Sveriges klimatutsläpp och vi behöver lagstiftning som styr mot ett mer hållbart byggande. Byggsektorn står för en femtedel av utsläppen av växthusgaser inom Sverige. Vi vill göra det enklare att bygga med återbrukat material och vill se fler hus i trä. För att kraftigt minska klimatpåverkan och använd ­ ningen av nya naturresurser från byggsektorn vill vi sätta bindande krav på minskade utsläpp från byggnadens hela livstid, det vill säga under byggtiden, användning och rivning. Klimatdeklarationer är bra men gränsvärden måste införas omgående och utökas. Rivningar av hela fastigheter behöver minimeras men när det sker behöver materialet tas till vara. Vi vill att klimatdeklarationer för fastigheter ska utvecklas för att även omfatta rivning och ombyggnation och att material som går att återanvända inte ska få slängas. Vi vill stimulera såväl småskaligt som storskaligt återbruk i byggsektorn och därmed också minska resursslöseriet. För att gynna cirkularitet och återbruk av överblivet byggmaterial och rivningsmaterial vill vi införa momsfrihet på återbrukade material. Vi vill också införa ett nytt mål för energieffektivisering av befintliga bygg ­ nader (bostäder och lokaler) och en nationell handlingsplan för genomförandet. Ingen ska vara hemlös För människor i strukturell eller social hemlöshet, som själva inte har möjlighet att ta sig in på bostadsmarknaden ska en nationell bostadsstiftelse bildas för hjälp med ett stadig ­ varande boende. Fler kommuner behöver ta sitt bostadsförsörjningsansvar och att boende ­ modellen ”Bostad först” införs i fler av landets olika kommuner. Vi vill även gå vidare med förslagen i SOU 2022:14 Sänk tröskeln till en god bostad och utreda vilka åtgärder som ska genomföras. I nya bostadsprojekt vill vi förändra den snäva p-normen med ut ­ gångspunkt på mobilitet. Allt för höga krav på antalet parkeringsplatser är kostnads ­ drivande för bostadsbyggandet. Vi vill även tillsätta en utredning för att undersöka hur staten kan stötta överlåtelse, renovering och upprustning av hus som stått tomma eller övergivna under en längre tid på platser där det idag kan vara svårt att finansiera en större upprustning. God mobilitet och effektiva godstransporter i hela landet Sverige ska ha ett transportsystem som tillgodoser behovet av transporter för personer och näringsliv, och samtidigt klarar klimatmålet och övriga miljömål, trafiksäkerhet och hälsa. Målbilden är ett utsläppsfritt och transporteffektivt samhälle. Många grundläggande aspekter av vårt transportsystem bestäms när vi bygger transportinfrastrukturen, men också planerar för våra bostäder och samhällsservice. Klimatförändringen innebär att befintlig infrastruktur måste klimatanpassas för att vi ska säkerställa ett robust transportsystem i hela landet. Hela landet-perspektiv och jäm ­ ställdhetsperspektiv måste finnas med i transportplaneringen och då nybyggnation också har miljö- och klimatpåverkan bör s.k. steg 1- och steg 2-åtgärder premieras och upprust ­ ning av befintlig väginfrastruktur prioriteras framför nybyggnation av vägar. Transportsektorn står för omkring en tredjedel av Sveriges växthusgasutsläpp (40 procent om man räknar med internationell sjöfart och flygtrafik). Tack vare mer energieffektiva fordon och en ökad andel biodrivmedel i bensin och diesel samt en övergång till allt fler elbilar har utsläppen från inrikes transporter minskat de senaste decennierna. Samtidigt har dock den totala mängden person- och lastbilstrafik ökat – något som har motverkat större utsläppsminskningar inom transportsektorn. Sveriges nuvarande regering har dessutom genomfört en rad åtgärder som kraftigt ökar utsläppen inom transportsektorn. Bland annat har regeringen aviserat en sänkning av reduktionsplikten till lägsta möjliga nivå, tagit bort stödet till elfordon och avvisat riksdagens beslut om ett reseavdrag som skulle bidragit till ett mer klimatsmart resande. Detta ökar väsentligt behovet av kraftiga åtgärder för att snabbt minska utsläppen av växthusgaser inom transportsektorn. Sveriges riksdag behöver stå upp för de redan beslutade klimatmålen till 2030 som dessutom har starkt stöd av näringslivet. Lägre utsläpp av koldioxid i närtid skapar även bättre förutsättningar att nå det långsiktiga klimatmålet. För att klara av Sveriges klimat ­ mål för transportsektorn (minst 70 procent minskning till år 2030 jämfört med 2010 års nivåer) krävs därför en radikal omställning av vårt transportsystem. Kollektivtrafiken och tågresor ska bli billigare, pålitligare och bättre. Cyklande och gång ska bli säkrare. Elbilen ska bli tillgänglig för fler och det behövs en förbättrad tillgång till laddinfrastruktur längs med de större vägarna samt för boende att kunna ladda hemma . Våra samhällen ska planeras för att minska behovet av bilar och sätta människan i centrum. Det ska