Tillbaka till alla par
Jämför sakliga förslag
Varför paret visas: Semantisk dokumentlikhet.
Ordlikhet 0.025 · ämneslikhet 0.770. Poängen är stöd för granskning, inte ett beslut om samma sakliga förslag.
Vad föreslår motionerna?
0 möjliga matchningar · 2 yrkanden i A · 4 i B.
Yrkanden har avgränsats automatiskt och parats ihop efter textlikhet, en motsvarighet per yrkande. Matchningen behöver granskas mot fulltexternas villkor och motiveringar. Utfallet avser kammarens beslut; ett saknat beslut betyder inte avslag.
- Yrkanden saknar motsvarighet
2 yrkanden i A utan säker motsvarighet
A1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell strategi för säker mödra- och förlossningsvård bör tas fram och sedan bör implementeras i regionerna och tillkännager detta för regeringen.
A2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskning om mödra- och förlossningsvård bör efterfrågas för att sätta nytänkande och innovativa förlossningar på kartan och tillkännager detta för regeringen.
4 yrkanden i B utan säker motsvarighet
B1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell eftervårdsplan bör inrättas för kvinnor som upplevt komplikationer under förlossningen, inkluderande såväl somatisk som psykologisk behandling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
B2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvalitativ uppföljning och dokumentation av förlossningsskador bör införas inom sjukvården i syfte att förbättra behandlingsmetoder och kunskapsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
B3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabb och effektiv implementering av specialiserad eftervård för kvinnor med förlossningskomplikationer och tillkännager detta för regeringen.
B4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bäckenbottenmottagning med specialistkompetens bör inrättas i varje region för att säkerställa tillgänglig och jämlik vård för alla kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Hela texten jämförs: A 302 ord · B 474 ord. Borttaget i A / Tillagt i B.
Motion A
Motion till riksdagen
2023/24:1514
av Jessica Rodén och Louise Thunström (båda S)
Säkrad förlossningsvård
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell strategi för säker mödra- och förlossningsvård bör tas fram och sedan bör implementeras i regionerna och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att forskning om mödra- och förlossningsvård bör efterfrågas för att sätta nytänkande och innovativa förlossningar på kartan och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Det sker ca 320 förlossningar per dag i Sverige. Förlossningsskador graderas in i skador på en 1–4-gradig skala, där 3–4 är skador på ändtarm och levator som gör kvinnan inkontinent. Av alla de förlossningar som sker i Sverige dagligen är det hälften av kvinnorna som får en 1–2-gradig skala och i snitt 8 kvinnor om dagen får en 3–4-gradig skada på skalan.
Diskussionen kring förlossningsvården är också ofta sedd till antalet barnmorskor eller vårdplatser, vilket är en helt avgörande debatt eftersom det är grunden för att trygga förlossningarna. Problemet är att samhället stannar upp där, istället för att forska på hur ett av de mest naturliga skeendena ska bli säkrare för kvinnor.
Vi behöver ställa oss frågan varför vi kan göra stora, omfattande och extraordinära kirurgiska ingrepp samtidigt som vi ännu inte lärt oss hur en förlossning kan genom
föras utan att kvinnorna får bestående men och skador som påverkar hela deras livs
situation i resten av deras liv. Det drabbar kvinnorna själva främst men också deras partner, arbete och barn.
Det är dags att forskning prioriteras och efterfrågas på flera områden som berör kvinnors graviditeter och förlossningar. Det behövs flera artiklar som det går att jämföra och det behövs fler initiativ. Framför allt behöver finansiering till sådan forskning tas fram.
Jessica Rodén (S)
Louise Thunström (S)
Motion B
Motion till riksdagen
2024/25:1852
av Jessica Rodén och Petter Löberg (båda S)
Förbättrad eftervård för kvinnor med förlossningskomplikationer
Förslag till riksdagsbeslut
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en nationell eftervårdsplan bör inrättas för kvinnor som upplevt komplikationer under förlossningen, inkluderande såväl somatisk som psykologisk behandling, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att kvalitativ uppföljning och dokumentation av förlossningsskador bör införas inom sjukvården i syfte att förbättra behandlingsmetoder och kunskapsutveckling och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om snabb och effektiv implementering av specialiserad eftervård för kvinnor med förlossningskomplikationer och tillkännager detta för regeringen.
Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en bäckenbottenmottagning med specialistkompetens bör inrättas i varje region för att säkerställa tillgänglig och jämlik vård för alla kvinnor och tillkännager detta för regeringen.
Motivering
Förlossningen är för många kvinnor en både krävande och livsförändrande händelse. Trots att den svenska förlossningsvården håller hög kvalitet internationellt sett, finns betydande brister i eftervården, särskilt när det gäller hanteringen av komplikationer som klipp och sfinkterrupturer. Det är av största vikt att dessa skador inte bara upp
märksammas, utan också behandlas med en helhetssyn för att förbättra kvinnans livskvalitet på lång sikt.
I januari 2023 undertecknade staten och Sveriges Kommuner och Regioner en överenskommelse om förbättringar inom förlossningsvården. Trots denna överenskommelse saknas tydliga riktlinjer för hur eftervården ska utformas, vilket riskerar att viktiga vårdinsatser förbises. Eftervårdsbegreppet är idag mycket brett, och omfattar allt från lindriga besvär till allvarliga skador som kräver specialiserad behandling. Utan noggrann och korrekt uppföljning av komplikationer ökar risken för att svåra skador inte identifieras och behandlas.
Det råder även brist på forskning och förståelse kring hur man bäst hanterar komplika
tioner som uppstår under förlossningen, vilket skapar osäkerhet och förvärrar kvinnors oro och lidande. Det saknas idag en specialiserad eftervård som tar hänsyn till både kvinnors fysiska och psykiska hälsa. En helhetssyn där medicinskt och psykologiskt stöd erbjuds är avgörande för en fullständig återhämtning. Idag erbjuds specialistvård i stor utsträckning av privata aktörer, vilket begränsar tillgängligheten och skapar ojämlikhet i vården.
Att förbättra eftervården är inte bara en fråga om etisk skyldighet utan även en socioekonomisk investering. Kvinnors rätt till god hälsa måste prioriteras, oavsett om det handlar om att återvända till arbetslivet eller ta hand om sin familj. Ingen kvinna ska begränsas av otillräcklig vård efter förlossningen – detta stärker både individen och samhället i stort. Att förbättra eftervården är inte bara en etisk skyldighet utan även en socioekonomisk investering. Kvinnors rätt att må bra bör prioriteras, om det sedan innebär att gå tillbaka till arbetslivet eller ta hand om sin familj är ett val som individen ska kunna göra och inte begränsas av vilken vård som finns tillgänglig.
Jessica Rodén (S)
Petter Löberg (S)
Hämta båda fulltexterna som granskningsunderlag