införas ett vägtrafikminskningsmål som utgår från klimatmålen och där storstäder och större städer med sina bättre förutsättningar till alternativa färdslag tar en större del av vägtrafikminskningen. För glesbygd föreslår vi ett mål där trafiken inte ökar jämfört med idag. Sveriges kommuner behöver få bättre förutsättningar för denna omställning genom att ge kommuner större rådighet kring åtgärder som leder till ett transportsnålt samhälle och att fler väljer gång, cykel och kollektivtrafik samt delad mobilitet. Vi behöver rusta upp befintlig järnväg och bygga ut järnvägen i hela landet. En översyn av tågens prissättning jämfört med flyg kommer behövas, reglerna för cykel ­ planering ändras och laddinfrastrukturen kraftigt byggas ut och bli standard vid byggande av parkeringsplatser. Vi behöver införa ett gemensamt Sverigekort för all kollektivtrafik, lokal som regional med ett enhetligt pris oavsett var och hur långt man åker i landet. En utredning om ett nytt finansieringssystem för kollektivtrafik behöver tillsättas. Överflyttning av gods från lastbil till järnväg och sjöfart måste intensifieras och möjligheten till smidig överflyttning, så kallad intermodalitet, behöver utvecklas. Nya stambanor, effektiva lösningar för godstrafikens plats i tågsystemet och insjöfartens förutsättningar behöver utvecklas. Utöver minskad klimatpåverkan leder detta till en mängd andra fördelar, bland annat mindre buller och renare luft, vilket minskar antalet som blir sjuka eller dör i förtid på grund av luftföroreningar. Färre bilar i städer lämnar plats till människan och möjligheten att skapa trevligare och attraktivare stadsmiljöer. För att minska flygets klimatpåverkan krävs en kombination av minskat resande och omställning till förnybara bränslen, elektrobränslen och elhybridflyg för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt. Utbudet på förnyelsebara bränslen kommer sannolikt vara begränsad och tekniker kommer ta lång tid att utveckla och introducera brett på marknaden. Vi behöver därför även minska flygresorna, samt avveckla flyget på de sträckor där det finns bra järnväg. Industrins och näringslivets omställning Näringslivet spelar en avgörande roll i klimatomställningen och för möjligheterna att bygga ett samhälle inom planetens gränser. Ett tydligt politiskt ledarskap är avgörande för att potentialen i industrin och näringslivets omställning till hållbarhet ska kunna tas till vara. Politiken måste garantera tydliga och långsiktiga spelregler – det är en förutsättning för att näringslivet ska kunna planera sina verksamheter och bidra till omställningen på ett effektivt sätt. Den ryckighet och otydliga politiska styrning som präglar dagens miljö- och klimatpolitik ökar den ekonomiska risken vid investeringar. Ett långsiktigt tydligt politiskt ledarskap i linje med Parisavtalet, fastställda klimatmål och Agenda 2030 minskar risken vid investeringar och säkerställer att Sverige omhänder ­ tar de mervärden som följer av klimatomställningen i form av arbetstillfällen, ekonomisk utveckling och hållbar samhällsutveckling. Miljöpartiet vill därför att staten ska peka ut riktningen: Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsland och vara pådrivande i den globala klimatomställningen. Klimatomställningen inom industri och näringsliv med riktning mot Agenda 2030 kommer stärka svensk konkurrenskraft och bidra till en hållbar samhällsutveckling i hela landet, och politiken ska ge förutsättningar för denna utveckling. Men för att tillvarata denna potential måste politiken ge näringslivet det de behöver för att ställa om. Det handlar dels om att lösa företagens praktiska problem. Tydligast är behovet av billig el i närtid, rätt kompetens på rätt plats och smidiga tillståndsprocesser. Tillståndsprocesser behöver bli snabbare med bibehållen miljöprestanda och då sam ­ hället ska ställa om och byggas snabbt behöver också förutsättningarna för samplanering och parallella processer möjliggöras, för att möjliggöra en effektiv samhällsbyggnad. Energieffektiviseringar och förbättrad effekttilldelning samt utbyggnad av förnybar el i närtid krävs för att möta industrins behov. Och för att säkra kompetensförsörjningen behövs satsningar på bostadsbyggande och utbildning samt underlätta processerna för arbetstillstånd. Lagstiftningen måste bli hårdare mot höga växthusgasutsläpp i tillståndsprövningar. Genom att utveckla lagstiftningen kan det fossila stoppas i ett tidigt skede och investe ­ ringarna istället styras mot det förnybara, resurseffektiva och cirkulära. Miljöpartiet vill även gå över till tidsbegränsade tillstånd för verksamheter med stor klimatpåverkan. Pågående verksamheter med icke-tidsbegränsade tillstånd som har stor påverkan på klimatet ska kunna omprövas. Miljöpartiet föreslår därför en omställningslag för alla fossila processer i Sverige. Det innebär ett slutdatum och därmed en utfasning av fossil energi. En nationell plan måste upprättas med hjälp av myndigheter för att arbetet ska ske tillsammans med alla berörda aktörer. Det möjliggör att utfasningen av kol, olja och fossilgas kan ske på ett planerat och rättvist sätt. Energisystem som möter dagens och morgondagens utmaningar – robust och förnybart För att bli kvitt vårt beroende av fossila bränslen behöver vi satsa massivt på förnybar energi och elektrifiera stora delar av våra samhällen. För att bytet från fossil till förny ­ bar energi ska ske tillräckligt snabbt för att klara klimatmålen behöver vi en tydlig plan. Därför ser Miljöpartiet att vi behöver upprätta och genomföra en nationell plan för utfas ­ ning av fossil energi, inklusive ett slutdatum för användning. En sådan plan behöver inkludera att avveckla alla fossila subventioner. Behovet av hållbar energi kommer under nästkommande decennier att öka kraftigt. Redan 2035 kan Sveriges elanvändning fördubblas. För att klara omställningen behöver vi samtidigt en effektivare användning av energi och ett elnät som är smart och kan han ­ tera framtidens utmaningar. Miljöpartiet vill storsatsa på förnybar och billig energi och vi vill därför se strategier och konkreta mål för ökad produktion av vind- och solkraft. Vindkraften är redan idag den överlägset billigaste energikällan, vilket har lett till att företag idag står på kö för att bygga i Sveriges bästa vindlägen. Försvarsmakten stoppar idag en alltför stor mängd förnybar energi. Försvaret bör istället verka för att möjliggöra att mer förnybar elproduk ­ tion kommer till stånd som en del i det civila försvarsarbetet och arbeta mer konstruktivt för ökad samexistens genom exempelvis villkorade tillstånd. Incitamenten för kommuner och närboende att välkomna vindkraft behöver stärkas. Även solenergin har en stor potential i Sverige och ökar mycket snabbt. Hittills har dock solceller framförallt satts upp på villatak och lägenhetshus, något som gjort att hushållen sparat in pengar på sina elräkningar. Sverige har halkat efter vad gäller den storskaliga solenergiproduktionen. Både större solcellsparker och anläggningar för solvärme har potentialen att bidra till Sveriges klimatomställning. Elbehoven till industrins utfasning av fossilt kol, kommer i stor utsträckning gå till vätgas. Därför behövs även ett proaktivt arbete för den nya vätgasinfrastruktur som byggs upp. Biomassa är en begränsad resurs, och vi kan inte använda mer än vad som hållbart kan produceras, men även i ett långsiktigt hållbart jord- och skogsbruk kommer en hel del restprodukter att uppstå. Miljö-, klimat- och annan samhällspåverkan av biobränslen varierar mycket beroende på hur den producerats och från vilken markanvändning. För att säkra tillgång till hållbart producerade biobränslen, bör Sverige anta ett mål om att vi ska bli självförsörjande på hållbart producerade biobränslen till 2030. Energieffektiviseringar är det snabbaste, billigaste och mest miljövänliga sättet att minska energikostnaderna för hushåll och företag, men också för att minska energiproduk ­ tionens miljöpåverkan. För att den billiga elen från förnybara energikällor och våra energieffektiviseringar ska kunna utnyttjas på allra bästa sätt behöver politiken skapa förutsättningar för att bygga framtidens elnät. Genom att investera stort i olika former av energilager och bana väg för nya marknadsmodeller som främjar flexibilitet kommer hushåll och företag kun ­ na åtnjuta lägre elpriser utan att tumma på sin komfort eller livskvalitet. Ett smartare energisystem gynnar alla! Hållbar tillgång till mineral och metall Fyra fokusområden för en hållbar mineral- och metallförsörjning Gruvnäring kommer ofrånkomligt alltid ha en betydande miljöpåverkan. Det är därför minst lika viktigt att genom att främja innovation av nya material och cirkulära affärs ­ modeller minska det totala behovet av ny gruvbrytning. Idag är det ofta billigare att använda nya naturresurser än återvunnet material. För att gynna en cirkulär ekonomi behöver återvunnet material bli mer konkurrenskraftigt. Fler ekonomiska styrmedel behöver utvecklas utifrån principen om att förorenaren ska betala så att kostnaden för användning av jungfruliga material, förstörelse av ekosystem och klimatbelastningen inkluderas i kostnaden för material och produkter. Vi vill att Sverige tar fram en strategi för en hållbar mineral- och metallförsörjning. Fyra fokusområden är centrala i detta arbetet: Cirkularitet och resurseffektivitet För att minimera behovet av jungfrulig brytning av mineral och metall så behöver de resurser som redan brutits användas så effektivt som möjligt i samhället. Elektronik behöver återanvändas och metallerna återvinnas. Produktdesign behöver möjliggöra återvinning och en cirkulär ekonomi. Vidare bör de mineraler och metaller som kan utvinnas från deponier och slagghögar tillvaratas. Alternativa material För att minska samhällets sårbarhet och beroende av de länder som har vissa sällsynta jordartsmetaller, behöver utvecklingen av alternativa material främjas, såsom elbils ­ batterier som inte innehåller litium. Forskning och utveckling av alternativa material till den gröna omställningen ska stimuleras. Nya gruvor ska möta tydliga hållbarhetskrav Den gröna omställningen innebär att en del nya gruvor kommer att behöva öppnas, medan alla kolgruvor, brunkolsdagbrott, skifferoljefält och oljeplattformar ska fasas ut och stängas ned. Svensk gruvbrytning ska bedriva ett offensivt hållbarhetsarbete och driva den internationella utvecklingen när det kommer till omställning till fossilfrihet, resurseffektivitet, miljöhänsyn samt social hållbarhet och mänskliga rättigheter. ”Leveling the playingfield” för hållbara värdekedjor globalt Försörjningen av metaller och mineral får aldrig vara kolonialistisk, vare sig globalt eller inom det egna landet. Vi ska verka för mänskliga rättigheter, minskad klimat ­ påverkan och stärkt miljö oavsett om en gruva är i Sverige eller i andra länder. EU:s regelverk ska stimulera gruvnäringen och dess värdekedjor att konkurrera utifrån bästa möjliga prestanda när det kommer till miljö, klimat och mänskliga rättigheter. Den gröna omställningen kräver resurser. Alltifrån järnmalm till sällsynta jordarts ­ metaller är kritiska för att den gröna samhällsomställningen ska bli möjlig. Sverige har en lång historia av gruvdrift och därmed såväl erfarenheter av allvarliga miljökonsekvenser och de risker för lokalsamhällen som gruvdrift medför, som världsledande kunskap om hur gruvnäringens värdekedja kan bli fossilfri och om hur gruvnäringen kan arbeta bättre för miljön. Globalt är det ett fåtal länder som har de metaller och mineral som efterfrågas till ny teknik, digitalisering och batterier till såväl våra mobiltelefoner som fordon när världen ska ställa om till fossilfrihet. Det gör att det geopolitiska trycket på Sverige ökar. För oss i Miljöpartiet är det i detta läget viktigt att Sverige står upp för den egna lokalbefolk ­ ningen, vår natur och vårt urfolk, samtidigt som vi bidrar konstruktivt till en mer hållbar tillgång till mineral och metall och minskade geopolitiska spänningar. Tillgången till mineral och metall globalt är begränsad och varje ny gruva innebär en stor miljöpåverkan. I ljuset av behovet att med nya tekniker ersätta fossil energi och produkter samt Europas beroende av råvaror från Kina i dagsläget, är mineral- och metallförsörjningen en fråga som måste hanteras. Lokalsamhälle, urfolk och närmiljö En gruvetablering har alltid en stor lokal påverkan, på lokalmiljön, kommunen, när ­ boende och de näringar och verksamheter som redan finns på platsen. Samhällsnyttan av en gruva är vanligen främst nationell och internationell, medan lokalsamhället ofta är de som får bära en gruvas negativa sidor. Det är därför centralt att lokalsamhället invol ­ veras på ett konstruktivt sätt vid planering av gruvprojekt och att urfolks rättigheter re ­ spekteras och beaktas. Samplanering och långsiktig samverkan mellan flera olika intres ­ senter kan underlätta att hitta konstruktiva lösningar med så liten lokal negativ påverkan som möjligt, eller att i ett tidigt skede komma fram till att en plats är olämplig för gruv ­ etablering vilket kan spara kostnader. En större del av de ekonomiska vinsterna av gruv ­ verksamhet bör även tillfalla lokalsamhället. Klimatmål i gruv- och mineralnäringen Idag är gruvbolagen några av Sveriges största utsläppare av koldioxid. Om Sveriges gruvdrift på allvar ska bli en del av den gröna omställningen måste omställningen även omfatta själva gruvdriften. Gruv- och mineralnäringen har själva tagit fram klimatmål i sin färdplan inom ramen för Fossilfritt Sverige. Målen är fossilfri gruvdrift till 2035 och att samtliga bearbetningssteg är klimatneutrala och all energianvändning är fossilfri till 2045. Näringarna kommer behöva arbeta aktivt för att dessa mål nås och det är viktigt att politiken understödjer denna omställning. Hållbart brukande för livskraftig försörjning och stärkt Robusta ekosystem är en förutsättning för att kunna försörja samhället med resurser långsiktigt, ekonomisk utveckling och välfärd, ekosystemen har också ett egenvärde som måste respekteras. För att stärka ekosystemen och hejda förlusten av biologisk mångfald behövs 1) skydd av natur, 2) restaurering av natur och 3) hållbart brukande. Hållbart brukande inom vårt skogsbruk, fiske och jordbruk kommer leda till robust ­ are ekosystem, högre motståndskraft mot klimatförändringar och ökad krisberedskap. Skogsbruk Miljöpartiet vill se en utveckling av brukningsmetoder som skapar skogar med olikåldriga träd, lövinslag och kvarlämnad död ved. Vi vill att Sverige ska verka för att vara ett grönt föregångsland inom hållbart och naturnära skogsbruk. Hyggesfria och naturnära brukningsmetoder har stora fördelar för den biologiska mångfalden både ovan och under markytan, den skogliga kontinuiteten och kolinlagringen i skogen, ett etapp ­ mål inom miljömålssystemet bör därför antas om att hyggesfria metoder ska tillämpas på minst 30 procent av den yta som utgörs av produktionsskog till 2030. Förutsättning ­ arna är bättre för mångbruk, för friluftsliv, traditionellt renbete och naturturism men också välfärdsnyttor som t ex sjukdomsrehabilitering. För att stödja åtgärder för eko ­ systemtjänster, ökad naturhänsyn och andra miljöåtgärder i skogsbruket bör man utreda införandet av en avverkningsavgift och ett ersättningssystem. Kalhyggen och trädplantager erbjuder inte dessa andra nyttor och inte heller de inkomstmöjligheter de medför, skogs ­ politiken ska verka för att storleken på kalhyggen, och den sammanlagda storleken på tidsmässigt och rumsligt närliggande hyggen, begränsas och sätta stopp för kalhyggen i särskilt klimatkänsliga områden . Lagstiftningen måste ses över även för att starkare reglera använd ning av brukningsmetoder och plantmaterial som kan vara skadliga för miljön, samt intensifiering av skogsbruket genom förbud eller tillståndsplikt. Skogsvårds ­ lagen behöver i detta syfte uppdateras, och i förlängningen inarbetas i miljöbalken. Det behövs ett rättsligt system som leder till att Sverige klarar artskyddet och lever upp till EU:s naturvårdsdirektiv. Regeringen behöver gå vidare med Artskyddsutredningens förslag och däribland införa ett särskilt stöd till markägare för artskyddsåtgärder. Skogsbruket ska samtidigt som det levererar skogsprodukter till samhället bidra till att Sverige når våra internationella åtaganden om biologisk mångfald, det bindande målet om ökad kolinbindning i LULUCF-förordningen och de svenska miljömålen. Allt detta behöver hanteras som en helhet, eftersom miljö- och klimatarbetet i skogen är avgörande för att trygga försörjningen av skogsråvara långsiktigt. Fiske Fisket har en helt central roll för påverkan på havens ekosystem. Under alldeles för lång tid har de stora industritrålarna tillåtits att ta upp enorma mängder strömming och sill ur havet. På senare tid har trålningen flyttat närmare land, och konkurrerat ut det småska ­ liga kustfisket. Nu är bestånden i ett mycket kritiskt läge, men ändå fortsätter ett stor ­ skaligt industriellt fiske. Under 2023 tilläts fisket dessutom öka i skärgårdshavet utanför Stockholm och söderut längs kusten. Östersjöns ekosystem är redan under extrem press, torsken har redan kollapsat, och den omfattande nedgången av strömming och sill gör nu att hela ekosystemet riskerar att tippa. Även i Västerhavet är havsmiljön under stor press, bestånd efter bestånd har fiskats ut, och bottentrålningen har påverkat ekosy stemet mycket negativt. Ekosystemen i haven måste avgöra gränserna för hur mycket fisk som får fångas därför bör en ekosystembaserad havsförvaltning och en havsmiljölag införas. Miljöpartiet vill främja det småskaliga fisket och verka för ett fiske med miljövän ­ liga metoder. Utvecklingen av skonsamma och selektiva redskap som minimerar bifångst behöver stödjas. Det har länge funnits en vilja hos många av de kustnära fiskarna att utveckla redskap för hållbara fiskemetoder. Denna utveckling blir dock inte självklart premierad när kvoter på hur mycket som får fiskas beslutas, utan ofta snarare tvärtom. Idag är det i stort enbart kvoter som styr, inte hur man fångar fisken. Det betyder bland annat mycket bifångster, som då ska stävjas via utkastförbud. Trål är det vanligast förekommande fiskeredskapet vid kommersiellt fiske, och står för en stor andel av fiskfångsterna i världen. Det är en effektiv fiskemetod utifrån perspektivet att maximera fångsten av fisk på kort sikt, men utifrån ett långsiktigt ekosystemperspektiv är det en mycket destruktiv metod. Sverige bör omgående införa ett totalstopp för industriellt fiske på svenska vatten och flytta ut trålgränsen till 12 nautiska mil längs hela den svenska kusten; inga dispenser ska ges. Sverige bör också uppmana EU att ta fram en avvecklingsplan för industriellt fiske i hela Östersjön. Jordbruk Miljöpartiet vill se ett levande lantbruk i hela Sverige, som säkrar en högre självförsörj ­ ningsförmåga av livsmedel, foder, energi och råvaror. Ett lantbruk där råvaror, energi och tjänster produceras nära konsumenten, och där förädlingen i ökad utsträckning sker lokalt. Vi vill att såväl stora som små företag inom de gröna näringarna stimuleras att använda hållbara metoder som stärker biologisk mångfald och andra ekosystemtjänster. Jordbrukspolitiken har under lång tid varit inriktad på storleksrationalisering. För att kunna ha ett levande lantbruk i hela landet som bidrar till landsbygdsutveckling ur ett bredare perspektiv, samt ett mer regenerativt jordbruk, ökad självförsörjningsgrad och mindre sårbarhet måste jordbrukspolitiken också främja små och mellanstora jordbruk. Ett levande lantbruk i hela landet är avgörande också för stär kt motståndskraft i klimat ­ krisens spår. Sveriges och EU:s jordbrukspolitik ska därför inriktas på att öka miljö- och klimatnyttan samt säkra livsmedelsproduktionen i ett förändrat klimat. Miljöersättningarna bör höjas och odlingsmetoder som ökar jordens bördighet och kolinlagring och som bidrar till biologisk mångfald och andra miljöinsatser måste främjas. Ekologiskt lantbruk är på många sätt en spjutspets i arbetet för hållbara bruknings ­ metoder inom lantbruket. Ekologiskt lantbruk leder till ökad biologisk mångfald och artrikedom. Främst beror det på att ekologisk odling bygger på varierade växtföljder och att kemiska bekämpningsmedel inte används. Ekologiskt jordbruk använder inte konst ­ gödsel utan cirkulerar ofta näringsämnen genom en integrerad djur- och växthållning på den egna gården eller i grannskapet. En bättre integrering av växtodling och djurhållning på gårdsnivå har pekats ut som en av de viktigaste åtgärderna för att minska näringsbelast ­ ningen på våra sjöar, vattendrag och hav från jordbruket. Miljöpartiet anser att det är viktigt att det införs styrmedel för att främja en sådan integrering på gårdsnivå, i likhet med ekologiska brukningsmetoder. Vi vill därför se ett mål om att minst 50 procent av jordbruksmarken ska vara ekologisk till 2030 och att offentlig sektor bör nå minst 75 procent upphandlad ekologisk mat till samma år. Jordbruket i Sverige har ofta små ekonomiska marginaler och dess ekonomiska förutsättningar behöver förbättras. Detta får dock aldrig ske på bekostnad av arbetet för minskad klimatpåverkan och klimatanpassning, eftersom det i förlängningen endast förvärrar jordbrukets situation. Vi vill därför ersätta jordbrukets fossila subventioner med ett avdrag som sänker skatten på jobb och företagande för jordbruket. Robusta ekosystem ger ett resilient samhälle Klimatanpassning som skyddar Sverige i klimatkrisen Klimatet förändras i detta nu, och kommer att fortsätta förändras – även om vi minskar våra utsläpp drastiskt redan idag. Arbetet med att anpassa våra samhällen till denna förändring måste därför löpa parallellt med en politik för kraftiga utsläppsminskningar. Detta arbete handlar ytterst om att skydda hela befolkningen och alla verksamheter från klimatrelaterade risker. Klimatförändringarna kommer innebära mycket höga kostnader och stora konsekvenser för individer och samhälle om vi inte agerar nu. Arbetet med klimatanpassning ska stärkas på flera fronter. Det handlar dels om att stötta specifika sektorer som kommer vara särskilt utsatta inför vårt förändrade klimat. Inte minst handlar det om företag inom det svenska jordbruket och skogsbruket, vilka framgent kommer utsättas för stora klimatrelaterade risker. Klimatanpassning kommer att vara en förutsättning för lönsamhet för företag inom dessa sektorer. Klimatförändring ­ arna kommer även påverka samhällsplaneringen, fastighetsägare och kommuner, samt enskilda genom till exempel ökad risk för höga temperaturer, bränder, stormar, skyfall med översvämningar och i vissa områden risker för ras och skred. Sveriges alla kom ­ muner lever redan idag med varierande klimatrelaterade utmaningar som behöver hanteras. Det är av största vikt att människors hälsa och liv och samhällsviktig infra ­ struktur skyddas från klimatförändringarnas effekter. Ansvarsfördelning och uppföljning För att Sverige ska kunna bedriva ett effektivt arbete med klimatanpassning måste ansvaret olika aktörer emellan förtydligas och långsiktig finansiering säkerställas. Kommunerna är nyckelaktörer i klimatanpassningsarbetet och måste få tydligare ramar och de resurser som krävs. Vidare bör myndigheters arbete med att bistå med samordning och kunskapsspridning förstärkas. Det behövs ett uppföljningssystem som kan användas för att bedöma om, och i vilken utsträckning, statliga och kommunala insatser leder till att minska klimatrelaterade risker och konsekvenser för individer och samhälle. Sektorsstrategier och handlingsplaner Klimatanpassningsarbetet behöver systematiseras ytterligare. Nationella expertrådet för klimatanpassning har i sin senaste rapport lämnat flera rekommendationer som behöver omhändertas. Miljöpartiet ser såväl behov av sektorsstrategier såsom behov av att ta fram en strategi för vattenförsörjningen i ett förändrat klimat, samt behov av riktlinjer för samtliga kommuner att utvärdera risker och ta fram handlingsplaner för klimat ­ anpassning. Naturbaserade lösningar med synergieffekter för klimatkrisen och naturkrisen Friska ekosystem har högre motståndskraft och dämpar effekterna av klimatförändring ­ arna medan skadade och stressade ekosystem kan läcka ut stora mängder växthusgaser och förvärra klimatkrisen. Naturbaserade klimatlösningar har en avgörande roll att spela när det gäller hur vi kan tackla klimatkrisen, genom att öka kolinlagringen och stärka klimatanpassningsförmågan. Natur, gröna ytor och genomsläpplig mark dämpar effekt ­ erna av klimatförändringar som översvämningar och höga temperaturer och genom att införa en grönytefaktor som ställer ökade krav på ekosystemtjänster i bebyggd miljö kan planering av bättre klimatanpassade miljöer stöttas och stärkas. Negativa utsläpp kan uppnås på flera olika sätt. Naturbaserade lösningar som ökar mängden kol som binds in i biosfären är det överlägset lättaste sättet att uppnå negativa utsläpp och utgör därför en given politisk prioritering. Det är också avgörande för att Sverige ska nå klimatmålet för ökad kolinbindning i skog och mark i LULUCF-förord ­ ningen. I praktiken handlar det exempelvis om att skydda skog och värdefull natur, återställa våtmarker och främja metoder inom svenskt skogs- och jordbruk som ökar inbindningen av kol i jorden. Det behövs ett samlat grepp kring naturbaserade klimatlösningar i skogen, i jordbruks ­ landskapet och i hav och sjöar. Relevanta myndigheter ska få i uppdrag att titta på den samlade tekniska och hållbara potentialen att öka kolinlagringen i landskapet. Och därmed ta vidare arbetet från SOU 2020:04 Vägen till en klimatpositiv framtid. Miljö ­ partiet vill satsa på lösningar som kan generera nettoupptag av växthusgaser i närtid och ger synergier med miljömålen. Det behöver även utredas vilken mark som är lämplig att återbeskoga och hur, utan att det konkurrerar med livsmedelsproduktionen eller blir svårare att nå andra miljömål. Ekonomiska incitament för markägare att på olika sätt bistå med samhällsnytta i form av ökad kolinlagring måste utredas. Utdikade våtmarker har en mycket stor potential för ökad kolinlagring. Vi måste i högre utsträckning och takt återställa våtmarker, både i jordbrukslandskapet och i skogsmark, och förfina ana ­ lyserna över den tekniska och hållbara potentialen för ökad kolinlagring vid både åter ­ vätning av dikade torvmarker och andra naturbaserade klimatlösningar. Klimatkrisen och krisen för den biologiska mångfalden är nära sammankopplade och kräver samordnade lösningar. Detta perspektiv måste genomsyra all relevant politik för förvaltning och brukningsmetoder av både land- och vattenbaserade ekosystem. Särskilt stark är kopplingen mellan hav, klimatförändringar och havsförsurning. Havs ­ miljöarbetet behöver få en tydligare mer framträdande roll i klimatarbetet. Friska marina ekosystem har en avgörande roll för bibehållen kolinlagring, och potentialen att därutöver öka kolinlagringen är betydande. För att vända havsmiljökrisen, stärka havens motstånds ­ kraft mot klimatförändringen samt att öka kolinlagringen, krävs att Miljömålsberedningens förslag Havet och människan genomförs, inklusive att en havsmiljölag införs. Skydd av natur för robusta ekosystem på land och i vatten Ökat skydd av natur är helt avgörande för att nå nationella och internationella miljömål och säkra överlevnaden av arter och ekosystem. Idag är ca 14 procent av Sveriges natur lagstadgat skyddad (SCB 2022). Det är dock en mycket liten andel av naturen som är skyddad utanför det fjällnära området, vilket innebär att en låg andel av andra naturtyper är skyddade. Miljöpartiet vill att Sverige ska anta ett nationellt, riksdagsbundet mål om att formellt skydda 30 procent av våra landområden, hav och sötvatten, varav 10 procent strikt skydd, med utgångspunkt i ekologisk funktionalitet och ett representativt urval av Sveriges alla naturtyper och därmed bidra till att uppfylla Kunming-Montrealavtalet. Vad gäller skyddet av skogen är det särskilt viktigt att prioritera skydd av de kvar ­ varande resterna naturskog över hela landet, inklusive det sammanhängande bältet av fjällnära skog som pekades ut av Skogsutredningen. Det måste finnas tillräckligt med medel avsatta i framtida budgetanslag för att säkra skyddet och för att nödvändiga ersättningar till markägare ska kunna betalas ut. Ersättningarna till naturvårdande insatser behöver öka och utvecklas. Den markägare som tar ansvar för naturvården ska kunna kombinera detta med god ekonomi för sin näringsverksamhet. Läget för våra hav är oerhört allvarligt. De marina ekosystemen befinner sig under stor press, orsakad av överfiske, klimatförändringar, miljögifter och övergödning. Skydd av marina områden är helt centralt för att rädda kvar, bevara och återskapa livsmiljöer, fungerande ekosystem och artmångfal d. Även för Västerhavet är läget mycket allvarligt. Fler och större områden behöver få ett starkare skydd, med början i särskilt känsliga områden. Läget för våra hav behöver även förbättras genom regleringar av både fiske och trafik, så att ekosystemet får en chans att återhämta sig. Vi ser också behov av ett bättre juridiskt skydd för naturen internationellt. Med en internationell ekocidlagstiftning skulle beslutsfattare inom politik och företag kunna hållas personligt ansvariga och åtalas för de miljöbrott deras beslut eller agerande orsakat. Precis som juridiska personer idag kan åtalas för brott mot mänskliga rättig ­ heter. När det som är företagsekonomiskt rationellt men skadligt för miljö och samhälle leder till att ansvariga riskerar att dras inför rätta, skapas ett kraftfullt incitament för ledare att agera hållbart. Restaurering av natur och stärkt biologisk mångfald Sverige har en stark tradition av naturvård. Men i samhällsplanering och projekt har ofta kompetens om naturen kommit in för sent och det har saknats en helhetssyn på landskapet. Naturens behov av tid och rum för återhämtning har därför ofta blivit lidande. Återställ ­ ning av natur kan handla om att riva ut onödiga vandringshinder i våra vattendrag, låta skogar bli mer variationsrika och äldre , återskapa våtmarker, vårda ängar, hävdade betesmarker och säkra sammanhängande ytor av fungerande ekosystem. Gräsmarker, dyner och olika naturtyper i havet hör till de naturtyper som har allra sämst bevarandestatus i Sverige. Men även för skogen är situationen allvarlig, och för våtmarker och sjöar och vattendrag finns behov av omfattande åtgärder enligt Natur ­ vårdsverket och Artdatabanken. Nu behövs ett fokus på att återskapa mer ”vild natur” genom s.k. rewilding. Det finns ett stort behov av att satsa på att återskapa naturbetesmarker och vi vill därför sätta ett mål om att fördubbla arealen naturbetesmarker och att ersättningen för hävd av ängs- och naturbetesmarker, inklusive mosaikmarker, ska motsvara full kostnads ­ täckning . I skogsmark handlar restaureringsbehoven i stor utsträckning om att skifta bort från traditionellt kalhyggesbruk, till mer naturnära och hyggesfria metoder, för att ge livs ­ miljöer en chans att bevaras och värna arter i behov lång skoglig kontinuitet. Länsstyrelsernas arbete med den grön-blå infrastrukturen är på många sätt grundläg ­ gande för att ge resultat i det konkreta arbetet med att återställa natur och skapa förutsätt ­ ningar för biologisk mångfald. Det behövs fortsatta satsningar på arbetet med grön och blå infrastruktur så att detta arbete kan utvecklas och stärkas. Möjligheterna till samordning mellan kommuner behöver också stärkas, och förvaltningen måste vara koordinerad från källa till hav. Ålen är akut utrotningshotad och tillbringar en del av sin livscykel i svenska vatten. Ålen påverkas bland annat av vattenkraft och miljögifter. På dessa områden har Miljö ­ partiet tidigare drivit fram viktiga beslut, och det är viktigt att miljöanpassningen av vattenkraften fortgår genom att miljöprövningen av vattenkraften återupptas omgående. Vi vill även se krav på minimitappning för vattenkraften. Fisket efter ål är ett annat stort problem och Miljöpartiet vill helt förbjuda detta fram till dess att ålbeståndet återhämtat sig till en ekologiskt bärkraftig nivå. Stränderna är en viktig miljö för många arter samtidigt som strandnära byggande fortsatt är ett problem för växter och djur. Miljöpartiet vill fortsatt värna strandskyddet, öka tillsynen och satsa på ökad miljöövervakning av strandmiljöer. Ett starkt strand ­ skydd är nödvändigt för människors tillgång till stränder och en bevarad och stärkt allemansrätt samt för att skydda strandzonens känsliga djur- och växtliv. Vi vill därför öka resurserna till länsstyrelserna för tillsyn och handläggning av strandskyddsärenden. Längs våra kuster finns artrika ålgräsängar som skadats av trafikpåverkan och över ­ gödning, i behov av skydd. Det finns stora problem med att bottensediment i havet har förhöjda halter av miljögifter och behov av kunskapsuppbyggnad och ett mer strukturerat arbetssätt kring restaurering av förorenade sediment. Det är viktigt att detta arbete stärks och att takten i arbetet ökar, vi ser behov av att göra en omfattande satsning på att åter ­ skapa kusternas och utsjöns skadade ekosystem för ekologisk funktionalitet och ökad kolinlagring. Restaurering av natur handlar även om att återskapa det som gått förlorat. Vi vill utreda om och var stora vilda växtätare som försvunnit från Sverige kan återintroduceras. Per Bolund (MP) Märta Stenevi (MP) Elin Söderberg (MP) Leila Ali Elmi (MP) Janine Alm Ericson (MP) Emma Berginger (MP) Camilla Hansén (MP) Daniel Helldén (MP) Annika Hirvonen (MP) Linus Lakso (MP) Rebecka Le Moine (MP) Amanda Lind (MP) Rasmus Ling (MP) Katarina Luhr (MP) Emma Nohrén (MP) Jan Riise (MP) Jacob Risberg (MP) Ulrika Westerlund (MP)

Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag